Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet."

Transkript

1 Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen och de två största tillsammans maximalt 95 % av arealen. Företag i stödområde 1-3 och företag med mellan hektar åkermark måste odla två grödor. 2. Lantbrukare ska avsätta 5 procent av sin åkermark till ekologiska fokusarealer. Undantag gäller för lantbrukare med mindre än 15 hektar åkermark och för lantbrukare i vissa utpekade områden där arealen skog är hög i förhållande till arealen jordbruksmark. 3. Sverige som land ska säkerställa att arealen permanent gräsmark i landet inte bevaras. Om arealen sjunker under en referensnivå måste åtgärder vidtas. (Det finns alltså i detta läge inga krav på att enskilda lantbrukare inte får plöja markerna.) Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. När utjämningen är klar kommer förgröningsstödet att uppgå till cirka 68 euro per hektar.

2 Förgröningsstödet Detta dokument beskriver grunderna för förgröningsstödet och vilka villkor som gäller. Det är baserat på information från Jordbruksvekrets webbplats och från diskussioner med Jordbruksverket och landsbygdsdepartementet. Uppdaterad information finns på Jordbruksverkets webbplats. hararforgroningsstodet.4.37e9ac46144f41921cd23fa6.html Förgröningen består av tre delar: 1. Bevara permanent gräsmark, 2. Diversifiering av grödor och 3. Ekologiska fokusarealer. Alla lantbrukare i Europa ska uppfylla villkoren, med vissa undantag som beskrivs nedan. 30 procent av budgeten för pelare 1 ska gå till förgröningsstödet. Det är inte en del av stödrätternas värden men man kan använda stödrättsvärdet som bas för beräkning av förgröningsstödet storlek. Förgröningsstödet kommer att uppgå till ett belopp som motsvarar ungefär 55 procent av en lantbrukares stödrättsvärde. När utjämningen är klar kommer stödrättsvärdet att vara cirka 125 euro och förgröningsstödet ytterligare cirka 68 euro. Flera undantag gäller Det finns många undantag från förgröningen, t.ex. är företag med ekologisk produktion och företag under en viss storlek undantagna från hela eller delar av villkoren. Generellt gäller att man får del av stödet även om man är undantagen från villkoren. Förgröningsstöd införs 2015 Förgröningsstödet ska införas Det har framförts önskemål från olika instanser (LRF, andra bondeorganisationer i Europa, Europaparlamentariker) att skjuta på införandet ett år. Det är dock knappast möjligt eftersom det krävs att hela CAP-överenskommelsen (inklusive frågan om budget för CAP) rivs upp. Diskussion förs också om att ha högre toleranser under kontroll 2015, det är dock inte troligt att det kan bli verklighet i större skala. 2

3 1 Villkor 1: Krav på att odla flera grödor (2 eller 3) 1.1 Beskrivning av reglerna Huvudregeln innebär att man ska odla minst tre grödor. Huvudgrödan får högst omfatta 75 procent av åkermarken och de två mest omfattande grödorna får omfatta maximalt 95 procent tillsammans. I stödområde 1-3 och på företag med hektar åkermark krävs bara två grödor. Företag under 10 hektar omfattas inte av kravet. För att avgöra om det krävs 2 eller 3 grödor kommer Jordbruksverket att titta på var huvuddelen av företagets jordbruksareal ligger. Det troliga är att man tittar på varje SAM-ansökan för sig. Obs! Kravet gäller på åkermark. Permanenta gräsmarker och permanenta grödor räknas inte som åkermark. Se mer om permanenta gräsmarker och permanenta grödor i kommande avsnitt och i tabellen längre bak i dokumentet. 1.2 Vad räknas som en gröda? Följande information kommer från Jordbruksverkets webbplats: Vad räknas som 1 gröda och vad räknas som 2 grödor? (uppdaterad lista finns här: st2eller3grodor.4.37e9ac46144f41921cd23f79.html) Höst- och vårvarianter av spannmål och oljeväxter När du odlar höst- och vårvarianter av samma grödsort (till exempel vårkorn och höstkorn) räknas det som 2 olika grödor. Detta gäller dessa grödor med de här grödkoderna: 1 korn (höst), 2 korn (vår), 4 vete (höst), 5 vete (vår), 7 rågvete (höst), 20 raps (höst), 21 raps (vår), 22 rybs (höst), 23 rybs (vår) I dag har vi bara en grödkod för höstvarianten av rågvete, men vårvarianten kommer att få en egen grödkod. Höst- och vårvarianterna av rågvete räknas alltså också som olika grödor. Grödblandningar När du odlar en blandning av olika grödor på ett skifte (till exempel blandsäd) räknas det som en enda gröda. Detta gäller om du odlar någon av dessa grödor med de här grödkoderna: 12 blandsäd (stråsädesblandningar), 13 blandsäd (spannmåls- och baljväxtblandning), 34 proteingrödsblandningar (baljväxter/spannmål) Insådd av en annan gröda i huvudgrödan Om du sår in en gröda i en annan gröda (huvudgrödan) räknas det som 1 gröda. Huvudgrödan räknas som 1 gröda det första året och den gröda som du sådde in räknas som 1 gröda året efter. Till exempel om du har sått in vall i en huvudgröda räknas vallen som grödan året efter. Vall Vall räknas som 1 gröda, oavsett vilken typ av vall du redovisar på marken. Till exempel om du odlar vall på din mark men redovisar vallen med olika grödkoder, räknas det ändå bara som en enda gröda när det gäller förgröningsstödet. Träda Träda räknas som 1 gröda. 3

4 Enligt Jordbruksverket ska de inte ställa miljökrav på trädan inom förgröningsstödet, men miljölagstiftning om grön mark m.m. ska givetvis respekteras. 1.3 Undantag Företag som har ekologisk produktion eller mindre än 10 hektar åkermark är undantagna från kraven. Dessutom gäller undantag för företag med mycket vall eller träda enligt följande: Om minst 75 procent av företagets åkermark är träda eller mark som har använts för vallodling kortare tid än 5 år och resten av åkermarken är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av företagets jordbruksmark är betesmark som är godkänd för gårdsstöd eller mark som har använts för vallodling (oavsett hur länge) och resten av åkermarken är mindre än 30 hektar. Detta innebär att lantbrukare som har vall eller träda på all eller nästan all åkermark inte omfattas av kravet så länge som den åkermark som inte är vall eller träda inte överskrider 30 hektar. Företag som har en hög andel permanenta gräsmarker är också undantagna så länge som övrig åkermark inte överskrider 30 hektar. Företag i stödområde 1-3 behöver ju bara ha två grödor och därför blir undantagen ovan egentligen inte aktuella att ta hänsyn till. Det är aldrig aktuellt att ställa krav på att odla mer än två grödor i norra Sverige. 1.4 Oklarheter För vissa grönsaksföretag kommer det att krävas specialbehandling om de har en hög andel av marken med grönsaker eftersom det inte finns grödkoder för alla olika grönsaker. Jordbruksverket tittar på detta. De vill undvika att kräva alltför mycket redovisning. Grödan ska enligt Jordbruksverkets förslag till föreskrifter finnas på skiftet den 1 juni 31 juli (gröda, stubb, eller spår av gröda på något sätt). Jordbruksverket har angett att det krävs tidsgränser för att det ska vara möjligt att kontrollera. De har också angett att det måste gå att besluta om undantag från reglerna beroende på årsmån. LRF har pekat på flera svårigheter i de här tidsgränserna i remissvar till Jordbruksverket och det är viktigt att det blir en bra hantering. Det är viktigt att lantbrukare får vetskap inom kort om vilka skiften som räknas som permanent gräsmark. Har man 100 hektar varav 50 hektar är permanent gräs ska kravet på tre grödor uppfyllas på 50 hektar, men om 30 hektar är permanent gräs ska kravet på tre grödor uppfyllas på 70 hektar. Detta påverkar hur mycket man kan så av samma gröda (redan vid höstsådden 2014). 4

5 2 Villkor 2: Ekologiska fokusarealer 2.1 Beskrivning av reglerna Trots namnet har detta villkor inte med ekologisk produktion att göra. Varje lantbrukare som har mer än 15 hektar åkermark ska ha minst 5 procent av sin åkermark i så kallat "ekologiskt fokus". Kravet kan öka till 7 procent Kravet gäller för åkermark, dvs. inte mark som klassas som permanent gräsmark eller odlas med permanenta grödor (se definitioner i tabell 1). Lantbrukare där en hög andel av vallen klassas som permanent gräsmark behöver således ha en lägre areal i ekologiskt fokus än lantbrukare som inte har vallen klassad som permanent gräsmark. Det var diskussion om att lantbrukare skulle kunna samarbeta om ekologiska fokusarealer och på så sätt inte behöva ha lika stor andel per gård. Detta kommer inte att tillämpas i Sverige. Ekologiska fokusarealer förkortas ibland till EFA Vad räknas som ekologisk fokusareal? Det blir upp till medlemslandet att utifrån en given lista i EU-förordningen avgöra vad som kan anses som "ekologisk fokusareal". Sverige har valt följande (urklipp från Jordbruksverkets webbplats, ogiskafokusarealer.4.37e9ac46144f41921cd23f86.html): träda x 1,0. Du får bryta trädan tidigast den 1 augusti. salix x 0,3. Här får du inte använda mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel, utom vid den första etableringen av grödan. de kvävefixerande grödorna ärter (inklusive konservärter), bönor (dock inte bruna bönor), sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver x 0,7. De kvävefixerande grödorna ska odlas i renbestånd. Du får skörda grödorna tidigast den 1 augusti. Konservärter får du dock skörda tidigare. obrukade fältkanter på åkermark, det vill säga en remsa utmed åkerkanten där du inte har någon produktion, x 9,0 per löpmeter. De får vara 1 20 meter breda, men vi räknar bara löpmeter multiplicerat med 9, meter fältkant motsvarar 0,9 hektar ekologisk fokusareal. Du vinner alltså ingen ekologisk fokusareal om du har bredare kanter än 1 meter. De får inte ligga där det finns ett åtagande för skyddszoner längs vattendrag, eftersom du inte kan få miljöersättningar på ekologiska fokusarealer. Du får bryta fältkanten tidigast den 1 augusti. De obrukade fältkanterna får inte ligga på eller intill mark som du har anmält som träda i din SAM-ansökan. De får inte heller ligga på eller intill mark där det finns ett åtagande för skyddszoner vallinsådd i en huvudgröda x 0,3. Det får inte vara mark som du får miljöersättning för minskat kväveläckage för. Om du sår in vallen på våren eller försommaren räknas marken som ekologisk fokusareal samma år. Vallinsådd som du gör i en höstgröda räknas som ekologisk fokusareal året därpå. Du får bryta insådden tidigast den 1 november. Enligt EU-regelverket ska ekologiska fokusarealer viktas. 1 hektar träda ska räknas som 1 hektar, 1 hektar salix som 0,3 hektar, 1 hektar kvävefixerande grödor blir 0,7 hektar, 1 hektar vallinsådd blir 0,3 hektar och 1 löpmeter obrukad fältkant räknas som 9 kvadratmeter (oavsett bredd på fältkanten). 5

6 Sverige har valt att inte tillåta att mark med miljöersättning, t.ex. fånggrödor eller skyddszoner, kan användas som ekologisk fokusareal. EU-regelverket är väldigt krångligt när man blandar olika stöd på samma mark och det krävs att man gör omfattande avdrag på ersättningen om man ska få miljöersättning för fånggröda samtidigt som man har marken som ekologisk fokusareal. För t.ex. fånggröda så kan ju vallinsådd på våren vara fånggröda och ekologisk fokusareal om man inte söker utbetalning inom miljöersättningen. Skyddszon kan inte på samma sätt bli en obrukad fältkant eftersom arealen är knuten i ett femårigt åtagande. Lantbrukare får helt enkelt bestämma sig för att ha marken antingen som ekologisk fokusareal eller söka miljöersättning. För vallinsådd på våren eller försommaren så kom det upp många frågor om det är tillåtet att göra insådden i en höstsådd gröda. Jordbruksverket har nu klartgjort att det är tillåtet. Frågan kommer också upp varför salix är tillåtet som ekologisk fokusareal men inte poppel och hybridasp. Tydligen ska endast inhemska arter vara godkända och då kvalar inte poppel och hybridasp in. 2.2 Undantag LFA-områden med mycket skog I vissa områden i Sverige kommer lantbrukarna inte behöva ha ekologiska fokusarealer. Detta gäller i LFA-områden där arealen skog är hög både i förhållande till arealen åkermark och i förhållande till total areal. Det krävs att minst 50 procent av området är skog och att andelen skog är tre gånger så hög som andelen åkermark. Jordbruksverket har tagit fram nedanstående karta. I gröna områden behövs inte ekologiska fokusarealer och i röda områden måste jordbrukaren ha ekologiska fokusarealer. Kartan är fortfarande preliminiär. Se också denna länk: en/stod/jordbrukarstod2015/forgroningsstod 2015/ekologiskafokusarealer/undantagfrankra vetpaekologiskafokusarealer.4.37e9ac46144f4 1921cd244a9.html 6

7 2.2.2 Hög andel vall eller träda Även här gäller undantag för företag med mycket vall eller träda, samt baljväxter. Följande undantag gäller: Om minst 75 procent av företagets åkermark är träda, mark som har använts för vallodling kortare tid än 5 år eller odling av baljväxter och resten av åkermarken är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av företagets jordbruksmark är betesmark som är godkänd för gårdsstöd eller mark som har använts för vallodling (oavsett hur länge) och resten av åkermarken är mindre än 30 hektar. Detta innebär att lantbrukare som har vall eller träda (eller baljväxter) på all eller nästan all åkermark inte omfattas av kravet så länge som den åkermark som inte är vall eller träda inte överskrider 30 hektar. Lantbrukare med ekologisk produktion är också undantagna, liksom företag med mindre än 15 hektar åkermark. Man får del av pengarna även om man inte behöver uppfylla kraven. 2.3 Oklarheter Även här är det viktigt att lantbrukare inom kort får reda på vilka skiften som klassas som permanent gräsmark. Har man 100 hektar och 50 räknas som permanent gräsmark måste 5 % av 50 hektar vara ekologisk fokusareal men om 30 av 100 hektar räknas som permanent gräsmark så måste 5 % av 70 hektar vara ekologisk fokusareal. Se även oklarheter i avsnitt 1. 7

8 3 Villkor 3: Bevara permanent gräsmark Jordbruksverket beskriver permanent gräsmark som betesmark och vallar som använts för vallodling minst 5 år i rad på sin webbplats. I tabell 1 redogörs för vad som avses med permanent gräsmark. 3.1 Beskrivning av reglerna Det krävs att den totala arealen permanent gräsmark i Sverige inte underskrider en given referensnivå. Kravet om att bevara permanent gräsmark gäller alltså inte primärt för varje enskild lantbrukare i Sverige men om den totala arealen underskrider referensnivån med mer än 5 procent kan det bli så att lantbrukare som tagit bort permanent gräsmark måste vidta åtgärder. Regelverket för detta är oklart, men det troliga är att det blir krav på att lantbrukare återställer marken som permanent gräsmark. Jordbruksverket menar att det i dagsläget inte är troligt att arealen permanent gräsmark sjunker så mycket att det kommer att bli någon fara, de har därför inte gjort något förslag på svenska regler. Det har kommit upp frågor om man får ha kvar sina stödrätter för permanent gräsmark. Svaret på det är ja. Permanent gräsmark är och kommer att förbli jordbruksmark. Mark som blivit permanent gräsmark ska också kunna sluta vara permanent gräsmark, dvs. marken ska kunna ingå i växtföljden igen så länge som det i Sverige bildas permanent gräsmark någon annanstans så att Sverige inte hamnar under referensarealen. 3.2 Påverkan på andra komponenter i förgröningen Arealen permanent gräsmark påverkar andra komponenter i förgröningen eftersom kravet på ekologiska fokusarealer och diversifiering av grödor inte gäller åkermark som klassas som permanent gräsmark. Det är framför allt denna påverkan på andra delar i förgröningsstödet som gör att svenska lantbrukare måste veta vilka marker på företaget som klassas som permanent gräsmark. 3.3 Referensareal permanent gräsmark Referensarealen för permanent gräsmark kommer att sättas med år 2012 som referensår samt med en uppdatering år Vid uppdateringen 2015 kommer mark som har övergått till att vara permanent gräsmark att tillföras referensen, och mark som tidigare varit permanent gräsmark men som har upphört att vara sådan tas bort från referensen så länge som arealen från 2012 inte underskrids. Mark som används för ekologisk produktion ska inte ingå i referensarealen. Effekterna av krav på permanent gräsmark kommer att skilja sig åt för permanent gräsmark som är naturbetesmark (grödkod 52 och liknande) och permanent gräsmark i form av långliggande vall på åkermark. Se nedanstående stycken Naturbetesmark som permanent gräsmark Det är ovanligt att det nybildas naturbetesmark/slåtteräng i Sverige, det sker i stort sett enbart vid restaurering. Om naturbetesmark slutar vara naturbetesmark är det vanliga att de växer igen och således kommer att klassas som skog, det är inte tillåtet att plöja naturbetesmarker (grödkod 52 etc.). Permanent gräsmark som övergår till skog ska enligt uppgift tas bort ur referensarealen Långliggande vallar som permanent gräsmark För vall på åkermark som räknas som permanent gräsmark blir situationen en annan än för naturbetesmarker. Det är inte ovanligt att det nybildas långliggande vallar men också att vallar som legat i mer än fem år ingår i en roterande växtföljd. 8

9 Så länge som Sverige inte hamnar under referensarealen kommer det inte att vara några restriktioner mot att plöja eller så med andra grödor. Kravet på att bevara permanent gräsmark på gårdsnivå kommer först att bli skarpt om arealen sjunker i landet. 3.4 Oklarheter Den svenska referensarealen för permanent gräsmark kommer inte att kunna fastställas slutligt förrän efter det att ansökan 2015 ska vara inlämnad. Det är oklart vilka krav som kan komma att ställas på enskilda lantbrukare om Sverige hamnar mer än 5 procent under den nationella referensarealen. Jordbruksverket har inte föreslagit några svenska regler för detta eftersom de tror att det inte kommer att inträffa. LRF får dock mycket frågor om det och har bett Jordbruksverket att föreslå regler så att vi kan svara på frågorna. 4 Förgröning och koppling till miljöersättningar och certifiering Förgröningen och miljöersättningarna påverkar vartannat. Det var diskussion om att miljöersättningarna eller någon form av nationell certifiering (t.ex. Svenskt Sigill) skulle kunna göra att lantbrukarna per automatik skulle uppfylla ett eller flera förgröningsvillkor. Så kommer det inte att bli och LRF står bakom det ställningstagandet från regeringen. Risken för oönskade konsekvenser bedöms som alltför stor och vinsten bedöms vara för liten i förhållande till identifierade problem. Förgröningsvillkoren kommer dock att påverka miljöersättningarna genom principen om att det inte är tillåtet att betala för samma sak i olika stödordningar, och det gäller också förgröningen. Jordbruksverket gör nu kalkyler för ersättningsnivåerna för miljöersättningarna och där måste de ta hänsyn till förgröningen. 5 Sanktioner Om man inte uppfyller kraven om förgröning så kommer det att leda till ett avdrag stödet. Under 2014 och 2015 görs bara avdrag på förgröningsstödet men från och med 2016 kan man riskera att få avdrag även på andra stöd. Upprepade fel gör att man snabbt får höga sanktioner. Under 2016 kan ytterligare 20 % dras och därefter maximalt 25 % av värdet motsvarande förgröningsstödet. Exempel: 2020 kommer förgröningsstödet att vara cirka 68 euro per hektar. Maximal sanktion är 68 euro + 17 euro (25 % av 68) =85 euro. 68 euro dras från förgröningsstödet och 17 euro dras från gårdsstöd eller stödet för unga jordbrukare eller från nötkreatursstödet. Troligen görs avdraget från det stöd som betals ut först. Sanktionssystemet är krångligt och beräkningarna invecklade. Helt klart är att relativt små avvikelser kan leda till omfattande avdrag. 9

10 6 Definitioner av olika marktyper Från och med 2015 kommer det att ske viss ändring av markklasserna inom gårdsstödet. Tabell 1. Definition av olika markklasser Markklass Permanent gräsmark och permanent betesmark Förklaring Jordbruksverket anger på sin webbplats att permanent gräsmark på åkermark är åkermark som används för vallodling i minst 5 år i rad. Följande grödkoder: 49 ej godkänd slåtter- och betesvall på åker (som inte uppfyller definitionen för vall) 50 slåtter- och betesvall på åker 51 - slåtter- och betesvall på åker (som inte ger rätt till stöd i miljöersättning för vallodling) Utöver ovanstående räknas också naturbetesmarker/slåtterängar som permanent gräsmark. Även mark med träda (grödkod 60) kommer att räknas som permanent gräsmark från och med 2015 om den ligger 5 år eller mer på samma mark. Det gäller även om träda och vall tillsammans bildar en serie som legat minst 5 år i rad på samma mark. OBS! Om trädan är anmäld som ekologisk fokusareal räknas den inte som permanent gräsmark. Åkermark Permanenta grödor Åkermark omfattar uppodlad mark eller mark som kan uppodlas men som ligger i träda. Permanent gräsmark ingår inte i definitionen av åkermark, däremot ingår vanliga vallar som ingår i en växtföljd. Med permanenta grödor avses följande (enligt Jordbruksverkets webb): 65 salix; 67 poppel, 68 hybridasp, 71 övrig bärodling, 72 fruktodling, 78 plantskolor med odling av permanenta grödor. 10

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor 1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Kompensationsstöd 2015

Kompensationsstöd 2015 Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2016 Ingemar Henningsson 070-6628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2015 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd det mesta under December (kurs 9,41) Gamla Miljöstöd delbetalning början

Läs mer

Förgröningsstöd. Neuvo 2020 Hösten 2014. Materialet bygger på den information som var tillgänglig vid tidpunkten för presentationen.

Förgröningsstöd. Neuvo 2020 Hösten 2014. Materialet bygger på den information som var tillgänglig vid tidpunkten för presentationen. Förgröningsstöd Neuvo 2020 Hösten 2014 Förgröningsstöd Ett nytt direkt EU-stöd Cirka 157 miljoner per år Två stödregioner och stödnivåer: AB och C Tre krav: Diversifiering av grödor Bevarande av permanent

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet.

I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet. Förgröningstödet 2015 Allmänt OBS I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet. Beräkningen skall ses som ett

Läs mer

Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare. (hette gårdsstöd förut)

Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare. (hette gårdsstöd förut) Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare (hette gårdsstöd förut) Nya stödregioner: AB C Stödrättigheternas ägande- och besittningsrättförhållanden kvarstår kontrollera 103A!

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om EU:s direktstöd för jordbrukare; SFS 2014:1101 Utkom från trycket den 30 september 2014 utfärdad den 11 september 2014. Regeringen föreskriver följande. Grundläggande

Läs mer

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder

Läs mer

Visst var det bättre förr (2015)

Visst var det bättre förr (2015) Visst var det bättre förr (2015) Stödrättigheter ger: grundstöd 111 /ha förgröningsstöd 65 /ha stöd till unga odlare 50 /ha Stödregioner: AB C Stödrättigheternas ägande- och besittningsrättförhållanden

Läs mer

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017 Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins

Läs mer

Ändringar i Ansökningsguiden 2015

Ändringar i Ansökningsguiden 2015 Ändringar i Ansökningsguiden 2015 Ansökningsguiden publiceras 16.3.2015. I den här listan sammanställs de ändringar som gjorts efter publicerandet. Ändringar som gjorts efter 16.3. Alla de ställen i ansökningsguiden

Läs mer

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt.

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. 1(5) Stödrätter 2015 Här finns den information som gällde för stödrätter 2015. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för

Läs mer

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer. Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda

Läs mer

Stödrätter för gårdsstöd 2016

Stödrätter för gårdsstöd 2016 1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016 JO 10 SM 1703 Jordbruksmarkens användning 2017 Slutlig statistik Use of agricultural land 2017 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3

Läs mer

Miljöersättning för minskat kväveläckage

Miljöersättning för minskat kväveläckage Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(25) Texten är från 2010-08-10 JS6008 Version 3 Miljöersättning för minskat

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Kompensationsbidrag. Texten är från JS8001 Version 2

Kompensationsbidrag. Texten är från JS8001 Version 2 Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(23) Texten är från 2010-03-12 JS8001 Version 2 Kompensationsbidrag 2(23)

Läs mer

Gårdsstödet i korthet

Gårdsstödet i korthet Gårdsstödet 2008 Innehåll Gårdsstödet i korthet.............................. 4 Vill du veta mer?................................. 6 Nyheter........................................ 7 Undvik att få avdrag

Läs mer

Övervakningsobservationer I samarbete med

Övervakningsobservationer I samarbete med Övervakningsobservationer 2015 Urval Urvalet görs av Landsbygdsverket År 2015 var 307 gårdar i Egentliga Finland utvalda till övervakning (ca 19 000 ha) 66 gårdar genom slumpmässigt urval resten genom

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Nyheter och översikt 2012

Nyheter och översikt 2012 Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Nyheter och översikt 2013

Nyheter och översikt 2013 Nyheter och översikt 2013 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren...4 Här kan du få hjälp...4 Ställ frågor till oss på webben...5 Är det första gången du

Läs mer

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar Sid 1 kompensationsbidrag, sid 2-11 miljöersättningar, sid 12-19 regionala prioriterade ersättningar, sid 19 ersättning

Läs mer

Rapport 2010:28. Ersättningens storlek samt reglernas utformning och dess betydelse för jordbrukarens beslut om odling av fånggrödor understryks

Rapport 2010:28. Ersättningens storlek samt reglernas utformning och dess betydelse för jordbrukarens beslut om odling av fånggrödor understryks Miljöersättningen odling av fånggröda - orsaker till minskad anslutning samt inställning till att återuppta odlingen av fånggrödor - erfarenheter vid användning av oljerättika och vitsenap som fånggrödor

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen 6.3.2013 B7-0079/151 151 Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen Artikel 30 punkt 1a (ny) 1a. I områden där det av agronomiska skäl är omöjligt får reglerna för växelbruket, genom undantag från

Läs mer

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet EU modul Generellt Näsgård EU-modul läser in förutsättningar angående åttagande och stödrätter från utläst XML fil från SAM Internet aktuellt ansökningsår och sammanställer utifrån dessa och inlagda uppgifter

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Jordbruksmark och åkerareal. I kraven för grund- och förgröningsstödet (+ung odlares stöd) betraktas både gårdens åkerareal och jordbruksmark.

Jordbruksmark och åkerareal. I kraven för grund- och förgröningsstödet (+ung odlares stöd) betraktas både gårdens åkerareal och jordbruksmark. GRUNDSTÖD En del av det tidigare gårdsstödet All jordbruksmark är stödberättigat Betalas till aktiv odlare enligt stödrätter Betalas för jordbruksskiften som är minst 0,05 ha. Betalas inte för: Tillfälligt

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Gårdsstöd Villkor för gårdsstödet 2015

Gårdsstöd Villkor för gårdsstödet 2015 1(15) Gårdsstöd 2015 Det här är information som gällde för gårdsstödet 2015. Gårdsstödet är ett arealbaserat inkomststöd som syftar till att främja lantbruket. Det ska bidra till ökad konkurrenskraft och

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Innehåll Vad är tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?...........5 Kan jag få tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?........5 Hur får jag tillstånd

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv.

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv. JO 10 SM 0601 Jordbruksmarkens användning 2005 Slutlig statistik Use of agricultural land 2005 Final statistic I korta drag Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler De uppgifter som ligger till

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2013 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet...5 Du kan få fram en meny genom att högerklicka på kartan...5 Det är möjligt att skicka in en ansökan tre

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinvesteringar Linda Qvarnemark, Miljöersättningsenheten

Läs mer

Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län

Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

Medlemsstat: Sverige. Programändring nr. 8. Promemoria. Jordbruksdepartementet

Medlemsstat: Sverige. Programändring nr. 8. Promemoria. Jordbruksdepartementet Promemoria 2010 09 23 Jordbruksdepartementet Enheten för landsbygdens tillväxt kansliråd Ulrika Askling Telefon 08-405 31 85 Mobil 070-650 48 33 Telefax 08-405 49 72 Förslag till ändring av Sveriges landsbygdsprogram

Läs mer

Inga uppgifter om förgröning överförs från Näsgård till SAM Internet eftersom Jordbruksverket inte öppnat för denna möjlighet.

Inga uppgifter om förgröning överförs från Näsgård till SAM Internet eftersom Jordbruksverket inte öppnat för denna möjlighet. Export till SAM Internet 2015 Förutsättningar Uppgifter från Näsgård Mark/Karta kan överföras till SAM Internet. All överföring sker via en fil som skapas i Näsgård Karta och därefter sparas på din hårddisk,

Läs mer

SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp. 1 Korn (höst) Höstkorn Åkermark. 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Åkermark Vårkorn, foder m insådd

SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp. 1 Korn (höst) Höstkorn Åkermark. 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Åkermark Vårkorn, foder m insådd Gröda i Näsgård Mark som ger bestämd SAM grödkod 2014 SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn,

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare 2016

Stöd till unga jordbrukare 2016 1(8) Stöd till unga jordbrukare 2016 Här finns den information som gällde för stödet till unga jordbrukare 2016. Det finns ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

Gårdens jordbruksmark. Permanent gräsmark

Gårdens jordbruksmark. Permanent gräsmark 9. FÖRGRÖNINGSSTÖD Förgröningsstödet är ett nytt EU-finansierat arealbaserat direktstöd som är frikopplat från produktionen. Syftet med det är att stödja jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet

Läs mer

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 1(9) Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 29-30 maj 2013 Lägesrapport per den 31 mars 2013 Highlights Totalt utbetalt 28 378 mnkr sedan programstart 654 mnkr utbetalt 2013 Q1 86 procent

Läs mer

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med 2013 Ja Ja Ja Foto: Shutterstock Foto: Urban Wigert Foto: Smålandsbilder.se Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! Du ska skicka

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015 KONVENTIONELL ODLING EU direktstöd Kompensations-ersättning Miljöersättning Sammanlagt Sammanlagt Förgröningsstöd Bidrag för balanserad användning av näringsämnen, 1) ca ca jordbruks- Växtodlings- Husdjurs-

Läs mer

Nyheter och översikt 2014

Nyheter och översikt 2014 Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...

Läs mer

STÖDANSÖKANS JORDBRUKSSKIFTESBLANKETT 2016

STÖDANSÖKANS JORDBRUKSSKIFTESBLANKETT 2016 STÖDANSÖKANS JORDBRUKSSKIFTESBLANKETT 2016 Blankett 102B Lämna in blanketten senast 15.6.2016 till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Fyll i blanketten med kulspetspenna

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? LARS-ERIK LUNDKVIST, LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund INNEHÅLL Investeringar Betesmark Vall EKO Skyddszon, fånggröda, vårplöjning

Läs mer

Fördjupad dokumentation av statistiken

Fördjupad dokumentation av statistiken Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 1(15) Fördjupad dokumentation av statistiken Jordbruksmarkens användning 2009 Preliminär statistik Referensperiod: 2009 Produktkod(er): JO 10 SM 0902

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd)

EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd) EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd) AREALSTÖDEN 2014 INLEDNING De stöd/ersättningar som betalas ut åt jordbrukare har flera olika orsaker. En avsikt är att trygga en lönsam

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Åkerarealens användning 2003

Åkerarealens användning 2003 Åkerarealens användning 2003 JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

Guide till SAM Internet 2011

Guide till SAM Internet 2011 Guide till SAM Internet 2011 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet 7 Skicka in din underskrift senast den 15 juni 7 Titta på film om SAM Internet 7 Chatta med oss 7 Nu kan

Läs mer

Nyheter om EU-stöden

Nyheter om EU-stöden Nyheter om EU-stöden Jordbrukardag Alnarp 9 januari 2012 Emma Hjelm & Anders Adholm HIR Malmöhus AB Inför SAM-ansökan 2012 Några viktiga hållpunkter och datum 2012. Processen för återkrav av felaktigt

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

KONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Nya stöden 2015 VERSION 2

KONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Nya stöden 2015 VERSION 2 BESLUT Dnr 3.4.20-5266/15 2015-06-24 Stödprocessavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Nya stöden 2015 VERSION 2 Jordbruksverket 551 82 Jönköping www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se

Läs mer

Export till SAM Internet 2017 Manual senast ändrad Export till SAM Internet Att tänka på för vissa grödor

Export till SAM Internet 2017 Manual senast ändrad Export till SAM Internet Att tänka på för vissa grödor Export till SAM Internet 2017 Förutsättningar Uppgifter från Näsgård Mark/Karta kan överföras till SAM Internet. All överföring sker via en fil som skapas i Näsgård Karta och därefter sparas på din hårddisk,

Läs mer

Utbildning kring stödansökan våren 2015

Utbildning kring stödansökan våren 2015 Ersättningsberättigande Ersättning för ekologisk produktion Programperioden 2014 2020 Utbildning kring stödansökan våren 2015 Ersättningsberättigande Ändringar efter höstens utbildningar Ersättningsberättigandet

Läs mer

Framåt i miljömålsarbetet

Framåt i miljömålsarbetet Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt

Läs mer