Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Transkript

1 Skörd, rostning och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

2 När skall man tröska? Åkerböna och soja är ofta mogna senare delen av september till mitten av oktober. Baljorna skall vara torra och plantorna avlövade. Vissa växtslag kan stå kvar länge (soja) och tröskningen kan då ske efter frost.

3 Soja i slutet av september 2010

4

5 Tröskning kan vara klurigt Många baljväxter sätter baljorna nära marken (5-6 cm) vilket gör att spillet kan bli stort vid tröskningen. Vissa typer av bönor (Phaseolus vulgaris), kan direkttröskas, men är känsliga. Strängläggning rekommenderas och specialtröskor med pick-up bord. Det finns specialskärbord som underlättar tröskning.

6

7

8

9

10

11

12 Flexibelt skärbord för soja som ger en stubbhöjd på 25 mm. Märkesobundet.

13 BISO-Schrattenecker flexiskärbord (Österrike)

14 Torkning Soja, bruna bönor, lupin, ärter är alla lätta att torka. Åkerböna har ett kraftigt fröskal och kräver torkning i flera steg Bönor behöver inte torkas ned till 14% utan ca 17%.

15 Räcker torkning för ett bra foder? Nötboskap kan generellt äta krossade torkade åkerbönor, lupiner och sojabönor. Enkelmagade djur kan oftast inte utfodras med råa åkerbönor mm, till mer än 5-8%. Torkning påverkar inte smaklighet eller ANF (antinutritionella föreningar)

16 Antinutritionella egenskaper Trypsininhibitorer Hämmar proteinupptaget i kroppen Lektiner Magbesvär, gaser i magen Fytater Komplexbinder kalcium och järn Saponiner Bitter smak, ger skum vid sköljning

17 Åkerböna Sojaböna Ärta Bruna böna Rostade malda prover.

18 Hur ordnar man dessa problem? Värmebehandling! Rostning (foder) Kokning (mat) Groddning (mat) Oljepressning (mat och foder)

19 Värmebehandling Värmebehandling kan ske på flera sätt, ofta handlar det enbart om hygienisering. Pelletering, pressning etc ger i sig en värmeutveckling, men det är oklart om detta påverkar fodervärdet. Rostning (toasting) är en process som påverkar själva fröet, proteiner mm

20 Varför rosta frön? Rostning har flera syften: Förbättrat fodervärde Hygienisering Förbättrad smaklighet Torkning Förenklad krossning, malning

21 AAT PBV NDF Vilka analyser behövs? Aminosyror ADF-N???? Ni som skall använda fodret, vad behöver ni ha för att fatta beslut?

22 Vad kan man rosta? I princip alla frön större än 3 mm (befintlig teknik sätter storleksgräns). Det måste vara hela frön, inte mjöl eller kross

23 Tekniska data Arbetstemperatur C Kontinuerligt flöde på cirka 100 kg/h Elektricitet 380 V, 25 A Storlek ungefär 2,5 x 1,5 m Tillverkad i Sydafrika Kan rosta bönor, nötter och andra frön större än 3 mm

24

25

26

27

28

29

30

31 Rostaren Fördelar Enkel teknologi Lätt att använda Lätt att transportera och installera (1000 kg, 380 V) Billig (maskin med kapacitet 100 kg/h - ungefär EURO) Kan användas på gårdar och fabriker Arbetar kontinuerligt

32 Rostaren Nackdelar Ganska grov teknik, många förbättringar är möjliga Elektriska kablar måste ersättas till EU-standard Uppsamlingsbehållaren för frön <3 mm kan bli full om det är dåligt rensat Måste placerat på ett torrt ställe och inte för kall miljö

33 Råprotein (g/kg TS) Stärkelse (g/kg TS) Obehandlade soja ärta åkerböna NDF ADF-N 1,0 3,4 1,2 Kommentarer Aminosyror, PBV och AAT från andra partier metionin 5,8 2,3 2,1 cystin 6,9 4,3 4,1 treonin 16,7 9,4 11,3 lysin 28,0 18,9 20,8 AAT PBV

34 Analyser av åkerböna Åkerböna (Vicia faba) Behandlad cirka 5,5 minuter (75 Hz) Analyser från BLGG AgroXpertus Temperatur, C Torrhalt AAT PBV Obehandlad 87% % % % %

35 g/kg TS Analyser Obehandlad Temperatur, C AAT20, g/kg ts PBV20, g/kg ts 140 C räcker för att få önskad effekt på åkerböna: Minskat PBV, proteinbalans i vommen Ökat AAT, aminosyror absorberade i tunntarmen

36 Rostning höjer AAT avsevärt

37

38

39 Analyser av sojaböna Sojaböna (Glycine max) Temperatur, C Urea, mgn/g TIA, mg/g TIU, U/mg TS Obehandlad Ej analyserad 27,0 51, ,19 23,8 45, ,49 12,4 23, ,41 5,4 10, ,02 4,0 7,5 180, 4 min 0,83 8,4 16,1

40 Soja är lätt att processa Torra sojabönor är lätta att processa Det verkar vara olikheter på temperaturkravet mellan förädlade växter Smakligheten för människor förbättras också Soja-check borde användas när nya satser har rostats

41 Praktiskt försök bönrostning i Långaröd Rostning av åkerböna Blandning av vitblommiga och brokblommiga ton rostas Långaröd har ca 70 mjölkkor, ekologiskt Rostaren sköts av bröderna Larsson Bönorna fylls i tratten direkt från kallagret Efter rostning tippficka Betingelser: 140 C, 65 Hz

42 Praktiskt försök bönrostning i Långaröd Hantering av åkerböna Lättare att krossa efter rostning Mycket ogräs rensas bort vid rostning, bra för speciellt ekologiska gårdar Analyser av Långaröds åkerbönor Torrhalt före rostning 19,7 % Torrhalt efter rostning 14,1 % Mögelanalyser före och efter rostning

43 Före och efter bönrostning i Långaröd Före rostning Efter rostning En del bönor spricker efter rostning (uppskattat %) OBS, bönorna på bilderna har lagrats 1 månad i plastpåse

44 Mögelanalyser Analys Åkerböna Rostad åkerböna Mögelsvamp total, st/g(log) 4,0 <3,0 Mögel lagringsflora, st/g(log) 4,0 <3,0 Aspergillus fumigatu, st/g(log) <2,0 <2,0 Endogen infektion, % 30% 10% Vattenaktivitet, % 1% 1% Före analys: bönorna lagrades i plastpåsar, C i ca 4 veckor Lägre andel mögelsvamp efter rostning Orsaken är troligtvis den högre vattenhalten i åkerböna före rostning Sprickbildning under rostning leder inte till mer mögelbildning jämfört med obehandlad åkerböna under dessa betingelser

45 Viktiga saker att komma ihåg Hastigheten på rostningsprocessen beror av temperatur och fukthalt Processhastigheten påverkas också av temperaturen utanför maskinen 140 C ger samma effekt på PBV och AAT värdena som temperaturer upp till 210 C

46 Exempel Åkerböna med ungefär 20 % fukthalt kan torkas till ungefär 14 % fukthalt på 6 minuter i rostaren Lägre processhastighet p.g.a. kallt ute: Utomhustemperatur kallare än -9 C Temperatur på rostaren 150 C Blöt åkerböna (20%) som lagras kallt Processhastighet ungefär 60 kg/h (jmf normalt 100 kg/h)

47 Slutsatser - mögelpåverkan Rostningen ger inte ökad mögelbildning på åkerböna trots att skalen spricker Oklart om rostning dödar av mögel och andra sjukdomsalstrande organismer. Detta behöver studeras.

48 Slutsatser rostningstekniken Befintlig rost är enkel att använda, men kan förbättras, speciellt vad gäller värmeåtervinning och med förvärmning av inkommande råvara. En fördel med maskinen är dess ringa storlek och vikt, vilket gör det lätt att transportera och placera. Rosten skulle kunna användas för både torkning och värmebehandling av våtlagrad åkerböna.