Tillsatsvärme: Utlastningskapaciteten Luftkanaler och kulvertar:

Transkript

1 Ingen teknik är bättre än användaren! Att använda ett planlager för torkning- och kylning ställer liksom all annan teknik krav på användaren. I denna artikel har vi samlat en del enkla tips och idéer att beakta för att kunna uppnå ett bra resultat i ditt nya planlager. En tork bygger på att vatten förs bort från spannmålen med genomströmmande luft. Luften kan vara kall eller varm. Spannmål är ett hygroskopiskt material, vilket innebär att den ständigt strävar efter att vara i jämvikt med den omgivande luftens relativa fuktighet och temperatur. Luftmängden per tidsenhet, luftens relativa fuktighet, temperatur samt hur snabbt vattnet transporteras ur kärnan avgör hur effektiv torkningen är. Vid kalluftstorkning används ouppvärmd eller svagt uppvärmd luft (höjning med 5-7 C) medan vid varmluftstorkning används i allmänhet lufttemperaturer mellan 40 C och 90 C. Under svenska klimatförhållanden måste spannmålen nästan alltid konserveras. I Sverige varmluftstorkas mer än 85% av all spannmål. I takt med att investeringsnivåer skjutit i höjden, har intresset ökat för planlagerlösningar. Internationellt används planlagerlösningar i stor omfattning, i England exempelvis - med ett i mångt och mycket liknande klimat som i Sverige, torkas mer än halva den totala spannmålsskörden i planlager. Likaså byggs det mycket planlager i Centraleuropa och tekniken är även under uppsegling i östra Europa. Andra konserveringstekniker är lufttät lagring, syrakonservering, naturlig fermentering, kallluftstorkning mm. Varmluftstorkning är energikrävande, vilken till övervägande del är baserad på fossil olja. Ett normalår åtgår det lika mycket olja att torka spannmålen med varmluft som förbrukningen av drivmedel för odling och skörd. För det stora flertalet lantbrukare är det svårt att räkna hem nyinvesteringar i gårdsanläggningar för varmluftstorkning. Forskare på JTI anger exempelvis att företagsekonomiskt är det i princip bara gårdar på över 500 ha som kan räkna hem en investering i en varmluftstork. Tyvärr har kostnaderna för varmluftstorkning fullständigt exploderat under de sista tio åren, något som medfört att intresse för andra tekniker ökat, däribland kallluftstorkning.

2 Kalluftstorkning med möjlighet till tillsatsvärme, där man eftersträvar att utnyttja luftens egen energi vid torkningen av spannmålen, är ett miljövänligt alternativ till varmluftstorkning och fungerar bra att kombinera med andra lagringstekniker såsom varmluftstorkning, slanglagring mm. Sinnrika kombinationer med andra tekniker, t.ex. intag av uppvärmd luft från under taknocken, tillsatsvärme via värmebatteri, utnyttjande av överskottsvärme från annat håll m.m. innebär en glidande skalla mellan varmlufts- och kalluftstorkning. Kylning med viss torkningseffekt innan torkning är ett smart sätt att öka kapaciteten på mindre torkar och möjliggör bättre kapitalutnyttjande. Torkar kan inte invest-eras i för att användas femton dagar om året utan bör rulla två till tre månader om året för optimal ekonomi! Torkning med kalluft har generellt sett minskat under de sista tjugo åren på grund av att anläggningarna varit små och orationella. Det har också förekommit kvalitetsproblem vissa år. Rådgivarnas råd och rekommendationer är tidvis föråldrade, mycket baserad på den erfarenhet man har från de äldre och idag omoderna kalluftstorkarna som bl.a. visat sig läcka stora delar av de luftströmmar som ska torka spannmålen. Vd kalluftstorkning utnyttjas främst omgivningsluftens egen energi. Typisk förbrukning av specifik energi vid kalluftstorkning ligger inom området 1,5-3,5 MJ/kg förångat vatten. Torkningen sker i förhållandevis tjocka skikt under flera dygn. Att torka spannmål i planlager har gjorts i många år med skiftande resultat. För att lyckas krävs en kraftig fläkt och en så pass stor luftmängd att fukten lyfts ur spannmålen. Höjden är i många fall den begränsande faktorn som måste beaktas. Likaså att skapa det mottryck som krävs för att flytta den fuktiga zonen uppåt, genom planlagret. För detta krävs kulvertar som kan läggas antingen ovan eller under mark, inuti byggnaden eller utanför. Planlager: I takt med jordbrukets strukturrationalisering ökar behovet av effektiv mottagning och snabb nedtorkning av spannmål, vallfrö, hö och halm på gårdsnivå. Kraven från köparna har också ökat och för t.ex. hö och halm är prisskillnaden mellan god och tillfredställande kvalitet stor. I vissa fall är köparna direkt negativa till kalluftstorkad spannmål därför att den gjorts felaktigt och i dåligt konstruerade lager. Många tycker det är fult med stora silor runt gårdarna nybyggda planlager eller planlager i oanvända byggnader kan därmed lätt anpassas in i den nuvarande gårdsbilden. Med planlager får man ett utrymme som går att nyttja till många ändamål, inte bara till spannmål utan även som maskinhall eller upplag för handelsgödsel och utsäde. Förutom detta är fördelen att man kan behålla en vacker gårdsbild.

3 Tillsatsvärme: När uteluft används är inte den inkommande luftkvaliteten konstant, beroende på klimatets variationer mellan dygnen men även under dygnet. Detta medför att flera temperaturfronter och i långsammare takt uppfuktnings- och torkfronter kommer att påverka miljön runt spannmålskärnan. Ovanför torkfronten är det dock i stort sett endast temperaturen som kommer att variera. På grund av att spannmålen vid torkens f rånluftssida torkar sist är det där som risken för en försämrad hygienisk kvalitet är störst. Därför måste luftmängden vara tillräckligt hög så att torkfronten hinner passera genom hela torkskiktet innan en skadlig tillväxt av mögelsvampar inträffar. I allmänhet behövs tillsatsvärme för att torkningen skall kunna genomföras tillräckligt snabbt och för att lagringsstabil vattenhalt skall uppnås. Tillsatsvärme behövs i allmänhet nattetid men även dagtid vid fuktiga väderleksförhållanden samt vid sen skörd när omgivningsluftens vattenupptagande förmåga i genomsnitt är sämre. Utlastningskapaciteten är hög med rätt lastmaskin eller teleskopisk lastare. Kombinerat med t.ex en högtippande skopa går det lätt att lasta lastbilar under den 30 minutersgräns som idag tillämpas av flertalet köpare av spannmål vid gårdshämtning. Inläggning av spannmål i planlager kan ske med olika typer av transportörer och med lastare eller traktorskopa. Uttagningen kan ske på lite fler sätt såsom lastare, traktorskopa, riktad luftström, skruv eller sug- och tryckfläkt. Med en tork på golv är grödan lättare att lagra in främst med hjälp av lastmaskin. Det finns flera äldre, idag delvis omoderna sätta, att bygga planlagertorkar. Exempelvis körbar Östgötatork med luftkanaler helt i trä, nedgjutna kanaler av stål eller monterade stålkanaler ovanpå befintliga betonggolv, så kallade pansartoppar. Dessa var bra lösningar när de kom men är idag otidsenliga. Panasartoppar t.ex har ju fått epitetet engångstoppar därför att så många kommer till skada vid utlastning. I dag kan de enkelt ersättas med teleskopiska rör som fälls ihop inne i lagret innan tömning. Östgötatorken och liknande lösningar är arbetsintensiva lösningar och parkering av tunga maskiner på dem begränsar deras användningsområde idag. Sannolikt medför träkonstruktionen stora luftläckage vilket innebär att energikostnaden är högre än vad som motsvarande moderna lösningar idag har. Luftkanaler och kulvertar: De höga luftmängderna kräver väl dimensionerade kanalsystem. Avstånden mellan golvkanalerna är också av betydelse. Kanaler med stort tvärsnitt kan ligga med större avstånd men som regel bör inte den oluftade ytan mellan kanalerna vara större än cm för vallfröer och ca cm för spannmål, längre vid enbart kylning/luftning. Vid inläggning bör man också vara uppmärksam på att inte fylla kanalerna. Därför kan särskilt småfröiga arter kräva att exempelvis fiberduk läggs ovanpå torken. Man ska också vara uppmärksam på att lägga jämna lager med spannmål och frö och att försöka att inte trampa runt i grödan efter inläggning. Detta för att säkerställa jämn torkning och att inte luften flyr ut kortaste vägen. Detta kan lösas med en fördelare på utlastningstransportör eller med mekanisk tilljämning med teleskoplastare eller lastmaskin med förlängningsarm, en sk. "pusher". En bra planlagertork bör vara utformad så att samma lagringshöjd kan uppnås oberoende av skördad volym genom att man kan stänga av enskilda luft kanaler och reglera luftflödet.

4 Tillsats av varmluft är att rekommendera. Det är dock viktigt att beakta: - Tilluft skall inte tillsättas i våt spannmål innan man har kommit ner till 20 % vattenhalt. Innan dess skall man blåsa allt vad det går i spannmålen tills den når 20 %. Då först tillsätter man varmluft. - Inluften får inte ha mer än 4-6 graders högre lufttemperatur än luften som kommer ur spannmålen. Fuktvandringen kan bli för stor vi för hög värme. Då kommer det mer fukt ur den otorkade spannmålen vilken kan komma att lägga sig som ett övre skick i spannmålen. Med enkla på marknaden förekommande temperatur- och luftfuktighetsmätare kan man idag mäta värdena i den torkade spannmålen före under och efter torkningen. Luftning av spannmål kan ske före- och efter torkning. Vid luftning av spannmål sker detta för att hålla den kall. För att kyla spannmålen på hösten och vintern krävs betydligt mindre luft än vid torkning. Schmeltzer har även en manuell omrörare som når ner till 2 meters djup. Man går runt i spannmålen och låter omröraren arbeta i ett jämnt mönster över planlagret. Farm Mac AB har olika lösningar på hur man i ett spannmålsystem kan använda teleskoprör, spjut, pelartorkar eller körbara luftkanaler till våt spannmål som korttidslagras innan den torkas i varmlufttork. Det är viktigt att man håller den nytröskade spannmålen väl kyld för att minimera värmegång. Dagens stora tröskor med hög kapacitet gör det svårt att hinna med i torksystemen. Istället för att bygga ut torken kan man våtlagra mer spannmål före torkning. Efter torkning är det vanligt att man kyler ner spannmålen för att slippa ohyra i varan. Vid första nattfrosten sätter många kunder igång sina kylsystem och får ner temperaturen i spannmålen till en nivå där inga insekter utvecklas eller kan verka. En allmän rekommendation är att inte köra igång kylning vid en yttertemperatur över 10 grader. Är varan rätt torkad till 14 % och rätt nedkyld efter torkningen så kan man vänta med kylning till frosten kommer.

5 Torkning av frö och oljeväxter: Det är mycket svårare att blåsa luft genom frö- och oljeväxter än det är genom spannmål. Om man skall torka frö- och oljeväxter skall planlagrets höjd samt avståndet mellan golvkanalerna vara mycket mindre än vad som gäller för spannmål. Lagringshöjden på gräsfrö bör inte överstiga 1-1,5 meter. Man skall heller inte gå uppe i högen pga. att man packar fröna i fotspåren. I de fall det handlar om småfröiga partier kan det vara nödvändigt att lägga en filtduk ovan golvkanalerna. Vi har kunder som efter rekommendationer lagt avståndet mellan luftkanalerna på 40 cm cc. På så vis får man en 100 % genomluftning av fröet och inga döda vinklar där luften inte når fram nere i högen. Generellt sett kan man säga att för kylning av spannmål i planlager kan vi idag konstruera fungerande system på upp till 9 m lagringshöjd. För torkning rekommenderar vi aldrig att gå över ca 3 m lagringshöjd.

6 Anders Nihlén driver jordbruk, legotorkning och lagring av spannmål mellan Åhus och Kristianstad i Skåne. Han installerade 2012 nedgjutna kanaler för kylning av spannmål i en nybyggd hall. De gamla byggnaderna var i dåligt skick och genom ett hänsynsfullt nybygge kunde gårdsmiljön bevaras. Gården är alltjämnt kringbyggd och påminner om gamla tiders gårdar. Lagret byggdes som en buffert innan torkning och för kyllagring. Någon kilometer längre bort ligger hans torkanläggning. Installation och montage genomfördes i samarbete mellan Temahallen och en lokal byggare, JT Entreprenad. Principen för lagret bygger på nedgrävda PVC-kanaler som lagts utanför plintarna samt en utomhus installerad stor fläkt. Matning sker än så länge med teleskoplastare, vilket ger flexibilitet och binder inte upp något extra kapital. Tömning går snabbt och enkelt genom de stora portarna på vardera kortsida. Anders är nöjd med leveranserna och har vintern 2013 köpt in utrustning till ytterligare en planlager av Farm Mac, beläget vid den befintliga tork- och lagringsanläggningen på huvudgården.

7 Johannes Barnekow driver Sinclaireholms Gods med 310 ha åkermark. Eftersom han arbetar ensam på hela arealen och företaget stod inför omfattande förändringar där gamla otidsenliga byggnader kunde moderniseras och komma till användning för nya ändamål, beslöt man sig för att uppföra en ny byggnad som skulle ersätta de gamla. I lager finns ovanstående Cestari fältvagn med skruv vagn för omgående leverans. Det är en I samarbete med Ivar Andersson Bygg AB i Vinslöv, Temahallen och Farm Mac AB uppfördes under 2012 en helt ny byggnad. Den nya hallen omfattar spannmålslager med både tork- och kylfunktion, verkstad, tvätthall och maskinhall. Utgångspunkten var gårdens fokus på frö- och utsädesproduktion och torkdelen byggdes med en nedsänkt kulvert och 4 huvudfack där vardera fack kan delas på hälften, totalt 8 silos. Hjärtat i anläggningen är en kraftigt dimensionerad fläkt. Under 2012 har enbart frö torkats i anläggningen men det gick över förväntan: fläkten var mycket kraftig och det kom mer än tillräckligt med luft. Eftersom det var viktigt att passa in den nya byggnaden i gårdsmiljön valdes en kombination av betongväggar, träpanel (från egen skog) samt innerväggar från Schmelzer. När anläggningen inte används för frö och utsädestorkning, lagring och kylning kan den användas som maskinlager; körplåtarna med 22% genomluftning. Ändras förhållandena på fastigheten kan huset användas för andra ändamål. Det är en mycket flexibel lösning. Kostnadseffektivt flexibelt - mobilt

8 Jörgen Sturesson kom i kontakt med oss på Farm Mac under Elmia Då hade Jörgen gått och funderat på hur han skulle bygga om sitt gamla stall till spannmålslager. För Jörgen finns två viktiga saker innan man investerar; en investering skall spara tid och pengar. Jörgen sökte en lösning som innebar att han med höga luftflöden skulle få en kostnadseffektiv lagring som ska vara enkel att sköta och där in- och utlastning ska gå snabbt och enkelt. Detta fann Jörgen i Schmeltzers utrustning. Stor luftmängd är nödvändig för att få fukten ur spannmålen och få ner vattenhalten. Jörgen valde en stor fläkt från Schmeltzer på 15 kwh men bytte till 22 kwh som ger m 2 i timman. Att torka och kyla spannmål är två helt olika saker vad det gäller luftmängd enligt Jörgen och därför var det viktigt med en riktigt stor fläkt. Genom att hålla nere kostnaderna och använda befintliga hus som förstärktes kunde Jörgen på ett enkelt sätt gräva ur den gamla stalldelen av ladugården. Det blev därmed kostnadseffektivt. Jörgen grävde en kanal som är 1,8 meter djup och 1 meter bred. Den går i mitten av huset och ut en bit utanför gaveln där fläkten sitter och även en trappa ner med en dörr till kanalen. I kanalen sitter luckorna som går ut till Schmeltzers golvkanaler på var sida. Dessa ligger med 80 cm avstånd. Varje lucka kan stängas individuellt. På så vis kan man torka och kyla både små som stora partier. Golvplåtarna från Schmeltzer har 22 procents luftgenomsläpp mot de i handeln normalt förekommande som normalt har 11 procent. Effektiviteten var betydligt bättre än man vågat hoppas på, säger Jörgen. Han torkade ner ett parti råg på ca 50 ton från 27 % ner till 14 % på 6 dagar. Förhållande var inte det bästa med dåligt väder och den regniga hösten Torkdelen är 11,5 x 23 meter och lagringshöjd ca 3,2 meter vilket ger ca 800 m3 lagringskapacitet. Jörgen skall gjuta väggar. När detta är klart räknar Jörgen med att kostnaden totalt blir ca SEK för hela bygget.