Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern 2005/06

Transkript

1 Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern /06 Förord Projektet Närodlat foder till skånska kor initierades av Skånemejerier sommaren. Till deltagande lantbrukare riktas ett stort tack. Stort tack även till rådgivare Gunilla Jönsson och Eva-Maria Lidström Skånemejerier och Sven Hellberg, Lantmännen. Ett speciellt tack till, idegivare Kerstin Fredlund, Skånemejerier. Alnarp Christian Swensson Innehållsförteckning Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern / Förord... 1 Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Projektets mål... 2 Genomförande... 3 Deltagande mjölkkobesättningar... 3 Uppföljning... 3 Resultat... 3 Diskussion... 8 Slutsatser... 9 Litteratur Bilaga 1. Foderanalyser och foderrecept för gårdarna 1,2,3 och Sammanfattning Under vintern /06 genomfördes ett demonstrationsförsök på 5 skånska mjölkkobesättningar. Projektet initierades av Skånemejerier. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för en mjölkproduktion som i huvudsak baseras på lokalproducerat foder och därmed öka konsumentförtroendet för mejeriprodukterna. Det innebär en förstärkt spårbarhet och en närmare koppling stad landsbygd. Projektets mål är att visa på möjligheter (och eventuella problem) med närproducerat foder och ge förslag på hur sydsvensk mjölkproduktion kan öka användningen av lokalt producerat foder. De deltagande mjölkkobesättningarna använde det närodlade fodret under 5 kontrollmånader vinter /06. Mjölkkobesättningarnas kontrollårsavkastning per månad analyserades och jämfördes med samma månad före och efter försöksperioden. Slutsatsen blev att det inte noterades någon märkbar påverkan på mjölkavkastningen (kg ECM) av de närodlade foderstaterna i de olika besättningarna. Mjölkens halter påverkades fetthalten blev något sänkt och proteinhalten var högre för de närodlade foderstaterna. Demonstrationsförsöket indikerar samma slutsatser som från de relativt få experimentella undersökningarna inom området användning av närodlade foderstater har ingen dramatisk påverkan på mjölkkobesättningarnas 1

2 medelavkastning. Tyvärr är det svårt att dra slutsatser angående ekonomin från demonstrationsförsöket. Troligen kommer framtida mjölkproduktion i södra Sverige innebära att en ökad satsning på vallfoder av bra kvalite tillsammans med en ökad användning av biprodukter t.ex. betbiprodukter, drank i olika former eller andra biprodukter från livsmedelsindustrin är det bästa alternativet när spannmålen blir dyrare. Bakgrund Den bild som mjölkproducenter och mejerier vill förmedla till konsumenterna är betande kor i pastoralt landskap. Denna bild stämmer ganska bra på sommaren, men även solen har sina fläckar, för att klara de högavkastande kornas näringsbehov räcker inte betet på sommaren, inte heller hö och ensilage som vinterfoder ger tillräckligt med näring. Korna är beroende av både mer energi till exempel i form av spannmål och mer protein, till exempel i form av ärter. Av olika anledningar har importen av kraftfoder avsedd för mjölkkor ökat under nittiotalet, en lättidentifierad orsak är borttagande av införselavgifter på proteinfoder vilket medfört billigare importfoder (Hellstrand, ). Som en konsekvens av detta har flera analyser av svensk animalieproduktion i allmänhet och mer detaljerade studier av mjölkproduktion visat på negativa miljöeffekter både i Sverige och utomlands (Cederberg & Mattson, 2000; Bertilsson et al., 2003; Deutsch,, Elmqvist, ). De negativa miljöeffekterna i Sverige har orsakats av ökande kväveöverskott på djurgårdar, bland annat orsakad av en ökad proteintillförsel till djuren. Andra orsaker är bristande stallgödselhantering och en överoptimal kvävegiva till grödorna. Detta håller på att rättas till bl.a. projektet Greppa Näringen, där man kan konstatera att kväveöverskottet på mjölkgårdar visar en sjunkande tendens (Nilsson & Linge, ; Swensson, ; Swensson, ). Tyvärr medför den svenska importen av djurfoder negativa miljöeffekter i de länder där proteinfodret odlas. Exempel på sådana miljöeffekter är ökad pesticidanvändning, minskad biologisk mångfald, erosionsproblem och höga energikostnader för torkning och transport av proteinfoder. Matens ursprung har under senare tid blivit mer och mer omdiskuterat. Den 14 oktober anordnade den svenska FAO-kommittén en konferens på temat "Mat, makt och mångfald" där bland annat närproducerat foder's betydelse för miljön diskuterades. En skrift från denna konferens finns att hämta på Jordbruksdepartementets hemsida ( Naturvårdsverket anordnade i januari år en konferens för miljöjournalister där temat första dagen var "Den närproducerade maten. har den några miljömässiga fördelar"? ( De är dock viktigt att inte överdriva problematiken över 90% av allt foder till mjölkkor inklusive rekryteringsdjur har svenskt ursprung dvs. närodlat (Emanuelsson et al., ). Syfte Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för en mjölkproduktion som i huvudsak baseras på lokalproducerat foder och därmed öka konsumentförtroendet för mejeriprodukterna. Det innebär en förstärkt spårbarhet och en närmare koppling stad landsbygd. Projektets mål Projektets mål är att visa på möjligheter (och eventuella problem) med närproducerat foder och ge förslag på hur sydsvensk mjölkproduktion kan öka användningen av lokalt producerat foder. 2

3 Genomförande Tidsperiod Projektdiskussioner inleddes under våren. Ambitionen var att studien skulle omfatta sju olika mjölkgårdar och starta lagom till installningen hösten. Av olika skäl begränsandets antal deltagande mjölkgårdar till 5 stycken. De närodlade foderstaterna började användas under oktober månad för de flesta besättningarna. Demonstrationsförsöket avslutades i mars. Det innebar att för 4 av de 5 besättningarna genomfördes demonstrationen under kontrollmånad 3 till 7 under kontrollåret. En besättning (nr 3) avslutade demonstrationen i förtid. Deltagande mjölkkobesättningar Kravet på mjölkgårdarna var att de skulle vara så olika som möjligt för att därigenom representera olika driftsinriktningar på en mjölkgård. Nr 1: Kortbåsstall med 40 bundna kor. Utfodring med rundbalsensilage och färdigfoder. Avkastningsnivå strax under kg ECM Nr 2: Kortbåsstall med 50 bundna kor. Utfodring med ensilage, HP-massa och kraftfoder (baskraftfoder komplettad med proteinfoder). Avkastning omkring kg ECM. Nr 3: Äldre kortbåsstall med bundna kor. Medelkoantalet är 80 kor. Korna utfodras med ensilage, halm, HPmassa, drank, korn och två olika kommersiella foderblandningar. Avkastning cirka kg ECM. Nr 4: Varm lösdrift med 75 kor. Korna utfodras med ensilage och färdigfoder. Avkastning omkring kg ECM. Nr 5: Kall lösdrift, djupströbädd. Besättningen omfattar 225 kor Avkastning omkring kg ECM. Uppföljning Varje gård besöktes innan försöksperioden startade för bl.a. insamling av besättningsdata och övriga grunduppgifter. Foderstater upprättades under försöksperioden av besättningarnas ordinarie utfodringsrådgivare. Demonstrationsfodret tillverkades enligt recept som tagits fram av utfodringsrådgivare (gård nr 5) eller receptansvariga på foderfirmor (Gård nr 1, 2, 3 och 4). Under försöksperioden intervjuades utfodringsrådgivare och besättningsansvariga angående produktionsresultat och djurhälsa under försöksperioden. Dessutom utfördes uppföljande besök på gård nr 1 och 5 före och efter försöksperioden. Besättningarnas provmjölkningsresultat från kontrollåren och analyserades och jämfördes. Delar av kontrollårsresultaten från år och medtogs även i jämförelsen. Resultat Jämförelse av provmjölkningsresultat-samtliga gårdar I figur 1-5 redovisas kontrollårsresultaten för de olika mjölkkobesättningarna. 4 av de 5 mjölkgårdarna har fortsatt med det närodlade fodret även efter demonstrationsperioden slut. I figurerna 1 5 redovisas kokontrollresultatet uttryckt som kg ECM för,, och fram till kontrollmånad 7. 3

4 Figur 1. Kontrollårsresultat, kg ECM, för gård nr Kg ECM Kontrollmånad Figur 2. Kontrollårsresultat, kg ECM, för gård nr 2. 4

5 Kg ECM Kontrollmånad Figur 3. Kontrollårsresultatet, kg ECM, för gård nr Kg ECM Kontrollmånad Figur 4. Kontrollårsresultatet, kg ECM, för gård nr 4. 5

6 Kg ECM Kontrollmånad Figur 5. Kontrollårsresultatet, kg ECM, för gård nr Kg ECM Kontrollmånad Figur 6. Stapeldiagram kg ECM. Kontrollmånad 3-7, samtliga gårdar 6

7 5 4,5 4 3,5 Fetthalt,% 3 2,5 2 1,5 1 0, Kontrollmånad Figur 7. Stapeldiagram, fetthalt. Kontrollmånad 3-7, samtliga gårdar. 4 3,5 3 Proteinhalt, % 2,5 2 1,5 1 0, Kontrollmånad Figur 8. Stapeldiagram, proteinhalt. Kontrollmånad 3-7, samtliga gårdar. Ekonomisk beräkning gård nr 1 Resultat av en ekonomisk jämförelse mellan användningen av dessa två färdigfoder visas i tabell 1. Den totala foderåtgången beräknades för de olika foderslagen. Beteskonsumtionen jämställdes med ensilagekonsumtionen dvs. det förutsattes samma foderstat sommar och vinter. 7

8 Det svenskbaserade kraftfodret som använts i besättningen under vintern /06 har inte samma energiinnehåll som motsvarande färdigfoder baserat på importerade fodermedel. Det innebär att det behövs en större mängd svenskfoder jämfört med importerat foder för att täcka näringsbehovet vid samma mjölkproduktion Tabell 1. Ekonomisk jämförelse gård 1 (Priser aktuella våren ) Svensk foderstat Import foderstat Åtgång ensilage, kg ts Åtgång färdigfoder Mjölk foder, kr ko och år Foderkostnad kr/kg ECM 1,12 1,09 Diskussion Projektet genomfördes som ett demonstrationsprojekt, vilket innebär att det saknas ett jämförelseled inom år för de olika besättningarna. Försöket är inte ett traditionellt vetenskapligt försök och eventuella slutsatser fås dras mot denna bakgrund. Figur 6 visar att 4 av de 5 kontrollmånader som försöket pågick var avkastningen, kg ECM, högre än jämförbara månader kontrollåret. Fetthalten däremot, var lägre för försöksmånaderna jämfört med alla kontrollmånader år (Fig. 7). Proteinhalten var högre 4 av 5 försöksmånader jämfört med motsvarande kontrollmånader år. Jämförelsen med år är inte relevant i sammanhanget då 4 av de 5 mjölkgårdarna fortsatte med det svenska fodret under detta år. Kontrollårsstatistiken från Skåne åren och visar ungefär samma tendens för hela året dvs. en sänkt fetthalt och en högre avkastning (kg ECM) (Tabell 2). Observera att tabell 2 visar resultat för hela året. Tabell 2. Resultat från kokontrollen Skåne, år och. Kg ECM Fetthalt, % Proteinhalt , ,96 3,35 Förändring, jämfört med ,04-0,02 En försiktig slutsats är att mjölkavkastningen inte påverkades nämnvärt av det svenska fodret, möjligtvis fanns det en tendens till sänkt fetthalt. Det finns få regelrätta jämförelser mellan helsvenska foderstater och importfoderstater för mjölkkor. Frank & Swensson (2002, 2003) visade i ett korttidsförsök på Alnarps Mellangård att svenska foderstater fungerade bra till mjölkkor som mjölkade kg mjölk. Vid riktigt höga avkastningar fann det tendens till sänkt mjölkavkastning, å andra sidan kompenserades den sänkta avkastningen med sänkt foderkostnad. I ett uppföljande långtidsförsök blev resultatet ej entydigt troligen beroende på hälsostörningar. I den första laktationen mjölkade svenskkorna 9% lägre än de mjölkkor som hade importerat foder. I andra laktationen blev resultatet det omvända svenskorna mjölkade 7% bättre. I första laktationen hade svenskkorna en låg ureahalt vilket tyder på underutfodring av protein (Frank, ). På Kungsänges gård genomfördes ett försök där foderstater med importerade råvaror jämfördes med foderstater baserat på enbart svenska råvaror t.ex. rapsmjöl (Expro) och biprodukter från etanoltillverkning. Slutsatsen från detta försök var att en hög mjölkproduktion kan upprätthållas med enbart närodlade fodermedel. Även i detta försök var 8

9 proteinhalterna högre i närodlatgruppen. Enligt Bertilsson () överensstämmer det med andra försök där man använt stora mängder rapsprodukter i foderstaten. Det ekonomiska resultatet vid användning av närodlade foderstater beror naturligtvis på relationen inhemska fodermedel kontra importerade fodermedel. Tabell 1 visar att för prisbilden som rådde våren blev foderkostnaden per kg mjölk något högre för de närodlade foderstaterna trots att priset per kg färdigfoder var jämförbart för färdigfoder baserat på importerat foder respektive inhemskt foder. Beroende på ett lägre energiinnehåll för närodlat foder kommer det att åtgå en större mängd foder vid jämförbar avkastning. Å andra sidan visade Frank & Swensson (2002) att mjölk minus foder var ungefär lika vid användning av närodlat foder tros en något lägre avkastning för de närodlade foderstaterna, beroende på billigare ingående råvaror. Hösten har både spannmålspriser och rapspriserna rusat i höjden och det är mycket vanskligt att sia om de framtida foderpriserna. En slutsats borde dock vara att vallfoder av bra kvalite får en större ekonomisk konkurrenskraft i framtiden. En annan slutsats är att en ökad användning av biprodukter t.ex. betbiprodukter, drank i olika former eller andra biprodukter från livsmedelsindustrin måste vara gynnsam när spannmålen blir dyrare. Slutsatser Ingen märkbar påverkan på mjölkavkastningen (kg ECM) av de närodlade foderstaterna i de olika besättningarna. Mjölkens halter påverkade fetthalten något sänkt och proteinhalten högre för de närodlade foderstaterna. Demonstrationsförsöket indikerar samma slutsatser som från de relativt få experimentella undersökningarna inom området användning av närodlade foderstater har ingen dramatisk påverkan på mjölkkobesättningarnas medelavkastning. Det är svårt att dra slutsatser angående ekonomin från demonstrationsförsöket. 9

10 Litteratur Bertilsson, J., Cederberg,C., Emanuelsson, M., Jonasson, L., Rosenqvist, H., Salomonsson, M. & Swensson, C Närproducerat foder. Rapport 1717-P. Svensk Mjölk. 48 sidor. Bertilsson, J.. Jämförelse av en foderstat till mjölkkor med enbart närproducerat foder och en där proteinkompletteringen skett med importerat foder. Inst. för Husdjurens utfodring och vård, SLU Uppsala. Stencil, 9 sidor. Deutsch.,L.. Global trade, food production and ecosystem report: Making the interactions visible. Inst. för System ekologi, Stockholms Universitet. Avhandling. Cederberg,C. & Matsson, B Life cycle assesment of milk production - a comparison of conventional and organic farming. Journal of Cleaner production 8, Elmquist,H.. Environmental Systems Analysis of Arable-, Meat- and Milk-production. Avhandling, SLU. Emanuelson, M, Cederberg, C., Bertilsson, J. & Rietz, H.. Närodlat foder till mjölkkor en kunskapsuppdatering. Rapport nr 7059-P, Svensk Mjölk forskning, 61 s. Frank, B. & Swensson, C Relationship between Content of Crude Protein in Rations for Dairy Cows and Milk Yield, Concentration of Urea in Milk and Ammonia Emissions. Journal of Dairy Science 85: Frank, B. & Swensson, C Svenska foderstater till mjölkkor en utmaning. SSJ-Info nr 29. Frank, B.. Helsvensk foderstat till mjölkkor med reducerad proteintillförsel - Långtidseffekter på produktion och djurhälsa. Rapport 134. inst. för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp. 33 sidor. Hellstrand, S.. A multicriteria analysis of sustainability effects of increasing concentrate intensity in Swedisk milk production Environment, Development and Sustainability 8: Nilsson, H. & Linge, C.. Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige. Plantekongress. Dansk Jordbrugsforskning. Svensk Mjölk.. Husdjursstatistik. (Kontrollår ). Svensk Mjölk.. Husdjursstatistik. (Kontrollår ). Svensk Mjölk.. Husdjursstatistik. (Kontrollår ). Swensson, C.. Using farm gate analysis to improve the management of the dairy farm. Abstract. 2nd European Conference on Precision Livestock Farming, Uppsala. Swensson, C.. Mineral balances from dairy farms during a period of eight years what is the trend? Submitted. 10

11 Bilaga 1. Foderanalyser och foderrecept för gårdarna 1,2,3 och 4. Gård 1 Analysvärden foder, kg ts Ensilage Nötfoder WM norm MJ 11,2 12,9 0,8 Råprotein NDF Stärkelse Råfett Aska EPD AAT PBV Ca 3, P 2,5 6,1 65 Innehållsdeklaration färdigfoder Fodermedel % Korn 5,7 Havre 6,7 Vete 1,2 Rågvete 24,6 Rapsextraherad 8 Ärtor 1,3 Vetekli 5 Grönmjöl 6,5 Rågbrödsmjöl 3,5 Vasslepermeat 3 Betpressmassa 9,6 Betemelass 2 Potatisprotein 0,83 Koksalt 0,6 Kalciumkarbonat 0,28 Gård 2 Analysvärden foder Ensilage Ensilage Blandvall HPmassa BAS, kraftfoder Futura, kraftfoder KLF Gul., mineralfoder MJ 11,4 9,4 12,8 13,2 13,4 Råprotein NDF AAT PBV Ca 9,1 6 8,8 6,1 11,1 100 P 3,6 1,4 0,8 3,8 6,

12 Innehållsdeklaration - Futura Fodermedel % Korn 25 Vete 48 Rapsmjöl (Expro) 7 Betfor 15 Betemelass 3 Foderkalk 1 KLF 1 Gård 3 Analysvärden foder, per kg ts Ensilage Halm Drank HPmassa Korn Färdigfoder Koncentrat Ts MJ 11 6,6 12,5 12,8 13,5 12,9 12,8 Råprotein NDF Stärkelse Råfett Aska EPD AAT PBV Ca 7,1 1 2,5 8,8 0,4 8 11,2 P 2,6 1 7,5 0,8 4 5,7 7,9 Innehåll, färdigfoder och koncentrat Färdigfoder Koncentrat Korn 29,8 Havre 0,25 0,07 Vete 1,2 0,34 Rågvete 1,5 Raps 0,46 7,5 Rapsexpeller 18,8 Rapsextraherad 8,8 35,5 Ärtor 8,9 0,06 Vetekli 5 8 Grönmjöl 4,7 4,4 Rågbrödsmjöl 3,5 0,94 Vasslepermeat 3 Betpressmassa 10,4 10,8 Torkad drank 2,4 25 Betemelass 2 2 Potatisprotein 0,04 0,02 Koksalt 0,6 0,6 Kalciumkarbonat 1,1 Magnesiumoxid 0,28 0,04 12

13 Gård 5 Fullfoderblandning, utfodring för 30 kg mjölk Fodermedel Mängd Ensilage, kg ts 0,6 Ensilage, kg ts 4,5 Helsädsensilage, kg ts 3,3 Vete, kärna, kg 6 Proteinblandning, kg 5,7 Rapskaka, kg 2 Mineralfoder, gram 90 Näringsinnehåll fullfoderblandning 30 kg mjölk. MJ/kg ts 12,1 Råprotein, gram per kg ts 177 Stärkelse, gram per kg ts 181 NDF, gram per kg ts 339 Råfett, gram per kg ts 4,55 Proteinblandning, näringsinnehåll, gram per kg blandning MJ/kg ts 12,8 AAT, gram per kg ts 140 PBV, gram per kg ts 28 Råprotein, gram per kg ts 237 NDF, gram per kg ts 300 Stärkelse, gram per kg ts 30 Råfett, gram per kg ts 70 Recept, proteinblandning Fodermedel % Betpressmassa 29,8 Raps, extraherad 25,7 Rapsexpeller 13,2 Grönmjöl 10 Kli av skalad havre 8 Ärtor 5 Potatisprotein 3 Raps 2 Betmelass 2 Koksalt 0,8 Kalciumkarbonat 0,5 13

14 14