TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor"

Transkript

1 TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

2 Förord Typfoderstater för ekologiska mjölkkor är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller foderstater med olika fodermedel men med samma mjölkproduktion där så är möjligt. Skriften innehåller typfoderstater och är tänkt som ett underlag för ekologiska besättningar och besättningar som funderar på att lägga om till ekologiskt samt för rådgivare och andra intresserade. Foderstaterna innehåller blandningar med spannmål och koncentrat samt användning av hemodlade baljväxter och oljeväxtprodukter. Uppsala våren 212 Stina Stabo, projektledare 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Regelverk för KRAV... 4 Vallfoder... 4 Majs... Helsädesensilage... Spannmål och proteinfoder... Spannmål... Ärter och Åkerböna... Rapsprodukter... 6 Koncentrat och färdigfoder... 6 Mineralfoder... 6 Förutsättningar för foderstatsberäkningarna... 7 Avkastning och normer... 7 Grovfoderkonsumtion... 7 Näringsinnehåll... 7 Kvävenyckeltal... 7 Total foderåtgång... 7 Bete... 8 Ekonomiska nyckeltal... 8 Ensilage hög, majsensilage, spannmål och koncentrat... 9 Ensilage låg, majsensilage, spannmål och koncentrat... Ensilage hög, spannmål och koncentrat Ensilage låg, spannmål och koncentrat Ensilage hög, färdigfoder Ensilage låg, färdigfoder Ensilage hög, spannmål och rapskaka... 1 Ensilage låg, spannmål och rapskaka Ensilage hög, spannmål, åkerböna och rapskaka Ensilage låg, spannmål, åkerböna och rapskaka Ensilage hög, spannmål och åkerböna Ensilage låg, spannmål och åkerböna... 2 Ensilage hög, spannmål, ärter och koncentrat Ensilage låg, spannmål, ärter och koncentrat Ensilage hög, spannmål och ärter Ensilage låg, spannmål och ärter Foderstat för mjölkkokviga med två betessäsonger... 2 Sammanfattning

4 Inledning Denna skrift innehåller 16 typfoderstater för ekologiska mjölkkor och är tänkt som ett verktyg i ekologisk mjölkproduktion. Foderstaterna innehåller blandningar med spannmål, koncentrat, färdigfoder samt baljväxter som ärt och åkerböna och oljeväxtprodukter. Blandningarnas sammansättning och givor visas vid olika laktationsnivåer och redovisas i diagramform. Innehållet av råprotein, stärkelse, NDF och grovfoderprocent redovisas i en tabell. Även kvävenyckeltal, total foderåtgång och ekonomiska nyckeltal redovisas för varje foderstat för att det ska gå att jämföra foderstaternas miljöpåverkan och ekonomiska utfall. Näringsvärden och kunskap om kornas näringsbehov samt fodermedelstabeller är hämtade från den Blåa boken, Fodertabeller för idisslare, 23. SLU. Det foderstatsprogram som använts är en beräkningsmall i excel, Totfoder, baserad på fodertabeller för idisslare, 23 och framtagen av Rolf Spörndly, SLU. Priser på kraftfoder är hämtade från kända handlare och är ett genomsnitt på priser från 211. Priser för egenproducerat foder är baserat på Hushållningssällskapets bidragskalkyler 211. Regelverk för KRAV Enligt KRAV:s -regler ska allt foder av jordbruksursprung till idisslare vara % KRAV -certifierat. Kor ska ha fri tillgång på grovfoder och minst 6 % av det foder som djuren behöver ska produceras på den egna gården. Självförsörjningen får uppnås genom samarbete med en eller flera andra gårdar om foder och gödsel. Högst 4 % får vara kraftfoder till mjölkproducerande djur och andelen kraftfoder i foderstaten ska räknas på det dagliga intaget av foder som torrsubstans (ts). Under och upp till 3 månader i laktationens början får andelen kraftfoder höjas till %. Dessa regler har vi tagit hänsyn till när vi räknat på dessa foderstater. Det finns också regler för betesperiodens längd och det varierar från 2 månader (norr) till 4 månader (söder) beroende på var i landet gården finns. Under betesperioden skall det dagliga betesintaget vara minst 6 kg ts. Vallfoder Vallfoderkvaliteten är mycket viktig. Grovfodret ska, förutom att ge struktur i foderstaten, ge kon en stor mängd av både energi och protein. Ett riktvärde för ett bra klövergräsensilage till mjölkkor Energiinnehåll bör vara omkring 11 MJ/kg ts Proteininnehållet bör vara -2 g råprotein/kg ts NDF bör ligga mellan 4- g NDF/kg ts. Genom att producera vallfodret på rätt sätt, kan behovet av kompletterande kraftfoder minska. Detta kan ses i de olika foderstaterna i den här skriften om man jämför foderstater baserade på Ensilage Hög och Ensilage Låg. Där Ensilage Hög är ett ensilage med bra näringsinnehåll och Ensilage Låg är ett ensilage med sämre näringsinnehåll. Se näringsinnehållet i tabell 1 nedan. Tabell 1. Näringsvärden och pris (från 211) på de ensilage som har använts i foderstaterna Grovfoder Pris TS Energi AAT PBV Råprot. Stärk. NDF Råfett Ca P kr/kg % MJ/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts Ensilage Hög > 2 % baljväxter 1,3 11, ,8 2,7 Ensilage Låg > 2 % baljväxter 1,3, ,8 2,7 Majsensilage eko 1,4 11, ,4 2,3 Det kan vara bra att blanda olika kvaliteter för att få fram ett balanserat grovfoder. Det är också viktigt att ha ett klöverrikt vallfoder, dels för kvävefixering till marken och dels för att ge en bra proteinförsörjning till korna. En bra klöverandel är 3-%. Vallen har ett högt innehåll av lättlösligt 4

5 protein som bryts ned snabbt i vommen därför är det viktigt att komplettera vallen med fodermedel som har högt innehåll av ett mer svårlösligt protein. Även den hygieniska kvaliteten är viktigt för att korna ska vilja äta så stora mängder grovfoder som möjligt. Majs Majsensilage är ett bra komplement till ett klöverrikt vallensilage. Majsensilaget har ett högt energiinnehåll och ett relativt lågt proteininnehåll. Det är godkänt som grovfoder i ekologisk produktion även om det näringsmässigt ofta motsvarar % spannmål och % grovfoder. Majsensilage är ett smakligt foder och det innehåller mycket stärkelse som ger energi. Fiberkvaliteten i majsensilaget har också en stabiliserande effekt på djurens magar. Nackdelarna med majsensilage är svårigheten att odla den ekologiskt då majs bland annat konkurrerar dåligt med ogräs, behöver specialmaskiner och endast går att odla i vissa delar av Sverige. Näringsinnehållet på det majsensilage som har använts i foderstaterna ses i tabellen ovan. Helsädesensilage Helsädesensilage är också ett bra grovfoderkomplement i ekologisk mjölkproduktion. Det ger struktur och innehåller stärkelse som kompletterar det klöverrika vallfodrets lättlösliga protein. Helsädesensilaget utgörs av hela plantor spannmål eller blandningar av spannmål och ärt eller åkerböna. Ju högre andel baljväxter desto högre proteinvärden och smaklighet får ensilaget. Helsädesensilage är en bra insåningsgröda i växtföljden. Denna skrift innehåller ingen foderstatsvariant med helsädesensilage då variationen i näringsinnehåll är alltför stor beroende på bland annat olika sammansättning och skördetidpunkt. Det är därför rekommenderat att ta foderanalys på det helsädesensilage som finns på gården för att kunna ta fram en välbalanserad foderstat och utnyttja potentialen i fodret. Spannmål och proteinfoder Foderstaterna i den här skriften innehåller spannmål, åkerböna, ärter, kallpressad ekologisk rapskaka, ekologiskt koncentrat och ekologiskt färdigfoder. Näringsinnehållet i dessa ses i tabell 2. Spannmål Den ekologiska spannmålen är ofta det billigaste kraftfodret i ekologisk mjölkproduktion. I foderstaterna har det använt en spannmålsblandning med % korn och % vete. Det är ofta positivt att blanda olika spannmålsslag då de olika sädesslagen bidrar med olika näringsinnehåll. Det är då viktigt att komma ihåg att en foderstat med enbart havre har betydligt mycket mindre energi än en foderstat med bara korn eller vete. Ärter och Åkerböna Ärter innehåller en stor andel lättlösligt råprotein och passar därför inte bra att utfodras ihop med ett vallfoder med höga råproteinvärden. Även till högt avkastande mjölkkor kommer det inte att räcka med enbart ärter som proteinkälla. Då måste ett mer vomstabilt protein tillföras (t.ex. soja eller rapskaka). Däremot fungerar ärter bra som komplement till ett ensilage med lågt proteininnehåll eller som enda proteinkälla till lågt avkastande kor. Stora mängder ärter ihop med vete som mer eller mindre enda spannmålsslag i en foderstat leder till höga stärkelsehalter. För mycket stärkelse kan leda till vomstörningar. Ärter ska inte finmalas utan det är bättre att krossa eller grovmala ärter i en hammarkvarn med ett grovt såll. Ärter är ett bra komplement till en foderstat med korn och rapsprodukter. Det fungerar bra att utfodra mjölkkor upp till 3-4 kg per dag eller 3 procent av kraftfodret. De går att odla till mogen skörd i stora delar av landet.

6 Åkerböna innehåller mer protein och mindre mängd stärkelse än ärter. Det innebär att det kan vara mer fördelaktigt att utfodra åkerböna tillsammans med spannmål jämfört med ärter. Det går både att krossa och att grovmala åkerböna. Det går bra att använda hammarkvarn för att mala åkerböna antingen separat eller tillsammans med spannmål. Rapsprodukter Det går bra att utfodra nötkreatur med raps antingen som helt rapsfrö eller som rapskaka. Mängden råfett i totalfoderstaten är begränsade vid utfodring av rapsfrö och rekommendationer för tilldelning ligger för mjölkkor på 1 kg per ko och dag. Helt rapsfrö måste sönderdelas innan utfodring. Krossa fröna separat i en kross med släta valsar eller mal fröna tillsammans med spannmål, ärter eller åkerböna. Då fettinnehållet begränsar tilldelningen innehåller inga av de beräknade foderstaterna rapsfrö utan istället används kallpressad rapskaka i dessa beräkningar. Det är bra att kontrollera fetthalten i den rapskaka som ska användas. Innehållet av fett varierar beroende på vilken press som används. Man bör inte ligga på högre än % fetthalt i totalfoderstaten. Stora givor omättat fett kan leda till att fetthalten i mjölken sjunker, det har visats i flera försök. Vid höga fetthalter i rapskakan bör tilldelningen inte vara mer än 4 kg per dag. Även hygienen är viktig, rapskakan kan härskna och bör därför användas inom två månader efter pressning. Den håller något längre under vintermånaderna. Koncentrat och färdigfoder Utbudet på ekologiskt koncentrat är begränsat, ligger högt i pris och har fortsatt att gå upp senaste åren. Eftersom dessa foder ligger högt i pris används de oftast som ett komplement eller toppfoder till högavkastande kor. Proteinkällan i dessa kommer främst från raps och/eller importerad ekologisk soja. Tabell 2. Näringsvärden och pris (från 211) på spannmål och proteinfoder som har använts i foderstaterna Kraftfodermedel Pris TS Energi AAT PBV Råprot. Stärk. NDF Råfett Ca P kr/kg % MJ/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts % korn % vete eko 2, , ,3 3,8 Åkerböna eko 3,3 8 12, ,8 Ärt kärna eko 3, , ,9 4,3 Rapskaka eko 6, 94 1, Koncentrat eko, , Färdigfoder eko 4, , I alla foderstater består spannmålsblandningen av % vete och % korn. Mineralfoder Ett mineralfoder ska användas till dessa foderstater för att behovet av mineraler ska bli tillgodosett. Kalcium (Ca) och fosfor (P) är de mineraler som framförallt optimerats i foderstaterna. I foderstaterna har vi använt ett mineralfoder där innehållet av kalcium och fosfor ligger på g/kg ts för Ca och 11 g/kg ts för P. Vid en giva på - gram per dag täcks behovet bra. För de foderstater som innehåller raps blir innehållet av fosfor lite för högt. Generellt kan foderstater där raps ingår ha ett mineralfoder med låg andel fosfor. Detta gäller bara då korna får raps. I slutet på laktationen, när rapsgivan minskar, kan de behöva ett annat mineralfoder. 6

7 Förutsättningar för foderstatsberäkningarna Avkastning och normer När vi har räknat på foderstaterna har vi satt avkastningen till 9 kg ECM per ko och år förutom för de varianter som innehåller ensilage, spannmål och ärt, samt ensilage spannmål åkerböna. De sistnämnda foderstaterna är beräknade för 8 kg ECM per ko och år då framförallt stärkelseinnehållet i foderstaten blir ogynnsam vid de givor som täcker energibehovet för högre avkastning. Energibehovet är tillgodosett på +/- 3 % enheter. Råproteinnivåerna följer riktvärden för näringsinnehåll i totalfoderstaten (Fodertabeller för idisslare, 23) och om det skiljer sig på någon eller några procentenheter kommenteras det i text under respektive foderstat. Foderstaterna följer även PBV normerna. Det är svårt att tillgodose behovet av AAT i ekologiska foderstater för mjölkkor på höga avkastningsnivåer. Vid mindre avvikelser från normen är det räknat på att djuren presterar den mjölkavkastning som är uträknat men i vissa foderstater kan det i realiteten bli svårt och då har detta kommenterats. Grovfoderkonsumtion Förutsättningarna för dessa foderstater är att korna får fri tillgång på ensilage. De grovfodergivor som vi har lagt in i foderstaterna är vad de behöver äta för att foderstaten ska gå ihop. Tillsammans med kraftfodergivan blir behovet i teorin i princip uppfyllt. Problemet med att räkna foderstater i ekologisk produktion är att djuren har fri tillgång på grovfoder vilket gör att kornas intag av grovfoder skiljer sig en hel del från ko till ko. En del kommer att äta mer och en del mindre än det som vi räknat med. För att få korna att äta så mycket grovfoder som möjligt är det viktigt att antalet ätplatser är tillräckligt för alla kor i ladugården, att korna verkligen har tillgång till grovfoder på foderbordet och att den hygieniska kvaliteten på fodret är bra. I fullfoderstater bör ts-halten på ensilaget kontrolleras noga så att rätt mängd torrsubstans tillförs blandningen. Näringsinnehåll Näringsvärdet i olika foderpartier varierar och vi rekommenderar att göra foderanalyser på det hemmaproducerade fodret för att veta de verkliga förutsättningarna. Även innehållet i färdigfoder och koncentrat skiljer sig mellan olika tillverkare och även på råvarutillgång. Ni bör stämma av ert egna hemmaproducerade och inköpta foder med fodertabellen på sidan innan för att kunna jämföra med våra foderstater. Kvävenyckeltal Kvävenyckeltalen är med för att kunna se vilka foderstater som avger minst respektive högst N överskott. Det är ett sätt att mäta effektiviteten av proteinomvandlingen och baseras på råproteininnehållet i fodret i förhållande till omvandlingen och utnyttjande vid mjölkbildningen i kon. Kvävenyckeltalen är framtagna för hela laktationen, inklusive sinperioden med i princip endast grovfoder. Kväveutnyttjandet skulle kunna höjas genom t.ex. lägre proteininnehåll på grovfodret under låglaktation. Total foderåtgång Total foderåtgång per år är med för varje foderstat för att det kan vara intressant att se hur mycket foder som går åt av de olika fodermedlen. Dessa kan vara till hjälp vid planering av odlingen på gården. I den totala foderåtgången har vi tagit med två månaders sintidsutfodring (6, kg ts ensilage) samt dagars betessäsong. 7

8 Bete Betesperioden kommer att infinna sig i olika laktationsstadier för olika kor och vi har i de redovisade foderstaterna inte räknat om dem enligt det näringsinnehåll som finns i bete. Tillgången på bete kommer också att variera under betesperioden och det kommer att vara olika behov av stödutfodring av ensilage. Vi har gjort en förenklad beräkning och ersatt 6 % av grovfodret med motsvarande mängd bete och antagit att betesperioden är dagar. Priset på bete är satt till,6 kr/kg ts. Ekonomiska nyckeltal Ekonomiska nyckeltal visas för att kunna jämföra de olika foderstaterna och ge en indikation på vilka blandningar som är bäst eller sämst ekonomiskt. Mjölkpriset är satt till 4,13 kr/kg ECM och motsvarar ARLAs medelpris för 212. Mjölkintäkten är beräknad på att all mjölk levereras men i praktiken går en hel del bort till kalvar och vid sjukdomsbehandling till karens. Nyckeltalet Mjölk Foder bör därför användas för att kunna jämföra olika alternativ. Kostnader för kalvuppfödning och sjukdomsbehandling finns ej med. En annan förutsättning för jämförelsen är att korna äter och mjölkar just det som räknats ut. Detta kan variera mellan olika kor bl.a. för att djuren har fri tillgång på grovfoder och konsumtionen kan variera kraftigt och därmed också mjölkmängden. Storlek på djur och hull påverkar också mjölkproduktionen. 8

9 Ensilage hög, majsensilage, spannmål och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/majsensilage/spannmål/koncentrat ,8 4,8 3,3 3, 3,3,,7 4, ,7 2,2 4,6 4,2,1 3,8 3, Koncentrat, kg Majsensilage/Bete, kg ts Ensilage hög/bete, kg ts, Denna foderstat är näringsmässigt bra. Ser man till foderkostnaden/kg producerad mjölk ligger denna foderstat på 1, 4 kr/kg ECM. Om man jämför denna foderstat med den med ett ensilage med sämre näringsinnehåll är denna foderstat 8 öre billigare per kg ECM. Kväveeffektiviteten är 2 %. Det är lägre än foderstaten med den sämre ensilagekvalitén och beror bl.a. på högre råproteininnehåll i grovfodret under låglaktation. 9

10 Ensilage låg, majsensilage, spannmål och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/majsensilage/spannmål/koncentrat ,8 3,1 6,4 6,6,4,2, , 1,,,6,, 4, 4, Koncentrat, kg Majsensilage/Bete, kg ts Ensilage låg/bete, kg ts, Denna foderstat ligger lite lågt i råprotein vid den högsta avkastningen men proteinsammansättningen är bra och i övrigt är foderstaten näringsmässigt bra. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre än foderstaten med det bättre ensilaget. Om samma produktion ska uppnås blir foderkostnaden 8 öre dyrare per kg mjölk. Totalt sett över laktationen blir kväveeffektiviteten bättre jämfört med många andra foderstater, 26 %. Det beror framförallt på att låglaktationen har en bättre anpassad proteinnivå.

11 Ensilage hög, spannmål och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/spannmål/koncentrat , 2,7 1, , 6, 6 6,8,8 4, 4 12, , 12 11, Koncentrat, kg Ensilage hög,/bete kg ts Det här är en näringsmässigt bra foderstat men råproteinet är lite högt för de lågavkastande korna. Ser man till foderkostnaden per kg ECM ligger den på 1,42 kr för denna foderstat. Om man jämför samma foderstat men med ett ensilage med sämre näringsinnehåll är denna foderstat 13 öre billigare per kg ECM. Kväveeffektiviteten är 2 %. 11

12 Ensilage låg, spannmål och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/spannmål/koncentrat ,7 2,2 1, 7,4 7, 1 7 6,4 6,8 6 6,7, , , 12 11, Koncentrat, kg Ensilage låg/bete, kg ts Denna foderstat kan få problem att täcka proteinbehovet vid de högsta avkastningarna. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre för att nå denna avkastning. Foderkostnaden blir 13 öre dyrare per kg ECM jämfört med samma foderstat med ett bättre ensilage. Kväveeffektivitetet över hela laktationen blir god, 26 %, då kväveinintaget i låglaktation stämmer bra med behovet. Mängden koncentrat per ko och år som går åt blir 149 kg mer än foderstaten med ett bättre ensilage det förklarar även att resultatet för mjölk-foder blir sämre med denna foderstat. 12

13 Ensilage hög, färdigfoder - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/färdigfoder , 11, 12 9, 8,9 7, 7 6 4,7 4,4 Färdigfoder, kg Ensilage hög/bete, kg ts 12, , 12 11, I denna foderstat blir råproteininnehållet för lågt vid höga avkastningar, över 4 kg ECM och för högt vid lägre avkastningar, under 3 kg ECM. För att täcka råproteinbehovet vid höga avkastningar kan man lägga in ett toppfoder (koncentrat) vid avkastningar över 4 kg ECM. Om man jämför foderkostnaden per kg ECM med samma foderstat men med ett sämre näringsinnehåll i ensilaget är denna foderstat 14 öre billigare. Jämfört med foderstater med andra fodermedel blir foderstaterna med färdigfoder de dyraste sett till den beräknade foderkostnaden. Kväveeffektiviteten blir låg, 24 %, då det blir en överutfodring med protein under låglaktation. Något som kan förbättras genom att t.ex. byta ensilage till ett med mindre protein under denna period. 13

14 Ensilage låg, färdigfoder - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/färdigfoder ,9 13,2 9,9 9,6 8, 7,8 7,4,2 Färdigfoder, kg Ensilage låg/bete, kg ts 12 12, , 12 11, Råproteinhalterna i denna foderstaten kommer att kunna bli begränsande för avkastningen. Denna foderstat bör kompletteras med ett proteinfodermedel om mjölkavkastningen ska kunna hålla 9 kg ECM per år. Råproteinet är också för högt för de lågavkastande korna. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och därmed blir foderkostnaden 14 öre dyrare per kg mjölk än vad samma foderstat men med en bättre kvalitet på ensilaget blir. Då man ser på foderkostnaden per kg mjölk så är denna foderstat dyrast jämfört med alla foderstater. I och med de låga proteinnivåerna får foderstaten en teoretisk bra kväveeffektivitet. Problemet är att det är tveksamt om kon orkar producera uträknad mjölkmängd och då sjunker effektiviteten. 14

15 Ensilage hög, spannmål och rapskaka - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/rapskaka Eko/Spannmål , , 7, 7, 6, , 1,,,, 4, 4,3 Rapskaka Eko, kg Ensilage hög/bete, kg ts 12, , 12 11, Detta är en bra balanserad foderstat över hela laktationen förutom att råproteinet är lite högt för de lägre avkastningarna till följd av det höga proteininnehållet i ensilaget. I och med att rapskaka innehåller mycket fosfor bör ett mineralfoder med mindre andel fosfor användas. Foderkostnaden per kg ECM ligger i denna foderstat på 1,4 kr/kg ECM, om man jämför samma foderstat med ett ensilage med sämre näringsinnehåll är denna foderstat 13 öre billigare. Priset på ekologisk rapskaka kan variera kraftigt i olika områden. Kväveeffektiviteten är 2 % och försämras lite pga av hög andel råprotein i låglaktation. 1

16 Ensilage låg, spannmål och rapskaka - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/rapskaka Eko/Spannmål , 3,2 2, 2 1, 7, 7,6 7,1 1 6,7 6, 6 6,, 12 12, , 12 11, Rapskaka Eko, kg Ensilage låg/bete, kg ts Vid höga avkastningsnivåer blir råproteinbehovet svårt att uppnå och det kan bli svårt att nå avkastningen 9 kg ECM/år. I denna foderstat utfodras 4 kg rapskaka vid högsta avkastningsnivån, 41 kg ECM. Fetthalten kan variera i kallpressad rapskaka och innan så höga givor ges bör kakan analyseras på fettinnehållet för att undvika fetthaltsdepression. (Innehållet av råfett bör ej överstiga % i totalfoderstaten). I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och foderkostnaden 13 öre dyrare per kg ECM jämfört med samma foderstat med bättre näringsinnehåll på ensilaget. Kväveeffektiviteten blir teoretisk god då det inte överutfodras i de låga laktationsnivåerna. Når inte kon upp i önskad avkastning sjunker kväveeffektiviteten och kostanden per kg ECM ökar. 16

17 Ensilage hög, spannmål, åkerböna och rapskaka - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/åkerböna/rapskaka Eko/Spannmål ,2 1,4 2 2,2 1,2 1,4 1, 1 1,2, ,4 6, 6, , 4,3 12, , 12 11, Rapskaka Eko, kg Åkerböna, kg Ensilage hög/bete, kg ts Det här är en välbalanserad foderstat på alla avkastningsnivåer förutom att råproteinet är något högt för de lägre avkastningarna på grund av det höga proteininnehållet i ensilaget. I och med att rapskakan innehåller mycket fosfor bör ett mineralfoder med mindre andel fosfor användas under dessa perioder. Foderkostnaden per kg ECM ligger på 1,37 kr och om man jämför samma foderstat med sämre näringsinnehåll i ensilaget är denna foderstat 12 öre billigare. Kväveeffektiviteten är 2 % och försämras lite pga av hög andel råprotein i låglaktation. 17

18 Ensilage låg, spannmål, åkerböna och rapskaka - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/åkerböna/rapskaka Eko/Spannmål , 2, 1, 2 2,7 2,7 1,7 1 1, 2,8 1 7,1 7, , 6,, 1 1 6, , , 12 11, , Rapskaka Eko, kg Åkerböna, kg Ensilage låg/bete, kg ts I denna foderstat kan proteinet bli begränsande vid höga avkastningsnivåer. I och med att rapskaka innehåller mycket fosfor bör ett mineralfoder med mindre andel fosfor användas. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och därmed blir foderkostnaden 12 öre dyrare per kg ECM jämfört med samma foderstat med ett bättre ensilage. Kväveeffektiviteten är god då kväveinintaget i låglaktation stämmer bra med behovet. 18

19 Ensilage hög, spannmål och åkerböna - Avkastning 8 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/åkerböna/spannmål ,7 4,7 3 3, 3 2, 1, 1,7 4,8 4 12, , 12 11, Åkerböna, kg Ensilage hög/bete, kg ts Kvävenyckeltal* Kväveintag foder, kg: 196 Kg kväve ut med mjölk: 4 Kg kväve ut med kött: 2 Kg kväve bakom svans: 149 Kväveeffektivitet: 24 N-överskott, kg/ton mjölk: 18 Denna foderstat är beräknad för 8 kg ECM per ko och år då stärkelsenivåerna blir ogynnsamt höga på högre avkastningsnivåer. Också proteinet kan vara begränsande för avkastningen och i de lägre avkastningsnivåerna blir råprotein lite för hög. För att uppnå önskad produktion bör foderstaten kompletteras med ett mer vomstabilt protein. Foderkostnaden per kg ECM ligger i denna foderstat på 1,34 kr, om man jämför samma foderstat med ett sämre näringsinnehåll i ensilaget är denna foderstat 13 öre billigare. Det här är den billigaste foderstaten men då avkastningen förväntas bli lägre är mjölk foder ej högst. Kväveeffektiviteten blir låg, 24 %, jämfört med andra foderstater. Det beror på den lägre avkastningen och överskott på protein i senlaktation. 19

20 Ensilage låg, spannmål och åkerböna - Avkastning 8 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/åkerböna/spannmål , 4,, 4 3, 3 2,3 1,8 1,,,6,,4,4,4,4, , , 12 11, Åkerböna, kg Ensilage låg/bete, kg ts Denna foderstat är beräknad för 8 kg ECM per ko och år då stärkelsenivåerna blir ogynnsamt höga på högre avkastningsnivåer. I denna foderstat blir råproteininnehållet lågt vid avkastningar högre än 3 kg ECM. Det kan bli ytterligare en begränsning för avkastningen. Det är trots det också en relativt hög kostnad för denna foderstaten som kommer bli högre om korna inte når upp i den önskade avkastningen. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och därmed blir foderkostnaden 13 öre dyrare per kg mjölk jämfört med samma foderstat men med ett ensilage med högre näringskvalitet. Kväveeffektiviteten med den önskade produktionen blir god men med en lägre avkastning sjunker den. 2

21 Ensilage hög, spannmål, ärter och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/spannmål/ärter/koncentrat ,2 3,4 2,4 1,2 1,2 2,2 1,2 1,2 1,2 1, 1, 1 6, 6,7,,6,8,8,8,8 4, 4 12, , 12 11, Koncentrat, kg Ärter, kg Ensilage hög/bete, kg ts Det här är en mycket bra och balanserad foderstat. Råproteininnehållet blir lite högt för de lågavkastande korna. Foderkostnaden per kg ECM ligger denna foderstat på 1,39 kr, om man jämför samma foderstat men med ett sämre näringsinnehåll i ensilaget så är denna foderstat 14 öre billigare. Kväveeffektiviteten är 2 % och försämras lite pga av hög andel råprotein i låglaktation. 21

22 Ensilage låg, spannmål, ärter och koncentrat - Avkastning 9 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/spannmål/ärter/koncentrat ,2 4,2 2,1 3 1, 1, 1, 1, 1, 1 1, 1,2, 1,2 1 6, 6,8 6, 6, 6 6 6,7, , , 12 11, Koncentrat, kg Ärter, kg Ensilage låg/bete, kg ts Det här är en mycket bra och balanserad foderstat i alla laktationsstadier. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och därmed blir foderkostnaden relativt dyr. Kväveeffektiviteten är god, 26 %, då kväveinintaget i låglaktation stämmer bra med behovet. 22

23 Ensilage hög, spannmål och ärter - Avkastning 8 kg ECM Foderstat på Ensilage (hög)/ärter/spannmål , 3 2, 2,3 2 1,6 1,2,8 4,8 4,8 4,8 4,8 4,8 4,8 4 12, , 12 11, Ärter, kg Ensilage hög/bete, kg ts Denna foderstat är beräknad för 8 kg ECM per ko och år då stärkelsenivåerna blir ogynnsamt höga på högre avkastningsnivåer. Vid höga avkastningsnivåer kan råproteinbehovet vara svårt att uppnå i denna foderstat. Inte heller kalciumbehovet täcks i denna foderstat vilket gör att man ska välja ett mineralfoder med högre kalciuminnehåll. Råproteinet är lite högt för de lågavkastande korna. Foderkostnaden per kg ECM blir 1,31 kr men mjölk foder per ko och dag stannar på 66 kr då avkastningen är 8 kg ECM. Kväveeffektiviteten blir låg, 24 %, jämfört med andra foderstater. Det beror på den lägre avkastningen och överskott på protein i senlaktation. 23

24 Ensilage låg, spannmål och ärter - Avkastning 8 kg ECM Foderstat på Ensilage (låg)/ärter/spannmål , 3, 3 2, 2, 2 1,8 1,,4,4,,4,2,4, , , 12 11, Ärter, kg Ensilage låg/bete, kg ts Denna foderstat är beräknad för 8 kg ECM per ko och år då stärkelsenivåerna blir ogynnsamt höga på högre avkastningsnivåer. I denna foderstat täcks inte proteinbehovet vid avkastningar över 3 kg ECM. Det kan bli ytterligare en begränsning för avkastningen. I heller kalciumbehovet täcks i denna foderstat vilket gör att man ska välja ett mineralfoder med högre kalciuminnehåll. I och med den låga kvaliteten på ensilaget blir kraftfodergivorna högre och därmed blir foderkostnaden öre dyrare per kg mjölk jämfört med samma foderstat men med ett ensilage med högre näringskvalitet. Kväveeffektiviteten med den önskade produktionen blir god men med en lägre avkastning sjunker den. 24

25 Foderstat för mjölkraskviga med två betessäsonger Mjölkko kvigan får ett ensilage med andra värden än mjölkkorna, se tabell 3. Tabell 3. Näringsvärden och pris på det ensilage som har använts i foderstaten till kvigan. 8 Kg ts per dag 6 4 2,3 1 3,8 4,, 6,3 7 7,6 7, 8,6 9,4 Koncentrat Korn/Ärt Bete Ensilage 2, Djurets vikt Under betessäsongen har vi räknat med en lägre tillväxt eftersom betet varierar så mycket från år till år och för att kvigorna oftast betar lite lägre avkastande marker än korna. Kvigan bör kalva när hon är 24-2 månader gammal. 2

26 Sammanfattning Det finns goda förutsättningar för en bra mjölkproduktion i de ekologiska besättningarna. Då foder och mjölkpriser varierar kraftigt mellan och inom åren är det viktigt att se över foderstaten för att se hur de på gården tillgängliga fodermedlen bör kompletteras för bäst lönsamhet. I denna sammanställning är foderstaterna med spannmål och ärt eller åkerböna de billigaste men de ligger inte högst på nyckeltalet Mjölk Foder på grund av en förväntat lägre avkastning. De behöver kompletteras med lite koncentrat eller rapskaka då stärkelsenivåer annars blir alltför höga och protein nivåerna (framförallt det vomstabila proteinet) alltför låga vid avkastningsnivåer över 3 kg. Hög stärkelse och lågt protein kan leda till lägre avkastning, feta kor (då de får i sig energi men ej protein) samt försämrad fertilitet. Dyrast blir foderstaterna med färdigfoder, men för en del besättningar är det de enda alternativet pga foderhantering/lagring eller för lite odling. Sammanställningen visar också tydligt att ett ensilage med ett högt näringsinnehåll är bra för produktionen och ekonomin. Det kostar 8-14 öre mer per kilo mjölk att nå samma avkastning då övriga fodermedel är desamma. Ofta har också korna lättare att konsumera mer grovfoder när kvalitén är högre vilket ger än ännu bättre effekt på avkastningen och hälsan. 26

27 Text och bearbetning: Martin Odensten, Sofia Äng, Stina Stabo och Tina Klang Materialet kan beställas från HS Konsult AB mot porto och exp.avgift Telefon: Kan även laddas ner från hemsidan: 27

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Jordbruksinformation 9 2006 100 % ekologiskt foder till mjölkkor en utmaning Från den 1 januari 2008 ska ekologiska mjölkkor

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Komplettering till Uppslagsboken, Näring på gården: Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Av: Cecilia Lindahl, KRUT / Svensk Mjölk Ingår i Greppa Näringens Uppslagsbok www.greppa.nu Uppdaterad: 2003-01-20

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Framgång föder Framgång framgång föd

Framgång föder Framgång framgång föd NÖT NÖT Framgång föder Framgång framgång föd NÖT EDELFODER har sedan starten i början av 1990 rönt stora framgångar. Senaste kunskapen samt kundernas krav på ett effektivt och ekonomiskt foder, har skapat

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Närproducerat foder i praktik och teori

Närproducerat foder i praktik och teori Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen ann-theres.persson@vxa.se, ulrik.lovang@lovang.se Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Svensk djurhållning utan soja?

Svensk djurhållning utan soja? Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Fullfoder till mjölkkor

Fullfoder till mjölkkor Fullfoder till mjölkkor Renodlat fullfoder Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) på engelska och är i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:

Läs mer

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 I den här broschyren har vi samlat information du behöver för din djurhållning som mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat och trygghet i din produktion

Läs mer

Ekologiska foderstater beräknade med NorFor

Ekologiska foderstater beräknade med NorFor Ekologiska foderstater beräknade med NorFor Exempel från mjölkgårdar med hög självförsörjningsgrad Stina Hedén Självständigt arbete 1 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt arbete

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Slutapport från ett projekt finansierat av Jorbruksverkets bidrag till försöks- och utvecklingsprojekt avseende miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

FODER i ekologisk produktion

FODER i ekologisk produktion FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa. Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor 2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald

Läs mer

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt

Läs mer

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.

Läs mer

HIPPOS. Framgång föder framgång

HIPPOS. Framgång föder framgång HIPPOS Framgång föder framgång AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett högkvalitativt

Läs mer

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Rörsvingel Vad vet vi om den? Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar

Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar Torbjörn Pettersson, Norrmejeriers Producenttjänst Delrapport, 2010-10-19 Rapport från

Läs mer

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN

MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:32 MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN En jämförelse mellan besättningar med fullfoder och separat utfodring MILK INCOME MINUS FEED COST IN MILK

Läs mer

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6

Läs mer

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år Sida 1 av 5 Foderanalys Sommaren är en stressig tid och många glömmer i farten att ta ut prov för att analysera det skördade grovfodret. Chansa inte i år utan bestäm dig i förväg för att analysera ditt

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Tjäna3! X-zelit Complete Bättre start på laktationen Ny enklare lösning! Produkter som ökar lönsamheten. Nyhet!

NYTT&NYTTIGT. Tjäna3! X-zelit Complete Bättre start på laktationen Ny enklare lösning! Produkter som ökar lönsamheten. Nyhet! NYTT&NYTTIGT Mjölk- & köttproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder ABOm Nöt 2015 2016 X-zelit Complete Bättre start på laktationen Ny enklare lösning! Produkter som ökar lönsamheten

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion. Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein

Nytt&Nyttigt. Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion. Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein Nytt&Nyttigt Mjölk- & köttproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder ABOm Nöt 2012 2013 Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein

Läs mer

Utfodring av nötkreatur. Ann-Theres Persson Hallands Husdjur

Utfodring av nötkreatur. Ann-Theres Persson Hallands Husdjur Utfodring av nötkreatur Ann-Theres Persson Hallands Husdjur 2004-11-09 Mjölkkornas krav på fodret Kons näringsbehov: Underhåll (600 kg 62 MJ) Mjölkproduktion (5,0-5,4 MJ/kg ECM) 30 kg ECM 162 MJ 40 kg

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt

Läs mer

Utfodring av mjölkkor med 100 % ekologiskt och lokalt producerat foder i Sverige

Utfodring av mjölkkor med 100 % ekologiskt och lokalt producerat foder i Sverige Utfodring av mjölkkor med 100 % ekologiskt och lokalt producerat foder i Sverige Torbjörn Pettersson, Jordbruksverket Christian Swensson, Svensk Mjölk Bakgrund Från 1 januari 2008 ska, enligt EU s regler

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Mjölk på bara vall och spannmål

Mjölk på bara vall och spannmål Mjölk på bara vall och spannmål Milk production based on grass silage and cereal feeding Eva Spörndly och Rolf Spörndly Institutionen för husdjurens utfodring och vård Rapport 286 Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Foder UTFODRING AV HÄSTEN Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att

Läs mer

Fodermedel till köttdjur

Fodermedel till köttdjur Fodermedel till köttdjur Ju fler möjligheter det finns att hantera olika fodermedel på gården, desto fler olika produkter blir aktuella att utfodra till köttdjur. Detta ställer stora krav på både uppfödare

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Birgitta Johansson, Elisabet Nadeau & Bengt-Ove Rustas. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för Jordbruksvetenskap Skara, Box 234, 532 23 Skara.

Birgitta Johansson, Elisabet Nadeau & Bengt-Ove Rustas. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för Jordbruksvetenskap Skara, Box 234, 532 23 Skara. Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Slutredovisning till Jordbruksverket av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel

Läs mer

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Tumregler 1% ökad råproteinhalt i foderstaten ökar kväveförlusterna med 10 kg N per ko och

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Närodlat foder till mjölkkor - en kunskapsuppdatering

Närodlat foder till mjölkkor - en kunskapsuppdatering Rapport nr 7059-P 2006-04-10 Närodlat foder till mjölkkor - en kunskapsuppdatering Margareta Emanuelson, Christel Cederberg, Jan Bertilsson och Håkan Rietz Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900 E-post

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN en dokumentation från KRAV-mjölkgårdar i Östergötland Sammanställd av Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby, Askeby 590 62 Linghem Skriften är finansierad av EU och

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. ProAgria 2015 Utfodring enligt djurgrupp Nötkreatur

EKOHUSDJURSKURS. ProAgria 2015 Utfodring enligt djurgrupp Nötkreatur EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Utfodring enligt djurgrupp Nötkreatur Sinkor, dräktiga kvigor I huvudsak grovfoder, mineraler och spårämnen. Mättande grovfoder (D630) av god kvalitet som skördats i ett senare

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1

OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1 OM DET BLIR FEL Fryspunkt Januari 2003 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de?

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk Affärsutveckling, 2004-03-05 Användningen av proteinfoder till mjölkkor har ökat under den

Läs mer

Författare Swensson C. Utgivningsår 2009

Författare Swensson C. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Utvärdering av majsensilage i foderstaten Författare Swensson C. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 62 Ingår i...

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Extra AAT. Där det behövs. SiloSolve FC Syrefri silo med ny bakterie

Nytt&Nyttigt. Extra AAT. Där det behövs. SiloSolve FC Syrefri silo med ny bakterie Nytt&Nyttigt Mjölk- & köttproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder ABOm Nöt 2014 2015 Stråla Extra AAT. Där det behövs SiloSolve FC Syrefri silo med ny bakterie Sintiden Sintidsmineral

Läs mer

Foderstatsparametrar

Foderstatsparametrar Foderstatsparametrar Energibalans Vombelastning AAT/NEL AAT-balans PBV Vomn Råprot Fettsyror Fyllnadsvärde Vomn NDF Tuggningstid Kicki Markusson Emma Rudberg Eva-Maria Lidström 2008 (Uppdaterad 2010-04-25)

Läs mer

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum

Läs mer