Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Transkript

1 Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt med långstråigt grovfoder? Svaren finns i kons träck. Träcken kan säga en hel del om hur foderstaten fungerar och hur korna mår, dessutom är träckdiagnostik enkelt, snabbt och billigt. Jag har i mitt examensarbete undersökt hur träcken skulle kunna användas för att följa upp utfodringen. Hur ser en bra träck ut? Vanligen vill man ha en ganska fast träck för att underlätta renhållningen av korna och deras stall. Smutsiga kor ger lätt problem med djurhälsa och mjölkkvalitet. En lös träck anses ofta höra ihop med minskad mjölkavkastning och fodereffektivitet. Det finns dock inga forskningsresultat som kan bevisa att en lös träck innebär försämrad smältbarhet. Däremot kan proteinöverskott ge lös träck. Det bör dock inte finnas mycket osmälta spannmålskärnor och långa grovfoderpartiklar i träcken då detta tyder på försämrad smältbarhet av stärkelsen respektive fibern. Träcken ska inte vara bubblig och skummig (som raklödder) då detta är ett tecken på omfattande fermentation i tjock/blindtarmen. Normalt smälts den största delen av det foder kon äter i våm och tunntarm. Vid höga kraftfodergivor, stort foderintag och/eller brist på långstråigt material i våmmen når mer näring tjock- och blindtarmen och fermentationen där ökar. Detta har negativa följdeffekter; en minskad total smältbarhet, minskad mikrobiell proteinsyntes i våmmen, diarré samt kan orsaka tarmskador. Figur 1. Vanlig träckkonsistens i svenska besättningar. Konsistenspoäng 2,5 enligt Steens bedömningsskala (se bilaga 1). Våtsiktning av träck Våtsiktning av träck är ett sätt att få information om våmmens funktion och foderstatens smältbarhet. Vid våtsiktning av träck behövs ett såll med en maskstorlek på ungefär 2-4 mm. Ett träckprov tas och läggs i sållet. Kranvatten spolas sedan försiktigt på provet/sållet tills det genomsilade vattnet är i stort sett klart. Vad finns kvar på sållet? Det som finns där har kon inte smält. Finns det mycket partiklar längre än 2 cm i den våtsiktade träcken är detta ett tecken på att våmmens funktion är störd och att kon inte äter tillräckligt med långstråigt grovfoder. Det kan

2 vara ett tecken på brist på långstråigt grovfoder i foderstaten. Det kan också bero på att korna sorterar i fodret och lämnar det grövsta. Figur 2. Till vänster våtsiktad träck där det inte finns några partiklar längre än 2 cm. Till höger träck där det finns en hel del partiklar längre än 2 cm, den längsta partikeln i bildens mitt var ungefär 15 cm. Finns det mycket hela spannmålskärnor i träcken är spannmålens behandling otillräcklig. Krossen kan exempelvis vara felaktigt inställd. Vad är då mycket kärnor? Om man hittar 50 kärnor i ett träckprov på 250 gram (ungefär 2,5 dl) utsöndrar en ko som äter 8 kg spannmål ungefär 3.5 % av de konsumerade spannmålskärnorna i träcken (antaget att kärnkoncentrationen är 50 stycken / 2,5 dl i all träck som kon utsöndrar). Dessa 50 kärnor/ 2,5 dl träck motsvarar ett stärkelseinnehåll i träcken på ungefär 2 % av dess torrsubstans (antaget att all träckens stärkelse finns i hela spannmålskärnor, 55 % stärkelse i spannmålen, 15 % torrsubstans i träcken och en tusenkornsvikt på 30 g). För att bedöma om kärnorna i träcken är hela räcker det inte med en visuell bedömning, man måste klämma på dem. Om en stor mängd kärnor återfinns i träcken och det är osäkert om de är hela eller i hur hög grad de är smälta kan det vara intressant att göra en stärkelseanalys på träcken. Stärkelseanalysen kostar ungefär 500 kr (ingen korrigering för innehåll av fritt glukos behöver göras). Figur 3. Spannmålskärnor som har stannat på sållet vid våtsiktning.

3 Stärkelse i träcken I examensarbetet gjordes stärkelseanalyser på träck. Analyserna visade på lågt stärkelseinnehåll, runt 1 % av träckens ts, i de flesta träckprover. Detta antyder att svenska kor smälter foderstärkelsen i hög utsträckning. Utfodring av majsensilage gav inte några förhöjda stärkelsehalter i träcken och få hela majskärnor syntes vid våtsiktning. Hackningen av majsensilage fungerade alltså bra på de tre gårdar som utfodrade majsensilage och som träckprover togs från. Träckens ph-värde I examensarbetet fanns det ett negativt samband mellan träckens ph-värde och stärkelseinnehåll. Kanske skulle träck-ph kunna användas som en indikator på träckens stärkelseinnehåll? Detta ska undersökas mer i ett nystartat projekt under ledning av E. Nadeau och T. Eriksson, SLU. Träckens ph-värde kan mätas med ph-papper, MERCK Spezialindikatorpapier ph-skala och Vid mätning kletas träck på en sida av pappret och efter några minuter avläses ph-värdet på papprets andra sida genom jämförelse med indikatorpapprets färgskala. I träck som provtogs i examensarbetet var ph-värdet i de flesta fall 7.0 eller högre, variationen var Träck-pH var högre när korna åt mycket grovfoder och lägre vid stora kraftfoderintag. Variationen i träckens ph-värde vid provtagning vid olika tillfällen under dagen är stor. Om man vill ha ett medelvärde för träckens ph-värde på en gård är det därför viktigt att mäta träck-ph hos en grupp av kor. Träckens konsistens och torrsubstans I examensarbetet upptäcktes att en ko som äter mycket grovfoder kan ha en träck som ser fast ut men som har en lägre torrsubstans än en lösare träck från en ko som äter mer kraftfoder. Att det kan vara på detta sätt beror på träckens innehåll. Kor som äter mycket grovfoder utsöndrar en träck som innehåller mycket cellväggspartiklar. Cellväggspartikarna har en förmåga att binda mycket vatten vilket gör att träcken ser fast ut trots att torrsubstansen inte är så hög. Kor som äter mycket kraftfoder har inte lika mycket vattenbindande cellväggspartiklar i träcken. Detta gör att deras träck ser lös ut trots att torrsubstanshalten inte är så låg. Proteinöverskott gav lös träck Ett stort grovfoderintag behöver inte alltid betyda att korna har en fast träck. Den lösaste träcken som observerades i examensarbetet kom från en grupp av kor som hade fri tillgång till ett ensilage med stor klöverandel. Ensilaget utfodrades som enda grovfoder och korna fick låga givor, 8 kg, av ett kraftfoder med hög halt våmnedbrytbart protein. Foderstaten innehöll 6,5 g AAT/MJ och 800 g PBV. Kornas stora intag av våmnedbrytbart protein var troligen orsaken till den lösa träcken. När mycket protein bryts ner i våmmen och inte kan omhändertas av mikroorganismerna drabbas kon av ett kväveöverskott. Detta är skadligt för kon. För att bli av med överskottskvävet (det filtreras bort i njurarna och utsöndras i urinen) måste kon dricka mycket vatten. Största delen av vattenintaget kissar kon ut men en del utsöndras i träcken. På detta sätt ger ett överskott av våmnedbrytbart protein en lös träck.

4 Figur 4. Träckkonsistens hos kor som åt en foderstat med hög andel våmsmältbart protein. Färg Träckens färg kan säga en del om kons foderstat. Kor som äter mycket grovfoder har vanligen en mer mörkfärgad träck. Kor som äter mycket spannmål har däremot en gulaktig träck. Om träcken är mycket mörk, svartaktig, kan det vara ett tecken på blödningar i mage/tarm. Det är nedbrytningsprodukter från blodet som ger den mörka färgen. Slemmiga avstötningar i träcken När träck våtsiktades i examensarbetet upptäcktes att träcken ibland innehöll mucinavstötningar, slemklumpar. Enligt litteraturen uppstår dessa vid omfattande fermentation i tjock/blindtarmen och är ett tecken på tarmskador. Mucinavstötningar upptäcktes i 10 % (18 av 173 träckprover) av den träck som våtsiktades i examensarbetet. Figur 5. Mucinavstötningar på sållet vid våtsiktning.

5 Figur 6. Mucinavstötningar från träcken. Till vänster strukturlös avstötning på en plan yta och till höger en mucinavstötning bestående av tunna hinnor i vatten. Examensarbetet var en pilotstudie inför ett större projekt om träckdiagnostik och utfodring som precis påbörjats vid SLU. Steen, K Träckdiagnostik hos mjölkkor. Examensarbete 205, vid Institutionen för Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Uppsala, 68 sidor. Förslag till arbetsgång för träckdiagnostik o Gå runt i stallet och titta på träcken. Vilken konsistens har den? Är det stor variation på träckens konsistens i en grupp av kor som äter samma foderstat? Använd ev. bifogat konsistensbedömningsschema. Är träcken bubblig? Vilken färg har den? Syns mucinavstötningar i träcken? o Ta 5 träckprover på vardera ungefär 0,5 kg från högavkastande kor. Samla proverna i en hink/påse och häll sedan i en annan hink där proverna blandas. För att undvika föroreningar av foder och strö är det bäst att ta träckproven direkt vid leverans. o När träcken blandas tas 2 rågade dl (2,5 dl) träck och läggs i ett såll. o Spola vatten på sållet tills dess att det genomsilade vattnet är i stort sett klart. o Titta på det som stannat kvar på sållet. Räkna antalet kärnor, bedöm om det finns mycket långstråiga partiklar i träcken, se om det finns mucinavstötningar. o Om man hittar mycket osmälta kärnor vid våtsiktningen kan det vara intressant att skicka in ett träckprov för stärkelseanalys. o Ev. kan även ph-värdet i träcken mätas, man tar då lite träck med en sked och kletar på ena sidan av ett ph-papper. Efter en stund kan ph-värdet avläsas på papprets andra sida genom färgjämförelse med ph-papprets indikatorskala. Detta behövs: Ett såll med ca 2-4 mm maskstorlek. Kan köpas på exempelvis IKEA (kostar kr) Hink/påsar att samla träck i Hink att blanda träck i Decilitermått Handskar Ev. sked och ph-papper (MERCK skala och )

6 Bilaga 1. KONSISTENS- BEDÖMNINGS- SCHEMA Konsistenspoäng Träckens utseende när den lämnar kon: Detta händer när träcken träffar golvet: Sprutar ut Rinner ut Trycks ut, som kaviar Stänker, flyter ut Stänker, flyter ut Kan stänka lite, flyter ut en del. Ger ifrån sig ett plopp-ljud när mockan fylls på. Trycks ut, kommer i klumpar Behåller originalformen. Ger ifrån sig ett dovt plopp-ljud när mockan fylls på. Kommer i bollar Behåller originalformen Träckens konsistens: Mycket lös, som ärtsoppa Lös Lagom, kladdig, som havregrynsgröt Fast Hård och torr Träckens utseende när den ligger på golvet: Djur som har denna träckkonsistens: Ingen komocka, mer likt vatten. Rinner igenom galler. Sjuka kor, kor som får för lite struktur/ för mycket protein/ för mycket stärkelse i foderstaten. Mycket platt, har ingen höjd och inte någon topp. Rinner igenom galler. Kor som får lite struktur/ mycket protein/ mycket stärkelse i foderstaten. Kor i tidig och mellan laktation. Som en basker/kanelbulle, med några höjdkurvor. Kladdar på galler. Ko med väl fungerande foderstat, kor i tidig och mellan laktation. Bygger på höjden. Stannar på galler. Kor i sen laktation, sinkor. Mycket grovfoder i foderstaten. Som hästskit, flera bollar med många höjdkurvor på. Stannar på galler. Sinkor, ungdjur. Mycket grovt grovfoder i foderstaten.