Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern 2005/06

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern 2005/06"

Transkript

1 Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern /06 Förord Projektet Närodlat foder till skånska kor initierades av Skånemejerier sommaren. Till deltagande lantbrukare riktas ett stort tack. Stort tack även till rådgivare Gunilla Jönsson och Eva-Maria Lidström Skånemejerier och Sven Hellberg, Lantmännen. Ett speciellt tack till, idegivare Kerstin Fredlund, Skånemejerier. Alnarp Christian Swensson Innehållsförteckning Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern / Förord... 1 Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Projektets mål... 2 Genomförande... 3 Deltagande mjölkkobesättningar... 3 Uppföljning... 3 Resultat... 3 Diskussion... 8 Slutsatser... 9 Litteratur Bilaga 1. Foderanalyser och foderrecept för gårdarna 1,2,3 och Sammanfattning Under vintern /06 genomfördes ett demonstrationsförsök på 5 skånska mjölkkobesättningar. Projektet initierades av Skånemejerier. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för en mjölkproduktion som i huvudsak baseras på lokalproducerat foder och därmed öka konsumentförtroendet för mejeriprodukterna. Det innebär en förstärkt spårbarhet och en närmare koppling stad landsbygd. Projektets mål är att visa på möjligheter (och eventuella problem) med närproducerat foder och ge förslag på hur sydsvensk mjölkproduktion kan öka användningen av lokalt producerat foder. De deltagande mjölkkobesättningarna använde det närodlade fodret under 5 kontrollmånader vinter /06. Mjölkkobesättningarnas kontrollårsavkastning per månad analyserades och jämfördes med samma månad före och efter försöksperioden. Slutsatsen blev att det inte noterades någon märkbar påverkan på mjölkavkastningen (kg ECM) av de närodlade foderstaterna i de olika besättningarna. Mjölkens halter påverkades fetthalten blev något sänkt och proteinhalten var högre för de närodlade foderstaterna. Demonstrationsförsöket indikerar samma slutsatser som från de relativt få experimentella undersökningarna inom området användning av närodlade foderstater har ingen dramatisk påverkan på mjölkkobesättningarnas 1

2 medelavkastning. Tyvärr är det svårt att dra slutsatser angående ekonomin från demonstrationsförsöket. Troligen kommer framtida mjölkproduktion i södra Sverige innebära att en ökad satsning på vallfoder av bra kvalite tillsammans med en ökad användning av biprodukter t.ex. betbiprodukter, drank i olika former eller andra biprodukter från livsmedelsindustrin är det bästa alternativet när spannmålen blir dyrare. Bakgrund Den bild som mjölkproducenter och mejerier vill förmedla till konsumenterna är betande kor i pastoralt landskap. Denna bild stämmer ganska bra på sommaren, men även solen har sina fläckar, för att klara de högavkastande kornas näringsbehov räcker inte betet på sommaren, inte heller hö och ensilage som vinterfoder ger tillräckligt med näring. Korna är beroende av både mer energi till exempel i form av spannmål och mer protein, till exempel i form av ärter. Av olika anledningar har importen av kraftfoder avsedd för mjölkkor ökat under nittiotalet, en lättidentifierad orsak är borttagande av införselavgifter på proteinfoder vilket medfört billigare importfoder (Hellstrand, ). Som en konsekvens av detta har flera analyser av svensk animalieproduktion i allmänhet och mer detaljerade studier av mjölkproduktion visat på negativa miljöeffekter både i Sverige och utomlands (Cederberg & Mattson, 2000; Bertilsson et al., 2003; Deutsch,, Elmqvist, ). De negativa miljöeffekterna i Sverige har orsakats av ökande kväveöverskott på djurgårdar, bland annat orsakad av en ökad proteintillförsel till djuren. Andra orsaker är bristande stallgödselhantering och en överoptimal kvävegiva till grödorna. Detta håller på att rättas till bl.a. projektet Greppa Näringen, där man kan konstatera att kväveöverskottet på mjölkgårdar visar en sjunkande tendens (Nilsson & Linge, ; Swensson, ; Swensson, ). Tyvärr medför den svenska importen av djurfoder negativa miljöeffekter i de länder där proteinfodret odlas. Exempel på sådana miljöeffekter är ökad pesticidanvändning, minskad biologisk mångfald, erosionsproblem och höga energikostnader för torkning och transport av proteinfoder. Matens ursprung har under senare tid blivit mer och mer omdiskuterat. Den 14 oktober anordnade den svenska FAO-kommittén en konferens på temat "Mat, makt och mångfald" där bland annat närproducerat foder's betydelse för miljön diskuterades. En skrift från denna konferens finns att hämta på Jordbruksdepartementets hemsida ( Naturvårdsverket anordnade i januari år en konferens för miljöjournalister där temat första dagen var "Den närproducerade maten. har den några miljömässiga fördelar"? ( De är dock viktigt att inte överdriva problematiken över 90% av allt foder till mjölkkor inklusive rekryteringsdjur har svenskt ursprung dvs. närodlat (Emanuelsson et al., ). Syfte Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för en mjölkproduktion som i huvudsak baseras på lokalproducerat foder och därmed öka konsumentförtroendet för mejeriprodukterna. Det innebär en förstärkt spårbarhet och en närmare koppling stad landsbygd. Projektets mål Projektets mål är att visa på möjligheter (och eventuella problem) med närproducerat foder och ge förslag på hur sydsvensk mjölkproduktion kan öka användningen av lokalt producerat foder. 2

3 Genomförande Tidsperiod Projektdiskussioner inleddes under våren. Ambitionen var att studien skulle omfatta sju olika mjölkgårdar och starta lagom till installningen hösten. Av olika skäl begränsandets antal deltagande mjölkgårdar till 5 stycken. De närodlade foderstaterna började användas under oktober månad för de flesta besättningarna. Demonstrationsförsöket avslutades i mars. Det innebar att för 4 av de 5 besättningarna genomfördes demonstrationen under kontrollmånad 3 till 7 under kontrollåret. En besättning (nr 3) avslutade demonstrationen i förtid. Deltagande mjölkkobesättningar Kravet på mjölkgårdarna var att de skulle vara så olika som möjligt för att därigenom representera olika driftsinriktningar på en mjölkgård. Nr 1: Kortbåsstall med 40 bundna kor. Utfodring med rundbalsensilage och färdigfoder. Avkastningsnivå strax under kg ECM Nr 2: Kortbåsstall med 50 bundna kor. Utfodring med ensilage, HP-massa och kraftfoder (baskraftfoder komplettad med proteinfoder). Avkastning omkring kg ECM. Nr 3: Äldre kortbåsstall med bundna kor. Medelkoantalet är 80 kor. Korna utfodras med ensilage, halm, HPmassa, drank, korn och två olika kommersiella foderblandningar. Avkastning cirka kg ECM. Nr 4: Varm lösdrift med 75 kor. Korna utfodras med ensilage och färdigfoder. Avkastning omkring kg ECM. Nr 5: Kall lösdrift, djupströbädd. Besättningen omfattar 225 kor Avkastning omkring kg ECM. Uppföljning Varje gård besöktes innan försöksperioden startade för bl.a. insamling av besättningsdata och övriga grunduppgifter. Foderstater upprättades under försöksperioden av besättningarnas ordinarie utfodringsrådgivare. Demonstrationsfodret tillverkades enligt recept som tagits fram av utfodringsrådgivare (gård nr 5) eller receptansvariga på foderfirmor (Gård nr 1, 2, 3 och 4). Under försöksperioden intervjuades utfodringsrådgivare och besättningsansvariga angående produktionsresultat och djurhälsa under försöksperioden. Dessutom utfördes uppföljande besök på gård nr 1 och 5 före och efter försöksperioden. Besättningarnas provmjölkningsresultat från kontrollåren och analyserades och jämfördes. Delar av kontrollårsresultaten från år och medtogs även i jämförelsen. Resultat Jämförelse av provmjölkningsresultat-samtliga gårdar I figur 1-5 redovisas kontrollårsresultaten för de olika mjölkkobesättningarna. 4 av de 5 mjölkgårdarna har fortsatt med det närodlade fodret även efter demonstrationsperioden slut. I figurerna 1 5 redovisas kokontrollresultatet uttryckt som kg ECM för,, och fram till kontrollmånad 7. 3

4 Figur 1. Kontrollårsresultat, kg ECM, för gård nr Kg ECM Kontrollmånad Figur 2. Kontrollårsresultat, kg ECM, för gård nr 2. 4

5 Kg ECM Kontrollmånad Figur 3. Kontrollårsresultatet, kg ECM, för gård nr Kg ECM Kontrollmånad Figur 4. Kontrollårsresultatet, kg ECM, för gård nr 4. 5

6 Kg ECM Kontrollmånad Figur 5. Kontrollårsresultatet, kg ECM, för gård nr Kg ECM Kontrollmånad Figur 6. Stapeldiagram kg ECM. Kontrollmånad 3-7, samtliga gårdar 6

7 5 4,5 4 3,5 Fetthalt,% 3 2,5 2 1,5 1 0, Kontrollmånad Figur 7. Stapeldiagram, fetthalt. Kontrollmånad 3-7, samtliga gårdar. 4 3,5 3 Proteinhalt, % 2,5 2 1,5 1 0, Kontrollmånad Figur 8. Stapeldiagram, proteinhalt. Kontrollmånad 3-7, samtliga gårdar. Ekonomisk beräkning gård nr 1 Resultat av en ekonomisk jämförelse mellan användningen av dessa två färdigfoder visas i tabell 1. Den totala foderåtgången beräknades för de olika foderslagen. Beteskonsumtionen jämställdes med ensilagekonsumtionen dvs. det förutsattes samma foderstat sommar och vinter. 7

8 Det svenskbaserade kraftfodret som använts i besättningen under vintern /06 har inte samma energiinnehåll som motsvarande färdigfoder baserat på importerade fodermedel. Det innebär att det behövs en större mängd svenskfoder jämfört med importerat foder för att täcka näringsbehovet vid samma mjölkproduktion Tabell 1. Ekonomisk jämförelse gård 1 (Priser aktuella våren ) Svensk foderstat Import foderstat Åtgång ensilage, kg ts Åtgång färdigfoder Mjölk foder, kr ko och år Foderkostnad kr/kg ECM 1,12 1,09 Diskussion Projektet genomfördes som ett demonstrationsprojekt, vilket innebär att det saknas ett jämförelseled inom år för de olika besättningarna. Försöket är inte ett traditionellt vetenskapligt försök och eventuella slutsatser fås dras mot denna bakgrund. Figur 6 visar att 4 av de 5 kontrollmånader som försöket pågick var avkastningen, kg ECM, högre än jämförbara månader kontrollåret. Fetthalten däremot, var lägre för försöksmånaderna jämfört med alla kontrollmånader år (Fig. 7). Proteinhalten var högre 4 av 5 försöksmånader jämfört med motsvarande kontrollmånader år. Jämförelsen med år är inte relevant i sammanhanget då 4 av de 5 mjölkgårdarna fortsatte med det svenska fodret under detta år. Kontrollårsstatistiken från Skåne åren och visar ungefär samma tendens för hela året dvs. en sänkt fetthalt och en högre avkastning (kg ECM) (Tabell 2). Observera att tabell 2 visar resultat för hela året. Tabell 2. Resultat från kokontrollen Skåne, år och. Kg ECM Fetthalt, % Proteinhalt , ,96 3,35 Förändring, jämfört med ,04-0,02 En försiktig slutsats är att mjölkavkastningen inte påverkades nämnvärt av det svenska fodret, möjligtvis fanns det en tendens till sänkt fetthalt. Det finns få regelrätta jämförelser mellan helsvenska foderstater och importfoderstater för mjölkkor. Frank & Swensson (2002, 2003) visade i ett korttidsförsök på Alnarps Mellangård att svenska foderstater fungerade bra till mjölkkor som mjölkade kg mjölk. Vid riktigt höga avkastningar fann det tendens till sänkt mjölkavkastning, å andra sidan kompenserades den sänkta avkastningen med sänkt foderkostnad. I ett uppföljande långtidsförsök blev resultatet ej entydigt troligen beroende på hälsostörningar. I den första laktationen mjölkade svenskkorna 9% lägre än de mjölkkor som hade importerat foder. I andra laktationen blev resultatet det omvända svenskorna mjölkade 7% bättre. I första laktationen hade svenskkorna en låg ureahalt vilket tyder på underutfodring av protein (Frank, ). På Kungsänges gård genomfördes ett försök där foderstater med importerade råvaror jämfördes med foderstater baserat på enbart svenska råvaror t.ex. rapsmjöl (Expro) och biprodukter från etanoltillverkning. Slutsatsen från detta försök var att en hög mjölkproduktion kan upprätthållas med enbart närodlade fodermedel. Även i detta försök var 8

9 proteinhalterna högre i närodlatgruppen. Enligt Bertilsson () överensstämmer det med andra försök där man använt stora mängder rapsprodukter i foderstaten. Det ekonomiska resultatet vid användning av närodlade foderstater beror naturligtvis på relationen inhemska fodermedel kontra importerade fodermedel. Tabell 1 visar att för prisbilden som rådde våren blev foderkostnaden per kg mjölk något högre för de närodlade foderstaterna trots att priset per kg färdigfoder var jämförbart för färdigfoder baserat på importerat foder respektive inhemskt foder. Beroende på ett lägre energiinnehåll för närodlat foder kommer det att åtgå en större mängd foder vid jämförbar avkastning. Å andra sidan visade Frank & Swensson (2002) att mjölk minus foder var ungefär lika vid användning av närodlat foder tros en något lägre avkastning för de närodlade foderstaterna, beroende på billigare ingående råvaror. Hösten har både spannmålspriser och rapspriserna rusat i höjden och det är mycket vanskligt att sia om de framtida foderpriserna. En slutsats borde dock vara att vallfoder av bra kvalite får en större ekonomisk konkurrenskraft i framtiden. En annan slutsats är att en ökad användning av biprodukter t.ex. betbiprodukter, drank i olika former eller andra biprodukter från livsmedelsindustrin måste vara gynnsam när spannmålen blir dyrare. Slutsatser Ingen märkbar påverkan på mjölkavkastningen (kg ECM) av de närodlade foderstaterna i de olika besättningarna. Mjölkens halter påverkade fetthalten något sänkt och proteinhalten högre för de närodlade foderstaterna. Demonstrationsförsöket indikerar samma slutsatser som från de relativt få experimentella undersökningarna inom området användning av närodlade foderstater har ingen dramatisk påverkan på mjölkkobesättningarnas medelavkastning. Det är svårt att dra slutsatser angående ekonomin från demonstrationsförsöket. 9

10 Litteratur Bertilsson, J., Cederberg,C., Emanuelsson, M., Jonasson, L., Rosenqvist, H., Salomonsson, M. & Swensson, C Närproducerat foder. Rapport 1717-P. Svensk Mjölk. 48 sidor. Bertilsson, J.. Jämförelse av en foderstat till mjölkkor med enbart närproducerat foder och en där proteinkompletteringen skett med importerat foder. Inst. för Husdjurens utfodring och vård, SLU Uppsala. Stencil, 9 sidor. Deutsch.,L.. Global trade, food production and ecosystem report: Making the interactions visible. Inst. för System ekologi, Stockholms Universitet. Avhandling. Cederberg,C. & Matsson, B Life cycle assesment of milk production - a comparison of conventional and organic farming. Journal of Cleaner production 8, Elmquist,H.. Environmental Systems Analysis of Arable-, Meat- and Milk-production. Avhandling, SLU. Emanuelson, M, Cederberg, C., Bertilsson, J. & Rietz, H.. Närodlat foder till mjölkkor en kunskapsuppdatering. Rapport nr 7059-P, Svensk Mjölk forskning, 61 s. Frank, B. & Swensson, C Relationship between Content of Crude Protein in Rations for Dairy Cows and Milk Yield, Concentration of Urea in Milk and Ammonia Emissions. Journal of Dairy Science 85: Frank, B. & Swensson, C Svenska foderstater till mjölkkor en utmaning. SSJ-Info nr 29. Frank, B.. Helsvensk foderstat till mjölkkor med reducerad proteintillförsel - Långtidseffekter på produktion och djurhälsa. Rapport 134. inst. för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp. 33 sidor. Hellstrand, S.. A multicriteria analysis of sustainability effects of increasing concentrate intensity in Swedisk milk production Environment, Development and Sustainability 8: Nilsson, H. & Linge, C.. Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige. Plantekongress. Dansk Jordbrugsforskning. Svensk Mjölk.. Husdjursstatistik. (Kontrollår ). Svensk Mjölk.. Husdjursstatistik. (Kontrollår ). Svensk Mjölk.. Husdjursstatistik. (Kontrollår ). Swensson, C.. Using farm gate analysis to improve the management of the dairy farm. Abstract. 2nd European Conference on Precision Livestock Farming, Uppsala. Swensson, C.. Mineral balances from dairy farms during a period of eight years what is the trend? Submitted. 10

11 Bilaga 1. Foderanalyser och foderrecept för gårdarna 1,2,3 och 4. Gård 1 Analysvärden foder, kg ts Ensilage Nötfoder WM norm MJ 11,2 12,9 0,8 Råprotein NDF Stärkelse Råfett Aska EPD AAT PBV Ca 3, P 2,5 6,1 65 Innehållsdeklaration färdigfoder Fodermedel % Korn 5,7 Havre 6,7 Vete 1,2 Rågvete 24,6 Rapsextraherad 8 Ärtor 1,3 Vetekli 5 Grönmjöl 6,5 Rågbrödsmjöl 3,5 Vasslepermeat 3 Betpressmassa 9,6 Betemelass 2 Potatisprotein 0,83 Koksalt 0,6 Kalciumkarbonat 0,28 Gård 2 Analysvärden foder Ensilage Ensilage Blandvall HPmassa BAS, kraftfoder Futura, kraftfoder KLF Gul., mineralfoder MJ 11,4 9,4 12,8 13,2 13,4 Råprotein NDF AAT PBV Ca 9,1 6 8,8 6,1 11,1 100 P 3,6 1,4 0,8 3,8 6,

12 Innehållsdeklaration - Futura Fodermedel % Korn 25 Vete 48 Rapsmjöl (Expro) 7 Betfor 15 Betemelass 3 Foderkalk 1 KLF 1 Gård 3 Analysvärden foder, per kg ts Ensilage Halm Drank HPmassa Korn Färdigfoder Koncentrat Ts MJ 11 6,6 12,5 12,8 13,5 12,9 12,8 Råprotein NDF Stärkelse Råfett Aska EPD AAT PBV Ca 7,1 1 2,5 8,8 0,4 8 11,2 P 2,6 1 7,5 0,8 4 5,7 7,9 Innehåll, färdigfoder och koncentrat Färdigfoder Koncentrat Korn 29,8 Havre 0,25 0,07 Vete 1,2 0,34 Rågvete 1,5 Raps 0,46 7,5 Rapsexpeller 18,8 Rapsextraherad 8,8 35,5 Ärtor 8,9 0,06 Vetekli 5 8 Grönmjöl 4,7 4,4 Rågbrödsmjöl 3,5 0,94 Vasslepermeat 3 Betpressmassa 10,4 10,8 Torkad drank 2,4 25 Betemelass 2 2 Potatisprotein 0,04 0,02 Koksalt 0,6 0,6 Kalciumkarbonat 1,1 Magnesiumoxid 0,28 0,04 12

13 Gård 5 Fullfoderblandning, utfodring för 30 kg mjölk Fodermedel Mängd Ensilage, kg ts 0,6 Ensilage, kg ts 4,5 Helsädsensilage, kg ts 3,3 Vete, kärna, kg 6 Proteinblandning, kg 5,7 Rapskaka, kg 2 Mineralfoder, gram 90 Näringsinnehåll fullfoderblandning 30 kg mjölk. MJ/kg ts 12,1 Råprotein, gram per kg ts 177 Stärkelse, gram per kg ts 181 NDF, gram per kg ts 339 Råfett, gram per kg ts 4,55 Proteinblandning, näringsinnehåll, gram per kg blandning MJ/kg ts 12,8 AAT, gram per kg ts 140 PBV, gram per kg ts 28 Råprotein, gram per kg ts 237 NDF, gram per kg ts 300 Stärkelse, gram per kg ts 30 Råfett, gram per kg ts 70 Recept, proteinblandning Fodermedel % Betpressmassa 29,8 Raps, extraherad 25,7 Rapsexpeller 13,2 Grönmjöl 10 Kli av skalad havre 8 Ärtor 5 Potatisprotein 3 Raps 2 Betmelass 2 Koksalt 0,8 Kalciumkarbonat 0,5 13

14 14

Svensk djurhållning utan soja?

Svensk djurhållning utan soja? Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning

Läs mer

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,

Läs mer

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Rörsvingel Vad vet vi om den? Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Närproducerat foder i praktik och teori

Närproducerat foder i praktik och teori Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen ann-theres.persson@vxa.se, ulrik.lovang@lovang.se Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Närproducerat foder till högproducerande mjölkkor

Närproducerat foder till högproducerande mjölkkor Närproducerat foder till högproducerande mjölkkor Jan Bertilsson, SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Kungsängens forskningscentrum, 753 23 Uppsala Bakgrund I en uppdatering av kunskapen

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa. Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter

Läs mer

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de?

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de? Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk Affärsutveckling, 2004-03-05 Användningen av proteinfoder till mjölkkor har ökat under den

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum

Läs mer

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor Typfoderstater för ekologiska mjölkkor Förord Typfoderstater för ekologiska mjölkkor är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

Omsättbar energi MJ/kg torrsubstans. Torrsubstanshalt. % (ts)

Omsättbar energi MJ/kg torrsubstans. Torrsubstanshalt. % (ts) Bilaga 3 FODERRÅVAROR MED ENERGI OCH AAT/PBV-VÄRDEN FÖR IDISSLARE, FJÄDERFÄ, SVIN OCH HÄSTAR SAMT ENERGIVÄRDEN FÖR FODERTILLSATSER OCH VISSA PRODUKTER Foderråvaror för idisslare Omsättbar energi MJ/kg

Läs mer

Fullfoder till mjölkkor

Fullfoder till mjölkkor Fullfoder till mjölkkor Renodlat fullfoder Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) på engelska och är i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Närodlat foder till mjölkkor - en kunskapsuppdatering

Närodlat foder till mjölkkor - en kunskapsuppdatering Rapport nr 7059-P 2006-04-10 Närodlat foder till mjölkkor - en kunskapsuppdatering Margareta Emanuelson, Christel Cederberg, Jan Bertilsson och Håkan Rietz Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900 E-post

Läs mer

Torrsubstanshalt. % (ts)

Torrsubstanshalt. % (ts) Bilaga 5 Foderråvaror med energi och AAT/PBV-värden för idisslare, fjäderfä, svin och häst samt Energivärden för fodertillsatser och vissa produkter Foderråvaror för idisslare Omsättbar energi MJ/kg AAT

Läs mer

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av

Läs mer

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Jordbruksinformation 9 2006 100 % ekologiskt foder till mjölkkor en utmaning Från den 1 januari 2008 ska ekologiska mjölkkor

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter

Läs mer

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Birgitta Johansson, Elisabet Nadeau & Bengt-Ove Rustas. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för Jordbruksvetenskap Skara, Box 234, 532 23 Skara.

Birgitta Johansson, Elisabet Nadeau & Bengt-Ove Rustas. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för Jordbruksvetenskap Skara, Box 234, 532 23 Skara. Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Slutredovisning till Jordbruksverket av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel

Läs mer

MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN

MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:32 MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN En jämförelse mellan besättningar med fullfoder och separat utfodring MILK INCOME MINUS FEED COST IN MILK

Läs mer

Ekonomiska effekter av utfodringsåtgärder för ökad kväveeffektivitet på mjölkgårdar

Ekonomiska effekter av utfodringsåtgärder för ökad kväveeffektivitet på mjölkgårdar Rapport nr 7018-P 2003-08-22 Ekonomiska effekter av utfodringsåtgärder för ökad kväveeffektivitet på mjölkgårdar Christian Swensson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900 E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt

Läs mer

Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar

Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar Torbjörn Pettersson, Norrmejeriers Producenttjänst Delrapport, 2010-10-19 Rapport från

Läs mer

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,

Läs mer

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt

Läs mer

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 I den här broschyren har vi samlat information du behöver för din djurhållning som mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat och trygghet i din produktion

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

HIPPOS. Framgång föder framgång

HIPPOS. Framgång föder framgång HIPPOS Framgång föder framgång AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett högkvalitativt

Läs mer

Författare Swensson C. Utgivningsår 2009

Författare Swensson C. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Utvärdering av majsensilage i foderstaten Författare Swensson C. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 62 Ingår i...

Läs mer

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. Öka din förtjänst Planera och delbetala HP-Massa i Plansilo HP-Massa i Hårdpack HP-Massa i Rundbalar Forskningsrapport Sid. 2-3 4 5-9 10-11 12-13 14-15

Läs mer

Klimatpåverkan från foder

Klimatpåverkan från foder Klimatpåverkan från foder Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Foderproduktionen (inklusive fodersvinn i djurhållningen) har

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Ekologiska foderstater beräknade med NorFor

Ekologiska foderstater beräknade med NorFor Ekologiska foderstater beräknade med NorFor Exempel från mjölkgårdar med hög självförsörjningsgrad Stina Hedén Självständigt arbete 1 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt arbete

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Det går lika bra med rapsfett

Det går lika bra med rapsfett Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien Slutrapport för projekt H930015 Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien J. Bertilsson, R. Spörndly, B-O Rustas Institutionen

Läs mer

Framgång föder Framgång framgång föd

Framgång föder Framgång framgång föd NÖT NÖT Framgång föder Framgång framgång föd NÖT EDELFODER har sedan starten i början av 1990 rönt stora framgångar. Senaste kunskapen samt kundernas krav på ett effektivt och ekonomiskt foder, har skapat

Läs mer

Mjölk på bara vall och spannmål

Mjölk på bara vall och spannmål Mjölk på bara vall och spannmål Milk production based on grass silage and cereal feeding Eva Spörndly och Rolf Spörndly Institutionen för husdjurens utfodring och vård Rapport 286 Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Närproducerat foder. Möjligheter och konsekvenser av en ökad användning av närproducerat foder till mjölkkor

Närproducerat foder. Möjligheter och konsekvenser av en ökad användning av närproducerat foder till mjölkkor Rapport nr 7017-P 2003-06-30 Närproducerat foder Möjligheter och konsekvenser av en ökad användning av närproducerat foder till mjölkkor Jan Bertilsson Christel Cederberg Margareta Emanuelson Lars Jonasson

Läs mer

utfodringslösningarna

utfodringslösningarna Klart effektivaste utfodringslösningarna för din gårds bästa! LÅGT OPTIMALT IFE- VÄRDE HÖGT IFE-värdet förnyar vår uppfattning om utfodringens effektivitet Varför ger en foderstat god avkastning utan problem?

Läs mer

Utfodring av nötkreatur. Ann-Theres Persson Hallands Husdjur

Utfodring av nötkreatur. Ann-Theres Persson Hallands Husdjur Utfodring av nötkreatur Ann-Theres Persson Hallands Husdjur 2004-11-09 Mjölkkornas krav på fodret Kons näringsbehov: Underhåll (600 kg 62 MJ) Mjölkproduktion (5,0-5,4 MJ/kg ECM) 30 kg ECM 162 MJ 40 kg

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Mjölkföretag i Skåne och Halland - Management, produktion och ekonomi

Mjölkföretag i Skåne och Halland - Management, produktion och ekonomi Mjölkföretag i Skåne och Halland - Management, produktion och ekonomi Dairy farms in Skåne and Halland - Management, production and economy av Rebecca Nilsson Institutionen för husdjurens Examensarbete

Läs mer

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Komplettering till Uppslagsboken, Näring på gården: Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Av: Cecilia Lindahl, KRUT / Svensk Mjölk Ingår i Greppa Näringens Uppslagsbok www.greppa.nu Uppdaterad: 2003-01-20

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Slutapport från ett projekt finansierat av Jorbruksverkets bidrag till försöks- och utvecklingsprojekt avseende miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket

Läs mer