Öland En växande teknik

Transkript

1 Att lagra spannmål i slang är en väldigt kostnadseffektiv lagringmetod. Den möjliggör längre torkningssäsong. Det är flexibelt, säkert, okomplicerat och enkelt. Det finns i dag ett tiotal lantbrukare i Sverige, från Skåne i söder till Mälaröarna i norr, från Halland i väster till Gotland i öster, som använder lagringssystemet. En växande teknik Slanglagring av spannmål ökar världen över och idag skattas årligen drygt 200 miljoner ton spannmål lagras i slang, företrädesvis i torra och semitorra skördeområden. I Sverige finns ett tiotals lantbrukare som lagrar slang i spannmål med egna maskiner och ytterligare har hyrt in slanglagring under de senaste åren. Farm Mac tillhandahåller som enda svenska aktör, ett komplett sortiment av maskiner för slanglagring av torr och blöt spannmål. Företaget har arbetat med tekniken sedan 2004 och har praktisk erfarenhet i Sverige från lagring av stora volymer spannmål av allt från utsädesråvaror, maltkorn, råg och bröd- och fodervete. Genom Farm Macs engagemang utomlands, där vi levererat ett femtiotal anläggningar samt slang för lagring av ett antal miljoner ton spannmål, finns en gedigen kunskapsbank att luta sig tillbaka mot. Öland Jörgen Larsson på JCELs maskinstation driver en omfattande verksamhet med olika former av slanglagring av olika råvaror åt kunder. Han har använt slanglagringssystemet för torr och fuktig spannmål under tre års tid och hanterar ett par tusen ton syrad och torr spannmål per år med systemet. Därtill slanglägger han krossad spannmål från sin stora kross och lägger det via en elevator i slangläggaren. Jörgen försöker utnyttja systemet maximal åt sina kunder så han kör alla varianter med torr, fuktig spannmål och syrakonservering beroende på hur länge säckarna ligger och hur snabbt hans kunder tar ut spannmålen. För Jörgen är slangläggaren ett komplement som ökat hans konkurrenskraft och som gjort hans verksamhet ytterligare flexibel för att kunna hantera stora flöden under kortare perioder.

2 Jörgen Larsson, JCEL, i samspråk med Jan-Dirk van der Tool, Eurobagging och Krister Wiengren, Farm Mac. Gotland Grisproducenten Kaj Österberg på Österbergs Lantbruks AB vid Stånga på Gotland var den första kunden som köpte en slangläggare för syrakonservering av hel, fuktig spannmål i Sverige. Maskinen togs fram efter hans tankar och ideer. Kaj har ett rationellt foderkök på gården där han kan mellanlagra olika spannmål, vilket gör att han högst en eller ett par gånger per månad tar ut en större mängd syrakonserverad hel spannmål. Slangläggningssystemet har gett mig en enkel och kostnadseffektiv lösning för att hantera min spannmål utan att jag för den skull har behövt binda upp mycket extra kapital i lagringssystemet. Nu har jag kört systemet i tre år och är nöjd med detta. Halland På Östra Derome Kungsgård, utanför Varberg har Roland och Jimmy Johansson under de tre senaste åren använt en slangläggare utrustad med en mobil tippgrop som följer slangläggaren. Vädrets makter har väl inte varit direkt nådiga de sista åren så vi har kanske inte fått lagt så pass mycket spannmål i slang som vi hoppats, men vi är nöjda med systemet, berättar Roland. Roland och Jimmy matar slangläggaren med en modifierad Hillspridare som de använder som fältvagn när de jagar tröskan under skörd. Tippning sker i en mobiltippgrop som följer slangläggaren. Skåne Jörgen Olsson och Bröderna Larsson utanför Åhus i Skåne köpte en slangläggare kompletterad med en mobil tömningstratt 2011 efter att ha hyrt en slangläggare på prov året innan. De tycker att systemet fungerar bra för grisfoder. Tanken för dem att de ska kunna använda systemet år med låga skördepriser, alltmedan man vissa år inte avser att använda det alls. Det är flexibiliteten som vi var ute efter säger Jörgen Olsson. I år har jag investerat i en ny mobiltork som ska komplettera min befintliga siloanläggning. Med slanglagraren har jag möjlighet att torka och lagra till andra också utan stora kapitalinsatser. Slangläggare är alltså ett komplement för lagring, inte en ersättare för torkning. Utanför Landskrona i Skåne är Mikael Nilsson driftsledare på Alfahills Gård där man under flera år lagt mellan 600 och ton spannmål i slang. Främst har det varit brödvete men även utsädes- och maltkorn har slanglagrats. Vi hade ett år problem med att hinna med att städa spannmålsanläggningen mellan sorterna och la då ett parti med ca 150 ton utsädeskorn direkt i slang. Efter ett par veckor hade vi kommit i kapp och kunde då plocka ut kornet med en vattenhalt av 17 procent och ta in och torka det. Vi klarade kvaliteten bra det året, helt utan inblandningar. De år som spannmålspriserna är låga vid skörd så tycker Mikael att det är ett bra system för att enkelt och billigt kunna lagra spannmålen i väntan på en bättre marknad. Vi binder inte kapital i lagringskapacitet som inte används och för mig som är känslig för damm är systemet väldigt bra; jag kan jobba obehindrat eftersom vi hela tiden är ute i den friska luften.

3 De matar slangläggaren genom självtömmande utlastningsfickor som finns kopplat till gårdens tork och i de fall det är torra väderförhållanden, även direkt med en skruvvagn som jagar gårdens tröska. Eller från planlager med kylning. Slanglagring är ett bra komplement i vår verk-samhet där vi har både tork, silos och planlager med kylning; det ena året är det ena systemet bättre och nästa år är det en annan kombination. Vi står bättre rustade för alltmer extrema väderförhållanden vid skörd och blir mer flexibla. Småland Pionjären på slanglagring i Sverige är Bränninge Gård vid Habo i Småland. Redan 2005 slanglade man sin första spannmål. Vi hade jobbat med krossensilerad spannmål förut och såg inga direkta risker med systemet. När vi började handlade det i stor utsträckning om en buffertlagring innan leverans till köparens tork på hösten, eller för egen foderspannmål, berättar Nicklas Johansson. Idag har volymerna ökat och Bränninge projekterar därför för en egen spannmålsanläggning, men som Nicklas ser det, kommer sannolikt slangläggaren att fortsätta vara med i systemet även framöver eftersom det är flexibelt, kostnadseffektivt och enkelt. Sörmland Dan Jonsson vid Stallarholmen på Mälaröarna köpte en slangläggare det är en enkel lösning för att underlätta snabb inläggning av spannmål när vattenhalterna är acceptabla berättar Dan. Maskinen är billig och plasten inte vidare dyr. Eftersom jag idag har ett flertal arbetsintensiva lagringsanläggningar försöker jag successivt centralisera alltmer av min spannmålshantering. Slangläggaren är en del i detta.

4 Svenska Foder Farm Mac och Svenska Foder genomförde hösten 2012 en storskalig test för att utvärdera möjligheterna att kommersiellt använda slanglagring av spannmål som ett alternativt system för svenska förhållanden. Projektet medförde en del utmaningar, bl.a. logistiskt, och det visade sig svårt att hålla vidare logistik med lastbil flytande (efter uttagning), på grund av maskinernas stora uttagningskapacitet. I Tågarp packades ton fuktig vete; spannmålen lyftes från en utomhusplatta med lastmaskin och transporterades ut till den närliggande ängsmarken där inpackning skedde. Kapaciteten vid inläggning med en Eurobagging D9-slangläggare nådde då över 100 ton i timmen och två Cestari skruvvagnar användes tidvis. Uttagning skedde senare på hösten av den ca. artonprocentiga spannmålmålen med en Koyker uttagare som med en kapacitet av upp mot 200 ton i timen i verkligheten, med byten, väntetid mm bidrog till att spannmål kunde tas ut med i snitt knappt 100 ton i timmen. Denna vete togs sedan in i Svenska Foders anläggning och torkades under november månad. I svenska Foders anläggning i Trollenäs, utanför Eslöv, har ca ton spannmål lagrats i slang under 2012; det har dels handlat om torkad råg och vete men även ett par mindre otorkade partier. Lastning skedde huvudsakligen från planlager och lagringen skedde runtomkring anläggningen på de fria ytor som fanns. Inläggning skedde med en inläggare och en Cestari skruvvagn som sköttes av Johan Olsson. Det var ett ganska omfattande projekt och många timmar som vi körde på anläggningen. Jag ansvarade för delar av inläggningen och uttagningen och beroende på anläggningens mottagnings- och utlastningskapacitet kunde vi aldrig köra med full kapacitet maskinerna hade mer att ge. Johan Nordenblad, vice koncentchef på Svenska Foder och ansvarig för projektets genomförande, är nöjd med utfallet och tekniken som sådan. Vi har utvärderat den spannmål som lagrats och den håller bra kvalitet. Vi ser nu över våra behov inför skörd 2013 och är intresserade av att finna entreprenörer som ska kunna ta vid och tillhandahålla slangläggning och uttagning åt oss på några lokaliteter.

5 Slanglagring är en säker, rationell, kostnadseffektiv teknik som kraftigt underlättar arbetet på gården och i kommersiella anläggningar. Tekniken är ett komplement till andra lagringssystem för torr och blöt spannmål. Det verkar finnas minst etthundra anledningar till varför slanglagring av spannmål inte skulle vara lämpligt för svenska förhållanden, men vi menar att det finns minst lika många anledningar till varför detta är en ypperlig teknik: Rätt skött är det en säker lagringsteknik En kostnadseffektiv teknik där rörliga kostnader står för den allra största delen Perfekt arbetsmiljö, fritt från skadligt damm och kvalster Lättservad och lättstädat efter uttagning återstår ingen städning för nästa års spannmål Flexibelt volymoberoende Flexibelt utjämnar säsongsvariationer Flexibelt med mellanlagring innan torkning/slutleverans kan mindre, äldre torkar fungerar även för kraftigt expanderande jordbruk