Utfodring av nötkreatur. Ann-Theres Persson Hallands Husdjur

Transkript

1 Utfodring av nötkreatur Ann-Theres Persson Hallands Husdjur

2 Mjölkkornas krav på fodret Kons näringsbehov: Underhåll (600 kg 62 MJ) Mjölkproduktion (5,0-5,4 MJ/kg ECM) 30 kg ECM 162 MJ 40 kg ECM 216 MJ Dräktighet (8 mån 13 MJ) Tillväxt (1:a kalvare)

3 Foderstaten skall täcka kons behov av Energi: (kolhydrater, protein, fett) Protein: Råprotein, AAT, PBV, EPD Fiber: NDF, EFD Mineraler: Ca, P, Mg, Na osv. Vitaminer (A, D, E)

4 Vallfodret nyckeln till en bra mjölkproduktion Högt näringsinnehåll God hygien

5 Ett bra vallfoder Ger mer mjölk Sparar kraftfoder Kon kan äta mer Kon håller sig frisk

6 Önskemål för vallfoderkvalitet Om endast vallfoder 11,2 MJ (10,8-11,7) 150 g rp ( ) 520 g NDF( ) < 27 g Kalium < 8 % NH 4 N Ts 35 % Ph < 4,2 Om Majs eller HPmassa MJ g rp 550 g NDF I övrigt som vänstersidan Kvalitet, inte bara kvantitet!

7 Effekt av ensilagekvalitet 9000 kg ECM Ensilagekvalitet (MJ/kg ts) 11,5 10,5 9,5 Ensilage(kg ts/ko o år) Spannmål (kg/ko o år) Toppfoder(kg/ko o år) Merkostnad(kr/ko o år) Betalningsförmåga för ensilage (kr/kg ts) 1,30 1,14 0,91

8 Vad skall analyseras? Vallfoder Ts Energi Råprotein NDF Mineraler: Ca, P, K, Mg minimum AAT, PBV, Eff rp, EFD mm beräknas Majsensilage, Helsäd, Spannmål Samma som vallfoder plus stärkelse

9 Hygienisk standardanalys ph 20 % ts ph < 4,2 = bra 30 % ts ph < 4,5 = bra Ammoniumkväve <8 % av totalkväve = bra 8-12 % av totalkväve = mindre bra > 12 % av totalkväve = dåligt Smörsyra < 0,10 % av prov = bra 0,10-0,30 % av prov = mindre bra > 0,30 % av prov = dåligt

10 Faktorer för en gynnsam ensilering Rena grödor med liten mängd störflora (undvik jord och gödsel) Lätt tillgänglig näring för mjölksyrabakterierna (hacka, exakthack bäst) Tillräcklig mängd näring (förtorkning, artval) Snabbt skapa en syrefri miljö

11 Störningar Låg ts-halt Risk för pressvattenavgång och feljäsning (t.ex.enterobakterier eller clostridier) med förluster som följd (kan ge lägre proteinutnyttjande) Hög ts-halt Risk för varmgång och mögel. Ger förluster och giftiga substanser kan bildas (mykotoxiner) Kan ge lägre proteinutnyttjande

12 Rekommenderade ts-halter Plansilo - Ca 30 % ts Tornsilo Ca 35 % ts (40 % i botten och 30 % i toppen) Storbalar % ts

13 Stallgödsel till vallar Stallgödseln innehåller en stor mängd organismer som kan ge störningar i ensileringsprocessen Sporer vid osttillverkning! Undvik att sprida fastgödsel till ensilagevallar Flytgödsel sprids tidigt på våren Flytgödsel sprids direkt efter förstaskörd (en vecka efter är för sent) med släpslangar eller helst med nedmyllning Förtorka grönmassan Använd tillsatsmedel (Kofasil Ultra eller Promyr)

14 Utfodringssystem Individuell utfodring Fullfoder Blandfoder

15 Individuell utfodring Vanligast är att grovfodret ges i fri tillgång och att kraftfodergivan är anpassad efter: Avkastning Laktationsstadium Hull Laktationsnummer Vikt

16 Fullfoder Alla foder blandas och ges i fri tillgång Kon anpassar sitt foderintag efter sitt behov Foderblandningen anpassas efter gruppens medelavkastning

17 Blandfoder Ett mellanting mellan individuell utfodring och fullfoder Grovfoder och en del av kraftfodret blandas i en blandning som täcker t.ex 25 kg mjölk Kor över den avkastningsnivån får ytterligare kraftfoder individuellt

18 Foderstaten består av % Kolhydrater % NDF (hemicellulosa, cellulosa och lignin) 5-20 % stärkelse Socker, pektin, m.m % Råprotein Vomstabilt (20-40% av proteinet) Lättlösligt 3-5 % Fett 8-15 % Mineraler (aska)

19 Foderstatskontroll Här läser man av hur foderstaten är balanserad. Kontrollen skall skilja mellan hög- och lågproducerande kor. Några parametrar: Råprotein, % av ts Koncentrationsgrad >12,0 till högmjölkare PBV, g NDF, % av ts (högmj.) Stärkelse, % av ts < 20 % (fullfoder ev. högre) Ca-balans (över/underskott) 0-50 g P-balans 0 g Mg, g/kg ts > 2,5 Råfett, % av ts 3-5

20 Foderstat Individuell utfodring Avk. Kross Unik52 Betfor Hö Ens Min 20 2,5 1, ,5 3,9 1,5 1 8, ,9 6,

21 Foderstatskontroll Råprot, % av ts PBV,g NDF, % av ts Konc grad 20 15, ,2 11, , ,0 11, , ,1 12,1

22 Foderstat Fullfoder täcker 36 kg ECM 7,4 kg ts Ensilage2 3,2 kg ts Majsens 1,4 kg ts Mäsk 7,0 kg korn/vete 3,1 kg Mix g kalk 80 g Effekt 111 Ens2 10,6MJ 149 g rp 507 g NDF 12,1 MJ/kg ts 8,6 AAT/MJ 36,6 % NDF 17,7 % råprotein 4,3 % råfett 21 % stärkelse 1000 mg E-vitamin

23 Foderstat blandfoder Blandas Separat Avk. Kross P-mix HPmassa Ens1 Solid , , , , ,0

24 Foderstatskontroll Blandfoder Rp, % AAT/ MJ NDF, % Konc grad Stärk, % 20 16,6 7,6 41,5 11,9 9, ,9 7,8 39,6 12,0 11, ,6 8,1 37,2 12,3 14,3

25 Korta fakta från kokontrollen Hallands Husdjur Medeltal 03/04: Inkalvningsålder 28,2 mån (rek mån) Inkalvningsvikt 540 kg (193 cm) Rekryterings-% 42 % (på tok för hög, borde vara 30-35% ) Mjölkavkastning 9935 kg ECM (SLB)/ko o år Kalvningsintervall 13,0 mån

26 Vad äter en ko på ett år? Stor variation mellan olika gårdar beroende av: Mjölkavkastning Vilka fodermedel som finns tillgängliga på gården Vilka fodermedel som köps in Överutfodring

27 Uppgifter från IndividRAM 03/04 Medelavkastningen kg ECM 9,5 kg ts grovfoder per ko och dag 9,2 kg ts kraftfoder per ko och dag 0,33 kg ts krf/ kg ECM

28 Produktionsbete, 245 dagar på stall, egen spannmål kg ECM Grovfoder (utom bete): 9,0 kg ts grf per dag kg ts + lite under betet Ca kg ts Ensilage per år Kraftfoder: 0,30-0,37 kg ts krf/kg ECM 0,35 * kg kg ts krf 1780 kg ts inköpt krf (ca 1/2 av krf) Ca kg inköpt kraftfoder

29 Rastbete, endast inköpt färdigfoder, kg ECM Grovfoder: 9,0 kg ts per dag Ca 3300 kg ts grovfoder Kraftfoder: 0,35 kg/kg ECM 3300 kg ts krf Ca 3800 kg inköpt kraftfoder

30 Rekryteringsdjuren kommer till 210 dagar på stall Foderförbrukning i genomsnitt: Grovfoder Kraftfoder Ca 1000 kg ts per djur o år Ca 300 kg per djur o år

31 Olika kraftfodertyper Färdigfoder- Används när man saknar eller har för lite egen spannmål som ett foder eller i kombination med ett toppfoder ( g rp/kg ts) Toppfoder/koncentrat Utfodras i kombination med spannmål eller färdigfoder ( g rp/kg ts) Proteinmix Högkvalitativt proteinkraftfoder till ffa fullfoder ( g rp/kg ts) Mineralfoder

32 Fosfor Sänkt fosfornorm med ca 10 % Ofta får man byta mineralfoder och kanske ha ett separat till sinkorna (skall ha låg Ca/P-kvot) Olika Ca/P kvot i mineralfoder Flera foderfirmor har sänkt fosforinnehållet i sina färdigfoder Överskott på fosfor vanligt då korna utfodras med färdigfoder

33 Hullbedömning Fet djur ett tecken på överutfodring Hullbedömning av djur, klass Utmärglat djur 3 Normalt hull 5 Extremt fet Bra om samtliga djur ligger mellan 2,5 3,5 i hullklass

34 Mjölkurea Används som kvitto på att foderstaten fungerar. Balansen mellan energi och protein. För högt och för lågt urea påverkar även fruktsamheten Högt urea: 6 och högre (löper om) För mycket protein i förhållande till energi Överutfodring totalt Lågt urea: 3 och lägre (ger svaga brunster) För lite protein i förhållande till energi Snålfoderstat

35 Åtgärder mot överutfodring av protein Anpassa råproteinhalten i foderstaten Öka avkastningen Högkvalitativt vallfoder Analysera hemmaproducerat foder Noggrann ensilering Balansera kolhydrater och protein i vommen Räkna foderstat och följ upp med mjölkurea Foderordning och utfodringsfrekvens Sunt förnuft Se till att korna trivs och är friska

36 Kväveintag via fodret Ju mer protein och fosfor i foderstaten desto mer kväve och fosfor utsöndras i träck och urin. Ansättningen i mjölk och kött är relativt konstant. Genom att sänka råproteinhalten i foderstaten kan man minska utsöndringen av kväve i träck och urin. Vid allt för kraftig sänkning riskerar man lägre mjölkavkastning.

37 Samband mellan kväveintag och kväveutsöndring Kväve i urin Kväve i träck Kväve i mjölk (Källa: Castillo m.fl. 2000)

38 Bete Bete innehåller höga halter råprotein som bryts ner snabbt Ofta stiger mjölkurea under betesperioden På bete blir fördelningen av träck och urin ojämn över markytan Ett stort antal djur på en liten yta och upptrampade drivvägar ökar läckaget av kväve och fosfor

39 Åtgärder mot betesförluster Foderstaten måste kompletteras med kolhydrater för att balansera proteinet Rätt betessystem; beläggningsgrad, betestid per dag (näringsbalans över betet) Undvik upptrampade drivvägar och vattenplatser Tidpunkt för installning på hösten Väl anpassad kvävegiva till betet

40 Rekryteringsdjur När inkalvningsåldern ökar, ökar foderförbrukningen

41 32 månaders inkalvningsålder Ammoniak 90 kg N i gödsel 4700 kg ts 530 g/dag

42 24 månaders inkalvningsålder Ammoniak 80 kg N i gödsel 3900 kg ts 720 g/dag

43 Sänkt inkalvningsålder (KRUT) En minskning av inkalvningsåldern med en månad ger i genomsnitt ett minskat kväveöverkott på 1-2 kg N. Om medelinkalvningsåldern hos mjölkraskvigorna i Sverige sjönk från 29 mån till 26 mån skulle det innebära ett totalt mindre kväveöverskott på ca kg N per år

44 Högre kväveeffektivitet Sänk råproteinhalten i foderstaten till de äldre djuren Håll koll på tillväxten mät djuren (djuren skall växa hela tiden) Gruppera djuren (små djur i grupper om max 10 djur) Förbättra grovfoderkvaliteten Analysera grovfodret Räkna foderstat Höga krav till unga djur, lägre till större En bra ensilering minskar proteinnedbrytningen Balans mellan kolhydrater och protein i vommen - maximera mikrobernas proteinsyntes Utfodringsföljd och frekvens bra rutiner

45 Kväveöverskott och råproteinhalt i foderstaten (KRUT) Råproteinhalt Kväveöverskott 9,5 % 107 g/dag* 11 % 123 g/dag* Kvigornas vikt kg * Motsvarar ett totalt kväveöverskott på 72 respektive 83 kg N/kviga vid en inkalvningsålder på 24 månader. Ref. James et al. (1999)

46 Kväveöverskott vid olika foderstater kväveöverskott kg N/kvig 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 Utan bete Med bete 50,0 Enl. norm 11% rp 13 % rp 15% rp A B C D A. Ensilage med högt innehåll av råprotein, spannmål B. Medel ensilage och spannmål C. Medel ensilage, HP-massa och soja D. Sämre ensilage och färdigfoder

47 Utfodring av köttdjur Kristianstad

48 Många olika uppfödningsmetoder dessutom valet ekologiskt/konventionellt Mjölkras Mellankalv (6 mån) Vallfodertjur (17-20 mån) Betestjur (18-22 mån) Gödtjur (14-16 mån) Stut (22-30 mån) Köttras Tunga och lätta raser Mellankalv av kviga Ungtjur mån Stut (22 mån) Slaktkviga (18-22 mån)

49 Diko-besättningar Medelkoantal cirka 13 dikor. Föda upp kalvarna själv eller sälja som halvfabrikat!

50 Ge proteinet när det ger mest nytta Tillväxtprofil för mjölkrastjur och tung köttras Gram/dag Gödtjur Tung Köttras Levandevikt kg

51 30,0% Kväveeffektivitet vid olika uppfödningsmodeller 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Intensiv Vallfoder Stut Tung Lätt Kviga Mjölkras Köttras

52 Hög kväveeffektivitvitet! Ju intensivare uppfödning desto högre kväveeffektivitet! Miljönytta? Kanske är det betesmarker som skall prioriteras?

53 Mjölkras! Uppfödning av egna tjurar eller inköp. Mellankalvar skall ha så mycket kraftfoder som möjligt och endast en marginell del grovfoder. Foderåtgång per mellankalv: Ts ensilage: 93 Kraftfoder kg: 760

54 Ju bättre start-desto bättre tillväxt Tillväxt i förhållande till 10 veckors tillväxt Tillväxt g/dag veckorsvikt

55 Nästan omöjligt att ge generella fodergivor Alternativen är många! Vid bra grovfoder krävs mindre inköpt kraftfoder. Uppfödningstid är olika! (alltför olika!) Tunga köttraser kräver kanske 80% av normen.

56 Bra foder = Bra tillväxt Koncentrationsgrad MJ/kg ts 8 11 Konsumtion ts 5 6,3 Energiintag Energi för underhåll Energi för tillväxt 6 36 Tillväxt g/dag

57 Fosfor-mineralfoder! Till växande ungdjur passar oftast ett normal-mineral (Ca/P = 2,2) Till dikor ett lågmineral (Ca/P=0,8) Djur som äter färdigfoder behöver oftast inget extra mineralfoder, fosforöverskott är vanligt! I en spannmålsfoderstat och lagom tillväxt är g mineral lagom

58 Fosfor-forts Foderfirmorna lyssnar! Fosfornivån i färdigfodren och koncentraten har sänkts! Kolla om du har rätt värde i STANK

59 Så här arbetar köttrådgivaren Förbereder genom att hämta hem slaktdatan Slaktvikter Tillväxter Slaktålder och klassning Ovanstående ger en bild av ambitionen hos lantbrukaren

60 Foderanalyser Se till att Grovfoderanalyser finns Diskuterar analyserna Räknar foderstat utefter grovfoder, uppfödningsform mm.

61 Foderåtgång

62 Rådgivningar i Greppa! Kontroll av foderstat ungdjur 41B. Diskuterar nuvarande foderstat Ser över råprotein och fosfor Räknar fram en ny efter foderanalyser och ambitioner.

63 Vanliga åtgärdsförslag! Följ upp din slaktdata Analysera så mycket grovfoder som möjligt Ge en högre råproteinmängd i början av utfodringen och sänk sedan Byt mineralfoder till ett med lägre fosforinnehåll. Mät väg djuren! Notera foderåtgången!

64 Rådgivning 41 C, 1-dags utfodringskontroll Kan vara svår att göra på köttdjur-men ej omöjligt. Lantbrukaren läser av foderåtgång En jämförelse görs med tillväxterna

65 Åtgärdsförslag Rätt foder i början av uppfödningen! Sänk råproteinet i slutet av uppfödningen Sänk uppfödningstiden Det bästa grovfodret till de växande djuren Ta ts-analys på grovfodret.

66 Råd till växtodlare! Kolla upp vem som är foderrådgivare på gården. Diskutera uppfödningsform och foderåtgång, med honom/henne