Närproducerat foder fullt ut

Transkript

1 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Närproducerat foder fullt ut Anders H Gustafsson, anders.h.gustafsson@svenskmjolk.se I den traditionella husdjursproduktionen som i huvudsak rådde fram till mitten av 1900-talet var recirkulation av näringsämnen nödvändig och en självklarhet. Stallgödsel och kvävefixerande grödor var grunden till växtnäringen. Såväl gödsel som skördade grödor var tunga och därmed dyra att transportera. Betesdriften innebar dessutom att djuren hämtade näring från långt bort liggande betesmarker; äng var åkers moder. Närproducerat foder fullt ut var en naturlig del av jordbruket sedan urminnes tider. Den geografiska brytningen mellan foderodling och djurproduktionen skedde främst via handelsgödselns intåg som tog fart vid 1950-talet. Grunden var billig olja, utveckling av infrastrukturen och avsaknad av miljöhänsyn. Kväve och fosfor blev billiga och lätt tillgängliga näringsämnen och proteinfoder snabbt en stor handelsvara. Specialisering och rationalisering dominerade utvecklingen. Ängarna planterades med skog. En vändpunkt skedde i den industrialiserade världen tiden före och under 1980-talet, och blev snart en stark faktor. Miljödebatten tog fart och lantbruket var en del av den. I de områden som använt kväve och fosfor mest intensivt påbörjades en reglering och viss minskning av intensiteten. I många andra delar av världen, främst utvecklingsländerna, var trenden den moatta men från extremt låga nivåer. För att göra en lång historia kort kan man konstatera att djurproduktionen i vårt land alltjämt importerar stora mängder näringsämnen, inte minst från länder som under de senaste decennierna exploaterat sina landresurser och saat stort på handelsgödsel och pesticider. Kritik mot brister i hänsyn till bland annat miljö, biologisk mångfald och arbemiljö har varit stark och global. Även i Sverige har detta fått stor uppmärksamhet, vilket varit en grund till initiativ och aktiviteter för att minska vår mjölkproduktions importberoende. Projektet Närproducerat fullt ut är ett exempel på detta. Närproducerat fullt ut är ett tvåårigt projekt (finansierat av SLF och ) som kommer att avslutas Det består av tre delar; kunskapsuppdatering, optimeringar med brytpunkter samt fallstudier. Ambitionen är att belysa hela kedjan, från växtodling och klimat/miljö till foder och utfodring, djurvälfärd och mjölkens sammansättning till ekonomi och lönsamhet. I föreliggande artikel ligger fokus på en besättning från fallstudierna samt resultat från optimeringarna med brytpunkter. Fallstudier genomfördes på sex gårdar i olika storlekar (30 till 470 kor) och tre vardera av konventionella respektive ekologiska produktionsformer. Kriterier för deltagande var att besättningarna skulle ha haft närproducerat foder fullt ut de senaste 12 månaderna samt att avkastningen var minst medelavkastningen i vårt land, helst över denna. Gård nr 2, som vi här valt att presentera resultat från, var ekologisk samt helt självförsörjande på foder (undantag mineralfoder). Basen i foderproduktionen var vallfoder och helsäd (korn/havre/ ärt) med insådd. För kraftfoder odlades även korn, havre, vete, åkerböna, raps och ärter. Spannmålen blandades, störst andel korn, och krossades före utfodring. De proteinrika grödorna blandades med ungefär en tredjedel vardera och maldes därefter i hammarkvarn. Vid de två besöken som genomfördes 2011 var grovfoderkonsumtionen i medeltal 11,6 respektive 12,6 kg /ko/dag enligt de endagars utfodringskontroller som gjordes. Enligt värdering i NorFor som den föreligger i IndividRAM var energiförsörjningen god medan AAT-försörjningen var något under rekommendationen. Mjölkavkastningen var strax över 30 kg ECM/ko/dag och effektiviteten mätt som kg ECM/kg foder var cirka 1,5. Ureahalten i mjölken var relativt låg vilket indikerar gott proteinutnyttjande. Foderstakontrollen antyder vidare att kalciumförsörjningen var i underkant, men inga rapporterade problem förelåg. Inga andra störningar i produktion eller hälsa var heller rapporterade. Lönsamheten var god. Optimeringar och studier av brytpunkter genomfördes baserat på priser som gällde i januari I huvudsak användes NorFors grundinställningar. Styrningar i form av min- eller maxvärden på enskilda foder användes endast i undantagsfall. Vår typko vägde 650 kg, hade laktationsnummer 2+ och var i laktationsstadium 150 dagar efter kalvningen. Vi definierade även ett Högt och ett Lågt pris för varje foder, vilka grundades på lägsta/högsta prisni- 58

2 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN vån vi kunde identifiera för de senaste åren. Syftet var att kunna göra känsligheanalyser. När foderstaterna grundades på vallensilage av god kvalitet visade optimeringarna att sojamjölet var alltför dyrt för att komma in i foderstaterna. Priset var då 330 öre/kg foder, och en sänkning ner till cirka 265 öre/kg behövdes för att sojamjölet skulle kunna konkurrera med rapsprodukter och agrodrank. När det gällde rapsmjöl i form av Expro och även Åkerböna, så visade det sig att brytpunkterna låg nära de då aktuella marknadspriserna. När Expro (240 öre/kg) sänktes ner till/under 239 öre/ kg var den mycket konkurrenskraftig. Åkerböna, som i näringsvärde befinner sig närmare vallfoder och spannmål än vad sojamjöl och rapsmjöl gör, hade ett lite större fönster och brytpunkter varierade främst mellan 190 och 210 öre/kg. Då aktuellt pris var 200 öre/kg. Dessa optimeringar och brytpunkter för enskilda fodermedel hade som syfte att illustrera ett arbesätt, och även storleksordningar i värde hos olika foder. I en praktisk tillämpning kan olika blandningar av foder med fasta procenaer vara mer praktiska, vilket också sågs på flera av fallstudiegårdarna. Vi gjorde även sådana optimeringar, men resultaten får inte pla i detta sammanhang. Sammanfattningsvis kan konstateras att närproducerat foder fullt ut ser ut att kunna fungera väl i praktiken. Något förvånande var hur ofta vi fann överensstämmelse mellan de teoretiska optimeringarna i NorFor/IndividRAM och foderstakontrollerna i fallstudiebesättningarna. Flera av gårdarna hade nämligen inte analyserat foder eller beräknat foderstater på flera år! De gick på fingertoppskänsla och använde mjölkens ureahalt med flera indikatorer som styrsignaler. Några av lantbrukarna uttryckte förvåning över att inte fler slutat med användning av sojamjöl då de tyckte det var så uppenbart att närproducerat foder gav ett bättre ekonomiskt utbyte. Våra optimeringar stödde deras slua. Men tillgång på areal, foder att köpa, investeringar för att få till praktiska lösningar i hantering av foder mm sätter ibland gränser eller ger fördröjningar. Vi ser det som fruktbärande och viktigt att driva utvecklingsprojekt i nära samarbete med lantbrukare och rådgivare, och snabbt kommunicera resultaten. Vårt samarbete med LRFs och Jordbruksverke Klimamart proteinförsörjning II är ett bra exempel på positiv samverkan och effektivt utnyttjande av resurser. Anders H Gustafsson arbetar på med foder och med forskningsfrågor. Hör till avdelningen Mjölkkvalitet och nutrition. Han började på 1985 och har sedan dess, med undantag för 2 år, arbetat på olika befattningar där. Under slutet av 80-talet och början av 90-talet forskade Anders H inom ämnet nötkreaturens ämnesomsättning och disputerade

3 Sida 1 av 3 Närproducerat foder fullt ut!! Anders H Gustafsson, D&U-konferensen Bakgrund Vision: Svensk mjölkproduktion helt utan import av protein? Lönsamt? Import för ca 300 milj. kr/år. Värdera enligt NorFor unikt! Miljö, etik, konsumenten! Projektet 2-årigt (finansierat av SLF och ) Del 1. Kunskapsuppdatering Del 2. Optimeringar exempel och brytpunkter Del 3. Fallstudier, 6 gårdar Projekt i hela kedjan Växtodlingen Miljö Klimat Foderkostnader Foderanalyser Foderstater/NorFor! Djurvälfärd Mjölkfett Ekonomi lönsamhet Projektgruppen: A T Persson U Lovang A H Gustafsson C Swensson H Lindmark Månson C Bergsten J Bertilsson Medarbetare i kortare perioder samt referensgrupp 6 gårdar / endags utfodringskoll Gård 1 Ca 30 kor kg ECM Odlar vall och spannmål Gård 2 Ca 35 kor kg ECM spannmål, åkerböna, ärter, höstraps Gård 3 Ca 80 kor kg ECM Odlar vall och helsäd Gård 4 Ca 80 kor 9400 kg ECM spannmål, åkerböna, höstraps Gård 5 Ca 470 kor kg ECM spannmål Gård 6 Ca 300 kor 9400 kg ECM Odlar vall, majs, helsäd, spannmål, åkerböna Gård 2 Resultat, Gård 2 Besök 1 Besök 2 Rek Foderstat Vallensilage, rundbalar. Helsäd ensilage, Korn- Havre-Ärt, med insådd, allra senast i degmognad Korn 60%, Havre 20%, Vete 20%. Krossas. Åkerböna 35%, Rapsfrö 30%, Ärter 35%. Hammarkvarn, mixen. Vall ca 2/3, Helsäd ca 1/3 av grovfoder Lite mer av kross än proteinmix i medeltal. Mineralfoder, Jermin Normal. TS-intag per 20,4 21,9 ko, kg /dag Grovfoder, kg 11,6 12,6 Energibalans, % AAT-balans, % Fyllnadsbalans, % ECM, kg/ko o 30,8 32,6 dag ECM kg/kg 1,51 1,49 91

4 Sida 2 av 3 Resultat, Gård 2 for. Besök 1 Besök 2 Rek. Råprotein, g/kg Urea i 3,2 3,1 4 tankmjölk NDF, g/kg > 320 Stärkelse, g/kg < 200 Fosfor-diff, g Kalcium-diff, g Reflektioner Gård 2 Ekologisk enbart egenproducerat foder Lite högt stärkelseinnehåll i foderstater Lite lågt AAT/NEL? Lite brist på kalcium. Bra energiförsörjning Fyllnadsbalansen tyder på konsumtion nära beräknad intagskapacitet korna blir mätta Bra lönsamhet Magnesiumdiff, g AAT/NEL 13,3 13,7 > 15 Protein - sammanfattning Några gårdar strax under normen i AAT/NEL (rek.>15 g) Svårare att få upp AAT med enbart gårdsproducerade fodermedel Men i våra fallstudier lyckas de över förväntan Några gårdar lite högt i PBV (rek g/kg ) Alla gårdar har tillräckligt med råprotein Vom-nedbrutet råprotein - lite högt överlag Närproducerat foder Strategier optimeringar - brytpunkter Anders H Gustafsson, & Ann-Theres Persson, Växa Sverige Optimering 5 olika foderstaalternativ Mest Norfor s grundinställning: Inga max/min-värden på foder Alla våra valda råvaror tillgängliga (undantag anges) Optimerat med priser per januari 2012, samt delvis lågt och högt pris för en känsligheanalys. Optimerat på äldre ko 650 kg och laktationsdag 150, dvs stort foderintag Gräs/klöv er-vall, 4 sk Gräs/klöv er-vall, 3 sk Majs Alt.1 Alt.2 Alt.3 Alt.4 Alt.5 HP-massa 92

5 Sida 3 av 3 Brytpunkter, Sojamjöl Brytpunkter, Expro Mittpris sojamjöl 330 öre/kg, vi sökte brytpunkter. Foderstater vid 35 kg ECM, laktation 2+ Mittpris på alla andra foder. Alt. 1. (ensilage, vall skördad 3 ggr) Ingen sojamjöl gick in om över ca 265 öre/kg Sojamjöl under 265 öre/kg = Expro ut ur foderstaten. Sojamjöl under ca 255 öre/kg = även Agrodrank ut, och då stor sojagiva. Slua: Sojamjöl alltför dyrt för kor med de priser & föruättningar som vi använde. Mittpris Expro 240 öre/kg, vi sökte brytpunkter. Foderstater vid 35 kg ECM, laktation 2+ Mittpris på alla foder utom soja; Lågt pris =250 öre Alternativ 1. dvs ensilerat vallfoder, 3 skördar. Brytpunkt vid 240 öre/kg Vid 239 öre för Expro blev det stor Expro-giva och noll kg soja och noll kg Agrodrank. Vid 240 öre/kg gick Expro ut och Agrodrank samt sojamjöl ersatte. Brytpunkter, Åkerböna Mer optimeringar Åkerbönans mittpris 200 öre/kg, sökte brytpunkter Drank satt till noll kg (pga kvalitet & låga pris) Mittpris på alla andra foder. Resultat Åkerbönans brytpunkter i intervallet öre (vid avk. 35 resp 45 kg ECM). Konkurrerar främst med Expro vid optimering. Under 190 öre; stor giva Åkerböna, mindre Expro och spannmål. Om både Soja och Expro får Lågt pris går Åkerböna in först under 184 öre. Vi optimerade även med proteinmix i stället för råvarorna var för sig; Köpta råvaror: Agrodrank 33 % Rapsmjöl 33 % EPRO 34 % Gårdsproducerad proteinmix: Åkerböna 60% Rapsfrö 20% Ärtor 20 % Sluaer - optimering råvaror Sojamjöl var för dyrt! Avser mjölkande kor, vid högt foderintag, bra ensilage mm Raps gärna in vid optimeringarna (EPRO, rapsmjöl, rapsfrö) Bra aminosyror, bra ersättare till sojamjöl Åkerböna gick gärna in i foderstaterna Stärkelse, tar bort del av spannmål Agrodrank, gick ofta in; Lågt pris, vetepriset påverkar agrodrankpriset. Osäker och varierande proteinkvalitet (max giva?) Priserna mycket avgörande!!! Hur ser en investeringskalkyl ut för övergång till gårds/närproducerat och lagring, krossning mm? Klimamart proteinförsörjning II Projekt Jordbruksverket finansierar via återförda skattemedel LRF projektägare konsult, projektledare C Kronqvist Samverkan med projektet Närproducerat fullt ut Genomfört första halvåret 2012, samarbete med tre rådgivare. Resultat Sammanfattning av analyser från forskning, ej publicerade tidigare. Uppdatering av vissa foder i fodertabellen NorFor Regionala foderstater utformade av rådgivare Kursmaterial utformat Några kurser genomförda regionalt. 93