När är optimal skördetidpunkt?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När är optimal skördetidpunkt?"

Transkript

1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier med en hög avkastning och anpassade gödselgivor. Tidigare etidpunkt behöver inte betyda att avkastningen blir lägre. Genom att sätta ett internpris för vallen, som utgår från dess värde i foderstaten, kan jämförelse göras med vallens produktionskostnad. Det är viktigt att särskilja vallkalkylen och mjölkkokalkylen för att kunna utvärdera hur man kan förbättra nettot för vallen. Årsvariationen påverkar kalkylen i stor utsträckning. När ska man a vallen? Vad är det som avgör valet av etidpunkt? När är det ekonomiskt mest optimalt att a vallen? Är det alltid bättre, ekonomiskt sett, med högre näringsinnehåll? Det är några frågor som har ställts kring val av etidpunkt för vallen. Här redovisas hur man ekonomiskt sett kan resonera för att bestämma optimal ekonomisk etidpunkt. Generellt om etidpunkt Generellt gäller att ju tidigare vallen as desto högre halter energi och råprotein har den ade grönmassan. En tidig kan dock innebära lägre torrsubstansavkastning än vid senare tidpunkt. Gräs och baljväxter har dessutom olika näringsinnehåll och utvecklas med olika hastighet. Vid i tidigt utvecklingsstadium är energiinnehållet högre i gräs än klöver. Skillnader i näringsinnehåll finns också mellan olika sorter inom respektive grupp men dessa har i allmänhet inte lika stor betydelse. Vallens avkastning och grönmassans innehåll av energi och protein beror av ett samspel mellan en rad olika faktorer, både sådana som är svåra att kontrollera och sådana som går att påverka rent odlingstekniskt. Viktigast av de förstnämnda är klimat och markförhållanden och av de sistnämnda artval, kvävegödsling, etidpunkt och antal ar. För att en med högt näringsinnehåll ska kunna bärgas krävs att kapaciteten för och inkörning är tillräckligt hög i förhållande till areal, avkastning och vallväxternas utvecklingshastighet. Är kapaciteten för låg hinner kvaliteten ofta sjunka under acceptabel nivå innan hela en är bärgad. Arter med snabb utveckling och kvalitetsförsämring ställer högre krav på inkörningskapacitet än arter med långsammare utveckling. (Höglind, 1990)

2 Vad ska man tänka på vid val av etidpunkt? Vid val av odlingsstrategi och etidpunkt bör man således utifrån klimatet och gårdens övriga förutsättningar värdera vilken avkastning och näringsinnehåll man önskar att vallen ska ha. Vilken utfodringsstrategi gården har och vallens värde i foderstaten är därför centralt. Intervallet mellan etillfällena bör också anpassas efter vilka krav som finns på de olika delarnas kvalitet. Vid val av odlingsstrategi ska man också bestämma fröblandning och vilken typ av gödsling som är lämplig. Fem strategier För att kunna föra ett resonemang kring hur man ska välja en ekonomisk optimal etidpunkt har beräkningar gjorts med olika odlingsstrategier som har olika etidpunkter. De olika strategierna har valts utifrån klimat och olika utfodringsstrategier. Beräkningar, för fem olika strategier, har gjorts på en konventionell gård belägen i Halland med ca 25 hektar vall. Strategi I är en ren gräsvall med hög kvalitet (4 ar). Strategi II är en gräs/klövervall med hög kvalitet (4 ar). Strategi III (3 ar) är också en gräs/klövervall med något högre klöverandel än strategi II. Första- och andraen är av bra kvalitet medan tredjeen är sämre och används till ungdjur. Strategi IV är en gräs/klövervall med bra och jämn kvalitet mellan de olika delarna (3 ar). Strategi V (3 ar) är också den en gräs/klövervall med näringsvärden som är lägre och som kan anses vara ganska vanliga (värden från sammanställning av foderanalyser från eår 2002, 2003 och 2004). I tabell 1 finns en sammanställning över de fem strategierna.

3 Tabell 1. Sammanställning över de olika strategierna (Lovang, 2005, Emanuelson, 2005) Skörd Skördetidpunkver Andel klö- Avkastning 1 Energi Råprotein Gödsling % kg ts/ha MJ/kg ts g/kg ts kg N 25 maj , I 1:a 2:a 5 v , :e 5 v , :e 6 v , Summa II 1:a 25 maj , :a 5 v , :e 5 v , :e 6 v , Summa II I 1:a 1 juni , :a 5 v , :e 7 v , Summa IV 1:a 1 juni , :a 6 v , :e 6 v , Summa V 1:a 7 juni , :a 7 v , :e 8 v , Summa Utfodrad mängd.

4 Beräkning Bidragskalkyler har gjorts för de olika strategierna. Kalkylerna är beräknade från jordbearbetning och sådd till lagring i plansilo. I kalkylerna ingår kostnader för utsäde, gödsel, ensileringsmedel, växtskydd, kalkning, analys, drivmedel, lejda maskintjänster, ränta, arbete, maskiner och markkostnader. Utöver dessa kostnader tillkommer även kostnader för sänkt avkastning i insåningsgröda och samkostnader. Kostnader för lagring belastar mjölkkokalkylen tillsammans med övriga byggnadskostnader. Alla fem strategier är beräknade med samma maskinkedja. Detta för att dels undvika att blanda in ytterligare en parameter, dels för att inte kapaciteten i maskinkedjan ska inverka på kvaliteten. Här antas också att man lejer för sådd, flytgödselspridning, sprutning och hackning. Slåtter och packning har man egna maskiner för. Utöver intäkter för vallens värde ingår även miljöersättning för vallodling som intäkt i kalkylen. Vallens intäkter utgörs här av ett internpris som grundar sig på de olika delarnas värde. Det bygger på ersättningsvärdet för energi- och råproteininnehållet. Det är beräknat på samma sätt som standardkostnaden för hemmaproducerat grovfoder i IndividRAM. Här är ersättningsvärdet för energin satt till 0,0456 kr/mj och 0,0041 kr/gram för råprotein (Rietz, 2005). Gårdsstödet är en samintäkt och finns inte med som en intäkt för vallen. På detta sätt får man fram ett netto där man kan se hur väl vallen kan bära sina egna kostnader. Nettot kan beskrivas som täckningsbidrag (TB) 1, TB2 och TB3. I TB1 ingår alla intäkter minus rörliga kostnader som t ex utsäde, gödsel och lejda maskintjänster. Till TB2 tillkommer kostnader för arbete och kapitalkostnad för specialmaskiner. I TB3 ingår även kostnader för marken och kapitalkostnader för basmaskiner. Markpriset är här satt till kronor per hektar, vilket antas vara en rimlig arrendekostnad för åkermark i Västsverige. Genom kalkylen kan man också beräkna vallens produktionskostnad i kr/kg ts, vilken man kan jämföra med det genomsnittliga internpriset för vallen. I tabell 2 finns en sammanställning över täckningsbidrag, produktionskostnad och medelpris för respektive strategi. Tabell 2. Strategiernas: täckningsbidrag, produktionskostnad och genomsnittliga pris. Strategi I Strategi II Strategi III Strategi IV Strategi V Täckningsbidrag 1, Täckningsbidrag 2, Täckningsbidrag 3, Täckningsbidrag inkl gårdsstöd, Produktionskostnad, 1,48 1,42 1,45 1,45 1,33 kr/kg ts Internpris, kr/kg ts 1,28 1,27 1,24 1,24 1,13

5 Värdet på vallen skiljer sig dock mellan de olika delarna. Råproteininnehållet är den samma under alla delar för alla strategier utom i strategi V. I tabell 3 finns en förteckning över delarnas avkastning och värde för respektive strategi. Tabell 3. Delarnas avkastning och internpris för respektive strategi. 1: 2:a 3:e 4:e Strategi I ts/ha Internpris, kr/kg ts 1,32 1,27 1,27 1, Strategi II ts/ha Internpris, kr/kg ts 1,32 1,26 1,26 1, Strategi III ts/ha Internpris, kr/kg ts 1,26 1,26 1, Strategi IV ts/ha Internpris, kr/kg ts 1,26 1,22 1, Strategi V ts/ha Internpris, kr/kg ts 1,12 1,09 1,18 - Näst högst och näst lägst Nettot för de olika strategierna skiljer sig. För strategi V var nettot lägst. För denna strategi valdes en sen etidpunkt med hög avkastning och relativt normala näringsvärden på grönmassan. Det medförde att strategin hade lägst produktionskostnad trots en relativt hög gödselgiva. Värdet för vallen var dock sämre. Medelpriset för vallen var 1,13 kronor per kg ts vilket ska jämföras med dess produktionskostnad 1,33 kronor per kg ts. Strategi I däremot hade det högsta värdet på vallen 1,28 kronor per kg ts. Men produktionskostnaden på 1,48 kronor per kg ts var också högre än för de övriga strategierna. Den totala avkastningen var dock den samma för strategi I som för strategi V. Strategi I hade en lägre och tidigare första som tillsammans med en högre gödselgiva gjorde det möjligt att även ta en fjärde. Utfallet för strategi III och IV var relativt lika. Båda hade en produktionskostnad på 1,45 kronor per kg ts. Värdet på vallen var också den samma 1,24 kronor per kg ts. Trots att båda strategierna hade en senare jämfört med strategi I hade de en lägre avkastning som gjorde att skillnaden i produktionskostnad inte var större än 3 öre. Den lägre avkastningen innebar också att maskinkostnaden var lägre för dessa strategier jämfört med strategi I och II. Allt annat oförändrat måste strategi III och VI ha ca 500 kg högre avkastning per hektar för att ha samma netto som strategi II, som i det här fallet hade det bästa nettot. Strategi II är i det här fallet den bästa strategin. Skördetidpunkten var tidig. Förstaen skedde den 25 maj. Intervallet mellan de olika delarna var fem till sex

6 veckor. Jämfört med strategi I som har samma etidpunkt och samma avkastning, var kostnaden för gödningen knappt 550 kronor lägre per hektar. Produktionskostnaden för strategi II var 1,42 kronor per kg ts, dvs. den näst lägsta av strategierna. Värdet på vallen var 1,27, som var det näst bästa värdet. Tidigare etidpunkt var här mer ekonomiskt optimalt. Det förutsätter dock genomtänkta strategier med en hög avkastning och anpassade gödselgivor. Samtliga strategier hade dock ett negativt TB3. Väljer man att ta in gårdsstödet i vallkalkylen får man i stort sett täckning för kalkylens kostnader på den här gården. För strategi II och III finns ett positivt TB3 inkl gårdsstöd som kan bidra till att täcka vallens samkostnader. Skördetidpunkten har som visats ovan effekt på maskinkostnaden. En tidigare etidpunkt med högre kvalitetskrav på vallen kan också innebära en lägre avkastning. Vid en sådan situation kan det också få andra konsekvenser på arbets- och maskinkostnaden. Arealbehovet ökar, vilket kan innebära sämre arrondering som ger högre transport- och arbetskostnader och sämre utnyttjande av maskinkedjan. Ett ökat arealbehov kan också få till följd att mark som är mindre lämpad för vall tas i anspråk. Intervallet mellan arna kan också ställa högre krav på lagring och sorteringsmöjligheter. Skiljer sig näringsinnehållet väsentligt mellan de olika delarna önskar man gärna kunna sortera fodret. Det kan betyda ökade kostnader i hantering och lagerkapacitet. Man kan konstatera att det inte är självklart att tidigare innebär lägre avkastning, eller att en tidig och en hög gödselgiva ger ett bättre ekonomiskt netto. En vall med lägre kvalitetskrav och lägre kvävegivor behöver inte heller betyda att nettot blir sämre. Det kan därför inte nog understyrkas vikten av att räkna på vallens produktionskostnad. Vallen ska bära sina egna kostnader och bör därför beräknas separat från mjölkkokalkylen. Genom att räkna på vallens produktionskostnad kan man också avgöra om den odlingsstrategi och etidpunkt man har valt är optimal utifrån gårdens förutsättningar och vallens värde i foderstaten. Kalkylerna visar också vilka starka och svaga sidor vallodlingen har. Det är viktigt att komma ihåg att inte bara räkna fram produktionskostnaden utan att jämför den med vallens värde. Nettot i form av täckningsbidrag är också viktigt att titta på. För att vallproduktionen ska vara konkurrenskraftig på sikt krävs att värdet ska täcka samtliga kostnader med avdrag för eventuella bidrag. Man bör dock vara medveten om att årsmånsvariationen påverkar kalkylen i stor utsträckning. Produktionskostnaden för de fem olika strategierna varierade mellan 1,33 och 1,48 kronor per kg ts. Men produktionskostnaden kan variera betydligt mer. Olika beräkningar som har gjorts tidigare på verkliga gårdar visar att den kan vara mellan 1,00 och 2,00 kronor per kg ts (Rietz, 1999). Som visats av de fem strategierna ovan kan en tidigare etidpunkt innebära ett bättre netto. Men en större effekt på nettot och produktionskostnaden har maskinkostnaden. Det är också den parameter som man tidigare har sett skiljer mest mellan olika gårdar. För gården i detta exempel utgjordes maskinkostnaden % av den totala kostnadsmassan. Gödningskostnaden är också en stor kostnadspost. För de olika strategierna ovan var den % av

7 den totala kostnaden. Det är således viktigt att gödningen är väl anpassad till de förutsättningar man har och den odlingsstrategi man har valt. Av detta exempel kan konstateras att en tidigare etidpunkt kan ge ett bättre ekonomiskt netto då man har väl anpassade odlingsstrategier som man fullföljer. Det gäller att välja strategi utifrån den egna gårdens förutsättningar och vilka krav foderstaten ställer på vallen. Rådgör med växtodlingsrådgivare om lämplig odlingsstrategi, gödselgivor och etidpunkt. Följ upp vallodlingen genom att räkna dess täckningsbidrag, produktionskostnad och värde i foderstaten. Se över maskinkedjan och jämför kalkylen med andra för att se hur man kan sänka produktionskostnaden ytterligare och stärka vallens konkurrenskraft. Källor Hushållningssällskapet, 2004: Produktionsgrenskalkyler för växtodling i Skåne, Halland och Blekinge Håkan Rietz, 1999: Vad är grovfodret värt? Svensk Mjölks Djurhälso- och Utfodringskonferens 1999 Höglind, M., 1990: Vallboken Vallodling. Sveriges Lantbruksuniversitet. Speciella skrifter 40. Uppsala. Agriwise: Områdeskalkyler Margareta Emanuelson, 2005 Christer Johansson, 2006 Ulrik Lovang, 2005 Håkan Rietz, 2005

KURS I GROVFODERVERKTYGET

KURS I GROVFODERVERKTYGET KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

grovfoderverktyget.se

grovfoderverktyget.se grovfoderverktyget.se Hans Hedström Linda af Geijersstam Växjö möte 4 dec 2014 grovfoderverktyget.se kostnad för grovfoderproduktion dokumentera grovfoderproduktion information och kunskap samlad på ett

Läs mer

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Läglighetskostnader vid skörd av vall Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Rörsvingel Vad vet vi om den? Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISK VÄXTODLING I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel

Läs mer

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och

Läs mer

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Grovfoderavtal konventionell produktion

Grovfoderavtal konventionell produktion Grovfoderavtal konventionell produktion Foderslag: Vallensilage Majsensilage Annat: Säljare: Telefon: Köpare: Telefon: 1 Avtalets grunder... 2 1.1 Avtalsperiod... 2 1.2 Omfattning... 2 1.3 Överskjutande

Läs mer

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Sammanfattning av delar av SLF-projektet Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Pernilla Salevid och Karl-Ivar Kumm Sammanfattning Som en del i

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Sammanfattning Priserna för jordbrukets produktionsmedel har stigit kraftigtunder det senaste året, särskilt

Läs mer

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda 18.1.2017 Förkalkyl inför 2017 - I dessa kalkyler används 40 % växttäcke som tilläggsåtgärd i miljöersättningen - Priset är i huvudsak Avenas terminspris

Läs mer

Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel

Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel Delprojekt 1 Linda Aldebert-Karlsson Sverige AB 2013 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda Sida 1(6) Kokbok till grovfoderodling, modul 15A Krav: Modulen bör ha föregåtts av utfodringsrådgivning, 41A eller 41B. Mål för modulen: En effektiv grovfoderproduktion med små förluster som bidrar till

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

Närproducerat foder i praktik och teori

Närproducerat foder i praktik och teori Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen ann-theres.persson@vxa.se, ulrik.lovang@lovang.se Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes

Läs mer

Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet

Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Miljövänliga och uthålliga odlingsformer inom Skåne län 2003-2005 Sara Löfvendahl, Ingemar

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

NorFor-frågor till Rådgivarsajten NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver

Läs mer

Energigrödornas ekonomi

Energigrödornas ekonomi Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0. Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Produktionskostnadskalkyl. november 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år

Läs mer