Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

Transkript

1 Sida 1 av 6 Bakgrund Metan bildas i den syrefria jäsningsprocess som sker i bland annat vommen hos kor och andra idisslare. Kors förmåga a omvandla fiberrikt foder ll högkvalitava produkter som kö och mjölk beror på de mängder av mikrober som finns i vommen som byter ner och jäser fibrer. Dock bidrar denna mikrobiella nedbrytningsprocess ll ökad produkon av växthusgasen metan. Mikroberna i vommen jäser det foder som kon äter ll bland annat flykga fesyror som tas upp av kon och utnyjas som energi. De främsta fesyrorna i vommen är äksyra, propionsyra och smörsyra. Samdigt som de olika fesyrorna bildas så bildas även olika mängder väte och kol. För a jäsningen i vommen ska kunna fortsäa effekvt så måste vätgastrycket hållas lågt. I vommen använder en grupp mikrober, som kallas metanogener, den bildade vätgasen och koldioxiden som energi och bildar i sin tur metan. Denna omvandling av det ursprungliga vätet gör a jäsningsprocessen kan fortgå. Metan kan dock inte nyjas av djuret utan är en slutprodukt som kon släpper ut och som så småningom hamnar i atmosfären där det bidrar ll den globala uppvärmningen. Metanet som släpps ut utgör en energiförlust för kon, cirka 2-12 procent av den totala bruoenergin släpps ut i form av metan. De senaste beräkningarna för Naturvårdsverket där NorFors beräkningsmodell för metan användes visar a metanprodukon hos svenska kor 2015 i medel var 141 kg/år, dea utgör en daglig energiförlust på cirka 6,5 procent av bruoenergin. Kornas utsläpp av metan utgör globalt se 18 procent av de totala växthusgasutsläppen. Eersom a metan både utgör en energiförlust för kon samdigt som det är en potent växthusgas så är det vikgt a minska metanprodukonen så mycket som möjligt. Variation i metanproduktion Metanprodukonen varierar och denna variaon beror främst på foderintaget som är den parameter som har störst påverkan, generellt se kan man säga a ju mer kon äter desto mer metan produceras. Samdigt så ger en ökad effekvitet, det vill säga en ökad mjölkmängd per ko mindre metan per kilo mjölk i slutändan, dels beroende på a det metan som bildas för det foderintag som krävs för underhållsbehovet späds ut med fler kilo mjölk. Andra parametrar som påverkar metanproduk- onen är bland annat fodersammansäningen, förhållandet mellan andel stärkelse och fibrer har påverkan på jäsningen i vommen med ökad mängd propionsyra i vilket leder ll minskad metanprodukon. Det har länge diskuterats a ökad krafoderandel ändrar jäsningsmönstret. Största effekt har visats i studier från feedlots i Nordamerika där djuren uodrats med mer än 90 procent krafoder. Med en så hög andel krafoder så har energiförlusten av metan utgjort cirka tre procent av bruoenergin, men sådan hög krafodrandel är inget a sträva eer då det kan bidra ll negav effekt på vomhälsan. I nordiska studier så har samband mellan krafoderandel och ökning av andel propionsyra, vilket skulle ge minskad metan, inte kunnat påvisas. I en av våra studier vid Sveriges Lantbruksuniversitet uodrades kor med olika andelar grovfoder, 50 eller 90 procent, i dea fall så var det ingen skillnad i varken metanprodukon eller andel propionsyra, det var heller ingen skillnad i mjölkmängd. Istället var det den individuella kon som visade sig ha större påverkan på metanprodukonen jämfört med typ av foderstat. Kor som producerade mer metan oavse foderstat hade en sammansäning av metanogener som skiljde från de kor som producerade mindre metan oavse foderstat. Individuell variation Det har visat sig i många studier a även om kor uodras med samma typ av foder och samma mängd foder så varierar metanprodukon. Denna variaon skulle eventuellt vara möjlig a avla på för a ta fram kor med lägre metanprodukon. Men, det är vikgt a först förstå bakomliggande orsak ll variaonen för a vara säker på a det inte är ll exempel sämre fiberutnyjande som ger mindre metan. Vi undersökte vidare effekt av individ i en studie där metanprodukon och sammansäningen av mikroorganismer i vommen, samt foderintag och mjölkprodukon studerades. För a minska påverkan av vissa fysiologiska och foderrelaterade parametrar undersöktes kor i samma laktaonsstadie uodrade med samma foderstat. kor som producerade låg, medel eller hög mängd metan studerades vidare. Resultaten från denna studie visade a den mikrobiella floran från enskilda kor var tydligt uppdelad i en av två grupper för både bakterier och metanogener som var kopplat ll mängd metan. Det sågs ingen skillnad i nedbrytningen av fiber mellan kor i de olika grupperna. Metanproduk- onen per kilo mjölk var lägre för de kor som hade lägre metanprodukon. Proporonerna av jäsningsprodukter såsom de olika fesyrorna skiljde också mellan de olika grupperna. Proporonen av propionsyra var högre i lågmetankor. För a reda ut denna skillnad vidare så skulle det vara intressant a studera kornas genek samt andra fysiologiska parametrar som vommens storlek och fodrets passagehasghet genom kon. Går det idag att minska metanproduktionen? Genom åren har många typer av foderllsatser testats 36 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2016 Växa Sverige

2 för a styra om jäsningen i vommen ll mer även propionsyra eller för a hämma de metanproducerande mikroorganismerna. Olika preparat har ha olika effekt, men idag finns det ännu inget preparat som har en långdsverkande effekt. I de flesta fall sker en effekt i början när llsatser ges men mikroorganismsamhället återgår oast över d ll si ursprungssamhälle. Tillsats såsom fe minskar metanprodukonen då feet inte bryts ned i vommen, men idag uodras de flesta mjölkkor i Sverige redan med de nivåer av fe som är möjligt innan det har en negav påverkan på vommiljön istället (~5 procent av TS). Många olika faktorer llsammans kan däremot ha en större effekt för a minska metanprodukonen. För intensiv mjölkprodukon så beräknas foder och foderllsatser minska metanprodukon/ kg ECM med 2-15 procent. Genom a kombinera foder och llsatser med andra strategier så som avel och förbärad management som leder ll ökad fodereffekvitet och högre produkon, längre livslängd och minskad rekrytering så beräknas potenalen a minska metanprodukonen med procent. Sida 2 av 6 Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

3 Sida 3 av 6 Är kornas metanproduktionen ett problem? Effekt av andel grovfoder och individens vom-mikrobiota på mjölkoch metanproduktion Kons metanproduktion Metan är en energiförlust för kon Effekt av foderintag Vad beror variationen på? 38 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2016 Växa Sverige

4 Sida 4 av 6 Fodrets sammansättning Effekt av andel kraftfoder Fodrets sammansättning Metanproduktion vid hög grovfoderandel - studie Metanproduktion vid hög grovfoderandel - studie Resultat Methanobacteriales Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

5 Sida 5 av 6 Individuell variation Individuell variation - studie Individuell variation - studie Individuell variation - resultat 40 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2016 Växa Sverige

6 Sida 6 av 6 Skillnad mellan grupper i bakteriesammasättningen P Finns det preparat som kan minska metanproduktionen? Vad kan man göra på gårdsnivå? Högre mjölkproduktion ger mindre metan/ kg mjölk Tack för att ni lyssnade!! Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2016 Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? 41