Brukar fem gårdar Ägarförhållandena inom bolaget är lite snåriga.
|
|
- Margareta Pettersson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 För ett år sedan började entreprenörerna Christerson och Krister Wiengren bedriva jordbruk i nordvästra Skåne. Nu brukar deras företag Farm Mae Ag ro AB ha, en siffra även skånska storbönder. AV WALLINDER P er och ter möttes under agronomutbildningen i Uppsala i borjan av 1990-talct. Efter examen gick de skilda Per bedrev jordbruk i litaucn tillsammans med sin medan Krister bodde i Australien och arbetadc imernationellt med ansvar för Trelleborgs i bland annat och Sydamerika. Företaget Farm Mae AB startade de Det importerar och säljer lantbruksmaskiner av olika slag. De första åren verksamheten långsamt och bedrevs på deltid. flyttade Krister tillbaka till med sin familj och köpte en mmdre utanför llörby. Då blev det mer allvar i att driva och maskinförsäljningen. -l år kommer bolaget omsäua cirka miljoner kr, säger Christerson. Av den summan ligger miljoner på jordbruk, miljoner på maskinförsäljning och miljoner på verksamhet som vi bedriver i Brukar fem gårdar Ägarförhållandena inom bolaget är lite snåriga. - Jag brukar privat ha, berättar Christerson. arrenderar tillsammans ha och har skötselavtal på ytterligare ha. Det handlar om totalt fem driftställen i Landskrona och kommuner. Man behöver inte tala länge med och Krister för att inse att de drivs av entreprenöranda, en stark vilja att prova nya lösningar och att de har järnkoll på kostnaderna i verksamheten. / 16
2
3 \\ Vi försöker arbeta så rationellt som möjligt, har bara fem fast anställda och använder den modernaste tekniken på områden. - Det är inte intäkterna utan kostnaderna som styr resultatet i slutänden, konstaterar Vi jobba så rationellt som möjligt, har bara fem fast anställda och använder den modernaste tekniken alla områden inom såväl maskinverksamheten som jordbruket. l finns spannmål, raps och men ingen vall. l lär handlar det om intensiv odling med reducerad betning. l löstvete kan odlas både andra och tredje året samma skifte. Inför betsådd och på vissa jordarsker plöjning med en front- och bakmonterad sjuskärig växel plog. Vi möts på llällstorps gård i Billeberga, några kilometer från bolagets huvudgård som heter l lalmstadsgården och ligger för Svalöv. Två som bäst på att ta höstkornet ett stort skifte. Tröskorna tömmer under i en omlastningsvagn som heter Grain och som och Krister själva designat, tillverkar och säljer. Den stora, blå vagnen är gjord i men nu har de planer på att starta egen montering i Sverige. Omlastningsvagnen töms i sin tur i två äldre vagnar som kör hem och tippar lasten direkt i den halmeldade torken vid l lalmstadgården. -Kornet håller en vattenhalt kring 14 cent och det är kanske onödigt att torka det, säger John Nicander som är odlingsansvarig och förman. Men vi gör det ändå av skäl. det finns inget värre än att upptäcka fukt- 18 TRAKTORVARLDEN problem i en spannmålsficka som innehåller ton och som omgående måste tas in i en tork. Skördeförväntningarna var uppskruvade i efter en ovanligt gynnsam vår och försommar. Men tre veckors ihållande varmt och soligt väder påverkade kärnornas storlek. -Rapsen gav omkring ton/ha, vilket är fullt okej efter en lång torrperiod, menlägre än de 5 ton/ha som en del hoppats på, säger John Nicander. Kornet ger ca 6,5 ton/ha och vetet verkar ge ton/ha. -Vetet är jag nöjd med men både rapsen och maltkornet är lite av en besvikelse efter hur det såg ut i juni, säger med ett leende. Höstbruket går Trots att skörden pågår för fullt, är en av de anställda redan igång med höstbruket. l stubben efter höstkornet har han gjort en djupkultivering med en och fem meters u han hybridraps med en Carrier925, kombinerad med Rapid BiodrilL De mm regn som tacksamt nog kom några dagar tidigare, ger en bra såbädd med lagom sådd har många fördelar, men det intensiva bruket av höstvete skapar också problem. I nordvästra breder ogräset renkavle ut sig med oroväckande hastighet (se rutan intill). Detta gräs kan orsaka ett par tons skördebortfall per hektar i vetet. Farm Mae Agro försöker förhindra ningen genom rengöring av såväl tröskor som l augusti har John Nicander, odlingsansvarig, bråda dagar. Skörden i nordvästra blev bra men nådde inte riktigt förväntningarna. halmpressar och jordbearbetningsredskap som använts på infekterade fålt. Något som ställer till mycket extraarbete under säsongen. Men om inte renkavlen bekämpas kan Sverige hamna i samma läge som England där hundratusentals hektar inte kan brukas med den vanliga växtföljden på grund av om faltande angrepp av renkavle. organisation Organisationen inom Farm MacAgro är extremt platt. -Vi vill ha anställda som är välutbildade och kan ta eget ansvar i jobbet. tionen oss emellan är intensiv, säger som
4 Omlastningsvagnen Grain har Krister och konstruerat själva. Den rymmer kubikmeter och har hög tömningshastighet - Efter av höstkorn et, sås raps med en r 925, bara några dagar efter det att fältet skördades. Farm Mae har fyra John Deere och en i sin maskinpark. Det dammade efter tröskan. Tre veckors torka hade påverkat kornet och vattenhalten var nere på 14 procent. har ansvar för lantbruksbiten och för administrationen inom företaget. Krister Wiengren har ansvar för maskinverksamheten som bland annat omfattar den egna vagnen Grain Dessutom är Farm Mae agenter Krampe vagnar, Geringhof vikbara skärbord och Schmelzers luftningssystem, alla från Tyskland, samt mobila torkar från Italien. Den egna maskinparken omfattar fyra John Deere och e n traktor, två och två lastare, en och en Volvo. -Vi hyr gärna ut nya redskap till en jordbrukare, säger KristerWiengren. Det kan vara ett bra att testa om det passar i den egna odlingen. Självklart säljer också till kunder över hela Europa och kan via partner ordna finansiering eller leasing. hektar är mycket mark, har ni nått max nu? - Nejdå, söker efter mer mark att bruka, antingen genom arrende eller skötselavtal, svarar Men den bör ligga inom fem kilometer från våra nuvarande enheter, annars blir logistiken all tför krånglig och dyrbar. - Framför allt skötselavtal är intressanta. Vi gör en djupanalys av fastigheten och vet av egna erfarenheter att markägaren kan öka sina intäkter med minst procent. Samtidigt innebär ett sådant avtal att man slipper lägga ut marken arrende. Det ger fullständig flexibilitet för en markägare. Renkavlen ett stort hot a bara nagra ar har renkavlen spritt sig som en präriebrand i nordvästra Skane. Det beror säkert p a det omfattande bruket av sadda höstgrödor, säger John Ni cander på Farm Mae Ag ro. Renkavle är ett ettarigt gräs, ca sex decimeter högt med ett ganska oansenligt utseende. Den har tre egenskaper som bidragit att den snabbt blivit ett problem i manga fält. Den gror snabbare än spannmalen, har extremt hög fröproduktion frön per planta) och slutligen utvecklar den snabbt resistens mot växtskyddsmedel. Fröna har dessutom den egenskapen att de lätt fastnar pa andra ytor, vilket gör det svart att sortera bort dem utsädet. Dessutom är det problematiskt att helt rena maskiner. Det är a säkert att besprutning hjälper mot renkavlen. England är ogräset numera resistent mot växtskyddsmedel. Det bästa sättet att bekämpa ogräset är genom en kombination av atgärder. övergang varsadda grödor och sprutning kan a nere bestandet. Men det krävs att jordbrukaren är ihärdig, fröna kan gro även efter att ha legat tio ar marken. Viktigast är dock ordentlig rengöring av maskiner innan de flyttas ett nytt fält, enligt Mikael Nilsson pa Farm Mae Ag ro. man inte bekämpar renkavlen, kan skörden bli flera ton lägre per hektar i höstsadda grödor är för närvarande störst i nordvästra men renkavlen även pa Gotland och angrepp har upptäckts i säväl Östergötland som Mälardalen. TRAKTORVÄRLDEN 19
5 l slangarna vid Foder i Tagarp ligger ton Krister Wiengren (t.v.) och Per Christerson (t.h.) tror på metoden. La ra spannmål i B och flexibelt. och KristerWiengren ser bara fördelar med attlagra spannmål i slang. Firman säljer från tjeckiska Eurobagger och maskiner att fylla och ta ut spannmålen. - Det går att lagra ensilage, spannmål eller betmassa, ibland upp till flera säger Krister Wiengren. är helt tät och på en månad hardet syre som fanns vid inläggningen omvandlats till koldioxid. Därmed blir det en konservering av innehållet. ned till Svenska anläggning i ett obrukbart ligger ett antal vita slangar, 2,7 m breda och meter långa. - l lär har vi lagrat ton foderspannmål Foder, berättar Krister Wiengren. nästa vecka ska vi lagra ton vid TRAKTORVÄRLDEN deras fabrik i Västerlösa i Östergötland, om vädret tillåter. En stor fördel är att marken inte kräver någon speciell förberedelse men underlaget ska vara jämnt och fritt från vassa föremål. - kontinenten har slanglagring slagit igenom rejält, säger Farm Mae har en kund i Rumänien, landets största odlare för övrigt, och han kommer i att lagra en miljon ton vete och majs i slang. är övertygade om att även svenska lantbrukare kommer att upptäcka fördelarna, allt det blir betydligt billigare än att bygga silor eller lagerhus. Korn går utmärkt att lagra i slang. Plastfilmen är helt tät och konserverar spannmålen. Men vattenhalten får inte vara för hög vid inläggningen.
Öland En växande teknik
Att lagra spannmål i slang är en väldigt kostnadseffektiv lagringmetod. Den möjliggör längre torkningssäsong. Det är flexibelt, säkert, okomplicerat och enkelt. Det finns i dag ett tiotal lantbrukare i
Läs mer13 dagar gav 14 säckar
13 dagar gav 14 säckar Det stora fältet hitom den röda långtradaren såddes den 20 augusti med en Amazone Cirrus utan någon föregående bearbetning och efter vårkorn med halmen hackad. 13 dagar senare etablerades
Läs merGräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merVAD NÅGRA KUNDER TYCKER OM GERINGHOFF SKÄRBORD
VAD NÅGRA KUNDER TYCKER OM GERINGHOFF SKÄRBORD Vi söker återförsäljare över hela landet Geringhoff majsskärbordens Rolles Royce Majsborden finns i sex olika grundutförande för inmatning av majskolvarna
Läs merMINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ
MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ Spodnam försä SÅ FUNGERAR SPODNAM Spodnam är en vegetabilisk produkt som skapar en halvgenomtränglig yta som påverkar fuktvandringen i grödan, till exempel
Läs merDieselförbrukning och andra energiinsatser
Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning
Läs merFramgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Läs merInte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merEtt hot mot Mälardalens höstveteodling?!
Renkavle 2016-01-18 Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?! Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Sveakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 %
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merRapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara
Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens 20161201 Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter. Riskbedömning
Läs merTäckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER
Läs merKalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter
Läs merStrategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merHur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB
Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merRenkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv
Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Marcus Willert, HIR Skåne För att lyckas med bekämpningen är det avgörande att ta hänsyn till renkavlens biologi! Gror framförallt på hösten Ljusgroende
Läs merGenetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs merOvanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.
Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Per-Erik Larsson, Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Uddevallakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i
Läs merMorotsproduktionen i Sverige
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-01-13 Morotsproduktionen i Sverige Den svenska produktionen av morötter ökar liksom konsumtionen per capita. Priserna på svenska morötter
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merJordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Läs merHur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?
Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen? Per Widén, Växtskyddscentralen, Uppsala Invaderar ogräs? Gräs i det vilda - ogräs på åkern Råttsvingel Vulpia myuros Ekorrsvingel Vulpia bromoides Hönshirs
Läs merMaskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merGräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Groningsegenskaper och fröbank Art Uppkomst Ljuskrav Groningsvila Fröbank Renkavle Höst (+vår) Ja, delvis
Läs merTidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd
Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam
Läs merÖjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Läs merStödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare. (hette gårdsstöd förut)
Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare (hette gårdsstöd förut) Nya stödregioner: AB C Stödrättigheternas ägande- och besittningsrättförhållanden kvarstår kontrollera 103A!
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merSådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merPraktiska odlarförsök för förbättring
46 Betodlaren 1 2017 Praktiska odlarförsök för förbättring FOTO: ROBERT OLSSON Sådd och radmyllning på -gården Lovisero öster om Trelleborg den 4 april. Svenska betodlare är duktiga. De flesta duktiga
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merKalmar/Öland/Kronoberg/Blekinge Therese Tarler,
Hushållningssällskapets Fältrapport maj 2019 Sammanställning från Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare över hela landet om läget i fält i slutet av maj. Ta del av den regionala rapporteringen nedan!
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merPM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Läs merGräsogräs biologi och kontrollstrategier. Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi
Gräsogräs biologi och kontrollstrategier Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi Renkavle Alopecurus myosuroides Första svenska fynd 1790 i Uppland Till Vrams Gunnarstorp på 1950-talet med utsäde
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merVäxtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)
Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom
Läs merODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Läs merLär dig hantera problemtyngda ogräs på din gård. Renkavle, råttsvingel, skräppa
Lär dig hantera problemtyngda ogräs på din gård. Renkavle, råttsvingel, skräppa Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala 2019-02-13 KÄLLA: Current status of herbicide resistance in Alopecurus myosuroides
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merHållbar bekämpning av gräsogräs
2015-02-09 Växtskyddscentralen Alnarp Henrik Hallqvist SJV, Växtskyddscentralen Alnarp Renkavle Åkerven Losta Hönshirs Hållbar bekämpning av gräsogräs 2015-02-09 Renkavle Till största delen höstgroende
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merVarmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Läs merJohn-Börje Thelin, en skånsk lantbrukare i Gammelsvenskbyn.
John-Börje Thelin, en skånsk lantbrukare i Gammelsvenskbyn. Sedan några år har John-Börje Thelin, lantbrukare från Anderslöv i Skåne arrenderat och odlat spannmål på mark som tidigare legat obrukad på
Läs merSkörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent
JO 19 SM 0502 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2005 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2005 Preliminary data for counties and the whole
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merSkräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
Läs merFARM MAC. Nyhetsbrev 1 2016. Tjäna på att lagra själv
FARM MAC Nyhetsbrev 1 2016 Tjäna på att lagra själv Nya maskiner ger resultat Skärbordet - en fullträff LEDARE - FRAMTIDSTRO Efter att ha publicerat vårt första professionella nyhetsbrev har vi fått mycket
Läs merEtablering och snigelförsök
Oskar Gustafsson, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps SAMMANFATTNING Årets etableringsförsök visar att valet av teknik
Läs merDemo-rutor av aktuella jordbruksgrödor
Slutredovisning av Demo-rutor av aktuella jordbruksgrödor Partnerskapsprojekt 224 Projektledare: Lena Haby, Område Jordbruk Demoodlingen var planerad att starta hösten 2007 och skulle förläggas utmed vägen
Läs merJordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland
Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat
Läs merFörfattare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs merNoggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...
Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge
Läs merGrund- och förgröningsstöd
Grund- och förgröningsstöd 2018 Grundstöd Uppskattat värde på stödrättigheternas enhetliga del i AB-området 121,72 euro/ha Stödberättigande areal är all jordbruksmark -> åkrar, permanenta grödor samt permanenta
Läs merVÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län
VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes
Läs merÄng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.
Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar
Läs merProffsvagnar till lantbruket
92 Krampe Big Body har däck med dimensionen 710/50R26.5 och 4 millimeters stålplåt i flakbotten. Proffsvagnar till lantbruket De större lantbruken och maskinstationerna har börjat intressera sig för ordentliga
Läs merSkoterkörning på åker- och skogsmark
www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merMiljöersättning för bruna bönor på Öland
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merVisst var det bättre förr (2015)
Visst var det bättre förr (2015) Stödrättigheter ger: grundstöd 111 /ha förgröningsstöd 65 /ha stöd till unga odlare 50 /ha Stödregioner: AB C Stödrättigheternas ägande- och besittningsrättförhållanden
Läs merInformation inför tillsynsbesöket
Information inför tillsynsbesöket I den här broschyren har vi försökt att sammanfatta viktiga bestämmelser i miljöbalken som det är vanligt att man får anmärkningar på. Allt som vi tar upp i broschyren
Läs merKlimatförändringarna och vår anpassning
Klimatförändringarna och vår anpassning Hur påverkas ditt företag av ett förändrat Line klimat? Strand, HS Konsult AB Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till
Läs merEntreprenad. Naturbruksprogrammet - Lantbruk. Läs mer på
Entreprenad Naturbruksprogrammet - Lantbruk Läs mer på www.gamlebygymnasiet.nu Årskurs 1 Redan på höstterminen i årskurs ett tar du ditt traktorkort Ditt första år på Lantbruk-Entreprenad Första året ligger
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merFARM MAC AB. Din leverantör av kostnadseffektiv, flexibel och mobil teknik
FARM MAC AB Din leverantör av kostnadseffektiv, flexibel och mobil teknik Slanglagring så in i Norden! Testning av Krampes dumper Flera spännande produktnyheter Planlagerlösningar på bred front NYHETSBREV
Läs merGrobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in
Läs mer