från idé till verklighet

Transkript

1 från idé till verklighet Särtryck av artiklar från tidningen Husdjur

2 förord Välkomna på en liten resa i fodervärderingens spännande värld. Jag tänker då inte så mycket på en inre resa med minnen av doft av nyskördat hö, råmande kor och dikesrenar prunkande av blommor. Även om det inte vore helt fel. Nej, mera tänker jag på en resa med NorFor, ett system som vi nu utvecklat sedan 2002 och som kommer att vara i ständig utveckling. Jens Toennesen, Dansk Landbrugs Medier Detta särtryck fångar upp lite av den resan vi gjort, med artiklar från för några år sedan fram till nyskrivet material. Särtrycket har vi sammanställt för att det ofta har efterfrågats en lite mer detaljerad och samlad beskrivning av NorFor Plan och dess olika delar. Trots detaljrikedomen har vi i artiklarna eftersträvat ett lättsamt populärvetenskapligt språk. Vi tänker oss att målgruppen främst är kursdeltagare vid utbildningar som handlar

3 om fodervärdering och rekommendationer enligt NorFor och dess tillämpning i det svenska rådgivningsverktyget IndividRAM. Avsnitten i särtrycket är artiklar från tidningen Husdjur, skrivna i samverkan inom NorFor och publicerade under de senaste åren, eller i några fall helt nyskrivna. Källan framgår av respektive artikel. NorFor Plan började införas hösten 2006 med en modell för mjölkkor. Under hösten 2007 införs även en modell för växande nötkreatur. Uppsala i juli 2007 Anders H Gustafsson Ledare NorFor innehåll 2. Förord 4. Inledning 7. Nya foderfraktioner ger nya möjligheter 8. Mycket att vinna på nytt fodersystem 10. Nu kommer vallfodret till sin rätt! 14. Glöm konstanta näringsvärden! 16. Så här blir fodrets energi- och proteinvärde 19. Bättre koll på strukturen 22. Så vet du när kon är full! 24. Hur blir normerna för energi och protein i NorFor? 28. Foderstatsplanering i NorFor Utgivare: Svensk Mjölk, tel Redaktör: Julia Beck Layout: Tryckeri: Ågerups Grafiska AB Bilder: Bilder ej märkta med fotograf kommer från Husdjurs bildarkiv.

4 Samverkan med olika intressenter är en viktig del av verksamheten. En referensgrupp finns för kontakt med foderindustrin i de olika länderna och kontakt med myndigheter har förekommit på nordisk nivå, men drivs främst nationellt. Samarbetet med forskare inom och mellan länderna är högt prioriterat. Det är vår förhoppning att dessa utbyten av kunskap och idéer skall vara till ömsesidig nytta. Flera forskningsprojekt med kopplingar till NorFor har påbörjats under 2006 och 2007, vilket är ett tecken på att utvecklingen går åt rätt håll. Fördelarna med ett gemensamt nordiskt system är uppenbara; gemensamma ininledning Under 2001 tog de lantbrukarägda rådgivningsorganisationerna Dansk Kvæg, Bændasamtök Íslands, TINE (Norge) och Svensk Mjölk initiativet till ett gemensamt nordiskt fodervärderingssystem för nötkreatur. Resultatet blev projektet NorFor som startades under Det gemensamma systemet för fodervärdering och för beräkning av foderstater kallas NorFor Plan. Det ingår olika delar i NorFor Plan och i den nordiska samordningen som utgör grunden för att kunna skapa och långsiktigt driva systemet. De delar som är gemensamma för de nordiska länderna är: Modell för foderstater, inklusive optimering Fodermedelstabell Beräkningssystem för foderanalyser Ringtestverksamhet i samverkan med laboratorier Standardisering av analysmetoder Normer och näringsrekommendationer Resultatuppföljning av utfodring IT-lösning som ägs och drivs i NorFors regi Jens Toennesen, Dansk Landbrugs Medier 4

5 vesteringar inom IT och forskning samt ökade möjligheter till kunskapsutbyte mellan länderna på individ- och organisationsnivå. Men varför valde NorFor att satsa på en helt ny form av fodervärdering som lägger alla de gamla nationella systemen bakom sig? Det korta svaret är att det kommit fram så mycket ny kunskap de senaste decennierna att det helt enkelt inte går att bygga vidare på det gamla om man vill dra full nytta av det nya. Till detta kommer att IT-hjälpmedlen utvecklats i en rasande takt, vilket gör att vi idag erbjuds möjligheter vi inte kunnat drömma om för bara 15 år sedan. Vad skiljer NorFor från dagens system? Idag ges konstanta värden på t.ex. omsättbar energi och AAT, vilket gör att man kan addera råvarornas värden för att beräkna hela foderstatens näringsvärde. Detta s.k. additiva systemet är enkelt att använda, men gör att man missar en del viktiga faktorer. Ny forskning visar på viktiga samband mellan olika fodermedel och mellan foder och djur, som vi kallar samspel. Hela foderstaten, inte de enskilda fodermedlen, blir alltså den viktigaste delen i den nya fodervärderingen, eftersom allt hänger ihop. Konsumtionsförmågan, omsättningen i mag- tarmkanalen och i övriga kroppen, samt behovet för mjölkproduktion och andra fysiologiska funktioner styrs av en mängd olika samspel, varav många inte är linjära. Efter hand som detta blivit tydligt har man i dagens system byggt in diverse korrigeringar. I NorFor Plan har vi tagit hänsyn till alla dessa viktiga samband redan från början. Även internationellt ser vi flera moderna fodervärderingssystem som tar hänsyn till olika samspel; djur/foder/foderstat. Jenny Möller Mikrobproteinsyntesen är ett bra exempel på frågor som länge har diskuterats bland rådgivare och lantbrukare. Det har hävdats att vallfoder av god kvalitet är undervärderat, bl.a. p.g.a. att mikrobproteinsyntesen underskattas. I NorFor är syntesen av mikrobprotein uppvärderad, vilket ger en mera sann värdering av vallfodret. För att kunna göra en bättre skattning av produktionsresponsen för en viss foderstat krävs det goda bedömningar av exempelvis foderintag, passagehastighet och uppehållstid i våmmen, effektivitet hos mikroberna mm. Målet är en hög fodereffektivitet och därmed en god lönsamhet på mjölkgården. Exempel på hur sambanden kan se ut är följande: Ju högre foderintag och därmed högre passagehastighet, desto lägre blir energiutnyttjandet, eftersom fler partiklar hinner passera ut ur våmmen osmälta. Men det omvända gäller för proteinet; en hög passagehastighet resulterar i ett högre AAT-värde p.g.a. att mikroberna blir effektivare på att producera mikrobprotein. En snabb passage av foderpartiklar genom våmmen innebär att förökning sker under en stor del av mikrobernas livstid och de kan då satsa en större andel av de tillgängliga resurserna på produktion istället för underhåll. I systemet tas även hänsyn till att socker och stärkelse i stora mängder hämmar mikrobproteinsyntesen, samt att nedbrytning och utnyttjande av fiber (NDF) störs vid sådana förhållanden. NorFor ger oss grunden för ett effektivare foderutnyttjande och en bättre produktionsplanering. Då även optimering blir tillgänglig i det dagliga rådgivningsarbetet förväntar vi oss också produktionsekonomiska vinster. Om så blir fallet har NorFor svarat upp mot de ursprungliga målsättningarna. Vår förhoppning är att NorFor även skall kunna användas för att nå miljövinster vad gäller reducering av näringsläckage och avgång av växthusgaser. Anders H Gustafsson juni

6 6 Jens Toennesen, Dansk Landbrugs Medier

7 Husdjur 8/2004 Fodret beskrivs mer detaljerat i det nya fodervärderingssystemet, NorFor Plan. En del nya begrepp införs och möjligheter till att fånga upp större variation mellan olika enlsilage. AV: MARIA MEHLQVIST Nya foderfraktioner ger nya möjligheter Till grund för NorFor Plan ligger ett flertal beräkningar som beskriver kons näringsförsörjning. Dessa beräkningar bygger på upptaget av olika näringsämnen från fodret och skiljer sig på flera sätt från de beräkningar som används i dagens fodervärderingssystem. En konsekvens av det är att beskrivningen av fodret, dvs. fodrets fraktionering, också skiljer sig mellan dagens system och NorFor Plan. Jämfört med dagens fodervärderingssystem är foderfraktioneringen i NorFor Plan mer detaljerad. Detta innebär att ett antal nya foderparametrar kommer att införas. Likheterna med dagens system är dock många. I NorFor Plan delas fodret in i sju huvudfraktioner enligt figur 1, där råprotein, NDF, stärkelse, råfett och aska är redan välkända parametrar. De två nya fraktionerna är alltså jäsningsprodukter och en s.k. restfraktion. Restfraktionen beräknas som differensen mellan det organiska materialet och summan av råprotein, NDF, råfett, stärkelse och jäsningsprodukter. Något annat som I det kommande fodervärderingssystemet får ensilagets kvalitet betydelse för dess näringsvärde. Foto: Ann Christin Olsson är nytt med NorFor Plan är att råprotein, stärkelse och NDF beskrivs mer detaljerat då de delas in i ytterligare underfraktioner. Dessa underfraktioner syftar till att ge information om hur tillgänglig en foderfraktion är för djuret. Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbar Ensilagets kvalitet har betydelse för näringsvärdet I NorFor Plan får ensilagets kvalitet betydelse för dess näringsvärde. Jäsningsprodukter som anges för ensilage innehåller mjölksyra, smörsyra, ättiksyra och eventuellt myrsyra från tillsatsmedel. Dessa syror kan endast till en liten del ge energi till mikrobväxt i vommen vilket det tas hänsyn till i beräkningarna. En annan ny fraktion som ger information om ensilagets kvalitet är ammoniakkväve. Vid beräkningarna tas det hänsyn till hus stor andel av råproteinet som är i form av ammoniakkväve och därmed inte ger någon proteintillförsel till mikrobväxt. Fodernedbrytning i vommen För råprotein och stärkelse anges hur stor andel av fraktionen som är löslig. Dessutom anges hur stor andel som är potentiellt nedbrytbar i vommen och totalt osmältbar vilket även gäller för NDF. Den potentiellt nedbrytbara fraktionen talar om hur stor andel av en foderfraktion som kan brytas ner i vommen och alltså tillgodogöras av djuret. Den totalt osmältbara fraktionen är den fraktion som djuret inte kan tillgodogöra sig, som passerar osmält genom mag/tarm-systemet och ut i gödseln. De lösliga och potentiellt nedbrytbara foderfraktionen bryts ner i vommen med en viss nedbrytningshastighet. Nedbrytningshastigheten är ytterligare en ny parameter i NorFor Plan och anges alltså för lösligt råprotein och stärkelse samt potentiellt nedbrytbart råprotein, stärkelse och NDF. Råprotein NDF Stärkelse Råfett Jäsningsprodukter Aska Restfraktion Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbar Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbar Kemisk karakterisering av fodret i NorFor Plan. För att kunna beräkna hur mycket av de lösliga och potentiellt nedbrytbara foderfraktionerna som kommer att brytas ner i vommen måste hänsyn tas till både nedbrytningshastigheten och passagehastigheten i vommen. Passagehastigheten anger hur fort foderpartiklar passerar genom vommen. Denna passagehastighet beräknas i NorFor Plan och beror bl. a på partikelstorlek och foderintagets storlek. En hög passagehastighet innebär att en större andel av en foderfraktion kommer att passera ut ur vommen onedbrutet. En foderfraktion som är löslig eller potentiellt nedbrytbar i vommen och passerar ut ur vommen onedbrutet kan smältas i tunntarmen och där tillgodogöras av djuret. Utifrån nedbrytningshastigheten och passagehastigheten för en foderfraktion beräknas den effektiva nedbrytningen i vommen. För råprotein och NDF motsvarar detta det vi idag kallar EPD (effektiv proteinnedbrytning) och EFD (effektiv fibernedbrytning). Skillnaden är att i NorFor Plan är passagehastigheten olika för olika fodermedel och även olika i olika foderstater medan vi i dagens system använder konstanta värden för passagehastigheten. Maria Mehlqvist arbetar vid Svensk Mjölk. 18 Husdjur 8/2004 7

8 Husdjur 3/2005 Norfor Plan beskriver kons förmåga att utnyttja foderstaten bättre. Vi kommer ett steg närmare det som egentligen sker i kon när hon smälter fodret. Detta innebär möjligheter till en optimal foderstatsplanering med såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar. AV: MARIA MEHLQVIST, HARALD VOLDEN, MOGENS LARSEN OCH ANDERS H GUSTAFSSON. Mycket att vinna på nytt fodersystem Norfor Plan består av tre delar; modell för beräkning av näringstilldelning, modell för beräkning av kornas konsumtionsförmåga samt modell för beräkning av foderstatens strukturvärde via totala tuggningstiden, se figur 1. Alla delarna är integrerade så att man uppfattar det som ett system när man använder modellen. Under 2004 har Norfors projektgrupp utvecklat Norfor Plan. Det är alltså en reviderad modell som börjar användas under hösten Huvudmålsättningen med utvecklingsarbetet var att ta ny kunskap i användning när det gäller: Fodermedlens sammansättning Fodrets nedbrytning i olika delar av mag- tarmkanalen. Mikrobiell bildning av organiska ämnen i vom och tjocktarm. Effektiviteten i utnyttjandet av näringsämnen för underhåll och produktion. Värdera foderstatens strukturvärde för att främja en bra vommiljö. Jämförelse mellan dagens system och Norfor Plan I Norfor Plan har de enskilda fodermedlen inte något konstant energi- och proteinvärde. Detta innebär att vi inte vet foderstatens produktionsvärde förrän vi känner till utfodringssituationen. Näringsvärdet beror dels på vilken ko som äter det, om det är till exempel en sinko eller en högmjölkare och dels på hur mycket foder kon äter. Totala dagskonsumtionen av foder, smältningen av fodret och ämnesomsättningen i kons Figur 1. Översiktlig bild av Norfor Plan med dess olika delar. Indata Foderuppgifter (Näringsämnen och partikelstorlek) Djuruppgifter (Vikt, ras, laktationsstadium, etc) Strukturvärde (Tuggningstid) Mag-/tarmkanal och intermediär metabolism Beräkning av kons näringstillförsel Foderupptag (Fodrets fyllnadsvärde) Norfor ger möjlighet till en bättre ekonomisk optimering av foderstaten. Foto: Lena Widebeck Utdata Foderstatens näringsvärde (energi, protein, PBV, etc) beräknad mjölk- och proteinproduktion, fodrets uppehållstid i vommen, med mera) 48 Husdjur 3/2005 8

9 Husdjur 3/2005 Tabell 1. Energi- och AAT-innehåll i en foderstat* med identisk sammansättning vid två olika nivåer på foderintaget. Jämförelse mellan dagens svenska fodervärderingssystem och Norfor Plan. Vid dessa två olika foderintag är de genomsnittliga energi- och AATvärdena identiska i vårt nuvarande system, medan vi kan se att de varierar i Norfor Plan. 14 kg ts 24 kg ts Dagens system Omsättbar energi, MJ/kg ts 12,5 12,5 AAT g/kg ts 102,5 102,5 Norfor Plan Omsättbar energi, MJ/kg ts 11,0 10,6 Nettoenergi lakt., MJ/kg ts 6,6 6,3 AAT, g/kg ts 66,6 74,8 *Foderstaten består av 40 procent grovfoder och 60 procent kraftfoder. organ, som ger näringsämnen till mjölkbildningen, bestäms av flera olika samband mellan ko och foderstatens storlek samt kemiska sammansätting. Detta visas i tabell 1 där dagens system jämförs med Norfor Plan. I tabellen visas ett exempel av energi- och AAT-inne hållet per kilo torrsubstans (ts) i en foderstat när en ko äter 14 kilo ts eller 24 kilo ts av fodret. I Norfor Plan sjunker foderstatens energimängd per kilo ts med ökat foderintag. Det beror på att fodret uppehåller sig kortare tid i vommen när foderintaget är större (snabbare passage) och därmed blir det kortare tid för mikroberna att bryta ner (jäsa) näringsämnen från fodret. Effekten blir att, till exempel en viss mängd ensilage har högre energivärde hos en sinko än hos en högmjölkare. För AAT gäller det omvända. AAT-värdet per kilo ts ökar med ökat totalt dagligt foderintag. Detta beror på att mikroberna effektivare producerar mikrobiellt protein när passagen genom vommen är snabbare. Lättsmälta kolhydrater (socker och stärkelse) i foderstaten är en annan viktig faktor som påverkar smältbarheten av fodret och även mikrobernas effektivitet. De mikrober som bryter ner NDF hämmas av hög andel av sådana kolhydrater vilket ger en sämre energi och AAT-försörjning till kon. Vid utvecklingen av ett nytt fodervärderingssystem var det viktigt att beakta sådana samband för att få en så bra skattning som möjligt av produktionsvärdet i en viss given foderstat i praktisk drift. Det leder även till att vi får möjlighet till en bättre ekonomisk optimering av foderstaten. Norfor Plan har även en mer omfattande och komplex kemisk uppdelning av fodret. Det är också vad man kan förvänta sig när man önskar en bättre beskrivning av de processer som sker i olika delar av magtarmkanalen. På så sätt kan vi exempelvis uppnå effektivare utnyttjande av grovfodrets fiber, NDF, och därmed även ökad mikrobproteinproduktion. Artikeln är en i en serie artiklar kring Norfor och den nya fodervärderingen som vi kommer att publicera under våren. Läs också Husdjur nr 8 och 9/04 samt 1/05. Maria Mehlqvist, Svensk Mjölk Forskning, Harald Volden, Tine producentrådgivning, Mogens Larsen, Dansk Kvaeg, Anders H Gustafsson, Svensk Mjölk Forskning. 9

10 Husdjur 4/2005 Med den nya fodervärderingen kan både kraftfodret och grovfodret värderas noggrannare. Bland annat kommer vallfodrets fibrer mera till sin rätt. AV: MARIA MEHLQVIST, HARALD VOLDEN, MOGENS LARSEN Nu kommer vallfodret till sin rätt! I den nya fodervärderingen kan man ta hänsyn till förändringarna i innehållet av fiber i vallgräset, genom att man studerar inne hållet av osmältbart NDF och nedbrytningshastigheten. Till exempel kan 14 dagars skillnad i skördetidpunkt minska energi- och AAT-värdet med cirka 20 procent. Foto: Ann Christin Olsson I den nya fodervärderingen, NorFor Plan görs en mer omfattande beskrivning av fodret än vad som görs idag. En fördel med detta är att vi får en bättre värdering av grovfoderkvaliteten, både när det gäller den näringsmässiga och hygieniska kvaliteten. En annan fördel är att möjligheterna att optimera utfodringen och komponera kraftfoderblandningar förbättras, eftersom vi på ett bättre sätt kan beskriva omsättningen av fodret i kon. Inte minst gäller detta möjligheten till att balansera näringstillförseln till vommikroberna, något som är helt avgörande för att kunna ge en energi- och AAT-tillförsel som tillgodoser djurets behov. Den kemiska uppdelningen av fodermedel har många likheter med dagens fodervärderingssystem. För att på ett bra sätt beskriva hur de olika foderfraktionerna bryts ner i vommen krävs en ytterligare uppdelning för de stora fraktionerna råprotein, stärkelse och NDF (neutral detergent fiber). Om vi tar protein som ett exempel så delas råproteinet in i tre underfraktioner. Den ena är totalt osmältbar och är en proteinfraktion som, oavsett utfodringssituation, kommer att passera osmält genom djurets mag-/tarmsystem och sedan hamna i gödseln. Nästa fraktion är inte löslig i vatten men bryts ner i vommen med hjälp av vommikroberna. Denna fraktion kallas potentiellt nedbrytbar eftersom hela fraktionen i utgångsläget är möjlig för vommikroberna att bryta ner. Hur mycket som bryts ner beror dock på två förhållanden; nedbrytningshastigheten i vommen och passagehastigheten ut ur vommen, det vill säga hur länge proteinet stannar kvar i vommen. Den 38 Husdjur 4/

11 Husdjur 4/2005 tredje fraktionen är vattenlöslig och karakteriseras av att den snabbt bryts ner i vommen och därmed snabbt blir tillgänglig för vommikroberna. Stärkelseinnehållet varierar mellan olika kraftfoder Stärkelse är en viktig energikälla för vommikroberna men samtidigt vet vi att för mycket lättnedbruten stärkelse i foderstaten hämmar de bakterier i vommen som bryter ner NDF. Därför är det viktigt att ta hänsyn till stärkelsens egenskaper för att kunna balansera innehållet av stärkelse i foderstaten. I tabell 1 framgår det att både stärkelseinnehållet och innehållet av de olika stärkelsefraktionerna varierar mellan olika kraftfodermedel. Korn och havre innehåller stärkelse med en snabb nedbrytningshastighet vilket innebär att energi snabbt frigörs till vommikroberna. Det motsatta gäller för majs och potatisstärkelse som har en låg nedbrytningshastighet. En låg nedbrytningshastighet innebär att mer stärkelse kommer till tunntarmen. Att flytta en del av stärkelsenedbrytningen från vommen till tunntarmen kan vara gynnsamt i vissa utfodringssituationer. Med NorFor Plan är det möjligt att balansera foderstaten så att man får ett gynnsamt förhållande mellan stärkelse som bryts ner i vommen och det som smälts i tunntarmen. Olika proteinegenskaper i olika kraftfoder I tabell 2 ser vi att det är stor skillnad på proteinegenskaper mellan olika fodermedel. Exempelvis är 66 procent av råproteinet i ärter lösligt medan sojamjöl endast innehåller 16 procent lösligt protein. Detta är en av förklaringarna till att sojamjöl har ett högre AAT-värde (Aminosyror Absorberade i Tunntarmen) än ärter. Vi ser också att korn och havre har olika proteinegenskaper. Ett lägre AAT-värde i havre beror bland annat på att havre har en större andel lösligt protein och en snabbare nedbrytningshastighet för proteinet. Detta leder till att en lägre andel av proteinet i havre passerar till tarmen jämfört med proteinet i korn. En nedbrytningshastighet på 11,6 procent per timme hos korn innebär att på 1 timme har 11,6 procent av proteinet i korn brutits ner i vommen. En proteinråvara som används för att öka AAT-innehållet i kraftfoderblandningar är majsgluten. Ett högt protein innehåll, en låg andel lösligt protein och en låg nedbrytningshastighet gör att mycket av proteinet passerar till tunntarmen och därmed ger ett högt AAT-värde. Andelen totalt osmältbart protein i kraftfodermedel är generellt låg vilket innebär att endast en liten andel av proteinet i dessa fodermedel kommer ut i gödseln. Grovfoder konserveringsmetoden styr Proteinegenskaperna i vallfoder beror till stor del på konserveringsmetod. Ensilering gör att proteinet blir mer lösligt och därmed bryts ner snabbare i vommen. Vid samma råproteininnehåll har ensilage därför ett lägre AAT- och ett högre PBV-värde än färskt gräs. Figur 1. I NorFor Plan delas fodret upp i huvudfraktionerna råprotein, NDF, stärkelse, råfett, jäsningsprodukter, aska och en restfraktion som i huvudsak består av socker. Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbar NDF i kraftfodermedel NDF i kraftfoder har generellt en låg nedbrytningsgrad i vommen och en liten andel utnyttjas av vommikroberna. Ett undantag är betfiberprodukter som har en hög andel potentiellt nedbrytbar NDF och en liten andel totalt osmältbar NDF. Betfiberprodukterna är speciellt intressanta i foderstater med en hög kraftfoderandel. Betfiberprodukterna är gynnsamma för vommiljön och bidrar till en jäsning i vommen som ger mycket byggstenar för produktion av mjölkfett. Spannmål har ett högt innehåll av totalt osmältbart NDF. Speciellt gäller detta havre på grund av sin höga skalandel. Ett högt innehåll av totalt osmältbart NDF förklarar varför havre har ett lägre och ärter ett högre energivärde än korn. NDF i grovfoder styr energi och AAT I grovfoder är det först och främst egenskaperna för NDF som har betydelse för fodrets energi- och AAT-värde. I NorFor Plan delas NDF in i två fraktioner; en totalt osmältbar del och en potentiellt nedbrytbar del. Nedbrytningsegenskaperna varierar betydligt både mellan och inom grovfoderslag. Betesgräs har det lägsta innehållet av totalt osmältbar NDF och samtidigt en Råprotein NDF Stärkelse Råfett Jäsningsprodukter Aska Restfraktion Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbar Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbar Tabell 1. Exempel på innehåll av stärkelse och stärkelsefraktioner i kraftfoder Foder- Stärkelse % löslig % potentiellt Nedbrytn. medel g/kg TS stärkelse nedbrytbart %/timme Korn ,7 Havre ,8 Vete ,8 Potatis (rå) ,9 Majs ,2 Durra ,0 Ärter ,6 Majsgluten ,2 Tabell 2. Exempel på innehåll av protein och proteinfraktioner i kraftfoder Foder- Råprotein % lösligt % potentiellt % totalt osmält- Nedbrytn. medel g/kg ts protein nedbrytbart bart protein %/timme Korn ,3 11,6 Havre ,7 15,3 Majs ,0 4,0 Rapsfrö ,5 13,7 Ärter ,0 8,8 Rapsmjöl ,3 10,7 Sojamjöl ,4 8,2 Majsgluten ,1 1,5 Husdjur 4/

12 Husdjur 4/2005 hög nedbrytningshastighet. För obehandlad halm gäller det motsatta, nämligen ett högt innehåll av totalt osmältbar NDF och en låg nedbrytningshastighet för NDF i vommen. I figur 2 visas hur innehållet av totalt osmältbar NDF varierade i gräs beroende på utvecklingsstadium (dagar efter axgång) och årsvariationer när samma vall skördades tre år i rad. Med ett senare mognadsstadium så ökar innehållet av totalt osmältbar NDF i grödan. Innehållet av totalt osmältbar NDF varierade mycket mellan de tre åren. En förklaring till detta är variation i nederbörd och temperatur. En hög temperatur och lite nederbörd 1992 bidrog till en hög andel osmältbart NDF i gräset var våren och försommaren våt och kall vilket bidrog till att gräset utvecklade lite osmältbart NDF. I praktiken innebär detta att ett år som 1991 spelar skördetidpunkten en mindre roll för hur mycket osmältbart NDF som utvecklas i gräset medan skördetidpunkten får en betydande effekt vid varmare och torrrare väderlek. Innehållet av totalt osmält- Figur 2. Effekt av utvecklingsstadium och år på innehåll av totalt osmältbar NDF (indf) i timotej indf (% av NDF) Dagar efter axgång Tabell 3. Exempel på innehåll av NDF och NDF-fraktioner i grovfoder Foder- NDF g/ % potentiellt % totalt osmält- Nedbrytn. medel kg ts nedbrytbart bart protein %/timme Timotej, tidigt betesstadium ,6 Gräsensilage, blandvall, axgång för timotej ,8 Gräsensilage, blandvall, 10 dagar efter axgång ,6 Rödklöver, skördat vid axgång för timotej ,1 Obehandlad halm ,2 Majsensilage ,8 bar NDF i gräset spelar en viktig roll för energivärdet i gräset. Exempelvis kommer en ökning av osmältbart NDF från 10 till 20 procent minska energi värdet med cirka åtta procent. Även nedbrytningshastigheten för NDF har stor betydelse för fodrets energivärde. Om nedbrytningshastigheten sjunker från sex till tre procent per timme sjunker energivärdet med cirka sex procent. Med ett senare utvecklingsstadium så ökar innehållet av totalt osmältbar NDF och nedbrytningshastigheten för NDF minskar så att det blir dubbel negativ effekt på energivärdet och även AATvärdet. Detta innebär att 14 dagars skillnad i skördetidpunkt kan reducera energioch AAT-värdet med cirka 20 procent. NorFor tar hänsyn till jäsningen i ensilaget Till skillnad från dagens proteinvärderingssystem tar NorFor Plan hänsyn till att jäsningsprodukter i ensilage påverkar AAT-värdet. De lättnedbrytbara kol- hydraterna i gräset är en bra energikälla för vommikroberna men under ensi leringen kan dessa kolhydrater omvandlas till jäsningsprodukter. Jäsningsprodukter i ensilage kan bara utnyttjas av vom mikroberna i liten grad, vilket innebär att produktionen av mikrobprotein minskar. Ett högt innehåll av jäsningsprodukter kommer därför att reducera AAT-värdet. Exempelvis kommer en ökning från 50 till 120 gram jäsningsprodukter per kilo ts att reducera AAT-värdet i ett ensilage med cirka tio procent. Maria Mehlqvist arbetar vid Svensk Mjölk, Harald Volden vid Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap og Tine produsentrådgivning i Norge samt Mogens Larsen vid Dansk Kvæg, Danmark. Detta är en artikel i en serie kring det nya systemet för fodervärdering. Läs också Husdjur nr 8 och 9/04 samt 1 och 3/05. Proteinegenskaper i vallfoder beror till stor del på konserveringsmetod. Foto: Ann Christin Olsson 40 Husdjur 4/

13 13

14 Husdjur 5/2005 Samspelet mellan djur och foder påverkar omsättningen av fodret i vommen och det beräknade näringsvärdet. Detta tar man hänsyn till i det nya fodervärderingssystemet NorFor Plan. AV: MARIA MEHLQVIST, HARALD VOLDEN, MOGENS LARSEN Glöm konstanta näringsvärden! Fodrets näringsvärde varierar utifrån bland annat passagehastighet och mängden foder kon konsumerar. Detta tar man hänsyn till i den nya foder värderingen. Foto: Ann Christin Olsson En viktig skillnad mellan NorFor Plan och dagens fodervärdering är att enskilda fodermedel i en foderstat inte har konstant energi- och proteinvärde utan dessa varierar beroende på hur mycket foder kon äter men också hur foderstaten är sammansatt. För att bestämma fodrets näringsvärde beräknas hur olika egenskaper hos djuret och fodret påverkar varandra vid nedbrytningen av näringsämnen i mag-/tarmkanalen. Konkurrens mellan nedbrytningshastighet och passagehastighet Mikrobiellt protein bildas i vommen när vommikroberna får tillgång till näring från kornas foder. Det mikrobiella proteinet är den viktigaste AAT-källan (AAT = amino- syror absorberade i tunntarmen) för idisslare. Nedbrytningen av fodret i vommen är en tidsberoende process. Hur mycket som bryts ner beror på förhållandet mellan fodrets nedbrytningshastighet och passagehastigheten för foderfraktionerna ut ur vommen. Det är alltså konkurrensen mellan hur snabbt fodret bryts ner och hur snabbt det passerar ut ur vommen som bestämmer fodrets nedbrytbarhet i vommen. Motsatsen till passagehastigheten är fodrets uppehållstid i vommen, det vill säga hur länge fodret stannar i vommen. En snabbare passage medför att fodrets uppehållstid i vommen minskar. Olika foderfraktioner och fodertyper har olika passagehastigheter vilket det tas hänsyn till i NorFor Plan, se figur 1. En varierande passagehastighet är något som är nödvändigt att ta hänsyn till för att kunna beräkna en mer riktig nedbrytningsgrad i vommen för olika fodertyper och foderfraktioner. I dagens fodervärdering används konstanta värden för passagehastigheten vid beräkning av till exempel EPD (effektiv nedbrytning av protein i vommen). En passagehastighet på exempelvis sex procent betyder att sex procent av ett näringsämne har passerat ut ur vommen efter en timme. En passagehastighet på sex procent per timme motsvarar en uppehållstid i vommen på 16,7 timmar. Motsvarande uppehållstider för passagehastigheterna i figur 1 är 8, 16, 21 och 47 timmar för Passagehastighet, %/timme Vätska Kraftfoder Grovfoder Grovfoder (protein) (NDF) Figur 1. Exempel på passagehastighet ut ur vommen för olika foderfraktioner. 52 Husdjur 5/

15 Husdjur 5/2005 vätska, kraftfoderpartiklar, protein i grovfoder respektive NDF i grovfoder. Figur 1 visar att kraftfoder har en högre passagehastighet än grovfoder. Det beror först och främst på att grovfoder och kraftfoder har olika partikelstorlek. Små partiklar passerar ut snabbare ur vommen jämfört med stora partiklar. NDF i grovfoder är den foderfraktion som har den lägsta passagehastigheten och alltså stannar längst tid i vommen. Den långa uppehållstiden för NDF i grovfoder beror på att det är en tidskrävande process att sönderdela grovfodret från en partikel storlek på flera centimeter när kon äter fodret till någon millimeter då det kan passera ut ur vommen. Foderintaget påverkar smältbarheten i vommen Förutom att olika foderfraktioner har olika passagehastighet varierar även passagehastigheten inom en foderfraktion beroende på hur mycket foder kon äter. Vid ett foderintag på tio kilo ts per dag är passagehastigheten cirka en procent per timme och vomsmältbarheten för NDF är cirka 65 procent. När foderintaget ökar kommer passagehastigheten att öka. Detta medför en minskad uppehållstid i vommen vilket gör att smältbarheten för NDF i vommen minskar. Ett sådant samband innebär i praktiken att samma grovfoder kan ha olika fodervärde beroende på hur mycket foder kon äter. Exempelvis är ett grovfoders energivärde 6,20 MJ per kilo ts (nettoenergi till laktation) när foderintaget är 10 kilo ts, medan energivärdet sjunker till 5,78 MJ per kilo ts när foderintaget är 24 kilo ts. Denna sänkning i energivärde motsvarar cirka sju procent. Energivärdet för ett grovfoder kan alltså variera mellan djur i samma besättning om djuren äter olika mycket foder. Socker och stärkelse påverkar vomnedbrytningen Ett annat förhållande som påverkar smältbarheten för NDF i vommen är inne hållet av socker och stärkelse i foderstaten. Ett ökat innehåll av socker och stärkelse reducerar vommikrobernas förmåga att bryta ner NDF. Detta tar NorFor Plan hänsyn till vid beräkning av nedbrytning av NDF i vommen. Hur smältbarheten för NDF varierar med foderstatens innehåll av socker och stärkelse illustreras i figur 2. I exemplet i figur 2 är vomsmält barheten för NDF cirka 63 procent när foderstaten innehåller 22 procent socker + stärkelse, men sjunker till cirka 58 procent när innehållet ökar till 40 procent. Det betyder att energivärdet i grovfodret sjunker med cirka sex procent när foderstatens innehåll av socker + stärkelse ökar från 22 till 40 procent av ts. Den negativa effekten på fodrets energivärde är relativt liten när foderstaten innehåller mindre än 30 procent socker + stärkelse. Problemet är därför störst för högavkastande kor med ett högt kraftfoderintag. För att minska en negativ effekt på foderstatens energivärde kan man blanda in kolhydratkällor som kliprodukter från korn eller betfiber i kraftfodret eftersom dessa innehåller NDF istället för stärkelse. Mikrobernas effektivitet varierar Mikrobproteinet som produceras i vommen täcker vanligtvis procent av kons AATbehov. Hur effektiva vommikroberna är att producera protein beror både av hur mycket kon äter och hur foderstaten är sammansatt. Vid beräkning av mikrobeffekti viteten, det vill säga hur mycket mikrob protein som bildas per kilo vomsmält organisk substans, tas det i NorFor Plan hänsyn till att effektiviteten variera med både torrsubstansintag och innehållet av socker och stärkelse i foderstaten, se figur 3. Vid ett ökat foderintag blir vommikroberna mer effektiva att producera mikrobprotein. Detta innebär att fodermedlens AAT-värde ökar. Figur 3 visar att även innehållet av socker + stärkelse i foderstaten påverkar bildandet av mikrobprotein. Ett ökat innehåll av socker och stärkelse från cirka tio procent av ts till 25 procent av ts stimulerar produktionen av mikrobprotein medan en ytterligare ökning reducerar effektiviteten. Dessa förhållanden tar vi inte hänsyn till i dagens AAT-/PBV-system. Det betyder att fodermedlens AATvärden varierar väsentligt mycket mer med NorFor Plan jämfört med de AAT-värden som beräknas enligt dagens system. Konsekvenser av ett nytt system Fodret har alltså inte längre ett konstant energi- och proteinvärde. Det innebär att beräkningen av foderstatens AAT-värde först är möjlig när vi känner till hur mycket foder kon äter och hur foderstaten är sammansatt. Beräkningen av fodrets näringsvärde blir alltså i NorFor Plan mer komplext men fördelen är att det nya systemet i större grad kan beräkna en foderstats verkliga fodervärde. Maria Mehlqvist arbetar vid Svensk Mjölk, Harald Volden vid Tine produsentrådgivning i Norge samt Mogens Larsen vid Dansk Kvæg, Danmark. Detta är en artikel i en serie kring det nya systemet för fodervärdering. Läs också Husdjur nr 8 och 9/04 samt 1, 3 och 4/05. NDF-smältbarhet, % Socker + stärkelse, % av ts Figur 2. När mängden socker och stärkelse i foderstaten ökar så minskar vomsmältbarheten för NDF. Mikrobeffektivitet Socker + stärkelse, % av ts 10 kg ts 15 kg ts 20 kg ts 25 kg ts Figur 3. Effektiviteten i den mikrobiella proteinsyntesen (gram mikrobprotein per kilo vomsmält organiskt material) ökar vid ett högre foderintag. Vid ett ökat innehåll av socker och stärkelse i foderstaten ökar effektiviteten till en början men avtar sedan. Husdjur 5/

16 Husdjur 8/2005 I den nya fodervärderingen gynnas ett bra grovfoder jämfört med ett sent skördat i beräkningarna av foderstater. Fodervärdet påverkas även av foderstatens sammansättning, till exempel sänks energivärdena vid höga foderintag. AV: MARIA MEHLQVIST, HARALD VOLDEN, MOGENS LARSEN Så här blir fodrets energi- och proteinvärde Det som principiellt skiljer NorFor Plan från dagens fodervärdering är att de enskilda fodermedlen inte har några fasta energi- och proteinvärden, utan varierar med foderintagets storlek och foderstatens kemiska sammansättning. Vi vet därför inte näringsvärdet för en foderstat förrän vi känner till hela produktionssituationen, exempelvis förhållandet mellan grovfoder och kraftfoder. Detta innebär att ett verkligt fodervärde beräknas, i motsats till ett standardvärde som vi beräknar i dag. Därmed får vi en bättre grund för att beräkna en förväntad mjölkavkastning. Beräkningar tyder på att vi idag övervärderar fodervärdet av ett dåligt grovfoder och undervärderar ett bra grovfoder. I det nya fodervärderingssystemet gynnas grovfoder som är tidigt skördat. Foto: Ann Christin Olsson Från omsättbar energi till nettoenergi I NorFor Plan används nettoenergi i stället för omsättbar energi. Begreppet Nettoenergi till Laktation (NEL) beräknas ut ifrån omsättbar energi och uttrycker den energi som är tillgänglig för att producera mjölk. Att använda nettoenergi i stället för omsättbar energi innebär att energinivån blir lägre. Cirka 60 procent av den omsättbara energin utgörs av nettoenergi vilket be tyder att energinivån i det nya systemet ligger cirka 40 procent lägre än vad vi är vana vid. Alla länder som är med i NorFor får en ny energienhet att förhålla sig till. I Norge, Danmark och Island byter man från foderenheter till MJ. För protein kommer vi fortfarande att använda begreppen AAT och PBV (Protein Balans i Vommen). Dessa värden kommer dock att ligga på en annan nivå i NorFor Plan än de vi är vana vid med dagens system. För att visa att värdena gäller för NorFor Plan kommer begreppen AATp och PBVp att användas där p indikerar att värdet kommer från det nya systemet. 22 Husdjur 8/

17 Husdjur 8/2005 Figur 1. Vid ett högre foderintag minskar energivärdet enligt NorFor Plan. Energivärde, MJ/kg ts 12, , ,5 10 9,5 9 8,5 8 7,5 7 6,5 6 5,5 5 Dagens system NorFor Plan 7, , , , ,5 30 Foderintag, kg ts per dag foder Tabell 1. Exempel på energi- och proteinvärden i fodermedel beräknat utifrån en standardfoderstat i NorFor Plan bestående av 50 procent kraftfoder och ett foderintag på 20 kilo ts per dag. Energivärde, per kg ts Proteinvärde, g per kg ts Fodermedel MJ, NEL MJ, OE 1) AATp PBVp Korn 7,1 11, Havre 6,1 10, Vete 7,8 12, Ärter 8,2 13, Rapsfrö 12,4 19, Sojamjöl 8,5 13, Gräsensilage, tidigt skördat 6,7 11, Gräsensilage, sent skördat 4,9 8,4 74-0,8 1) Omsättbar energi beräknat enligt NorFor Plan. Foderintaget påverkar energi- och AAT-värdet I NorFor Plan är foderintaget avgörande för fodrets smältbarhet. Ett ökat foderintag innebär att fodret stannar i vommen kortare tid vilket gör att vommikroberna får kortare tid att bryta ner fodret och smältbarheten minskar, se figur 1. Dagens system ger ett konstant energivärde på 11,98 MJ (omsättbar energi) per kilo ts medan energivärdet i NorFor Plan reduceras från 6,99 MJ NEL vid ett foderintag på 7,5 kilo ts till 6,19 MJ vid ett foderintag på 27,5 kilo ts. Det betyder att foderstatens energivärde sjunker med cirka 11 procent. Denna effekt tas det även hänsyn till i dagens system genom att öka energibehovet vid ökad mjölkavkastning, men den korrektion är svagare än den som görs i NorFor Plan. Det innebär att vi får ett skärpt energikrav med ökad mjölkavkastning i det nya systemet. En foderstat efter dagens system kan exempelvis ge ett konstant AAT-värde på 92 gram per kilo ts, medan AAT-värdet enligt NorFor Plan stiger från 84,1 till 118,9 gram per kilo ts när foderintaget ökar från 7,5 till 27,5 kilo ts per dag. Det betyder att AATp-innehållet ökar med cirka 41 proent. Orsaken till att AATp-värdet ökar, trots att vomsmältbarheten av fodret går ner med ökat foderintag, är att det bildas mer mikrobprotein eftersom effektiviteten i den mikrobiella proteinsyntesen ökar. Även om AAT-värdet ökar med ökat foderintag betyder det inte automatiskt högre mjölkproteinproduktion. Utnyttjandet av AAT till mjölkproteinproduktion avtar med ökat förhållande AAT och energi i foderstaten. Det är viktigt att hitta den riktiga balansen mellan AAT och NEL för att uppnå en hög mjölkproteinproduktion. Husdjur 8/2005 Detta kan vi ta hänsyn till vid balansering av foderstater i det nya systemet. Kraftfoderandelen påverkar fodervärdet Förutom foderintagets storlek påverkar även foderstatens sammansättning fodervärdet. Det är framför allt förhållandet mellan lättnedbrytbara kolhydrater (socker och stärkelse) och NDF som påverkar fodervärdet. När detta förhållande ökar kommer nedbrytningen av fodret i vommen och även den mikrobiella proteinsyntesen att minska. Vid en ökad kraftfoderandel i en foderstat ökar vanligtvis innehållet av stärkelse medan innehållet av NDF går ner. I dag ökas foderstatens AATvärde konstant när kraftfoderandelen i en foderstat ökar medan det i NorFor Plan är ett kurvlinjärt samband. Det betyder att den relativa ökningen i foderstatens AATvärde avtar med ökad kraftfoder andel. Exempelvis ökar AAT-värdet med 1,2 procent när kraftfoderprocenten ökar från 40 till 45 procent, medan en motsvarande ökning i dagens system är 2,5 procent. Därmed kommer skillnaden i AAT-värde mellan NorFor Plan och dagens system att öka ju högre kraftfoderandelen är. Energi- och AAT-värden enligt NorFor Plan Påverkar NorFor Plan också det relativa förhållandet i fodervärde mellan olika fodermedel? I och med att foderstatens storlek och sammansättning påverkar fodervärdet är det riskabelt att göra sådana jämförelser. En möjlighet är dock att definiera en standardfoderstat och sedan beräkna fodervärdet av varje enskilt fodermedel utifrån den definierade foderstaten. Generellt är fodermedlens energivärde i tabell 1 lägre än dagens system medan AAT-värdena är högre. Exempelvis har korn enligt dagens system ett energivärde på 13,2 MJ omsättbar energi men i NorFor Plan är energiinnehållet i detta exempel reducerat till 11,6 MJ. En anledning till att energivärdena är lägre i det nya systemet är att de är beräknade vid ett foderintag på 20 kilo ts. Vid ett lägre foderintag skulle motsvarande energivärden vara högre. Beräkningar tyder på att vi i dag övervärderar fodervärdet av dåligt grovfoder och undervärderar värdena på ett bra grovfoder. För grovfoder kommer NorFor Plan i jämförelse med dagens system skriva ner både energi- och AAT-värdet på sent skördat gräs, men för tidigt skördat blir det en uppvärdering. Det innebär att ett bra grovfoder kommer att gynnas i vid beräkning av framtidens foderstater. I figur 2 och 3 visas energi- och AATvärdet för olika kraftfodermedel i förhållande till korn. Ett relativt energivärde Figur 2. Relativa energivärden i förhållande till korn för kraftfodermedel i NorFor Plan (NEL) och dagens fodervärderingssystem (omsättbar energi) NorFor Plan Dagens system 0 Korn Havre Vete Ärter Raps- Sojafrö mjöl 23 17

18 Husdjur 8/2005 foder på till exempel 86 procent för havre (enligt NorFor Plan) innebär att energivärdet är 14 procent lägre än energivärdet för korn. Båda systemen rangerar fodermedlen lika i förhållande till korn. Ärter, rapsfrö och sojamjöl har något högre energivärde relativt till korn jämfört med dagens system. Möjligheter till bättre foderstatsplanering Införandet av NorFor Plan ger en större variation i fodrets näringsvärde först och främst på grund av att både foderintagets storlek och foderstatens sammansättning påverkar fodervärdet. Genom att ta hänsyn till dessa och flera näringsrelaterade förhållanden uppnår vi mer reella fodervärden vilket ger möjlighet till en bättre foderstatsplanering. Förutom kunskap om fodrets näringsvärde är det förväntade foderintaget en nyckelfaktor vid foderstatplanering, vilket vi beskriver i nästa artikel. Figur 3. Relativa proteinvärden (AAT) i förhållande till korn för kraftfodermedel i NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem NorFor Plan Dagens system 0 Korn Havre Vete Ärter Raps- Sojafrö mjöl Maria Mehlqvist arbetar vid Svensk Mjölk, Harald Volden vid Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap och Tine Produsentrådgivning i Norge samt Mogens Larsen vid Dansk Kvæg i Danmark. Detta är en artikel i en serie kring det nya systemet för fodervärdering. Läs också Husdjur nr 8 och 9/04 samt 1, 3, 4 och 5/05. notiser Smaktest av kraftfoder I ett examensarbete på lantbruksuniversitetet har Tove Åsberg tittat på olika kraftfoders smaklighet. I sex försöksomgångar fick tolv dräktiga kvigor testa olika kraftfoder. Kvigorna föredrog till exempel kraftfoder med tillsats av rapsfettsyra, jämfört med kokosfettsyra. Pelleterade blandningar föredrogs jämfört med opelleterade. Men resultaten kan ha påverkats av att djuren bara fick testa kraftfodermedlen två gånger under en dag och de fick liten tid att vänja sig vid en ny smak. Men försöket kan ge en fingervisning om vad som är smakligt. I försöket verkade djuren uppskatta korn med inblandning av tio procent glycerol, eller tio procent rapsfettsyra jämfört med bara korn. Examensarbetet är en del i en större studie där man tittar på hur man kan öka kornas motivation att besöka mjölkroboten. Ann Christin Olsson Spannmålsförsäljning på Internet Nu har ett annonstorg för försäljning av spannmål, halm, hö, ensilage, hösilage och bete skapats. Det går att lägga in sig som köpare eller säljare samt söka på kommun, län, hela Sverige, gröda samt Krav. Tjänsten är gratis. Internetadressen är Britt-Marie Jafner 18

19 Husdjur 10/2005 Hur lång tid behöver kon tugga för att få i sig fodret? I det nya systemet för fodervärdering beräknas ett strukturvärde som ger koll på om korna får i sig tillräckligt med fiber. AV: MARIA MEHLQVIST, HARALD VOLDEN, MOGENS LARSEN Bättre koll på strukturen För att kons vom ska fungera optimalt krävs att hon får tillräckligt med struktur från fodret. Framför allt för högavkastande kor kan detta vara ett problem eftersom de har ett så högt energibehov och då kräver mycket kraftfoder som ger lite struktur. Ett för lågt innehåll av struktur i foderstaten påverkar vommiljön negativt och kan medföra att korna blir lösa i magen och att de får olika foderrelaterade sjukdomar som till exempel löpmagsomvridning. Fiber i foderstaten, som NDF, är ett exempel på en foderstatskontroll som används för att avgöra om foderstaten ger tillräckligt med struktur. Det finns emellertid ytterligare två viktiga faktorer som påverkar fodrets strukturvärde, nämligen fodrets partikelstorlek och innehåll av osmältbar fiber (indf). I NorFor Plan finns ett system just för strukturvärdering där man tar hänsyn till dessa faktorer. Det danska systemet för att värdera fodrets innehåll av struktur ligger till grund för NorFors strukturvärdering. Liksom i det danska systemet så är det kornas tuggningstid, minuter per kilo ts foder som beräknas. En längre tuggningstid innebär mer struktur med positiva effekter för vommen. Tiden som en ko äter och idisslar kan variera mellan fyra minuter per kilo ts för pelleterat foder och upp till två timmar per kilo ts för långstråig halm. Foto: Ann Christin Olsson Ättid och idisslingstid Tuggningstiden beräknas som summan av ättid plus idisslingstid. Idisslingstiden utgör procent av den totala tuggningstiden för grovfoder. Ättiden beräknas utifrån fodrets NDFinnehåll och korrigeras sedan för fodrets partikelstorlek eftersom en minskad partikelstorlek innebär att ättiden blir lägre. På liknande sätt gör man för att beräkna idisslingstiden. Då utgår man ifrån att kon idisslar 100 minuter per kilo NDF och sedan korrigerar man för fodrets partikelstorlek. Vid beräkning av idisslingstiden tar man dessutom hänsyn till fiberns kvali- Husdjur 10/

20 Husdjur 10/2005 tet då innehållet av osmältbar NDF (indf) i fodret ingår i beräkningen. På detta sätt kan man fånga upp skillnader mellan till exempel gräs med olika smältbarhet. Ju mindre partikelstorlek desto mindre tuggningstid En minskad partikelstorlek på grund av behandlingen av fodret (malning, krossning, hackning) ger en minskad tuggningstid per kilo fiber. I NorFors strukturvärderingssystem korrigeras därför den beräknade ät- och idisslingstiden för partikelstorlek. Partikelstorleken är dock inget man normalt mäter i fodret. Först görs därför en indelning av fodret i olika kategorier efter hur fodret är behandlat. För varje kategori finns sedan ett angivet intervall för partikelstorleken, se tabell 1. Kraftfoder räknas oftast till foderkategorierna finmalt, grovmalt eller krossat. Till finmalt foder räknas pelleterat foder och olika typer av mjöl som till exempel rapsmjöl. Det kan vara svårt att skilja mellan finmalt och grovmalt foder men generellt räknas det malda foder som köps från ett kraftfoderföretag som finmalt och foder som man malt hemma på gården som grovmalt. Vid beräkning av ättid antas alla fodermedel inom kategorierna finmalt, grovmalt och krossat foder ha en konstant ättid på fyra minuter per kilo ts. För finmalt foder antas dessutom idisslingstiden vara noll. Grovfoder är vanligtvis antingen hackat eller ohackat. Som framgår av tabell 1 så har hackat foder en partikelstorlek som kan variera mellan 7 och 40 mm. De flesta ensilage hör till denna kategori. I figur 1 visas exempel på olika fodermedels tuggningstid. I figuren framgår att de båda kraftfodermedlen rapsmjöl och korn har de lägsta tuggningstiderna (4 respektive 24 minuter per kilo ts), medan grovfodermedlen har en tuggningstid på över 70 minuter per kilo ts. För att bestämma partikelstorleken på hackat ensilage kan man utgå från den hacklängd som man har ställt in på sin hack- eller finsnittsvagn. Ohackat foder har en partikelstorlek som är större än 40 mm. Hit räknas till exempel långstråigt hö. Man gör inte någon korrigering för kortare tuggningstid när fodret har en partikel storlek som är större än 40 mm. Tuggnings tiden ökar kurvlinjärt med en ökad partikel storlek och när partikelstorleken är högre än 20 mm påverkas inte tuggningstiden så mycket av fodrets partikelstorlek. Att ange fodrets partikelstorlek är inte något som vi har varit vana vid att ange för ett fodermedel och många kan känna att det är en uppgift som är svår att veta. I NorFors fodermedeltabell kommer det dock tydligt att framgå vilken partikelstorlek olika foder har. Fiberns kvalitet har betydelse för strukturvärdet Fodrets innehåll av indf (osmältbar NDF) är viktig för att beräkna fodrets näringsvärde och har även betydelse för fodrets strukturvärde. Som tidigare nämndes så har fiberns kvalitet betydelse för den beräknade idisslingstiden. Ju större andel av fibern som består av indf desto svårare är det för kon att bryta ner fibern vilket innebär att idisslingstiden och därmed den totala tuggningstiden ökar. Fodret får alltså ett högre strukturvärde. För att korrigera idisslingstiden för innehållet av indf beräknas en faktor som talar om hur svårt det är för kon att bryta ner fibern. I och med att man tar hänsyn till hård heten kan man fånga upp skillnader mellan olika typer av grödor men också mellan ensilage av olika kvalitet. Ett exempel på hur tuggningstiden skiljer mellan ett tidigt och ett sent skördat ensilage framgår av tabell 2. I tabellen ser man att den totala tuggnings- Tabell 1. I NorFor Plan kategoriseras fodret efter hur det är behandlat. För varje kategori finns ett givet intervall för fodrets partikelstorlek som används för att korrigera strukturvärdet för en minskad tuggningstid vid en minskad partikelstorlek. Typ av behandling Finmalt Grovmalt Krossat Hackat Ohackat Partikelstorlek <2 mm 2-5 mm 6 mm 7-40 mm >40 mm Exempel på Spannmål, mjöl, pelleterat foder, Vallfoder, majsensilage, fodermedel oljekakor helsäd, foderbetor Figur 1. Exempel på tuggningstider för olika fodermedel enligt NorFors strukturvärderingssystem. Tabell 2. Andelen osmältbar NDF (indf) i fodret påverkar tuggningstiden. När andelen indf ökar så ökar tuggningstiden per kg ts. Båda ensilagen har en partikelstorlek på 20 mm. Tidigt skördat Sent skördat ensilage ensilage NDF, g/kg ts indf, g/kg NDF Tuggningstid, minuter/kg ts Tuggningstid, minuter/kg ts Raps- Krossat Hackat Lång- Långmjöl korn gräsensi- stråigt stråig lage hö halm Tabell 3. Exempel på beräknad tuggningstid för en foderstat till en ko som mjölkar 40 kg ECM. Fodermedel NDF, indf, Partikel- Foderintag, Tuggningstid, g/kg ts g/kg NDF storlek, mm kg ts/dag minuter/kg ts Ensilage Krossat korn Koncentrat ,4 4 (pelleterat) Totalt 22, Husdjur 10/