Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut"

Transkript

1 Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med i en driftsekonomisk analys kan du belysa detta och andra frågeställningar och ge gården ett underlag för framtida beslut och effektiviseringar. VäxtRådgruppen utför varje år en ekonomisk uppföljning av årets växtodling. I utvärderingen av 2002 års resultat deltog 55 gårdar i Sörmland, Uppland, Västmanland och Östergötland. Den totala arealen uppgick till hektar med en medelareal på 204 ha. Den minsta gården var 54 ha och den största 522 ha var tre av gårdarna helt ekologiska samt fyra stycken delvis omlagda. Uppföljningar finns arkiverade från 1982 och framåt. Utvärderingen utförs sedan år 2000 i växtodlingsprogrammet DataVäxt. Programmet beräknar täckningsbidrag 1 och 2. I TB1 ingår intäkter, insatsvaror och rörliga maskinkostnader. Tillkommande i TB2 är fast maskinkostnad och arbetskostnad. Kostnader som inte har en direkt koppling till växtodlingen är inte SVENSK FRÖTIDNING NR 4 JUNI

2 med. TB1 för varje gröda visar förutsättningarna på gården och hur effektiv själva odlingen varit. TB2 visar mer på effektiviteten i växtodlingen totalt. Några resultat av 2002 års växtodling 2002 bjöd på god övervintring av höstsäd och tidigt vårbruk. Nederbörden kom ojämnt fördelad över året med försommartorka, regn i juni och delvis i juli, därefter snustorrt hela augusti och september. Medel-TB2 i gruppen var 3258 kr/ha med ett intervall mellan 1200 och 5000 kr/ha. De olika grödornas resultat ses i tabell 1. Timotej och ängssvingel var de grödor som hade genomsnittligt bästa ekonomiska resultat. Höstvete odlades på 27 % av all areal med en medelskörd på 6271 kg/ha och TB kr/ha. Spridning i skörd låg mellan 4,5 och 8 ton/ha. I området är fortfarande sorten Kosack den vanligaste tätt följd av Stava. Dessa två stod för ca 75 % av all höstveteareal. Höstvetet befäster därmed sin ställning som den mellansvenska växtodlingens ekonomiska ryggrad. Rågvete gav i medelskörd 6582 kg/ha, vilken är drygt 300 kg mer än höstvete. Rågvetet hade dock 100 kr sämre resultat i TB1 jämfört med höstvetet. Höstrapsen hade ett gott år 2002 och medelavkastningen för gårdarna hamnade på 3339 kg/ha. Däremot var höstrybsskörden klart sämre, 1841 kg/ha. Dessa resultat stärker VäxtRådgruppens uppfattning att när höstoljeväxter odlas i området så ska det vara raps. Rapsen kan bli bästa gröda på gården, en potential som rybsen saknar. Timotej odlades på 7 gårdar med merparten av dessa i Västmanland. Skördesnittet låg på 446 kg/ha med ett TB1 på 6119 kr/ha. Ängssvingel odlades bara på två gårdar och därmed ska man inte dra för stora slutsatser. Men på dessa två gårdar var ängssvingeln bland de bättre grödorna. Rödklövern hade ett sämre år bakom sig och den odlades bara på tre gårdar. Tabell 1 Grödvis sammanställning över skörd och TB Gröda Skörd (kg/ha) TB2 (kr/ha) Höstvete Rågvete Råg Vårvete Korn Havre Höstraps Höstrybs Vårraps Vårrybs Ärter Timotej Ängssvingel Rödklöver Förfrukter till höstvete Oljeväxter och ärter var som väntat de bästa förfrukterna till höstvete. Det som också visar sig år efter år är att stubbträda som förfrukt till höstvete aldrig är riktigt bra. Stubbträdans dåliga förfruktsvärde beror sannolikt på uppförökning av kvickrot och baldersbrå som sedan sprutas bort med glyfosat; ofta med dåliga effekter. Växtlighet saknas i många fall och den som är består ofta av kvickrot och baldersbrå. Kvickrotens negativa effekter är kända sen tidigare. En annan gammal sanning är också att en bra gröda är bästa förfrukten. Träda läggs dessutom ofta på skiften som är sämre än gårdens genomsnitt, vilket också påverkar resultatet. Vi kan samtidigt se de positiva effekter som gröngödsling eller en industrigröda ger som förfrukt till höstvete. Resultaten ses i diagram1. Förfrukter som ärter, oljeväxter och havre kan variera mycket i pris. Låt marknadsanalysen välja vilken förfrukt du ska satsa på varje år. Oljeväxter och ärter går dessutom att prissäkra. För att avgöra om förfrukten är lönsam har vi gjort analyser över två års växtföljd ( ): havre följt av höstvete var den lönsammaste växtföljden, mest beroende på ett högt havrepris Höstvete efter höstvete ger ett nästan lika stort netto. Växtföljden raps före höstvete har givit sämre lönsamhet. Om oljeväxtpriset varit dubbelt så högt som höstvetepriset 2001 hade situationen varit en annan. Produktionskostnad Att ta fram ett kilo höstvete kostade i genomsnitt 79 öre år År 2001 med sämre övervintring och skörd var motsvarande kostnad 97 öre. Rågvete hade den lägsta produktionskostnaden med 70 öre. Korn och vårvete låg på 89 respektive 94 öre per kilo. Att ha en låg produktionskostnad är givetvis viktigt. Men ett högt avsalupris kan motivera en hög produktionskost- 24 SVENSK FRÖTIDNING NR 4 JUNI 2003

3 Diagram 1. Skörd och TB 2 för Höstvete 2002 med olika förfrukter Uttag Höstvete Havre Korn Ärter Oljeväxter Skörd TB 2 SVENSK FRÖTIDNING NR 4 JUNI

4 nad. Specialkontrakt på vårvete är ett exempel på detta. Det är viktigt att vara realist i sammanhanget. Vete med potential på fem ton ska gödslas därefter och inte efter en önskeskörd. Har vetet däremot hög potential ska man inte tveka att satsa. Gödslingskostnaden per kg vete ska därför vara ungefär densamma år från år om gödselmedelspriset är det samma. Maskinkostnad och arbetskostnad Maskinkalkylen bygger på nuvärdet av maskinen med avskrivningstid, restvärde, och en kalkylränta. Rörliga maskinkostnader är underhållskostnader och dieselkostnad. Medelmaskinkostnaden uppgick till 1343 kr/ha och pendlade mellan 700 kr/ha och 2000 kr/ha. Fördelningen mellan rörlig och fast var 602 kr/ha respektive 741 kr/ha. En viktig faktor för att hålla nere kostnaderna är att maskinerna går många timmar. Detta gäller framför allt nya maskiner. Ett alternativ som också visat sig ge låga maskinkostnader är att ha äldre maskiner som sköts väl. En förutsättning är att man är duktig maskinskötare, nöjer sig med äldre teknik och inte värdesätter arbetsmiljön. Gårdarna delades in efter arealstorlek för att undersöka skillnader Diagram 2. De bästa gårdarna i undersökningen har inte lägre kostnader än medelgården däremot har de kostnaderna under kontroll Medel alla gårdar Medel Top 0 Utsäde Gödsel Växtskydd Övr Kost Tork Rörlig Fast Arb SVENSK FRÖTIDNING NR 4 JUNI

5 med avseende på maskin- och arbetskostnader. Intervallerna var (antalet gårdar inom parantes): (11 st.), (22 st.), (12 st.) samt mer än 300 ha (10 st.). Det visade sig att alla grupper låg i ett ganska snävt intervall mellan 1260 kr/ha (>300 ha) och 1402 ( ha) kr/ha. Mindre gårdar har en äldre maskinpark och detta håller nere kostnaderna. På gårdar över 300 ha sjunker maskinkostnaderna, men inte så mycket. Däremot har större gårdar lägre arbetskostnad. De minsta gårdarna lägger ner 1000 kr/ha och de största 570 kr/ha. Stora gårdar har alltså köpt sig tid. Sett över gruppen som helhet bör det finnas en möjlighet att trycka maskinkostnaderna, framförallt i gruppen större än 300 ha. Framgångsfaktorer Ofta diskuteras hur vi ska kunna minska kostnaderna för att förbättra lönsamheten i växtodlingen. Förvånande nog visar det sig år efter år att de gårdar som har bäst täckningsbidrag inte har lägre kostnader än genomsnittet, se diagram 2. Det som skiljer de bästa gårdarna från övriga är att de har högre intäkter. Visserligen har dessa gårdar oftast förhållandevis bra jordar, men detta kan inte förklara hela skillnaden. Höga jämna skördar och bra avsaluvärde förklarar de höga intäkterna. En annan gemensam nämnare för framgångsrik växtodling verkar vara tillgången till stallgödsel. Om man tittar tillbaka genom åren som VäxtRådgruppen gjort driftekonomiska analyser så visar det sig återkommande att samtliga av de fem bästa gårdarna har stallgödsel i växtföljden. Stallgödseln verkar vara en garant för jämn avkastning oavsett årsmån. Sammanfattning Odla rätt gröda gör en marknadsanalys inför varje sådd, analysera både den lokala marknaden och världsmarknaden Anpassa kostnaderna efter förväntad, inte önskad skörd Sänk brukningskostnaderna genom bättre utnyttjande av maskiner och arbetskraft Animalieproduktion skapar lönsam växtodling SVENSK FRÖTIDNING NR 4 JUNI

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda 18.1.2017 Förkalkyl inför 2017 - I dessa kalkyler används 40 % växttäcke som tilläggsåtgärd i miljöersättningen - Priset är i huvudsak Avenas terminspris

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISK VÄXTODLING I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Marknadsråd Spannmål 17 januari 2017 Jönköping

Marknadsråd Spannmål 17 januari 2017 Jönköping Marknadsråd Spannmål 17 januari 217 Jönköping 217-1-18 1/1/213 12/3/213 21/5/213 3/7/213 8/1/213 17/12/213 25/2/214 6/5/214 15/7/214 23/9/214 2/12/214 1/2/215 21/4/215 3/6/215 8/9/215 17/11/215 26/1/216

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent JO 19 SM 0502 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2005 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2005 Preliminary data for counties and the whole

Läs mer

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Slutrapport för projektet: Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Lena Engström och Johan Roland, Institutionen för Mark

Läs mer

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel Syfte: Undersöka företagsekonomiska effekter av förbud mot att använda neonikotinoider. Avgränsning: Beräknar inte skador

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Sammanfattning Priserna för jordbrukets produktionsmedel har stigit kraftigtunder det senaste året, särskilt

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

ÖREBRO LÄNS FRÖODLINGSFÖRENING ÅRSREDOVISNING

ÖREBRO LÄNS FRÖODLINGSFÖRENING ÅRSREDOVISNING ÖREBRO LÄNS FRÖODLINGSFÖRENING ÅRSREDOVISNING 2007 FÖREDRAGNINGSLISTA Årsstämma den 26 februari 2008 kl. 18.00, Ahlsells, Örebro. 1. Mötets öppnande 2. Val av ordförande 3. Val av protokollförare 4. Fastställande

Läs mer

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga

Läs mer

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom

Läs mer

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd

Läs mer

Högt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer 167 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning Den ekologiska

Läs mer

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2016

Priser på jordbruksprodukter november 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-11-30 Priser på jordbruksprodukter ember 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Madeleine Arnqvist och Per

Läs mer

När är optimal skördetidpunkt?

När är optimal skördetidpunkt? 2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier

Läs mer

Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2009

Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2009 JO 16 SM 1001 Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2009 Slutlig statistik Production of cereals, dried pulses, oilseed crops, potatoes and temporary grasses in 2009 Final statistics

Läs mer

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 JO0605

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 JO0605 Statistikenheten 2013-08-19 1(6) Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 JO0605 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS FRÖODLINGSFÖRENING ÅRSREDOVISNING

ÖREBRO LÄNS FRÖODLINGSFÖRENING ÅRSREDOVISNING ÖREBRO LÄNS FRÖODLINGSFÖRENING ÅRSREDOVISNING 2006 FÖREDRAGNINGSLISTA Årsstämma den 31 maj kl. 17.30 2007, hos Leif och Bo Persson, Valla, Glanshammar 1. Mötets öppnande 2. Val av ordförande 3. Val av

Läs mer

Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet

Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Miljövänliga och uthålliga odlingsformer inom Skåne län 2003-2005 Sara Löfvendahl, Ingemar

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

POM. Programmet för odlad mångfald

POM. Programmet för odlad mångfald Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och

Läs mer

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2013

ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2013 ÖREBRO LÄNS FRÖODLINGSFÖRENING ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2013 775000-2854 2 (11) Föredragningslista Årsstämma den 12 mars 2014 kl. 18.00. 1. Mötets öppnande 2. Val av ordförande 3. Val av protokollförare 4.

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Såtid höstvete och vårsäd

Såtid höstvete och vårsäd Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Såtid höstvete och vårsäd SNABBSAMMANFATTNING L7-170 En senare sådd av höstvete med fjorton dagar har inte medfört en minskad

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Morotsproduktionen i Sverige

Morotsproduktionen i Sverige På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-01-13 Morotsproduktionen i Sverige Den svenska produktionen av morötter ökar liksom konsumtionen per capita. Priserna på svenska morötter

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer . upplägg odlingsformer 1987-28 De skånska odlingssystemförsöken bygger ny kunskap två konventionella system, A,B tre ekologiska system, led C,D,E, sexårig växtföljd alla grödor samma år Önnestad, Bollerup,

Läs mer

Tips och Råd. för reducerad bearbetning

Tips och Råd. för reducerad bearbetning Tips och Råd för reducerad bearbetning Reducerad bearbetning kan föra med sig mycket gott för både jord och plånbok. Men det finns fallgropar på vägen. Växtföljden är en sådan. För den som vill satsa finns

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer