Närproducerat foder i praktik och teori

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Närproducerat foder i praktik och teori"

Transkript

1 Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes Endags u odringskontroll på 6 gårdar med närproducerat foder. Tre av gårdarna var ekologiska och var helt självförsörjande på foder. De odlade vall, helsäd, spannmål, åkerbönor och e par även höstraps eller ärter. Tre gårdar var konven onella och odlade vall och spannmål samt e par av gårdarna även helsäd. De konven onella gårdarna köpte sedan in färdigfoder som innehöll enbart närodlade foder råvaror, det vill säga ingen soja, palmkärna eller importerade fe er. Medelavkastningen för de konven onella gårdarna låg på mellan ll kg och för de ekologiska mellan ll kg. Resultat Resultaten från gårdarna visar a det går bra a näringsförsörja mjölkkor med närproducerade fodermedel. Alla gårdarna kunde få upp proteinkoncentra onen ll en llräckligt hög nivå, en del ll och med väl hög. Råprotein halten låg mellan 169 och 191 g råprotein per kg ts. Det som utmärkte framför allt gårdarna med enbart gårdsproducerade fodermedel är a de hade stor andel lä lösligt protein och mindre andel vomstabilt. De a kan man se i resultatet på a AAT/NEL låg lite lågt och PBV i den övre delen av det rekommenderade intervallet. NDF låg ganska lågt på fyra av gårdarna i resultatet i kontrollen. Det var de tre ekologiska samt den högst avkastande konven onella gården som hade låg NDF. De fyra gårdarna låg i den genomsni liga foderstaten nära den lägsta rekommenderade undre gränsen för NDF på 320 g/ kg ts. Det innebär a enskilda kor som u odrades med mer kra foder än genomsni et troligen låg under gränsen. Anledningen ll a det är så här på fyra av gårdarna är a man har inse a nyckeln ll a lyckas med helt närproducerat foder i kombina on med en bra mjölkavkastning är a skörda e vallfoder med bra kvalitet. Vallfoder med en hög smältbarhet har normalt e lite lägre innehåll av NDF. De a gör a korna kan konsumera mer vallfoder och försörja sig ll större del på vallfoder och behovet av kra foder blir mindre. De a bör inte vara något problem så länge man är uppmärksam på den fysiska strukturen i foderstaten och på träckens konsistens samt kornas idissling. Med mycket vitklöver i vallarna, vilket det kan bli i ekologiska vallar, blir NDF-innehållet o a ganska lågt. När det gäller stärkelse låg de ekologiska gårdarna med enbart hemmaproducerade fodermedel strax över 200 g per kg ts i den genomsni liga foderstaten medan de konven onella med inköpt närodlat foder låg lägre. De konven- onella gårdarna har möjlighet a använda betprodukter, vilket hjälper ll a hålla nere stärkelsenivån i foderstaten. Alla kra fodermedel som kan odlas och u odras på den egna gården är stärkelserika och har man inte möjlighet a få in betprodukter i foderstaten är det svårt a hålla stärkelse nivån nere. Man får på annat sä se ll a stärkelsenivån inte blir e problem, såsom a ge kra foder i många små givor och/eller blanda en del llsammans med grovfodret samt se ll a använda flera olika fodermedel och se ll a det finns llräckligt med struktur i foderstaten så a en god idissling kan upprä hållas. E bra vallfoder gör a en större andel av foderstaten kan bestå av vall och en mindre andel stärkelserikt kra foder behöver användas. Lönsamhet mätt som mjölkintäkt minus foderkostnad Den här studien genomfördes under våren 2011 då mjölkpriset och eko lläget var högt. Dessutom hade förutsä ningarna för växtodlingen varit mycket goda med höga skördar vilket resulterade i låg produk onskostnad för de hemodlade fodermedlen. De a gjorde a lönsamheten mä i mjölkintäkt minus foderkostnad var mycket god. Framförallt de ekologiska gårdarna som odlade allt foder på gården utmärkte sig med mycket god lönsamhet. Förutsä ningarna har ändrats sedan dess. Mjölkpriset har sjunkit, eko llägget likaså samt foderkostnaden har s git. Lönsamheten de två sista åren har därför varit mycket lägre än under den jämförda perioden. Produktionskostnad I materialet används utöver marknadspris även produk- onskostnad. I de a fall är defini onen på produk onskostnad: alla odlingskostnader (insatsvaror, arbete, maskiner), minus växtodlingskopplade EU-stöd exklusive gårdsstöd (det vill säga generella vall, eko- och kompstöd ingår men ej de stöd som har en djurkoppling) delat med hektaravkastningen. Det generella gårdsstödet förutsä s i denna beräkning motsvara extern eller intern arrendekostnad. För de hemmaproducerade fodermedlen llkommer en lagringskostnad. Både inköpta och egenproducerade foder har även belastats med en kostnad för hantering från lager ll foderbord. Priset på foderbordet har sedan använts som produk onskostnad i de ekonomiska beräkningarna. Närodlade fodermedel De närodlade proteinkra fodermedel som är vik gast för svensk del är framför allt raps, åkerböna och ärter. Även drank som är en restprodukt från etanolindustrin är e proteinkra foder som vanligtvis finns i stora kvan teter. Tillgången kan dock påverkas snabbt av poli ska beslut rörande bränsleindustrin. Lupin, linfrö, svenskodlad soja samt hampfrö och solros har än så länge inte någon större betydelse för proteinförsörjningen ll Sveriges mjölkkor. Raps är det vik gaste proteinkra fodermedel för våra kors proteinförsörjning. Mycket stora mängder raps används Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

2 i kofoder i form av rapsmjöl och EXPRO (värmebehandlat rapsmöl). A u odra rapsen direkt som frö däremot begränsas av det höga fe nnehållet. När oljan pressas bort eller extraheras bort kan betydligt större mängd raps användas. Rapsmjöl och EXPRO är en mycket god ersättare ll sojamjöl. Extraherade produkter kan däremot inte användas i ekologisk produk on. Intresset för a odla åkerbönor och ärter har ökat i takt med a priset på soja och övriga proteinkra foder har s git kra igt. Både åkerbönor och ärter kan odlas och u odras på gården utan a behöva processas (mer än en krossning eller malning). Åkerbönan har e högre proteininnehåll än ärterna och är därför för u odring av kor mest intressant. Odlingsförutsä ningarna bestämmer dock vilken av de två grödorna som är intressantast a odla. Åkerbönor men framför allt ärtor innehåller stor andel stärkelse och tar därför även del av spannmålens utrymme i foderstaten, vilket man bör tänka på då u odringen skall planeras. Vallfoder är en vik g proteinkälla ll mjölkkorna. Det är det billigaste proteinfodret man kan odla fram på gården. Helsädesensilage i all ära, men det är betydligt svårare a få fram bra värden på den grödan. I mindre mängd llsammans med e vallfoder av bra kvalitet kan dock helsäden utgöra e bra komplement för a få en mer allsidig foderstat med flera olika fodermedel. I teore ska beräkningar i Norfor har vi velat visa hur stor betydelse smältbarheten på vallfodret har för a kunna använda en stor andel vallfoder i foderstaten och för a kunna minska behovet av kra foder. Det billigaste proteinfodret odlar man själv på gården. Bra vallfoder räcker långt! Självförsörjning har fördelar När spannmålspriserna var låga hade mjölkgårdarna o ast bäst ekonomi av a köpa in spannmål istället för a odla den själv. Med dagens högre prisnivåer är det mycket mer intressant a odla egen spannmål och a sträva mot en hög självförsörjningsgrad. Men det förutsä er d och engagemang för växtodlingen och a markkostnaderna för köp och arrende inte blir för höga. Vid liten areal omfa ar växtodlingen grovfoder och insåningsgröda. Om arealen ökar så är det o ast bäst ekonomi i a odla höstsäd för a få fram maximal mängd spannmål och halm. Först när man har större areal öppen jord än vall blir det behov av andra omväxlingsgrödor. Då kan man överväga höstraps eller åkerböna som an ngen används ll djuren eller säljs. Ann-Theres Persson kommer ursprungligen från Småland. Hon växte hon upp på en mjölkgård utanför Växjö. På gården, där hennes föräldrar jobbade, var det röda kor. E er agronomstudier i Uppsala kom Ann-Theres ll Halland, där det mest var svarta kor. Ann-Theres jobbar på Växa Sverige. Hon har blivit kvar i Halland i väldigt många år e ersom gräset är grönast här, korna mjölkar mest och lantbrukarna är kunniga, trevliga och mycket intresserade av kor. Ann-Theres är gi med Erkki, som har en möbelagentur. De har tre barn som börjar bli ganska stora. På fri den sköter Ann-Theres Erkkis bokföring samt sin och do erns gemensamma häst. Just nu är hästen skadad så nu har vi bara arbete och utgi er med hästen och inget nöje. Det är väl så det o a är med hästar, det vill säga en säker utgi skälla som tar en massa d. Ulrik Lovang är agronom, och har sedan 15 år arbetat med rådgivning inom växtodling och produk onsekonomi. Han driver företaget Lovang Lantbrukskonsult i Östergötland med 14 anställda. Ulrik har e starkt engagemang i a op mera gårdars produk on u från deras förutsä ningar. Som ung tävlade Ulrik på landsvägscykel och varje år var det tävling med målgång på Billingen. Så när han kom med bilen i uppförsbacken ll platsen för årets D&U kunde han känna gamla ders smak av adrenalin och mjölksyra inför den avslutande spurten. 16 Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

3 Sida 1 av 6 Närproducerat i praktik och teori Ann Theres Persson Växa Sverige Ulrik Lovang Lovang Lantbrukskonsult Närproducerat i praktik och teori Lyckade exempel på användning av närproducerat foder Fallstudiegårdar i projekt Närproducerat foder fullt ut Resultat från endagars utfodringskontroll Produktionskostnad för växtodling Ekonomi högt resp. lågt mjölkpris Styrka och svagheter med självförsörjning Hur mycket vallfoder kan användas? Tips från litteraturstudien gårdar med närproducerat foder Ekologiska gårdar Odlar allt foder själva Gård 1 Ca 35 kor kg Odlar vall, helsäd, spannmål, åkerböna, ärter, höstraps Gård 2 Ca 80 kor 9400 kg Odlar vall, helsäd, spannmål, åkerböna, höstraps Gård 3 Ca 300 kor 9400 kg Odlar vall, majs, helsäd, spannmål, åkerböna Konventionella gårdar Köper Närodlat färdigfoder Gård 4 Ca 30 kor kg Odlar vall och spannmål Gård 5 Ca 80 kor kg Odlar vall och helsäd Gård 6 Ca 470 kor kg Odlar vall, helsäd och spannmål Endagars utfodringskontroll Alla 6 gårdar har fått två besök då endagars utfodringskontroll utförts Utfodrad mängd foder och producerad mängd mjölk har noterats för en dag Beräkningar har gjorts med olika pris på hemmaproducerat foder Gårdens produktionskostnad för respektive fodermedel Marknadspris på respektive fodermedel Utfodring Gård 1 Genomsnitt för 2 Endagarskontroller Utfodring Gård 2 Resultat från endagarskontroll kor): 31,7 kg Blandsäd: 5,8 kg Koncentrat: 4,8 kg Vallensilage: 8,8 kg ts Helsäd: 3,3 kg ts Mineral: 0,1 kg Blandsäd: 60 % korn 20 % havre 20 % vete Koncentrat: % Åkerböna 25 % Ärt % Rapsfrö Helsäd: Havre/Korn/Ärt kor): 28,0 kg Krossblandn: 8,2 kg Vallensilage: 10,4 kg ts Helsäd: 2,1 kg ts Mineral: 0,12 kg Krossblandn: 35 % rågvete 20 % åkerböna 30 % vete/åkerböna (80/20) 15 % rapskaka Helsäd: Vete / Åkerböna Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

4 Sida 2 av 6 Utfodring Gård 3 Genomsnitt för 2 Endagarskontroller kor): 28,0 kg Kraftfoder 1: 7,4 kg Kraftfoder 2: 3,8 kg Vallensilage: 11,0 kg ts Majsens: 1,1 kg ts Halm: 0,4 kg Mineral: 0,1 kg Kraftfoder 1: 60 % blandsäd 20 % åkerböna 20 % rapskaka Kraftfoder 2: 52 % blandsäd 28 % åkerböna 20 % rapskaka Resultat, Gård 1 3 Gård 1 Gård 2 Gård 3 TS intag per ko, kg 21,1 19,8 22,2 ts/dag Grovfoder, kg ts 12,1 12,5 12,4 Kraftfoder, kg ts/kg 0,28 0,26 0,35 Energibalans, % Fyllnadsbalans, % 99,3 93,7 103, kg/ko o dag 31,7 28,0 28,0, kg/kg ts 1,50 1,42 1, Resultat, Gård 1 3 forts. Utfodring Gård 4 och 5 Genomsnitt för 2 Endagarskontroller Gård 1 Gård 2 Gård 3 Råprotein, g/kg ts Urea itankmjölk 3,2 4,1 4,9 NDF, g/kg ts Stärkelse, g/kg ts AAT/NEL 13,5 14,0 16,8 PBV Gård 4: kor): 32,2 kg Solid Nära: 10,0 kg Vallensilage: 10,8 kg ts Gård 5: kor): 32,6 kg Solid Nära: 11,0 kg Vallensilage: 10,2 kg ts Utfodring Gård 6 Genomsnitt för 2 Endagarskontroller kor): 36,0 kg Färdigfoder Nära: 8,4 kg Kross: 3,9 kg Vallensilage: 8,0 kg ts Majsensilage: 1,9 kg ts HP massa: 3,0 kg ts Resultat, Gård 4 6 Gård 4 Gård 5 Gård 6 TS intag per ko, kg 19,4 19,8 23,7 ts/dag Grovfoder, kg ts 10,8 10,2 13,0 Kraftfoder, kg ts/kg 0,27 0,30 0,30 Energibalans, % Fyllnadsbalans, % 86,1 87,0 97,4, kg/ko o dag 32,2 32,6 36,0, kg/kg ts 1,66 1,69 1, Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

5 Sida 3 av 6 Resultat, Gård 4 6 forts. Gård 4 Gård 5 Gård 6 Råprotein, g/kg ts Urea itankmjölk 4,6 4,4 4,0 NDF, g/kg ts Stärkelse, g/kg ts AAT/NEL 14,2 14,9 16,4 PBV Protein sammanfattning Alla gårdar har tillräckligt med råprotein Några strax under norm i AAT/NEL (rek.>15 g) Svårare att få upp AAT med enbart gårdsproducerade fodermedel Några lite högt i PBV (rek g) Vomnedbrutet råprotein (Effektivt protein) ligger därmed lite högt överlag NDF Sammanfattning Norm för NDF > 320 g NDF/kg ts Flera besättningar nära 320 g NDF i genomsnittet Innebär att enskilda kor ligger under 320 g De har insett att vallfoder med hög smältbarhet är nyckeln till en lyckad produktion med närproducerat foder Bör vara uppmärksam på idissling och fysisk struktur i foderstaten Stärkelse Sammanfattning Rek. < 200 g/kg ts Ekogårdarna ligger lite över gränsen Stärkelsen kommer dock från flera råvarukällor och delas i små givor och/eller mixas delvis in i grovfodermix Mindre risk för problem Vombelastningstalet under 0,5 för alla tre gårdarna Bra vallfoder = Mindre stärkelserika krf behövs Stärkelse Sammanfattning Stärkelse, g/kg ts Råprotein, g/kg ts Korn Vete Ärtor Åkerböna Rapsfrö EXPRO Soja Majsensilage Vallensilage Lönsamhet som Mjölk Foder Mjölk Foder beräknat på Endagars utfodringskontrollerna Kontrollerna utförda under perioden januari 2011 april 2011 Under denna period var lönsamheten god Låg produktionskostnad för foder Högt mjölkpris Högt ekotillägg (1,31 kr/kg mjölk) Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

6 Sida 4 av 6 Produktionskostnad Marknadspris Produktionskostnad vall inkl lager Produktionskostnad Inköpta fodermedel räknat med inköpspris Gårdsproducerade fodermedel Produktionskostnad Marknadspris Växtodlingsåret 2010 var mycket bra, vilket gav höga skördar och därmed låga produktionskostnader Därför räknades det med både produktionskostnad och marknadspris Produktionskostnad höstsäd inkl lager Exempel från projektet Höstsäd, eko Höstsäd, konv Insatsvaror (utsäde, gödning, diesel) Samkostnader (arbete, maskin, lager) Totala kostnader EU stöd utöver gårdsstöd 1450 Kostnader reducerat med miljöstöd Avkastning (kg/ha) Produktionskostnad (kr/kg) 1,53 1,95 Marknadspris 2010/11 (kr/kg) 2,75 1,50 Resultat, Gård 1 3 ekonomi endast mjölkande djur Prod.kostnad 2011 Marknadspris 2011 Mjölk Foder, kr/ko och dag Mjölk Foder, öre/kg Mjölkpris, öre/kg mjölk Foderkostnad, öre/kg Resultat, Gård 4 6 ekonomi endast mjölkande djur Prod.kostnad 2011 Marknadspris 2011 Mjölk Foder, kr/ko och dag Mjölk Foder, öre/kg Mjölkpris, öre/kg mjölk NÄRODLADE FODERMEDEL Foderkostnad, öre/kg Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

7 Sida 5 av 6 Närodlat protein Kraftfoder som proteinkälla: Rapsprodukter Åkerböna / Ärt Drank/drav Lupin / Linfrö Svenskodlad soja Hampfrö, solros Tillgång och pris avgör om och hur de kan användas. Raps Skördas övervägande som frö, ibland helsäd Kan utfodras som: Frö, krossad eller mald Pressad kaka eller expeller (hårdare pressad skruvpress) Mjöl (ej EKO) behandlad med extraktionsmedel (lösningsmedel) Värmebehandlat mjöl (Expro) får högre AAT Fetthalten skiljer mellan frö, kaka, expeller och mjöl Högt fosforinnehåll Hög halt metionin och histidin (högre än soja) Ca 1 ( 1,5) kg helt frö/ko & dag Ca 3 4 kg rapskaka/ ko & dag (analysera fettet!) Rapsprodukter är ett bra proteinfoder till mjölkkor. Vad gäller rapsfrö begränsar innehållet av fett användningen Åkerbönor Utfodras som kärna (krossad eller mald) eller som helsäd i blandning, med främst vårvete Innehåller antinutritionella substanser (tanniner, glykosider mm), men nya sorter har lägre innehåll. Detta är inget problem i utfodringen till nötkreatur Relativt högt stärkelseinnehåll Mer råprotein, högre AAT och lägre stärkelseinnehåll än ärta Åkerböna är ett bra proteinfoder, med relativt högt stärkelseinnehåll som kan utgöra en betydande del av kraftfodret Ärtor Utfodras som kärna (krossad eller grovt mald) eller som helsäd i blandning med spannmålsgröda Ganska lågt AAT innehåll Lättlösligt protein Högt stärkelse innehåll Passar till lågavkastande kor eller som del av proteinfodret i foderstater med gott om AAT Ärtor är smakliga, men det höga innehållet av stärkelse kan vara begränsande. Ärtor behöver kompletteras med mer vomstabilt protein till högproducerande djur Drank Blöt drank restprodukt från spritframställning Agrodrank restprodukt vid framställning av etanol avsett som bränsle Torkad vara Tillgången varierar beroende på politiska beslut och priset på spannmål Vete (rågvete, korn) råvaror Lägre lysininnehåll än sojamjöl, högt innehåll av fosfor Stor giva av Agrodrank kan ge lägre avkastning (> 4 kg) Närodlat protein Grovfoder som proteinkälla: Vallfoder Helsädesensilage spannmål och baljväxter Majsensilage kan ge stor energiskörd, låg rp halt HP massa högt energiinnehåll, låg rp halt Drank behöver kompletteras med andra proteinkällor för att kunna ge en fullvärdig proteinförsörjning till högavkastande kor. Agrodrank < 3,5 kg, blöt drank kg i fodermix Växa Sverige Djurhälso- och U odringskonferensen

8 Sida 6 av 6 Vallfoder Närodlat foder som alla kan använda Ett bra vallfoder ger dubbelt plus tillbaka Mer näring i varje kg ts Korna äter dessutom fler kg ts Detta gör att det krävs mindre mängd kraftfoder och oftast inte lika dyrt kraftfoder i foderstaten Detta är ett faktum som alla känner till men ändå så svårt att få till Hur mycket vallfoder kan användas? Foderstater med kross, betfor och proteinmix 35 kg Vallens 11,6 MJ OE Vallens 11,0 MJ OE Vallens 10,4 MJ OE Vallens 9,8 MJ OE NEL, MJ Smb, % av OS Råprotei n,g NDF.g indf Kg ts Vall Krf, kg ts/kg 6,69 79, ,0 0,22 6,23 74, ,4 0,29 5,95 72, ,6 0,32 5,44 67, ,8 0, Odling vid ökad areal År Liten areal Mer areal Mycket areal 1 Helsäd+ ins Helsäd+ ins Spannmål + ins 2 Vall 1 Vall 1 Vall 1 3 Vall 2 Vall 2 Vall 2 4 Vall 3 Vall 3 Vall 3 5 Vall 4 Vall 4 Höstraps 6 Höstsäd Höstsäd 7 Höstsäd Höstsäd 8 Åkerböna 9 Höst el Vårsäd Foderstrategi - Trimma avkastningen på befintlig areal innan ny areal - Ökad självförsörjning minskar likviditetssvängningarna - Öka självförsörjningsgraden om markkostnaden blir rimlig (foderköpande djurgård kan betala högre arrende än spannmålssäljande växtodlingsgård) - Mer areal ger halm och spridningsareal, värde? - Odla grödor som ger mest fodervärde och ger billigast inköp i övrigt - Köp direkt från växtodlingsgårdar - Räkna ut produktionskostnaderna för att veta vilka grödor som ska odlas. - Ha möjlighet till flexibilitet i utfodringen - Tag analyser, planera noga, gör kalkyl på olika foderstrategier Billigaste proteinfodret odlar ni själva! Bra ensilage räcker långt och minskar behovet av inköpt protein via kraftfoder Djurhälso- och U odringskonferensen 2013 Växa Sverige

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Svensk djurhållning utan soja?

Svensk djurhållning utan soja? Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Jordbruksinformation 9 2006 100 % ekologiskt foder till mjölkkor en utmaning Från den 1 januari 2008 ska ekologiska mjölkkor

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa. Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter

Läs mer

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor Typfoderstater för ekologiska mjölkkor Förord Typfoderstater för ekologiska mjölkkor är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Seminarium: Nyheter inom Foder

Seminarium: Nyheter inom Foder Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

LRF PROTEINHANDBOK RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS. Goda affärer med nära protein. En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder

LRF PROTEINHANDBOK RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS. Goda affärer med nära protein. En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder PROTEINHANDBOK LRF RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS Goda affärer med nära protein En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder 1 LRF PROTEINHANDBOK PROTEINHANDBOK LRF Goda affärer med nära protein En

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Svenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851

Svenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851 Svenska Foders strategi för proteinförsörjning Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851 Svenska Foders strategi för proteinförsörjning Varför köper Sverige soja från Brasilien? Vår självförsörjningsgrad

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

Framgång föder Framgång framgång föd

Framgång föder Framgång framgång föd NÖT NÖT Framgång föder Framgång framgång föd NÖT EDELFODER har sedan starten i början av 1990 rönt stora framgångar. Senaste kunskapen samt kundernas krav på ett effektivt och ekonomiskt foder, har skapat

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014 2016 2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för f r husdjurens

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de?

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk Affärsutveckling, 2004-03-05 Användningen av proteinfoder till mjölkkor har ökat under den

Läs mer

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Rörsvingel Vad vet vi om den? Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess

Läs mer

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL: Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Maria Mehlqvist och Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, 27315 (översättning av dansk artikeln, se referens nedan) I en dansk studie har man jämfört

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

FODER i ekologisk produktion

FODER i ekologisk produktion FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Ekologiska foderstater beräknade med NorFor

Ekologiska foderstater beräknade med NorFor Ekologiska foderstater beräknade med NorFor Exempel från mjölkgårdar med hög självförsörjningsgrad Stina Hedén Självständigt arbete 1 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt arbete

Läs mer

Omsättbar energi MJ/kg torrsubstans. Torrsubstanshalt. % (ts)

Omsättbar energi MJ/kg torrsubstans. Torrsubstanshalt. % (ts) Bilaga 3 FODERRÅVAROR MED ENERGI OCH AAT/PBV-VÄRDEN FÖR IDISSLARE, FJÄDERFÄ, SVIN OCH HÄSTAR SAMT ENERGIVÄRDEN FÖR FODERTILLSATSER OCH VISSA PRODUKTER Foderråvaror för idisslare Omsättbar energi MJ/kg

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Torrsubstanshalt. % (ts)

Torrsubstanshalt. % (ts) Bilaga 5 Foderråvaror med energi och AAT/PBV-värden för idisslare, fjäderfä, svin och häst samt Energivärden för fodertillsatser och vissa produkter Foderråvaror för idisslare Omsättbar energi MJ/kg AAT

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder

Läs mer

MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN

MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:32 MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN En jämförelse mellan besättningar med fullfoder och separat utfodring MILK INCOME MINUS FEED COST IN MILK

Läs mer

Svensk djurhållning utan soja

Svensk djurhållning utan soja Svensk djurhållning utan soja Välkomst, inledning Elin Windfäll, LRF Kraftsamling växtodling I nuläget kan importerad soja från Sydamerika i foderstaten innebära att svensk animalieproduktion kritiseras

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets

Läs mer

Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern 2005/06

Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern 2005/06 Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern /06 Förord Projektet Närodlat foder till skånska kor initierades av Skånemejerier sommaren. Till deltagande lantbrukare riktas ett stort

Läs mer

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag

Läs mer

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Claes Johansson Chef Hållbar Utveckling Lantmännens strategier för hållbar proteinförsörjning Utgångsläge Alternativen på hemmaplan Ansvarstagande för sojaproduktion

Läs mer

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 I den här broschyren har vi samlat information du behöver för din djurhållning som mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat och trygghet i din produktion

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

När är optimal skördetidpunkt?

När är optimal skördetidpunkt? 2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier

Läs mer

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Skörd, rostning och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala När skall man tröska? Åkerböna och soja är ofta mogna senare delen av september

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson a, Ann-Theres Persson a, Ulrik Lovang b a Växa Sverige b Lovang Lantbrukskonsult AB

Läs mer

NoSoy Helgegården, Skepparslöv 2011 08 31

NoSoy Helgegården, Skepparslöv 2011 08 31 NoSoy Helgegården, Skepparslöv 2011 08 31 Sortutveckling som möter kraven Desirée Börjesdotter, SW Seed Trindsäd uppdraget att hitta de bästa sortera för den svenska marknaden, i åkerböna ingen egen förädling.

Läs mer

Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar

Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar Torbjörn Pettersson, Norrmejeriers Producenttjänst Delrapport, 2010-10-19 Rapport från

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014-2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för husdjurens utfodring

Läs mer

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Fullfoder till mjölkkor

Fullfoder till mjölkkor Fullfoder till mjölkkor Renodlat fullfoder Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) på engelska och är i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning

Läs mer

HIPPOS. Framgång föder framgång

HIPPOS. Framgång föder framgång HIPPOS Framgång föder framgång AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett högkvalitativt

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor Författare Rondahl T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.

Läs mer

MJÖLKRAPPORTEN NR 4 DECEMBER 2017

MJÖLKRAPPORTEN NR 4 DECEMBER 2017 MJÖLKRAPPORTEN NR 4 DECEMBER 217 Utvecklingen på den globala mejerimarknaden präglas av fortsatt höga smörpriser även om priserna sjunkit de senaste månaderna. Lönsamhetsnivån hos mjölkföretagen har legat

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

NorFor-frågor till Rådgivarsajten NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt

Läs mer

Utfodring av mjölkkor med 100 % ekologiskt och lokalt producerat foder i Sverige

Utfodring av mjölkkor med 100 % ekologiskt och lokalt producerat foder i Sverige Utfodring av mjölkkor med 100 % ekologiskt och lokalt producerat foder i Sverige Torbjörn Pettersson, Jordbruksverket Christian Swensson, Svensk Mjölk Bakgrund Från 1 januari 2008 ska, enligt EU s regler

Läs mer

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen

Läs mer

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

Närproducerat foder fullt ut optimerad och lönsam utfodring med chans till tydlig kommunikation med konsumenten. Projektgrupp:

Närproducerat foder fullt ut optimerad och lönsam utfodring med chans till tydlig kommunikation med konsumenten. Projektgrupp: Anders H Gustafsson, Växa Sverige Slutrapport - Projektnummer V1030057 Närproducerat foder fullt ut optimerad och lönsam utfodring med chans till tydlig kommunikation med konsumenten. Projektgrupp: Anders

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Fallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut!

Fallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut! FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 3 2014-06-30 Fallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut! 1 (68) Innehåll sid Förord 3 Summary 6 Material & Metoder 9 Slutsatser om foder 33 Djurvälfärd Slutsatser

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer