Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken"

Transkript

1 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation

2 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren och hösten etableringsåret. Ogräsharvning på våren i skyddsgrödan är därför ingen effektiv åtgärd mot baldersbrå i frövallen. Odla inte vallfrö på ogräsbemängda fält. Så vallfröet samtidigt med eller direkt efter sådd av skyddsgrödan om vårstråsäd används som skyddsgröda. Undvik insådd på våren i höstsäd på fält med mycket baldersbrå. Skörda gärna skyddsgrödan som helsädesensilage. Ta bort halmen och putsa stubben efter skyddsgrödan. Radhacka gärna mot baldersbrå på hösten och på våren. Putsa inte mot baldersbrå på hösten i klöverfrövall. Putsa mot baldersbrå i vitklöver på våren när vitklövern har 1 2 blommor/m 2. Putsa mot baldersbrå i rödklöver när baldersbrån har utvecklat knoppar (omkring mitten av maj). Undvik att skada rödklöverns tillväxtpunkter vid putsningen. Vid stora problem med baldersbrå i gräsfrövallen skörda första vallåret till foder. Baldersbrå ett allvarligt ogräs i ekologisk vall fröodling Av de ca 200 arter som uppträder som ogräs i svensk växtodling är baldersbrå ett av de vanligaste. Baldersbrå är ett särskilt allvarligt ogräs vid ekologisk produktion av vallfrö. I en enkätundersökning som genomfördes 2005 angav 94 % av de svarande vallfröodlarna att baldersbrå var ett av de tre allvarligaste ogräsarterna i odlingen. Baldersbrå har en växtrytm som gör att arten har goda förutsättningar att hävda sig i vallen under anläggningsåret och första vall - året. Övervintrade plantor av baldersbrå blir stora och konkurrenskraftiga och kan helt dominera intrycket av en förstaårsvall på våren. Konkurrenskraftiga plantor av övervint - rade baldersbrå minskar frövallens produktionsförmåga. Efter blomning och frösättning dör baldersbråplantorna och lämnar luckor i frövallen som ger möjlighet till nya ogräs att gro och etablera sig i frövallen. Baldersbrå är svår att rensa bort i timotej. (Foto: Thorsten Rahbek Pedersen) 2

3 Frön från baldersbrå är svåra att rensa bort från framför allt rödklöver och timotej. Även i andra arter av vallfrö kan baldersbrå göra stor skada genom att konkurrera med vallfröet om ljus och näringsämnen. Baldersbråplantorna kan dessutom försvåra skörden. Baldersbråns biologi och uppträdande I Sverige och övriga Skandinavien räknas baldersbrå till de vinterettåriga ogräsarterna. I länder med mildare vintrar, t.ex. Storbritannien kan baldersbrå uppträda som en tvåårig art. Baldersbrå som gror på våren i Sverige blommar samma säsong och klarar inte en övervintring. Baldersbrå som gror senare på sommaren bildar en bladrosett som övervintrar och därefter blommar och sätter frö följande sommar. En övervintrad baldersbråplanta blir kraftigare än en vårgrodd planta. De flesta baldersbråfröna gror på våren eller på hösten, men de kan även gro på sommaren under fuktiga förhållanden. Förutom i förstaårsvallar förekommer baldersbrå främst i höstsådda grödor. Vårgrodda exemplar är vanligt förekommande i vårsäd och våroljeväxter, men förekommer även i hackrensade grödor som potatis och sockerbetor. Baldersbrå är mindre vanlig i äldre vallar. Baldersbrå är vanlig på lerjordar och momjälajordar, medan den är mindre vanlig på sandjordar och mulljordar. Baldersbråns frön är ljusgroende och fröplantorna är relativt ljuskrävande. Fröet kan leva i marken i 1 5 år och bygger därmed upp ett fröförråd i marken. För arter som har en stor del frön i markens fröförråd (t.ex. baldersbrå, svinmålla, penningört och våtarv) kan man bortse från eventuell återföring via stallgödsel. De frömängder som sprids med gödslen utgör en liten del jämfört med markens totala fröförråd. Den höjning av markens salthalt som gödslingen åstadkommer har större betydelse för ogräsuppslaget eftersom detta bidrar till att väcka frön som ligger i groningsvila i markens fröförråd. Baldersbrå gynnas av näringsrika förhållanden. Balders - bråns kraftiga pålrot gör plantan relativt torktålig. Baldersbrå i vitklöverfrövall. (Foto: Johan Yngwe) Åtgärder i skyddsgrödan och i frövallen Etablering av frövall Vallfrö kan företrädesvis sås på våren i en grönfodergröda eller vårstråsäd (korn eller vårvete). Undvik att så in i höstråg, rågvete eller höstvete om det finns mycket övervintrande baldersbrå. Etablering i höstsäd ger ofta en sämre etablering än etablering i vårstråsäd och det finns dessutom risk för spillsäd. Vallfröet hämmas om skyddsgrödan är alltför frodig. Som en tumregel kan man säga att om det förväntas en skörd på mer än 4 ton per hektar av skyddsgrödan måste man vidta speciella åtgärder, t.ex. så skyddsgrödan på dubbelt radavstånd eller skörda skyddsgrödan som hel - sädesensilage. Det finns i huvudsak två metoder för insådd av frövall i vårsäd: 3

4 Sådd av frövallen samtidigt med eller direkt efter sådd av skyddsgrödan. Denna metod ger ofta den bästa uppkomsten av vallen eftersom risk en för vattenbrist är mindre och vallfröet får bättre ljusförhållanden i starten. Timotej bör dock inte sås i jord som har lägre jordtemperatur än 10 C, eftersom groningsprocenten då minskar. Skyddsgrödan sås först. Skyddsgrödan ogräsharvas 1 3 gånger och vallfröet sås in i samband med den sista ogräsharvningen. Möjligheten till ogräsharvning ska vägas mot risken för sämre uppkomst av frövallen på grund av försommartorka och konkurrens från skyddsgrödan. En sämre uppkomst av vallen ger en luckig vall efter skörd av skyddsgrödan. I dessa luckor kan höstplantor av baldersbrå etablera sig. Båda dessa metoder förekommer. Baldersbrå gynnas mer av en senare insådd eftersom en senare etablering av frövallen ger möjlighet för frön av baldersbrå att gro och etablera sig under den senare delen av sommaren och dessa fröplantor bildar då rosetter som övervintrar och blir kraftiga plantor i förstaårsvallen. Vårgrodda baldersbråplantor som man bekämpar med ogräsharvningen under etableringsåret blommar samma år och dör därefter. Slutsats: Så i första hand vallfröet samtidigt med eller direkt efter sådd av skyddsgrödan. Det är viktigare att etablera en konkurrenskraftig och tät frövall än att ogräsharva bort vårgrodda plantor av baldersbrå. Timotej bör dock inte sås i för kall jord. Fördröjd sådd (falsk såbädd) har effekt mot tidigt groende fröogräs som dån, åkersenap och pilört, medan effekten är otillräcklig mot senare groende fröogräs som baldersbrå. Det är av stor betydelse för frövallen att man tar bort halmen efter skyddsgrödan och undviker halmsträngar som kväver frövallen. Putsning av skyddsgrödans stubb ger mer ljus till insådden och gynnar frövallen. Radhackning Det finns flera argument för ett större radavstånd vid odling av en frövall. Ett radavstånd på 36 eller 48 cm har givit ingen eller obetydlig skördeminskning i försök. Vitklöver bör dock inte sås på mer än 36 cm radavstånd. Radhackning förhindrar fleråriga fält med vallfrö från att bli för kraftiga. 4 Radhackning är effektiv mot de flesta arter av ettåriga ogräs såsom baldersbrå. Radhackning kan minska förökningen av rotogräs. Detta är speciellt viktigt i timotej och ängssvingel, där man ofta skördar frö under 2 3 år. Radhackning före spridning av stallgödsel ökar jordens infiltrationsförmåga och kväveutnyttjande. Slutsats: När man inte har problem med baldersbrå (och/eller rotogräs) eller när man saknar radrensare sår man på 12 cm (eller 24 cm). När man har problem med dessa ogräs och har tillgång till en radrensare sår man på 36 eller 48 cm och radhackar. Radsått vallfrö kan radhackas på hösten insåningsåret och 1 2 ggr på våren. Radrensning på våren före tillförsel av stallgödsel ökar markens infiltrationsförmåga och förbättrar utnyttjandet av kvävet i stallgödseln. Den viktigaste ogräshackningen är höst - hackningen medan ogräsen är små. När våren kommer är de plantor som fått växa fritt stora och väletablerade. Det är svårt att få bra effekt på kraftiga baldersbråplantor (eller etablerade skräppor) vid radhackning på våren. Tyvärr är hösthackningen i praktiken besvärlig att genom föra p.g.a. stubbrester och halm från skyddsgrödan. En möjlighet är att grundligt blanda utsädet av skyddsgrödan med utsädet av vallfröet och efter vältning etablera båda på ca 2 cm djup på 24, 36 eller 48 cm radavstånd. På det viset finns det möjlighet för radhackning både vår och höst insåningsåret. Metoden är speciellt intressant i ängssvingel och rödklöver. I vitklöver och timotej är metoden mer tveksam p.g.a. stora skillnader i frövikt mellan skyddsgröda och vallfrö och krav på mycket grunt sådjup. Harvning Man bör inte ogräsharva under fröåret i en gräsfrövall, och harvning rekommenderas inte heller i klöverfröodlingar. Harvning mot ogräs i rödklöver på våren har begränsad effekt. Väl - etablerad rödklöver tål kraftig behandling på våren och harvning med kulturharv och även med kultivator har provats. Ogräs med pålrot som baldersbrå och skräppa tål dock harvningen lika bra som klövern, och nya norska försök visar att skörden minskar och man får större problem med vissa typer av ogräs (t.ex. svinmålla) om man harvar rödklövern på våren.

5 Särskilda åtgärder i gräsfrövallen I en gräsfrövall är det främst under första vallåret som baldersbrå kan orsaka problem. Om vallen är sådd på 12 cm finns alternativet att skörda första vallåret som foder. Vallen blir då oftast ren från örtogräs till andra vallåret. Kontakta företaget som du har kontrakt med för att undersöka om kontraktet kan ändras innan du putsar/skördar! Om vallen är sådd på 24 cm eller bredare radavstånd finns möjlighet till radhackning. Kväve på hösten stimulerar skottbildningen hos gräsfrö, vilket är viktigt framför allt i förstaårsvallarna. En god skottbildning ger ett tätare bestånd vilket hindrar att nya baldersbråplantor etablerar sig i vallen. Första - årsvallen bör också tillföras kväve så snart tillväxten sätter igång på våren. I andra- och tredje årsvallar av gräsfrö används en annan gödslingsstrategi. Läs mer på Jordbruks - verkets webbplats <www.sjv.se/ekovallfro> Särskilda åtgärder i klöverfrövallen Om baldersbrån är det största ogräsproblemet avråds från putsning på hösten. I vitklöver får man bäst resultat om man putsar på våren när vitklövern har en till två vita blommor per m 2. Denna tidpunkt brukar vara i månadsskiftet maj juni, (effekten framgår av omslagsbilden). För sen putsning medför risk för låg skörd. Ta om möjligt bort materialet efter putsningen. Växtmaterialet innehåller mycket kväve som kan gödsla överlevande baldersbrå. Putsning av rödklöver har givit i genomsnitt 50 kg/ha högre fröskörd enligt en enkätundersökning Putsningen ska göras när baldersbrån sticker upp ovanför klöverplantorna (oftast i mitten av maj). Sträva efter att putsningen sker ovanför klöverns tillväxtpunkt så att bara klöverblad klipps av. Tillväxt - punkterna sitter i de översta bladfästena på skotten. Om tillväxtpunkterna klipps av försenas blomningen och fröskörden. Putsa om möjligt strax före regn. Torka efter putsning kan försena klövern kraftigt. Rödklöver ska inte putsas för hårt. Om man putsar under växtpunkten förlorar man mycket skörd och överlevande baldersbrå kan enkelt konkurrera med den försvagade klövern. (Foto: Thorsten Rahbek Pedersen) 5

6 Åtgärder i övriga grödor i växtföljden Vid utsädesproduktion är ogräsfria skiften en viktig kvalitetsfaktor. Värdera ogrässituationen på fältet och odla inte utsäde på ett ogräsbemängt skifte. Tänk på vilka möjligheter till förebyggande ogräsbekämpning som ges i växtföljden. Viktiga förebyggande åtgärder är, förutom goda grundförutsättningar (dränering, gödsling, kalkning), en omväxlande växtföljd och konkurrenskraftiga grödor. Växtföljdsåtgärder Undvik grödor som gynnar baldersbrå, i första hand höstvete och höstoljeväxter som inte hackas. En hackgröda som genom direkta mekaniska åtgärder hålls ogräsfri är bra mot balderbråns möjligheter till uppförökning på fältet. Konkurrenskraftiga grödor Gynna grödans konkurrens i växtföljdens alla grödor genom noggrann jordbearbetning, såbäddsberedning och sådd. Sträva efter jämnhet, täthet och snabb etablering i bestånden. Bland spannmålsslagen är råg mest konkurrenskraftigt. Bland vårsädesslagen har havre ofta god konkurrenskraft. Vid god tillgång på växtnäring bestockar sig korn bra och blir då mer konkurrenskraftig än vårvete, men vid sämre tillgång på kväve kan vårvete konkurrera bättre mot ogräset än korn. Vårrågvete är ett nytt vårsädesslag som i danska försök har visat goda konkurrensegenskaper mot ogräs. Höstoljeväxter har en relativt god konkurrensförmåga och kan sås med 12 cm radavstånd om ogrästrycket är lågt. Om man har mycket ogräs i fältet, t.ex. baldersbrå, bör man helst välja att så med 24, 36 eller 48 cm radavstånd och radhacka. Tänk på att oljeväxter Baldersbrå i hjärtbladstadiet. (Foto: Bo Melander, Danmarks JordbrugsForskning) inte bör odlas i samma växtföljd som rödklöver p.g.a. av risk för inblandning av frön från spillfröplantor. Bland vallgrödorna kan rödklöver vara mycket konkurrenskraftig. Alsikeklöver konkurrerar sämre mot baldersbrå än rödklöver, och vitklöver har lägre konkurrensförmåga än alsikeklöver. Tidpunkt för olika växtodlingsåtgärder Tidpunkten för olika växtodlingsåtgärder påverkar olika ogräsarters möjlighet att etablera sig i odlingen. Baldersbrå kan gro både på våren och hösten, men gynnas av höstsådd genom att de höstgrodda plantorna blir kraftigare. Om man i något sammanhang vill ogräsharva mot baldersbrå på hösten bör följande villkor vara uppfyllda: gynnsam väderleksprognos en vecka framåt (torrt, varmt och gärna blåsigt), väletablerad höstgröda med minst 3 blad samt att ogräsfloran består av arter som är svårbekämpade i grödan på våren, såsom exempelvis baldersbrå. 6

7 Litteratur Aamlid, T. S. & Bysveen, K Ökologisk fröavl av rödklöver. Planteforsk. Norsk institutt for planteforskning. Dirke, M & Wallenhammar, A-C Ekologiskt utsäde förutsättningar och praktik. Dock Gustavsson, A. & Håkansson, S Åkerogräs egenskaper och förekomst. I Ogräsnyckeln. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, Sverige. Jonsson, H. & Rahbek Pedersen, T Ekologisk vallfröodling. Jordbruksinformation Jordbruksverket Lundkvist, A. & Fogelfors, H Ogräsreglering på åkermark. Rahbek Pedersen, T Ekologisk vallfröodling i praktiken Resultat av en enkät till ekologiska vallfröodlare Jordbruksverket. Skuterud, R Vekstrytmestudium av balderbrå (Matricaria perforáta Mérat). Ståhl, P Ogräsbekämpning i gräsfrövall under fröåren. Odlingsbrev EKO-gräsfrö, nr 2, Jordbruksverket Ståhl, P; Wallenhammar, AC. & Cristiansson, B Ogräsbekämpning i klöver under frö året. Odlingsbrev EKO-klöverfrö. nr 2, Jordbruksverkets webbplats 7

8 Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto: Hans Jonsson, Memoryhill. Bilden visar god effekt mot baldersbrå av tidig putsning av vitklöverfrövall Denna broschyr har samma faktainnehåll som Jordbruksinformation Jordbruksverket Jönköping Tfn vx E-post: Webbplats: Broschyren har bekostats gemensamt av Sverige och EU ISSN JO06:17

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling

Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Foto: Johan Ascard Jordbruksinformation 21 2003 Ogräsarternas biologiska egenskaper Text: Anne-Marie Dock Gustavsson,

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten

Läs mer

Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs

Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Ogräsreglering. av Johan Ascard

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Ogräsreglering. av Johan Ascard EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Ogräsreglering av Johan Ascard Förord Denna skrift är en uppdaterad och utökad version av ett häfte med titeln Ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling från 2003. I

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder Alexandra Pye, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Krusskräppa (Rumex crispus L.) 1 Möjliga orsaker till skräppans

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker

Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Foto: Göran Jonsson Jordbearbetning och sådd av grönsaker Text: Sven-Erik Svensson och David Hansson, Institutionen

Läs mer

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin. Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens

Läs mer

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Ekologisk odling av grönsaker på friland. Växtföljd

Ekologisk odling av grönsaker på friland. Växtföljd Ekologisk odling av grönsaker på friland Växtföljd Växtföljd Text och foto: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Växtföljden är ett viktigt redskap för växtnäringsförsörjning, ogräsreglering och

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,

Läs mer

- info nr 4 2010. Så har vi lagt 2010 bakom oss.

- info nr 4 2010. Så har vi lagt 2010 bakom oss. - info nr 4 2010 Så har vi lagt 2010 bakom oss. Ett bra år för några och ett mindre bra för några. Den reducerade jordbearbetningen har börjat synas i Sverige. Många lantbrukare har arbetat reducerat i

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1)

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Diarienumret för ansökan är 22-7951/04 och ansökningsnumret(används inom EU) är B/SE/04/7951.

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till

Läs mer

Aloysia citridora. BLOMNING Små svagt lila blommor i juli-aug.

Aloysia citridora. BLOMNING Små svagt lila blommor i juli-aug. Växtlista Aloysia citridora Små svagt lila blommor i juli-aug. Bladen är gröna lansettliknande. Det är en vedartad liten buske som med åren kan likna ett litet miniatyr träd 60-80 cm hög. Både blad och

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Integrerad växtodling på Logården

Integrerad växtodling på Logården Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten- L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:

Läs mer

Traktor med plog. Foto: Per G Norén. Mekanisk ogräsbekämpning Råd i praktiken

Traktor med plog. Foto: Per G Norén. Mekanisk ogräsbekämpning Råd i praktiken Traktor med plog. Foto: Per G Norén Mekanisk ogräsbekämpning Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2011 1 Mekanisk ogräsbekämpning Tänk på detta! En väl genomförd plöjning ger god ogräseffekt. Vårplöjning

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Version 215-1-13 Sveriges lantbruksuniversitet Foto David Hansson Integrerad ogräsbekämpning i lök 214 David Hansson* och Anna-Mia Björkholm** *Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap.

Läs mer

Skaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning

Skaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning lite grann. För en djupare förståelse av odlandets konst hänvisas till din genom egen odling vunna erfarenhet och refererad litteratur. Skaffa jord Först måste du skaffa en bit jord. Bor du i markplan

Läs mer

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk

Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk Anders Heimer Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk möjligheter och begränsningar Centrum för uthålligt lantbruk Text: Anders Heimer Utgivare: Centrum för uthålligt lantbruk, SLU Antal sidor: 88 Tryck:

Läs mer

Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess

Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, 2005 Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling Inledning... 2 Sammanställning med kommentarer... 2 A. Produktionsinriktning och storlek

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2008 Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto:

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Hydrangea macrophylla Magical sortiment

Hydrangea macrophylla Magical sortiment Hydrangea macrophylla Magical sortiment Magical Four Seasons Speciellt utvald Skiftar i färg under säsongen Tjusig present Fyra årstider med Magical Hydrangea macrophylla Magical är en fröjd för ögat.

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 Statistikenheten 2015-06-11 1(9) Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Projektledare Martina Jönsson Matkonsult Hushållningssällskapet Halland Nästan alla barn gillar att odla och alla barn gillar att skörda smultron, jordgubbar, små söta

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Lager för kvalitetsprodukter

Lager för kvalitetsprodukter Ekologisk odling av grönsaker på friland Lager för kvalitetsprodukter Foto: Per G Norén Lager för kvalitetsprodukter Text och illustrationer: Kristina Ascárd, SLU, Inst för jordbrukets biosystem och teknologi

Läs mer

Klippträda istället för svartträda

Klippträda istället för svartträda Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av

Läs mer

Manual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons

Manual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory PMF-M30 EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory För säker användning s. 3 Ingående delar s. 4 Produktinfo s. 5 Installation s. 6 Odling s. 7-14 Så ställer du in timern s. 15-16

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi

Läs mer

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten.

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten. AV STAFFAN DANIELSON 03092014 Vem äger Sveriges lantbruk, igår, idag och imorgon? Några fakta och synpunkter Sveriges skogsmarksareal uppgår till 28 milj. hektar. Av denna areal är 22,5 miljoner hektar

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011

Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011 Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011 Foto: Pia svensson & Per G Norön Allmän information om Trädgårdsproduktion 2011 3 Vad är Trädgårdsproduktion 2011? 3 Vem är skyldig att lämna uppgifter?

Läs mer