Tolkning av foderanalys BLGG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tolkning av foderanalys BLGG"

Transkript

1 Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal foderstat, val av djurslag som ska äta fodret, framtida förbättringar angående gödsling, skördetidpunkt, sortval och ensileringsmedel. En informationsrik värdehandling! Tidigare optimerades en foderstat på energi, protein och fibrer. Idag ger fler parametrar möjligheter att utvärdera ensilaget djupare och ger därmed ett säkrare val av kraftfoder och eventuellt övriga kompletterande foderslag. Det ger oss även större kunskap att förutse foderrelaterade problem, istället för att i panik lösa dessa när kon visar symptom. En mycket dyr väg för djuret, produktionen, plånboken och miljön. Hur tolkar vi information som finns i analysrapporten? Representativt prov! Optimalt är lika fält, jordart och vallar. Att borra i en plansilo i färdigt ensilage är det mest optimala, från topp till botten och skicka in allt borrat provmaterial. BLGG analyserar ca 1 dl i NIR maskinen, vilket efter torkning och malning är hela provet. BLGG NIRS ger ETT analysresultat på alla smulor i burken. Omprov ger därför samma svar. Klassisk analys eller NorFor analys? Dessa skiljer i analysdata p.g.a olika val av torrsubstansmetod. Viktigt är att välja rätt analysrapport till rätt foderstatsprogram. NorFor analysen kan ENDAST användas till NorFor programmet som används av Husdjursföreningarna. Alla övriga program är anpassade efter klassisk analys. Har Ni enbart en NorFor analys MÅSTE värdena räknas om till klassiska värden. BLGG sid 1 = alltid klassiska värden. BLGG sid 2 = NorFor värden (kräver ett SE nummer). BLGG kan ta fram båda, utan extra. Att ha tillgång till båda analysberäkningarna, ger ett stort mervärde vid bedömning av fodret. Grönmassa eller ensilage? En grönmassa analys ger endast svar på näringen i fodret innan ensileringsprocessen. Det ger inga svar på smaklighet eller lagringsstabilitet. Prioritera ALLTID en ensilageanalys. Medelvärdet i analysrapporten från BLGG Rapporten grundar sig på kontinuerliga medel i varje foderslag för Sverige, sedan sommaren Medelvärden i rapporter från Växa Sverige, bygger på de sista 3 åren i NorFor för varje foderslag. Torrsubstans Viktigt med ett representativt prov. Tryck ut ALL luft ur plastpåsen och förslut snabbt. Frys eller skicka direkt. Skillnaden på ca + 2 % i NorFors ts-halt i jämförelse med klassisk ts-halt, slår på ALL analysdata, då alla värden anges i gr/kg ts. Eftersträva alltid att förtorka grönmassan till % ts-halt i plansilo, för tornsilo 45% i botten och 25% i toppen och något högre 35-50% i balar, för en optimal ensileringsprocess. Pressvattengränsen går vid ca 30 %.

2 Aska Askhalten analyseras alltid klassiskt, då NIRS ej kan läsa av oorganiskt material. Askhalten ingår i många beräkningar som energi m.fl. Var noga med att inte få med jord, rost från redskap mm i provet vid skörd eller provtagning. Jord bidrar även med negativa smörsyra bakterier till grönmassan som påverkar lagringstabiliteten negativt. Klöver innehåller naturligt en högre askhalt än gräs. Energi Omsättbar energi anges i MJ. NorFor använder nettoenergi NEL, och är ca 60 % av omsättbar energi. Beräkningarna i Norfor tar hänsyn till fler parametrar. Gräs har högre smältbarhet än klöver. Balans mellan energi och AAT/PBV/(protein ) ger ett optimalt foderutnyttjande, jämn och bra urea = ekonomiskt och biologiskt optimum. Råfett BLGG analyserar alltid råfett som ingår bla i energiberäkningen, NEL. Tidigare i Sverige har endast tabellvärden på råfett använts är vanligast. Råprotein Målprotein på min gård? Vilka kompletterande grödor ska ingå i foderstaten som majs, Hp-massa, spannmål alla slukar PBV. Klöver/lusern i vallblandningen, ca 25% är optimalt (Obs, kräver minst ph 6,5 för att trivas )? Kvävet i handelsgödsel kostar ca 9 kr/kg kväve och ger råprotein (kräver regn). Kraftfoder kostar minst det dubbla och kor är GROVFODEROMVANDLARE. Hålla aldrig igen på handelsgödsel eller klöver/lusern för att nå målprotein. Råproteinhalten är provets innehåll av kväve multiplicerat med faktorn 6,25. Krav på proteinets våmnedbrytbarhet och balans mellan proteiner och kolhydrater, kan sänka råproteinhalten i foderstaten. Ger en ökad kväveffektivitet och minskar utsläppen. Skillnaden i AAT klassiskt och AAT NorFor (visar kons verklighet) sparar kraftfoder. Högst AAT återfinns i 1:a skörden. PBV minskar då AAT ökar vilket möjliggör högre råproteinhalt i ensilaget, utan hög urea och kväveläckage till gödseln men mer mjölk, på samma mängd kraftfoder. Hög proteinhalt i ensilaget ger ett optimalt näringsutnyttjande för majs, Hp-massa och spannmål som alla har hög andel negativt PBV. BLGG anger alltid råprotein (utan NH3N) och råprotein + NH3N separat då vommikroberna inte kan utnyttja ammoniumkvävet. Ammoniumkvävet talar om hur stor del av kvävet som är ammoniak. Lösligt råprotein: lösligt råprotein (sråprot) löses snabbt upp i vomvätskan och bryts snabbt ned där. Ts-halten har en stor betydelse för ensilagets andel av lösligt råprotein. Vid en ts-halt på 30 % är 60 % av råproteinet lösligt eller mer. Om ensilaget är torrare, cirka 50 procent ts-halt, är andelen lösligt råprotein cirka 40 procent eller lägre. Minskad andel lösligt råprotein ökar proteinets värde för kon, AAT ökar och PBV sjunker. Styrs även av råproteinhalten i ensilaget. Eftersträva en balans mellan råprotein och lösligt råprotein. ADF-kväve: ensilage som har genomgått varmgång (syretillförsel)kan leda till så kallad Maillardreaktion. En kemisk process startar och binder kolhydrater och proteiner. Ensilaget får då en mörkbrun färg och en söt, karamellaktig lukt samtidigt som smältbarheten hos proteinet minskar kraftigt. Vid misstanke ta en analys.

3 Fibrer NDF (Neutral Detergent Fibre) visar totalt innehållet av fibrer i ensilaget. NDF styrs av nedbrytningshastigheten och uppehållstiden i vommen. Fibrer besår av cellulosa, hemicellulosa och ADL (lignin). indf = icke smältbar NDF anges i indf gr/kg NDF. indf /ADL anger den fibermängd som passerar djuret osmält och ska därför värderas med NDF. Lignifieringsgraden (indf,adl/ndf) är i genomsnitt mer än dubbelt så stor i baljväxterna som i gräs vid samma NDF-innehåll. OBS! NorFor NDF är ofta gr lägre än klassisk NDF pga ts beräkningen och en liten del skillnad i analysmetod. Hög indf/adl kan även bero på senare skörd eller torka. NDF Hemicellulosa Lignin pnndf indf nh Gräs Hög Hög Låg Hög Låg Låg Baljväxter Låg Låg Hög Låg Hög Hög Socker/Stärkelse Socker och stärkelse påverkar energi och AAT-beräkningarna. Vommikroberna är känsliga för förändrade nivåer av socker och stärkelse. Vommikroberna behöver dock lättlösliga kolhydrater för att ta hand om lättlösligt protein. Eftersträva balans. Överskott sänker ph och gör vommen sur. Spannmål har en snabbare nedbrytning i vommen än majs, ärter och åkerbönor. Långsam nedbrytning betyder att större delen av stärkelsen passerar vommen och bryts ner i tunntarmen. Viktigt att fördela optimal mängd stärkelse på respektive ställe. Majsens smältbarhet ökar med lagringstiden. BLGG: s analysrapport visar smältbarheten under tid. Eftersträva därför alltid att överlagra majs. Det ger ett bättre foderutnyttjande och sparar kraftfoder. Hästar är mycket känsliga för höga sockermängder. Även kor i sen laktation är känsligare än högproducerande kor i tidig laktation. RestCHO i 1 kg TS Socker, pektin mm = 1000 Aska Råprotein Råfett NDF Stärkelse - Fermentationsprodukter Mineraler Alla över- eller underskott påverkar djuret negativt. Störd immunitet ger en mängd hälsostörningar och sämre foderutnyttjande. Prioritera alltid en mineralanalys på ensilaget för att se eventuellt extra behov av mineralfoder. Utfodring med en stor andel kraftfoder behöver sällan extra mineraler. Ge dock alltid alla dräktiga djur Sin mineral(hög andel fosfor), minst de 2 sista månaderna innan kalvning då tillväxten på kalven är som störst. Växande djur behöver mycket Kalcium som finns i klöver och lusern. Ca 4 gr/kg ts betyder 0 % klöver/lusern. Klöverandelen ökar i 2: och 3:e skörden. Importerad soja byts ut till inhemska proteinvaror som ärter, åkerbönor och raps, som alla innehåller mycket Fosfor. Vallen har ett lågt fosforbehov. Tidig skörd innehåller ca 3,3 kg fosfor /ton ts, senare skörd ger lägre värden. Vallen kräver Kalium över 20 för att inte ge skördesänkning. Vall lyxkonsumerar kalium anpassa därför gödsel givorna efter förväntad skördemängd. Kaliumnivåerna skiljer mycket i gödseln. Ta alltid en gödselanalys som bas för gödslingsplanen. Kaliumbehovet är ca 20 kg/ton ts vall. Kalium över 25 ska ej utfodras till växande eller dräktiga djur, som utfodras till största delen av foderstaten från grovfoder. Kalium hindrar Magnesiumupptagningen och därmed kalciuminlagringen i skelettet som kan ge kramper och ej hållbara djur. Biprodukter som majs, Hp-massa och spannmål möjliggör högre kaliumnivåer genom utspädningseffekter. Magnesium över 1,2 tyder på en bra status i marken. Klor ingår i beräkningen av CAB- Katjon anjon (meq).

4 Fermentationsprodukter smaklighet/lagringsstabilitet Ökad kunskap hjälper för att producera ett ensilage med högt näringsvärde, hög hygienisk kvalitet, med små förluster som smakar bra. Nedbrytningen av grödan börjar direkt vid skörd då cellandningen börjar. Bakteriernas näringskälla, kolhydraterna, bryts ner men även växtens proteiner påverkas. Det är viktigt att snabbt få in grödan, packa och täcka, för att minska förlusterna. Cellandningen upphör när syret tar slut. Bakterier som levde på syre dör och jästsvampar och mögel inaktiveras. Jäsningsprocessen styrs främst av tre typer av bakterier, två onda entero-och smörsyrabakterier och en god- mjölksyrabakterier. När bakterierna förökar sig bildas syror och alkoholer, då de främst konsumerar kolhydrater. I takt med att ph sjunker gynnas de goda mjölksyrabakterierna, då tillväxten av enterobakterierna avstannar vid ph 4,5. Vid ph 4,2(torrare ensilage kan klara ph 4,5) upphör också smörsyrabakterierna att växa och går över i sporform(clostridiumsporer). Vid ph under 4 slutar även mjölksyrabakterierna att förökas. Det har skapats en syrefri miljö med lågt ph. Ensilaget kan nu lagras under en lång period. Vänta alltid minst 6 veckor innan silon öppnas efter inläggningen och provborrning minst 4 veckor. I verkligheten blir sällan dock ph så lågt att bakterietillväxten stoppas helt. Under ogynnsamma förhållanden kan då de ej önskvärda bakterierna starta en andra jäsning som ökar ensilagets näringsförluster, bildar smörsyra och alstrar värme. Samma process kickas igång vid öppnandet av en silo. Denna process kan hindras av ensileringsmedel. Blöta gröda ökar risken för sporbildning, smörsyratillväxt. Torr gröda(syre) ökar risken för mögel och jästsvamptillväxt. Jästsvamptillväxten är inte skadligt för djuren men försämrar näringsinnehållet. Mögeltillväxt kan däremot ge sjuka djur. Svårensilerade grödor (klöver) buffrar, höjer ph. Vilket ensileringsmedel bör jag välja? Syror : innehåller myrsyra och/eller propionsyra. Passar bäst i fuktigt ensilage. Snabb ph sänkning. Nackdel : tar ej död på smörsyrabakterierna, de hamnar i sporform. Korrosion på maskiner. Bakteriella medel :Mjölksyrabakterier som löses upp i vatten. Fungerar bäst i kolhydratrik grönmassa. Ökar extra bildning av mjölksyra som sänker ph snabbare. Nackdel : tar ej död på smörsyrabakterierna som hamnar i sporform. Skyddar ej heller mot mögel och jästangrepp. Salter : Salter kallas ibland för kemiska medel med får inte blandas ihop med syror då salter är basiska. Bredare användningsområde än övriga medel och kan användas i såväl blött som torrt ensilage. Vissa salter bildar en gas som slår ut de onda bakterierna. Pga gasbildningen ska ensilage med dessa ensileringsmedel ej direktutfodras. Salterna fungerar som ett konserveringsmedel från början av ensileríngsprocessen till utfodring. De ger ett stabilare ensilage som inte tar värme vid utfodring. Fermentationsprodukterna ger svar på smakligheten (konsumtionsförmågan) och hur ensileringsprocessen har fungerat i ensilaget. BLGG visar schematisk var provet befinner sig och ger råd till det specifika provet. Högt innehåll av syror och ammoniak får ett högre fyllnadsvärde och därmed ett lägre beräknat foderintag. Var noga med doseringen av tillsatsmedel. Styrs av ts-halten, klöverandel och mängd gröda. Idisslare producerar Metan som är en negativ klimatgas. Syrorna binder metan i vommen och ger därmed minskade metanutsläpp. Metanproduktionen ökar inte hos en idisslare vid ett högt grovfoderintag. ph -Surhetsgraden En lyckad ensilering kräver ett lågt ph och syrefri miljö. Hur lågt ph som krävs för att få ett stabilt ensilage där inga bakterier växer, beror på torrsubstanshalten i ensilaget. Vid direktskördat ensilage, med torrsubstans under 25 %, måste ph komma under 4,2. Torrare ensilage, förtorkat, är hämmande för tillväxten av oönskade bakterier som smörsyrabakterier. Mängden syror som kan bildas, minskar. Ts-halten och ph ska värderas tillsammans. Kristiskt ph = (%tsx0,0257)+3,71

5 Ammoniumkväve NH3N bör vara under 9 % av ts. Ger information om hur väl ensileringsprocessen lyckades.när kolhydratinnehållet är lågt i ensilaget, gynnas de onda bakterierna som förbrukar protein som bryts ner till ammoniak. En hög ammoniakhalt betyder att ensilaget är i nedbrytning. Ammoniak är basiskt och gör att ensilagets ph stiger. Lagringssäkerhet påverkas negativt. De vanligaste orsakerna till en hög ammoniakhalt: Silon är inte tillräckligt tät, brist på socker och /eller hög proteinhalt. Blöta ensilage innehåller ofta högre halter. Nitrat Värdet bör vara under 7,5 gr/ kg ts. Nitrat är ett mellansteg i omvandlingsprocessen av kväve till protein i växten. I kons våm omvandlas nitrat till nitrit. Nitratrikt ensilage är farligt då nitrit binds till de röda blodkroppna där de ska transportera syre. Nitrat-rika ensilage måste utfodras endast i små portioner, fördelade under dagen. Hög nitrat halt kan bero på: överskott av gödselmedel, brist på solljus och/eller för tidig vallskörd. Med ökade mineralgödselgivor, kortare tid mellan skördarna och torkperioder ökar ammoniumvärdet. Kalksalpeter innehåller nästan enbart nitratkväve som är direkt tillgängligt för växterna. De flesta andra kväveprodukter som Axan, N27 och NPK är baserade på ammoniumnitrat, det vill säga cirka hälften ammoniumkväve och hälften nitratkväve. De tar då längre tid att bli växttillgängligt för växten. N34 innehåller urea som sänker ph på sikt, surgörande. Alla handelsgödsel med svavel är surgörande. Prioritera alltid, i alla fall, ett handelsgödselmedel med svavel till vallarna, framförallt till 1:a skörden som oftast är störst och innehåller minst klöver. Eftersom grödan främst tar upp kväve som nitrat måste ammoniumkvävet först omvandlas av markens mikroorganismer till nitrat innan det blir växttillgänglig. Hur snabbt och hur effektivt omvandlingen sker styrs främst av jordmånen, dvs jordtemperatur och tillgång till fukt. Riktmåttet är minst 6 veckor mellan gödsling och skörd. Mjölksyra Eftersträva ett värde mellan 30 och 70 g/kg ts, beroende på direktskörd eller förtorkat. Förhållandet mellan mjölksyra och ättiksyra skall vara minst 2:1. För hög mjölksyra,>12%,halt är osmakligt och kan ge varmgång i samarbete med en hög sockerhalt vid öppning av silon eller vid annat syretillträde.

6 Ättiksyra Ättiksyran bör vara under 40 g/kg ts, ofta 10-30% av mjölksyran. Högre innehåll påverkar konsumtionen negativt. Tillräcklig mängd av ättikasyra, (minst 10 g/kg TS) i silon förhindrar värmeutveckling vid lågt foderuttag. Smörsyra Eftersträva en låg smörsyranivå, under 1%. Höga halter ger ett ej lagringsstabilt foder och är osmakligt. Clostridiumsporer finns, framförallt i jord, men också i gödsel. De kräver en fuktig miljö för att finnas. De förkommer främst i direktskördat ensilage. Var noga vid slåtter och skörd att minimera jordkontakt. Stor kontamineringsrisk. Vidta stor försiktighet vid utfodring, så att sporerna inte hamnar i mjölken. Prioritera vid höga nivåer, ej utfodring till sinkor eller mjölkande kor som då kan få hälsostörningar. Har en mycket frän lukt. Socker Socker är bränslet för mjölksyrabildningen som ska sänka ph till en lagringstabil nivå. Sockerhalten i grödan varierar med sort, utveckling, väderlek, tid på dygnet vid skörd, tillsatsmedel och förtorkning. Soligt väder med kalla nätter(våren), ökar mängden socker i gräset avsevärt. Skörda senare på dagen och förtorka alltid. Det är ännu viktigare senare under säsongen, då nätterna blir varmare (cellandning förbrukar socker) och klöverandelen ökar. Gräs innehåller mer socker än klöver. Hög klöverandel kräver högre dos av ensileringsmedel då klöver/lusern buffrar- dvs höjer ph och en låg ts halt ger en utspädningseffekt. Speciellt blött ensilage med högt proteinhalt och är ofta sockerhalten låg, vilket påverkas lagringssäkerheten negativt. För höga nivåer socker kvar i ensilaget kan ge varmgång i silon vid uttag i varmare väder, förutom slöa kor. Skörda då tidigare på dagen! Sammanfattning Representativ ensilage analys för varje skörd - prioritera ensilageanalys framför grönmassa. Eftersträva alltid samma foderstat varje dag hela året. Blanda helst 1, 2, 3 skörden om 1:a skörden inte räcker till korna. Gäller även majs, Hp-massa och spannmål. Överlagra alltid majs. Tänk AAT/PBV- ej råprotein. Välj alltid en NorFor analys- ger unika svar på bl.a AAT/PBV. NorFor visar insparat kraftfoder och möjliggör därmed högre råprotein i ensilaget för att spara ännu mer kraftfoder. Kor är idisslare utnyttja det! Bedöm alltid fibervärdet med NDF i jämförelse med ADL/iNDF och klöverandelen, Ca nivån. Gödselanalys är ett kvitto på utfodringen. Prioritera kvävehandelsgödsel med svavel till vallen och balans mellan kväve och kalium. Rekommenderas - 6 veckor mellan gödsling och skörd. Dosera rätt ensileringsmedel i rätt mängd. Förtorka! Se hela analysen av Näring - Smaklighet - Lagringsstabilitet! Se helheten på företaget i harmoni med gården, för en hållbar mjölkproduktion! Fri rådgivning ingår i alla analyser!

Tolkning av foderanalys BLGG

Tolkning av foderanalys BLGG Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger bland annat svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjlighet

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

NorFor-frågor till Rådgivarsajten NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Mineraler. och lite annat

Mineraler. och lite annat Mineraler och lite annat Mineraler Agenda Makromineraler Spårämnen och vitaminer Norfor Ekonomi Praktisk diskussion Rörigt? Makromineraler Vi analyserar Ca P Mg K Na S * Dvs allt utom Cl. Makromineraler

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Tumregler 1% ökad råproteinhalt i foderstaten ökar kväveförlusterna med 10 kg N per ko och

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

ASKA ASH Aska bestäms som vanligt, förbränns vid 5ooºC. Enheten är g/kg DM Analysmetod 71/250/EEC rekommenderas.

ASKA ASH Aska bestäms som vanligt, förbränns vid 5ooºC. Enheten är g/kg DM Analysmetod 71/250/EEC rekommenderas. Analysera majsensilaget Maria Åkerlind, Svensk Mjölk 2009-03-09 ANALYSPARAMETRAR Att räkna foderstater med NorFor Plan kräver fler analysparametrar än med AAT/PBV-systemet. Långt ifrån alla parametrar

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL: Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Maria Mehlqvist och Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, 27315 (översättning av dansk artikeln, se referens nedan) I en dansk studie har man jämfört

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor 2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder

Läs mer

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod

Läs mer

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori: TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Grov foder. Extra skydd för översta lagret. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar!

NYTT&NYTTIGT. Om Grov foder. Extra skydd för översta lagret. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! NYTT&NYTTIGT Om Grov foder Vall majs ensilering mm Producerad av Svenska Foder AB 2015 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! SiloSolve OS Extra skydd för översta lagret SiloSolve FC God lagringsstabilitet

Läs mer

Hantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub

Hantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub Hantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub Specialistrådgivarutbildningen 2003-05 Annica Hansson Innehållsförteckning Inledning... 3 Skörd... 3 Kross och packning... 4 Konserveringsmedel...

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre

Läs mer

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren Primo mjölknäring Primo Kasvatus -foder Mineraler för köttnöt Komponenter för blandfoder till köttnöt En bra tillväxtstart för kalven ger resultat

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16 Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften

Läs mer

sto, föl och den växande unghästen

sto, föl och den växande unghästen Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för

Läs mer

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Birgitta Johansson och Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara.

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Rubrik: Blötfoderteknik Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Av: Jos Botermans JBT/SLU Alnarp I vissa typer av blötfodersystem kan syntetiskt lysin försvinna när fodret står i slingan.

Läs mer

FODER i ekologisk produktion

FODER i ekologisk produktion FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,

Läs mer

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04 Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.

Läs mer

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Renskötseln bygger på användningen av naturliga betesmarker och det är detta som renen är anpassad till. Ibland räcker dock inte betet till och man tvingas

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Skörd, rostning och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala När skall man tröska? Åkerböna och soja är ofta mogna senare delen av september

Läs mer

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. Öka din förtjänst Planera och delbetala HP-Massa i Plansilo HP-Massa i Hårdpack HP-Massa i Rundbalar Forskningsrapport Sid. 2-3 4 5-9 10-11 12-13 14-15

Läs mer

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Innehåll. Utvärdering av majsensilage i foderstaten. Mjölkkon äter allt, men. Vad är vi duktiga på i Sverige 2009-12-15

Innehåll. Utvärdering av majsensilage i foderstaten. Mjölkkon äter allt, men. Vad är vi duktiga på i Sverige 2009-12-15 Innehåll Utvärdering av majsensilage i foderstaten Växjö möte 9 december 2009 Vilka fodermedel behöver svensk mjölkproduktion? kti Något om analyser Majsensilage ur kons perspektiv Reflektioner och slutsatser

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

A-Foder. A-Kalv. A-Mjölk. Utfodrar det bästa. Foder och utfodringslösningar. Foder och utfodringslösningar

A-Foder. A-Kalv. A-Mjölk. Utfodrar det bästa. Foder och utfodringslösningar. Foder och utfodringslösningar 2015 A-Foder Utfodrar det bästa Nötfoderguide A-Kalv Foder och utfodringslösningar A-Mjölk Foder och utfodringslösningar Nötfoderguide Mjölkgårdens foder och utfodringslösningar... 4 Dessa tre får du inte

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Dikor Götala.  Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Snabb förtorkning ger bra ensilage Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt 1

Läs mer

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010. Råvaruvärdering

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010. Råvaruvärdering Råvaruvärdering Innehåll Bakgrund 1 Råvaruvärdering i praktiken 2 Energi 2 Aminosyror 3 Makromineralämnen 3 Fosfor Övriga Spårelement 4 Vitaminer 4 Antinutritionella faktorer (ANF) 5 Bakgrund En noggrann

Läs mer

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN en dokumentation från KRAV-mjölkgårdar i Östergötland Sammanställd av Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby, Askeby 590 62 Linghem Skriften är finansierad av EU och

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel 211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?

Läs mer

Friska får ger välmående gårdar

Friska får ger välmående gårdar Friska får ger välmående gårdar Vi kan Får! Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och

Läs mer

* nh = nedbrytningshastighet

* nh = nedbrytningshastighet Information till husdjursföreningarnas rådgivare om foderanalyser i NorFor Av Erica Lindberg, Svensk Mjölk, februari 2006 Förkortningarna uppdaterade av Maria Åkerlind 2006-05-02 Analysparametrar och metoder

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Vem tänder på flisstackar?

Vem tänder på flisstackar? Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har

Läs mer

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Optimera djurhälsa och mjölkmängd Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera

Läs mer