Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
|
|
- Olof Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation
2 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren och hösten etableringsåret. Ogräsharvning på våren i skyddsgrödan är därför ingen effektiv åtgärd mot baldersbrå i frövallen. Odla inte vallfrö på ogräsbemängda fält. Så vallfröet samtidigt med eller direkt efter sådd av skyddsgrödan om vårstråsäd används som skyddsgröda. Undvik insådd på våren i höstsäd på fält med mycket baldersbrå. Skörda gärna skyddsgrödan som helsädesensilage. Ta bort halmen och putsa stubben efter skyddsgrödan. Radhacka gärna mot baldersbrå på hösten och på våren. Putsa inte mot baldersbrå på hösten i klöverfrövall. Putsa mot baldersbrå i vitklöver på våren när vitklövern har 1 2 blommor/m 2. Putsa mot baldersbrå i rödklöver när baldersbrån har utvecklat knoppar (omkring mitten av maj). Undvik att skada rödklöverns tillväxtpunkter vid putsningen. Vid stora problem med baldersbrå i gräsfrövallen skörda första vallåret till foder. Baldersbrå ett allvarligt ogräs i ekologisk vall fröodling Av de ca 200 arter som uppträder som ogräs i svensk växtodling är baldersbrå ett av de vanligaste. Baldersbrå är ett särskilt allvarligt ogräs vid ekologisk produktion av vallfrö. I en enkätundersökning som genomfördes 2005 angav 94 % av de svarande vallfröodlarna att baldersbrå var ett av de tre allvarligaste ogräsarterna i odlingen. Baldersbrå har en växtrytm som gör att arten har goda förutsättningar att hävda sig i vallen under anläggningsåret och första vall - året. Övervintrade plantor av baldersbrå blir stora och konkurrenskraftiga och kan helt dominera intrycket av en förstaårsvall på våren. Konkurrenskraftiga plantor av övervint - rade baldersbrå minskar frövallens produktionsförmåga. Efter blomning och frösättning dör baldersbråplantorna och lämnar luckor i frövallen som ger möjlighet till nya ogräs att gro och etablera sig i frövallen. Baldersbrå är svår att rensa bort i timotej. (Foto: Thorsten Rahbek Pedersen) 2
3 Frön från baldersbrå är svåra att rensa bort från framför allt rödklöver och timotej. Även i andra arter av vallfrö kan baldersbrå göra stor skada genom att konkurrera med vallfröet om ljus och näringsämnen. Baldersbråplantorna kan dessutom försvåra skörden. Baldersbråns biologi och uppträdande I Sverige och övriga Skandinavien räknas baldersbrå till de vinterettåriga ogräsarterna. I länder med mildare vintrar, t.ex. Storbritannien kan baldersbrå uppträda som en tvåårig art. Baldersbrå som gror på våren i Sverige blommar samma säsong och klarar inte en övervintring. Baldersbrå som gror senare på sommaren bildar en bladrosett som övervintrar och därefter blommar och sätter frö följande sommar. En övervintrad baldersbråplanta blir kraftigare än en vårgrodd planta. De flesta baldersbråfröna gror på våren eller på hösten, men de kan även gro på sommaren under fuktiga förhållanden. Förutom i förstaårsvallar förekommer baldersbrå främst i höstsådda grödor. Vårgrodda exemplar är vanligt förekommande i vårsäd och våroljeväxter, men förekommer även i hackrensade grödor som potatis och sockerbetor. Baldersbrå är mindre vanlig i äldre vallar. Baldersbrå är vanlig på lerjordar och momjälajordar, medan den är mindre vanlig på sandjordar och mulljordar. Baldersbråns frön är ljusgroende och fröplantorna är relativt ljuskrävande. Fröet kan leva i marken i 1 5 år och bygger därmed upp ett fröförråd i marken. För arter som har en stor del frön i markens fröförråd (t.ex. baldersbrå, svinmålla, penningört och våtarv) kan man bortse från eventuell återföring via stallgödsel. De frömängder som sprids med gödslen utgör en liten del jämfört med markens totala fröförråd. Den höjning av markens salthalt som gödslingen åstadkommer har större betydelse för ogräsuppslaget eftersom detta bidrar till att väcka frön som ligger i groningsvila i markens fröförråd. Baldersbrå gynnas av näringsrika förhållanden. Balders - bråns kraftiga pålrot gör plantan relativt torktålig. Baldersbrå i vitklöverfrövall. (Foto: Johan Yngwe) Åtgärder i skyddsgrödan och i frövallen Etablering av frövall Vallfrö kan företrädesvis sås på våren i en grönfodergröda eller vårstråsäd (korn eller vårvete). Undvik att så in i höstråg, rågvete eller höstvete om det finns mycket övervintrande baldersbrå. Etablering i höstsäd ger ofta en sämre etablering än etablering i vårstråsäd och det finns dessutom risk för spillsäd. Vallfröet hämmas om skyddsgrödan är alltför frodig. Som en tumregel kan man säga att om det förväntas en skörd på mer än 4 ton per hektar av skyddsgrödan måste man vidta speciella åtgärder, t.ex. så skyddsgrödan på dubbelt radavstånd eller skörda skyddsgrödan som hel - sädesensilage. Det finns i huvudsak två metoder för insådd av frövall i vårsäd: 3
4 Sådd av frövallen samtidigt med eller direkt efter sådd av skyddsgrödan. Denna metod ger ofta den bästa uppkomsten av vallen eftersom risk en för vattenbrist är mindre och vallfröet får bättre ljusförhållanden i starten. Timotej bör dock inte sås i jord som har lägre jordtemperatur än 10 C, eftersom groningsprocenten då minskar. Skyddsgrödan sås först. Skyddsgrödan ogräsharvas 1 3 gånger och vallfröet sås in i samband med den sista ogräsharvningen. Möjligheten till ogräsharvning ska vägas mot risken för sämre uppkomst av frövallen på grund av försommartorka och konkurrens från skyddsgrödan. En sämre uppkomst av vallen ger en luckig vall efter skörd av skyddsgrödan. I dessa luckor kan höstplantor av baldersbrå etablera sig. Båda dessa metoder förekommer. Baldersbrå gynnas mer av en senare insådd eftersom en senare etablering av frövallen ger möjlighet för frön av baldersbrå att gro och etablera sig under den senare delen av sommaren och dessa fröplantor bildar då rosetter som övervintrar och blir kraftiga plantor i förstaårsvallen. Vårgrodda baldersbråplantor som man bekämpar med ogräsharvningen under etableringsåret blommar samma år och dör därefter. Slutsats: Så i första hand vallfröet samtidigt med eller direkt efter sådd av skyddsgrödan. Det är viktigare att etablera en konkurrenskraftig och tät frövall än att ogräsharva bort vårgrodda plantor av baldersbrå. Timotej bör dock inte sås i för kall jord. Fördröjd sådd (falsk såbädd) har effekt mot tidigt groende fröogräs som dån, åkersenap och pilört, medan effekten är otillräcklig mot senare groende fröogräs som baldersbrå. Det är av stor betydelse för frövallen att man tar bort halmen efter skyddsgrödan och undviker halmsträngar som kväver frövallen. Putsning av skyddsgrödans stubb ger mer ljus till insådden och gynnar frövallen. Radhackning Det finns flera argument för ett större radavstånd vid odling av en frövall. Ett radavstånd på 36 eller 48 cm har givit ingen eller obetydlig skördeminskning i försök. Vitklöver bör dock inte sås på mer än 36 cm radavstånd. Radhackning förhindrar fleråriga fält med vallfrö från att bli för kraftiga. 4 Radhackning är effektiv mot de flesta arter av ettåriga ogräs såsom baldersbrå. Radhackning kan minska förökningen av rotogräs. Detta är speciellt viktigt i timotej och ängssvingel, där man ofta skördar frö under 2 3 år. Radhackning före spridning av stallgödsel ökar jordens infiltrationsförmåga och kväveutnyttjande. Slutsats: När man inte har problem med baldersbrå (och/eller rotogräs) eller när man saknar radrensare sår man på 12 cm (eller 24 cm). När man har problem med dessa ogräs och har tillgång till en radrensare sår man på 36 eller 48 cm och radhackar. Radsått vallfrö kan radhackas på hösten insåningsåret och 1 2 ggr på våren. Radrensning på våren före tillförsel av stallgödsel ökar markens infiltrationsförmåga och förbättrar utnyttjandet av kvävet i stallgödseln. Den viktigaste ogräshackningen är höst - hackningen medan ogräsen är små. När våren kommer är de plantor som fått växa fritt stora och väletablerade. Det är svårt att få bra effekt på kraftiga baldersbråplantor (eller etablerade skräppor) vid radhackning på våren. Tyvärr är hösthackningen i praktiken besvärlig att genom föra p.g.a. stubbrester och halm från skyddsgrödan. En möjlighet är att grundligt blanda utsädet av skyddsgrödan med utsädet av vallfröet och efter vältning etablera båda på ca 2 cm djup på 24, 36 eller 48 cm radavstånd. På det viset finns det möjlighet för radhackning både vår och höst insåningsåret. Metoden är speciellt intressant i ängssvingel och rödklöver. I vitklöver och timotej är metoden mer tveksam p.g.a. stora skillnader i frövikt mellan skyddsgröda och vallfrö och krav på mycket grunt sådjup. Harvning Man bör inte ogräsharva under fröåret i en gräsfrövall, och harvning rekommenderas inte heller i klöverfröodlingar. Harvning mot ogräs i rödklöver på våren har begränsad effekt. Väl - etablerad rödklöver tål kraftig behandling på våren och harvning med kulturharv och även med kultivator har provats. Ogräs med pålrot som baldersbrå och skräppa tål dock harvningen lika bra som klövern, och nya norska försök visar att skörden minskar och man får större problem med vissa typer av ogräs (t.ex. svinmålla) om man harvar rödklövern på våren.
5 Särskilda åtgärder i gräsfrövallen I en gräsfrövall är det främst under första vallåret som baldersbrå kan orsaka problem. Om vallen är sådd på 12 cm finns alternativet att skörda första vallåret som foder. Vallen blir då oftast ren från örtogräs till andra vallåret. Kontakta företaget som du har kontrakt med för att undersöka om kontraktet kan ändras innan du putsar/skördar! Om vallen är sådd på 24 cm eller bredare radavstånd finns möjlighet till radhackning. Kväve på hösten stimulerar skottbildningen hos gräsfrö, vilket är viktigt framför allt i förstaårsvallarna. En god skottbildning ger ett tätare bestånd vilket hindrar att nya baldersbråplantor etablerar sig i vallen. Första - årsvallen bör också tillföras kväve så snart tillväxten sätter igång på våren. I andra- och tredje årsvallar av gräsfrö används en annan gödslingsstrategi. Läs mer på Jordbruks - verkets webbplats < Särskilda åtgärder i klöverfrövallen Om baldersbrån är det största ogräsproblemet avråds från putsning på hösten. I vitklöver får man bäst resultat om man putsar på våren när vitklövern har en till två vita blommor per m 2. Denna tidpunkt brukar vara i månadsskiftet maj juni, (effekten framgår av omslagsbilden). För sen putsning medför risk för låg skörd. Ta om möjligt bort materialet efter putsningen. Växtmaterialet innehåller mycket kväve som kan gödsla överlevande baldersbrå. Putsning av rödklöver har givit i genomsnitt 50 kg/ha högre fröskörd enligt en enkätundersökning Putsningen ska göras när baldersbrån sticker upp ovanför klöverplantorna (oftast i mitten av maj). Sträva efter att putsningen sker ovanför klöverns tillväxtpunkt så att bara klöverblad klipps av. Tillväxt - punkterna sitter i de översta bladfästena på skotten. Om tillväxtpunkterna klipps av försenas blomningen och fröskörden. Putsa om möjligt strax före regn. Torka efter putsning kan försena klövern kraftigt. Rödklöver ska inte putsas för hårt. Om man putsar under växtpunkten förlorar man mycket skörd och överlevande baldersbrå kan enkelt konkurrera med den försvagade klövern. (Foto: Thorsten Rahbek Pedersen) 5
6 Åtgärder i övriga grödor i växtföljden Vid utsädesproduktion är ogräsfria skiften en viktig kvalitetsfaktor. Värdera ogrässituationen på fältet och odla inte utsäde på ett ogräsbemängt skifte. Tänk på vilka möjligheter till förebyggande ogräsbekämpning som ges i växtföljden. Viktiga förebyggande åtgärder är, förutom goda grundförutsättningar (dränering, gödsling, kalkning), en omväxlande växtföljd och konkurrenskraftiga grödor. Växtföljdsåtgärder Undvik grödor som gynnar baldersbrå, i första hand höstvete och höstoljeväxter som inte hackas. En hackgröda som genom direkta mekaniska åtgärder hålls ogräsfri är bra mot balderbråns möjligheter till uppförökning på fältet. Konkurrenskraftiga grödor Gynna grödans konkurrens i växtföljdens alla grödor genom noggrann jordbearbetning, såbäddsberedning och sådd. Sträva efter jämnhet, täthet och snabb etablering i bestånden. Bland spannmålsslagen är råg mest konkurrenskraftigt. Bland vårsädesslagen har havre ofta god konkurrenskraft. Vid god tillgång på växtnäring bestockar sig korn bra och blir då mer konkurrenskraftig än vårvete, men vid sämre tillgång på kväve kan vårvete konkurrera bättre mot ogräset än korn. Vårrågvete är ett nytt vårsädesslag som i danska försök har visat goda konkurrensegenskaper mot ogräs. Höstoljeväxter har en relativt god konkurrensförmåga och kan sås med 12 cm radavstånd om ogrästrycket är lågt. Om man har mycket ogräs i fältet, t.ex. baldersbrå, bör man helst välja att så med 24, 36 eller 48 cm radavstånd och radhacka. Tänk på att oljeväxter Baldersbrå i hjärtbladstadiet. (Foto: Bo Melander, Danmarks JordbrugsForskning) inte bör odlas i samma växtföljd som rödklöver p.g.a. av risk för inblandning av frön från spillfröplantor. Bland vallgrödorna kan rödklöver vara mycket konkurrenskraftig. Alsikeklöver konkurrerar sämre mot baldersbrå än rödklöver, och vitklöver har lägre konkurrensförmåga än alsikeklöver. Tidpunkt för olika växtodlingsåtgärder Tidpunkten för olika växtodlingsåtgärder påverkar olika ogräsarters möjlighet att etablera sig i odlingen. Baldersbrå kan gro både på våren och hösten, men gynnas av höstsådd genom att de höstgrodda plantorna blir kraftigare. Om man i något sammanhang vill ogräsharva mot baldersbrå på hösten bör följande villkor vara uppfyllda: gynnsam väderleksprognos en vecka framåt (torrt, varmt och gärna blåsigt), väletablerad höstgröda med minst 3 blad samt att ogräsfloran består av arter som är svårbekämpade i grödan på våren, såsom exempelvis baldersbrå. 6
7 Litteratur Aamlid, T. S. & Bysveen, K Ökologisk fröavl av rödklöver. Planteforsk. Norsk institutt for planteforskning. Dirke, M & Wallenhammar, A-C Ekologiskt utsäde förutsättningar och praktik. Dock Gustavsson, A. & Håkansson, S Åkerogräs egenskaper och förekomst. I Ogräsnyckeln. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, Sverige. Jonsson, H. & Rahbek Pedersen, T Ekologisk vallfröodling. Jordbruksinformation Jordbruksverket Lundkvist, A. & Fogelfors, H Ogräsreglering på åkermark. Rahbek Pedersen, T Ekologisk vallfröodling i praktiken Resultat av en enkät till ekologiska vallfröodlare Jordbruksverket. Skuterud, R Vekstrytmestudium av balderbrå (Matricaria perforáta Mérat). Ståhl, P Ogräsbekämpning i gräsfrövall under fröåren. Odlingsbrev EKO-gräsfrö, nr 2, Jordbruksverket Ståhl, P; Wallenhammar, AC. & Cristiansson, B Ogräsbekämpning i klöver under frö året. Odlingsbrev EKO-klöverfrö. nr 2, Jordbruksverkets webbplats 7
8 Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto: Hans Jonsson, Memoryhill. Bilden visar god effekt mot baldersbrå av tidig putsning av vitklöverfrövall Denna broschyr har samma faktainnehåll som Jordbruksinformation Jordbruksverket Jönköping Tfn vx E-post: Webbplats: Broschyren har bekostats gemensamt av Sverige och EU ISSN JO06:17
Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merOgräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Foto: Johan Ascard Jordbruksinformation 21 2003 Ogräsarternas biologiska egenskaper Text: Anne-Marie Dock Gustavsson,
Läs merBekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
Läs merTeknik för etablering av vall
Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merSveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merBekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping
Läs merJordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Läs merAndra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merEKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Ogräsreglering. av Johan Ascard
EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Ogräsreglering av Johan Ascard Förord Denna skrift är en uppdaterad och utökad version av ett häfte med titeln Ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling från 2003. I
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merÖrternas uthållighet i vallodling - 1 -
Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät
Läs merVad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?
Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se
Läs merStudier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder
Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder Alexandra Pye, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Krusskräppa (Rumex crispus L.) 1 Möjliga orsaker till skräppans
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merJordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker
Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Foto: Göran Jonsson Jordbearbetning och sådd av grönsaker Text: Sven-Erik Svensson och David Hansson, Institutionen
Läs merBANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08
BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merEfterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö
Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan
Läs merFusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merMekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Läs merHär finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.
Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merolssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker
olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merOgräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merEkologisk odling av grönsaker på friland. Växtföljd
Ekologisk odling av grönsaker på friland Växtföljd Växtföljd Text och foto: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Växtföljden är ett viktigt redskap för växtnäringsförsörjning, ogräsreglering och
Läs merAloysia citridora. BLOMNING Små svagt lila blommor i juli-aug.
Växtlista Aloysia citridora Små svagt lila blommor i juli-aug. Bladen är gröna lansettliknande. Det är en vedartad liten buske som med åren kan likna ett litet miniatyr träd 60-80 cm hög. Både blad och
Läs mer- info nr 4 2010. Så har vi lagt 2010 bakom oss.
- info nr 4 2010 Så har vi lagt 2010 bakom oss. Ett bra år för några och ett mindre bra för några. Den reducerade jordbearbetningen har börjat synas i Sverige. Många lantbrukare har arbetat reducerat i
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merArealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade
Läs merSveriges lantbruksuniversitet
Version 215-1-13 Sveriges lantbruksuniversitet Foto David Hansson Integrerad ogräsbekämpning i lök 214 David Hansson* och Anna-Mia Björkholm** *Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap.
Läs merBruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?
nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merJordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1)
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Diarienumret för ansökan är 22-7951/04 och ansökningsnumret(används inom EU) är B/SE/04/7951.
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merEn kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an
N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006
Läs merGårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan
Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merHydrangea macrophylla Magical sortiment
Hydrangea macrophylla Magical sortiment Magical Four Seasons Speciellt utvald Skiftar i färg under säsongen Tjusig present Fyra årstider med Magical Hydrangea macrophylla Magical är en fröjd för ögat.
Läs merOgräsbekämpning i ekologiskt lantbruk
Anders Heimer Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk möjligheter och begränsningar Centrum för uthålligt lantbruk Text: Anders Heimer Utgivare: Centrum för uthålligt lantbruk, SLU Antal sidor: 88 Tryck:
Läs merProgram IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat
Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30
Läs merIntegrerad växtodling på Logården
Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas
Läs merL144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-
L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merFLORAVÄKTARNA -övervakar våra hotade kärlväxter
FLORAVÄKTARNA -övervakar våra hotade kärlväxter Antal övervakade.. BLEKINGE LÄN SYDSPÄRGEL DD 35 nya lokaler 2013 Omkring 555 lokaler besökts under året, inkl. 120 nyupptäckta STORTIMJAN VU 30-tal äldre
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merSkörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall
JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed
Läs merRedovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman
Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,
Läs merInventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008
Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merDokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess
Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, 2005 Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling Inledning... 2 Sammanställning med kommentarer... 2 A. Produktionsinriktning och storlek
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merStrategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merSkaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning
lite grann. För en djupare förståelse av odlandets konst hänvisas till din genom egen odling vunna erfarenhet och refererad litteratur. Skaffa jord Först måste du skaffa en bit jord. Bor du i markplan
Läs merKlippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Läs merJordbruksmarkens användning 2015 JO0104
Statistikenheten 2015-06-11 1(9) Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merSkötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Läs merNordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide
Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merFrån Barnträdgård till Trädgårdsbarn
Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Projektledare Martina Jönsson Matkonsult Hushållningssällskapet Halland Nästan alla barn gillar att odla och alla barn gillar att skörda smultron, jordgubbar, små söta
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merSkörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall
JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merÅtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27
Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet Rapphönsprojektet Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Finns olika sätt att förbättra/öka mängden mer eller mindre naturliga habitat och mängden
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merLager för kvalitetsprodukter
Ekologisk odling av grönsaker på friland Lager för kvalitetsprodukter Foto: Per G Norén Lager för kvalitetsprodukter Text och illustrationer: Kristina Ascárd, SLU, Inst för jordbrukets biosystem och teknologi
Läs merPriser på jordbruksprodukter mars 2015
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader
Läs merAnvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011
Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011 Foto: Pia svensson & Per G Norön Allmän information om Trädgårdsproduktion 2011 3 Vad är Trädgårdsproduktion 2011? 3 Vem är skyldig att lämna uppgifter?
Läs merLantbrukets effekter på Åland 2014
8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin
Läs merManual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons
Manual Mini Plant Factory PMF-M30 EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory För säker användning s. 3 Ingående delar s. 4 Produktinfo s. 5 Installation s. 6 Odling s. 7-14 Så ställer du in timern s. 15-16
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i
Läs merEkologiska spannmålsmarknaden 2015
Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merProteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851
Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför
Läs mer