Närproducerat foder i praktik och teori

Transkript

1 Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes Endags u odringskontroll på 6 gårdar med närproducerat foder. Tre av gårdarna var ekologiska och var helt självförsörjande på foder. De odlade vall, helsäd, spannmål, åkerbönor och e par även höstraps eller ärter. Tre gårdar var konven onella och odlade vall och spannmål samt e par av gårdarna även helsäd. De konven onella gårdarna köpte sedan in färdigfoder som innehöll enbart närodlade foder råvaror, det vill säga ingen soja, palmkärna eller importerade fe er. Medelavkastningen för de konven onella gårdarna låg på mellan ll kg och för de ekologiska mellan ll kg. Resultat Resultaten från gårdarna visar a det går bra a näringsförsörja mjölkkor med närproducerade fodermedel. Alla gårdarna kunde få upp proteinkoncentra onen ll en llräckligt hög nivå, en del ll och med väl hög. Råprotein halten låg mellan 169 och 191 g råprotein per kg ts. Det som utmärkte framför allt gårdarna med enbart gårdsproducerade fodermedel är a de hade stor andel lä lösligt protein och mindre andel vomstabilt. De a kan man se i resultatet på a AAT/NEL låg lite lågt och PBV i den övre delen av det rekommenderade intervallet. NDF låg ganska lågt på fyra av gårdarna i resultatet i kontrollen. Det var de tre ekologiska samt den högst avkastande konven onella gården som hade låg NDF. De fyra gårdarna låg i den genomsni liga foderstaten nära den lägsta rekommenderade undre gränsen för NDF på 320 g/ kg ts. Det innebär a enskilda kor som u odrades med mer kra foder än genomsni et troligen låg under gränsen. Anledningen ll a det är så här på fyra av gårdarna är a man har inse a nyckeln ll a lyckas med helt närproducerat foder i kombina on med en bra mjölkavkastning är a skörda e vallfoder med bra kvalitet. Vallfoder med en hög smältbarhet har normalt e lite lägre innehåll av NDF. De a gör a korna kan konsumera mer vallfoder och försörja sig ll större del på vallfoder och behovet av kra foder blir mindre. De a bör inte vara något problem så länge man är uppmärksam på den fysiska strukturen i foderstaten och på träckens konsistens samt kornas idissling. Med mycket vitklöver i vallarna, vilket det kan bli i ekologiska vallar, blir NDF-innehållet o a ganska lågt. När det gäller stärkelse låg de ekologiska gårdarna med enbart hemmaproducerade fodermedel strax över 200 g per kg ts i den genomsni liga foderstaten medan de konven onella med inköpt närodlat foder låg lägre. De konven- onella gårdarna har möjlighet a använda betprodukter, vilket hjälper ll a hålla nere stärkelsenivån i foderstaten. Alla kra fodermedel som kan odlas och u odras på den egna gården är stärkelserika och har man inte möjlighet a få in betprodukter i foderstaten är det svårt a hålla stärkelse nivån nere. Man får på annat sä se ll a stärkelsenivån inte blir e problem, såsom a ge kra foder i många små givor och/eller blanda en del llsammans med grovfodret samt se ll a använda flera olika fodermedel och se ll a det finns llräckligt med struktur i foderstaten så a en god idissling kan upprä hållas. E bra vallfoder gör a en större andel av foderstaten kan bestå av vall och en mindre andel stärkelserikt kra foder behöver användas. Lönsamhet mätt som mjölkintäkt minus foderkostnad Den här studien genomfördes under våren 2011 då mjölkpriset och eko lläget var högt. Dessutom hade förutsä ningarna för växtodlingen varit mycket goda med höga skördar vilket resulterade i låg produk onskostnad för de hemodlade fodermedlen. De a gjorde a lönsamheten mä i mjölkintäkt minus foderkostnad var mycket god. Framförallt de ekologiska gårdarna som odlade allt foder på gården utmärkte sig med mycket god lönsamhet. Förutsä ningarna har ändrats sedan dess. Mjölkpriset har sjunkit, eko llägget likaså samt foderkostnaden har s git. Lönsamheten de två sista åren har därför varit mycket lägre än under den jämförda perioden. Produktionskostnad I materialet används utöver marknadspris även produk- onskostnad. I de a fall är defini onen på produk onskostnad: alla odlingskostnader (insatsvaror, arbete, maskiner), minus växtodlingskopplade EU-stöd exklusive gårdsstöd (det vill säga generella vall, eko- och kompstöd ingår men ej de stöd som har en djurkoppling) delat med hektaravkastningen. Det generella gårdsstödet förutsä s i denna beräkning motsvara extern eller intern arrendekostnad. För de hemmaproducerade fodermedlen llkommer en lagringskostnad. Både inköpta och egenproducerade foder har även belastats med en kostnad för hantering från lager ll foderbord. Priset på foderbordet har sedan använts som produk onskostnad i de ekonomiska beräkningarna. Närodlade fodermedel De närodlade proteinkra fodermedel som är vik gast för svensk del är framför allt raps, åkerböna och ärter. Även drank som är en restprodukt från etanolindustrin är e proteinkra foder som vanligtvis finns i stora kvan teter. Tillgången kan dock påverkas snabbt av poli ska beslut rörande bränsleindustrin. Lupin, linfrö, svenskodlad soja samt hampfrö och solros har än så länge inte någon större betydelse för proteinförsörjningen ll Sveriges mjölkkor. Raps är det vik gaste proteinkra fodermedel för våra kors proteinförsörjning. Mycket stora mängder raps används Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

2 i kofoder i form av rapsmjöl och EXPRO (värmebehandlat rapsmöl). A u odra rapsen direkt som frö däremot begränsas av det höga fe nnehållet. När oljan pressas bort eller extraheras bort kan betydligt större mängd raps användas. Rapsmjöl och EXPRO är en mycket god ersättare ll sojamjöl. Extraherade produkter kan däremot inte användas i ekologisk produk on. Intresset för a odla åkerbönor och ärter har ökat i takt med a priset på soja och övriga proteinkra foder har s git kra igt. Både åkerbönor och ärter kan odlas och u odras på gården utan a behöva processas (mer än en krossning eller malning). Åkerbönan har e högre proteininnehåll än ärterna och är därför för u odring av kor mest intressant. Odlingsförutsä ningarna bestämmer dock vilken av de två grödorna som är intressantast a odla. Åkerbönor men framför allt ärtor innehåller stor andel stärkelse och tar därför även del av spannmålens utrymme i foderstaten, vilket man bör tänka på då u odringen skall planeras. Vallfoder är en vik g proteinkälla ll mjölkkorna. Det är det billigaste proteinfodret man kan odla fram på gården. Helsädesensilage i all ära, men det är betydligt svårare a få fram bra värden på den grödan. I mindre mängd llsammans med e vallfoder av bra kvalitet kan dock helsäden utgöra e bra komplement för a få en mer allsidig foderstat med flera olika fodermedel. I teore ska beräkningar i Norfor har vi velat visa hur stor betydelse smältbarheten på vallfodret har för a kunna använda en stor andel vallfoder i foderstaten och för a kunna minska behovet av kra foder. Det billigaste proteinfodret odlar man själv på gården. Bra vallfoder räcker långt! Självförsörjning har fördelar När spannmålspriserna var låga hade mjölkgårdarna o ast bäst ekonomi av a köpa in spannmål istället för a odla den själv. Med dagens högre prisnivåer är det mycket mer intressant a odla egen spannmål och a sträva mot en hög självförsörjningsgrad. Men det förutsä er d och engagemang för växtodlingen och a markkostnaderna för köp och arrende inte blir för höga. Vid liten areal omfa ar växtodlingen grovfoder och insåningsgröda. Om arealen ökar så är det o ast bäst ekonomi i a odla höstsäd för a få fram maximal mängd spannmål och halm. Först när man har större areal öppen jord än vall blir det behov av andra omväxlingsgrödor. Då kan man överväga höstraps eller åkerböna som an ngen används ll djuren eller säljs. Ann-Theres Persson kommer ursprungligen från Småland. Hon växte hon upp på en mjölkgård utanför Växjö. På gården, där hennes föräldrar jobbade, var det röda kor. E er agronomstudier i Uppsala kom Ann-Theres ll Halland, där det mest var svarta kor. Ann-Theres jobbar på Växa Sverige. Hon har blivit kvar i Halland i väldigt många år e ersom gräset är grönast här, korna mjölkar mest och lantbrukarna är kunniga, trevliga och mycket intresserade av kor. Ann-Theres är gi med Erkki, som har en möbelagentur. De har tre barn som börjar bli ganska stora. På fri den sköter Ann-Theres Erkkis bokföring samt sin och do erns gemensamma häst. Just nu är hästen skadad så nu har vi bara arbete och utgi er med hästen och inget nöje. Det är väl så det o a är med hästar, det vill säga en säker utgi skälla som tar en massa d. Ulrik Lovang är agronom, och har sedan 15 år arbetat med rådgivning inom växtodling och produk onsekonomi. Han driver företaget Lovang Lantbrukskonsult i Östergötland med 14 anställda. Ulrik har e starkt engagemang i a op mera gårdars produk on u från deras förutsä ningar. Som ung tävlade Ulrik på landsvägscykel och varje år var det tävling med målgång på Billingen. Så när han kom med bilen i uppförsbacken ll platsen för årets D&U kunde han känna gamla ders smak av adrenalin och mjölksyra inför den avslutande spurten. 16 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

3 Sida 1 av 6 Närproducerat i praktik och teori Ann Theres Persson Växa Sverige Ulrik Lovang Lovang Lantbrukskonsult Närproducerat i praktik och teori Lyckade exempel på användning av närproducerat foder Fallstudiegårdar i projekt Närproducerat foder fullt ut Resultat från endagars utfodringskontroll Produktionskostnad för växtodling Ekonomi högt resp. lågt mjölkpris Styrka och svagheter med självförsörjning Hur mycket vallfoder kan användas? Tips från litteraturstudien gårdar med närproducerat foder Ekologiska gårdar Odlar allt foder själva Gård 1 Ca 35 kor kg Odlar vall, helsäd, spannmål, åkerböna, ärter, höstraps Gård 2 Ca 80 kor 9400 kg Odlar vall, helsäd, spannmål, åkerböna, höstraps Gård 3 Ca 300 kor 9400 kg Odlar vall, majs, helsäd, spannmål, åkerböna Konventionella gårdar Köper Närodlat färdigfoder Gård 4 Ca 30 kor kg Odlar vall och spannmål Gård 5 Ca 80 kor kg Odlar vall och helsäd Gård 6 Ca 470 kor kg Odlar vall, helsäd och spannmål Endagars utfodringskontroll Alla 6 gårdar har fått två besök då endagars utfodringskontroll utförts Utfodrad mängd foder och producerad mängd mjölk har noterats för en dag Beräkningar har gjorts med olika pris på hemmaproducerat foder Gårdens produktionskostnad för respektive fodermedel Marknadspris på respektive fodermedel Utfodring Gård 1 Genomsnitt för 2 Endagarskontroller Utfodring Gård 2 Resultat från endagarskontroll kor): 31,7 kg Blandsäd: 5,8 kg Koncentrat: 4,8 kg Vallensilage: 8,8 kg ts Helsäd: 3,3 kg ts Mineral: 0,1 kg Blandsäd: 60 % korn 20 % havre 20 % vete Koncentrat: % Åkerböna 25 % Ärt % Rapsfrö Helsäd: Havre/Korn/Ärt kor): 28,0 kg Krossblandn: 8,2 kg Vallensilage: 10,4 kg ts Helsäd: 2,1 kg ts Mineral: 0,12 kg Krossblandn: 35 % rågvete 20 % åkerböna 30 % vete/åkerböna (80/20) 15 % rapskaka Helsäd: Vete / Åkerböna Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

4 Sida 2 av 6 Utfodring Gård 3 Genomsnitt för 2 Endagarskontroller kor): 28,0 kg Kraftfoder 1: 7,4 kg Kraftfoder 2: 3,8 kg Vallensilage: 11,0 kg ts Majsens: 1,1 kg ts Halm: 0,4 kg Mineral: 0,1 kg Kraftfoder 1: 60 % blandsäd 20 % åkerböna 20 % rapskaka Kraftfoder 2: 52 % blandsäd 28 % åkerböna 20 % rapskaka Resultat, Gård 1 3 Gård 1 Gård 2 Gård 3 TS intag per ko, kg 21,1 19,8 22,2 ts/dag Grovfoder, kg ts 12,1 12,5 12,4 Kraftfoder, kg ts/kg 0,28 0,26 0,35 Energibalans, % Fyllnadsbalans, % 99,3 93,7 103, kg/ko o dag 31,7 28,0 28,0, kg/kg ts 1,50 1,42 1, Resultat, Gård 1 3 forts. Utfodring Gård 4 och 5 Genomsnitt för 2 Endagarskontroller Gård 1 Gård 2 Gård 3 Råprotein, g/kg ts Urea itankmjölk 3,2 4,1 4,9 NDF, g/kg ts Stärkelse, g/kg ts AAT/NEL 13,5 14,0 16,8 PBV Gård 4: kor): 32,2 kg Solid Nära: 10,0 kg Vallensilage: 10,8 kg ts Gård 5: kor): 32,6 kg Solid Nära: 11,0 kg Vallensilage: 10,2 kg ts Utfodring Gård 6 Genomsnitt för 2 Endagarskontroller kor): 36,0 kg Färdigfoder Nära: 8,4 kg Kross: 3,9 kg Vallensilage: 8,0 kg ts Majsensilage: 1,9 kg ts HP massa: 3,0 kg ts Resultat, Gård 4 6 Gård 4 Gård 5 Gård 6 TS intag per ko, kg 19,4 19,8 23,7 ts/dag Grovfoder, kg ts 10,8 10,2 13,0 Kraftfoder, kg ts/kg 0,27 0,30 0,30 Energibalans, % Fyllnadsbalans, % 86,1 87,0 97,4, kg/ko o dag 32,2 32,6 36,0, kg/kg ts 1,66 1,69 1, Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

5 Sida 3 av 6 Resultat, Gård 4 6 forts. Gård 4 Gård 5 Gård 6 Råprotein, g/kg ts Urea itankmjölk 4,6 4,4 4,0 NDF, g/kg ts Stärkelse, g/kg ts AAT/NEL 14,2 14,9 16,4 PBV Protein sammanfattning Alla gårdar har tillräckligt med råprotein Några strax under norm i AAT/NEL (rek.>15 g) Svårare att få upp AAT med enbart gårdsproducerade fodermedel Några lite högt i PBV (rek g) Vomnedbrutet råprotein (Effektivt protein) ligger därmed lite högt överlag NDF Sammanfattning Norm för NDF > 320 g NDF/kg ts Flera besättningar nära 320 g NDF i genomsnittet Innebär att enskilda kor ligger under 320 g De har insett att vallfoder med hög smältbarhet är nyckeln till en lyckad produktion med närproducerat foder Bör vara uppmärksam på idissling och fysisk struktur i foderstaten Stärkelse Sammanfattning Rek. < 200 g/kg ts Ekogårdarna ligger lite över gränsen Stärkelsen kommer dock från flera råvarukällor och delas i små givor och/eller mixas delvis in i grovfodermix Mindre risk för problem Vombelastningstalet under 0,5 för alla tre gårdarna Bra vallfoder = Mindre stärkelserika krf behövs Stärkelse Sammanfattning Stärkelse, g/kg ts Råprotein, g/kg ts Korn Vete Ärtor Åkerböna Rapsfrö EXPRO Soja Majsensilage Vallensilage Lönsamhet som Mjölk Foder Mjölk Foder beräknat på Endagars utfodringskontrollerna Kontrollerna utförda under perioden januari 2011 april 2011 Under denna period var lönsamheten god Låg produktionskostnad för foder Högt mjölkpris Högt ekotillägg (1,31 kr/kg mjölk) Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

6 Sida 4 av 6 Produktionskostnad Marknadspris Produktionskostnad vall inkl lager Produktionskostnad Inköpta fodermedel räknat med inköpspris Gårdsproducerade fodermedel Produktionskostnad Marknadspris Växtodlingsåret 2010 var mycket bra, vilket gav höga skördar och därmed låga produktionskostnader Därför räknades det med både produktionskostnad och marknadspris Produktionskostnad höstsäd inkl lager Exempel från projektet Höstsäd, eko Höstsäd, konv Insatsvaror (utsäde, gödning, diesel) Samkostnader (arbete, maskin, lager) Totala kostnader EU stöd utöver gårdsstöd 1450 Kostnader reducerat med miljöstöd Avkastning (kg/ha) Produktionskostnad (kr/kg) 1,53 1,95 Marknadspris 2010/11 (kr/kg) 2,75 1,50 Resultat, Gård 1 3 ekonomi endast mjölkande djur Prod.kostnad 2011 Marknadspris 2011 Mjölk Foder, kr/ko och dag Mjölk Foder, öre/kg Mjölkpris, öre/kg mjölk Foderkostnad, öre/kg Resultat, Gård 4 6 ekonomi endast mjölkande djur Prod.kostnad 2011 Marknadspris 2011 Mjölk Foder, kr/ko och dag Mjölk Foder, öre/kg Mjölkpris, öre/kg mjölk NÄRODLADE FODERMEDEL Foderkostnad, öre/kg Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

7 Sida 5 av 6 Närodlat protein Kraftfoder som proteinkälla: Rapsprodukter Åkerböna / Ärt Drank/drav Lupin / Linfrö Svenskodlad soja Hampfrö, solros Tillgång och pris avgör om och hur de kan användas. Raps Skördas övervägande som frö, ibland helsäd Kan utfodras som: Frö, krossad eller mald Pressad kaka eller expeller (hårdare pressad skruvpress) Mjöl (ej EKO) behandlad med extraktionsmedel (lösningsmedel) Värmebehandlat mjöl (Expro) får högre AAT Fetthalten skiljer mellan frö, kaka, expeller och mjöl Högt fosforinnehåll Hög halt metionin och histidin (högre än soja) Ca 1 ( 1,5) kg helt frö/ko & dag Ca 3 4 kg rapskaka/ ko & dag (analysera fettet!) Rapsprodukter är ett bra proteinfoder till mjölkkor. Vad gäller rapsfrö begränsar innehållet av fett användningen Åkerbönor Utfodras som kärna (krossad eller mald) eller som helsäd i blandning, med främst vårvete Innehåller antinutritionella substanser (tanniner, glykosider mm), men nya sorter har lägre innehåll. Detta är inget problem i utfodringen till nötkreatur Relativt högt stärkelseinnehåll Mer råprotein, högre AAT och lägre stärkelseinnehåll än ärta Åkerböna är ett bra proteinfoder, med relativt högt stärkelseinnehåll som kan utgöra en betydande del av kraftfodret Ärtor Utfodras som kärna (krossad eller grovt mald) eller som helsäd i blandning med spannmålsgröda Ganska lågt AAT innehåll Lättlösligt protein Högt stärkelse innehåll Passar till lågavkastande kor eller som del av proteinfodret i foderstater med gott om AAT Ärtor är smakliga, men det höga innehållet av stärkelse kan vara begränsande. Ärtor behöver kompletteras med mer vomstabilt protein till högproducerande djur Drank Blöt drank restprodukt från spritframställning Agrodrank restprodukt vid framställning av etanol avsett som bränsle Torkad vara Tillgången varierar beroende på politiska beslut och priset på spannmål Vete (rågvete, korn) råvaror Lägre lysininnehåll än sojamjöl, högt innehåll av fosfor Stor giva av Agrodrank kan ge lägre avkastning (> 4 kg) Närodlat protein Grovfoder som proteinkälla: Vallfoder Helsädesensilage spannmål och baljväxter Majsensilage kan ge stor energiskörd, låg rp halt HP massa högt energiinnehåll, låg rp halt Drank behöver kompletteras med andra proteinkällor för att kunna ge en fullvärdig proteinförsörjning till högavkastande kor. Agrodrank < 3,5 kg, blöt drank kg i fodermix Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

8 Sida 6 av 6 Vallfoder Närodlat foder som alla kan använda Ett bra vallfoder ger dubbelt plus tillbaka Mer näring i varje kg ts Korna äter dessutom fler kg ts Detta gör att det krävs mindre mängd kraftfoder och oftast inte lika dyrt kraftfoder i foderstaten Detta är ett faktum som alla känner till men ändå så svårt att få till Hur mycket vallfoder kan användas? Foderstater med kross, betfor och proteinmix 35 kg Vallens 11,6 MJ OE Vallens 11,0 MJ OE Vallens 10,4 MJ OE Vallens 9,8 MJ OE NEL, MJ Smb, % av OS Råprotei n,g NDF.g indf Kg ts Vall Krf, kg ts/kg 6,69 79, ,0 0,22 6,23 74, ,4 0,29 5,95 72, ,6 0,32 5,44 67, ,8 0, Odling vid ökad areal År Liten areal Mer areal Mycket areal 1 Helsäd+ ins Helsäd+ ins Spannmål + ins 2 Vall 1 Vall 1 Vall 1 3 Vall 2 Vall 2 Vall 2 4 Vall 3 Vall 3 Vall 3 5 Vall 4 Vall 4 Höstraps 6 Höstsäd Höstsäd 7 Höstsäd Höstsäd 8 Åkerböna 9 Höst el Vårsäd Foderstrategi - Trimma avkastningen på befintlig areal innan ny areal - Ökad självförsörjning minskar likviditetssvängningarna - Öka självförsörjningsgraden om markkostnaden blir rimlig (foderköpande djurgård kan betala högre arrende än spannmålssäljande växtodlingsgård) - Mer areal ger halm och spridningsareal, värde? - Odla grödor som ger mest fodervärde och ger billigast inköp i övrigt - Köp direkt från växtodlingsgårdar - Räkna ut produktionskostnaderna för att veta vilka grödor som ska odlas. - Ha möjlighet till flexibilitet i utfodringen - Tag analyser, planera noga, gör kalkyl på olika foderstrategier Billigaste proteinfodret odlar ni själva! Bra ensilage räcker långt och minskar behovet av inköpt protein via kraftfoder Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige