Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
|
|
- Jakob Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från den ekologiska produktionen. Rådde har odlat ekologiskt i drygt 10 år. Idag omfattar den ekologiska odlingen 53 hektar åker. De senare åren har det odlats spannmål på ca 20 ha. Den ekologiska spannmålsavkastningen kommer upp i ca 70 % av vad en konventionell odling ger. Gårdens ekologiska växtodling och djurbesättning är KRAV- godkända. På djursidan finns en köttproduktion med ca 50 dikor. Växtodlingen är inriktad på vallodling och foderspannmål till djuren. Omfattande dokumentation Hushållningssällskapet Sjuhärad har fått möjlighet att via projektmedel från Landsbygdsprogrammet dokumentera den ekologiska produktionen på Rådde gård under åren Varje spannmålslass som lagrats in på gårdens torkanläggning har vägts. Prover för bestämning av näringsvärde tas också ut. Utvecklingen av ogräsförekomsten och växtskadegörare har också noterats. Spannmålsodlingen I ekologisk spannmålsproduktion får man inte använda lättlösligt handelgödselkväve och givetvis inte heller kemiska bekämpningsmedel. Utsädet måste vara ekologiskt odlat och får inte betas med kemiska medel. I stort sett alla fält som skall vårsås på Rådde plöjs på våren efter det att en stallgödsel tillförts. Det odlas sedan spannmål mest korn eller korn i blandning med ärter. En del av den sådda vårkornsarealen med vallinsådd tas som ensilage under juli månad, s.k. helsäd. I de flesta fall är detta planerat, i en del fall mer eller mindre påtvingat då vallinsådden växt igenom huvudgrödan kornet. Höstsäd i form av rågvete eller höstvete odlas också. Avkastningen är betydligt högre för höstsäden än för vårsäden. Kväveförsörjningen till ekologisk spannmål sker dels genom stallgödseln med även till mycket stor del genom det kväve som klövern har lämnat kvar i marken efter en vall. På Rådde försöker vi att endast odla spannmål två år i rad mellan vallgrödorna. Spannmålen används som foder till gårdens ekologiska dikor och ungdjur. Stor variation i avkastning På Rådde finns det angränsade arealer som odlas konventionellt. En försiktig jämförelse mellan avkastningen för de båda odlingssystemen går därför att göra. Den ekologiska foderspannmålsodlingen på Rådde har i medeltal avkastat 3400 kg/ha. Den konventionella odlingen har under samma period avkastat 4800 kg/ha. En skillnad på 1400 kg/ha. Den ekologiska avkastningen motsvarar alltså 70 % av den konventionella. En bild som stämmer väl överens med undersökningar som är genomförda tidigare. Den årsvisa medelavkastningen för ekospannmålen har varierat mellan 2600 kg/ha och 4000 kg/ha. Bakom årsmedeltalen döljer sig betydligt större variationer för enskilda skiften och år, främst beroende på om det odlats vall eller spannmål på fältet året före. Avkastningen skiftesvis har varierat mellan ca 1600 kg/ha upp till ca 5100 kg/ha. Några tydliga tendenser till att avkastningsnivåerna sjunker under perioden finns inte. Det finns inga påtaliga skillnader i näringsvärdet till djur mellan eko-korn och konventionellt odlat korn. Ogräsen ofta mer problem för ögat än för plånboken Örtogräsförekomsten i de vårsådda grödorna är ofta mycket stor på Rådde. Ogräsrika ekologiska spannmålsfält ger ibland bilden av att ekologisk spannmålsproduktion är ett dåligt utnyttjande av jordbruksmark. Det är för den konventionella odlingen kemiskt lättbekämpade ogräs som dominerar på Rådde. Problemet att låta ogräset stå kvar utan åtgärd är större i den konventionella odlingen där tillgången på lättlösligt kväve är större i översta matjordsskiktet vilket gör att ogräsen gynnas och konkurrerar starkare med huvudgrödan. Om väder och tid tillåter sker det en ogräsharvning på de
2 vårsådda skiftena utan insådd i kornets tvåbladstadie på Rådde. En ogräsharvning har effekt på ogräsen men undersökningar visar att det inte alla gånger går att mäta en avkastningsökning. Örtogräsmängden i höstsäden är mycket liten på Rådde. Ogräsfloran domineras ju av vårgroende ettåriga arter som inte har någon större påverkan i höstsäden. Detta är en anledning till att avkastningen är högre i höstsäd än i vårsäd. Om de ettåriga örtogräsen inte påverkar plånboken så mycket kan det vara värre med de fleråriga rotogräsen. Tistel, skräppa och kvickrot är ett gissel i såväl konventionell som ekologisk odling. Tistel- och skräppaförekomsten är på de flesta skiften plockbar på Rådde. Det innebär att handryckning av såväl åkertistel som skräppa ibland sker på de fält där det uppträder nya förekomster. På en del skiften har kvickroten blivit ett problem. Ofta har detta problem uppkommit som en följd av en dålig gröda av en eller annan orsak. Att halvträda på försommaren har visat sig fungera bra på Rådde som en åtgärd mot kvickroten. Stråsädesstubben stubbearbetas sent på hösten och bearbetningarna fortsätter på våren med en svartträda d.v.s. upprepade harvningar så att marken är svart. En vallinsådd med helsäd sås därefter i slutet i början på juni. Grödan skördas som grönfoder. Det förekommer ofta målkollisioner i miljöarbete. Ett exempel på detta är förbrukningen av fossilt bränsle vid en svartträda på ekomark kontra användningen av kvickrotsbekämpningsmedel i konventionell odling. Att stubbearbeta på hösten ökar också risken för att kväve skall utlakas. Det största växtskyddsproblemet är fritflugeangreppen i havre. Av den anledningen odlas inte denna gröda regelmässigt. Tidig sådd och dåligt väder vid flugans svärmning är de åtgärder som lindrar skadorna vid ekologisk odling. Fritflugan angriper även vårvete och vårrågvete. Vårrågvete odlades och då var angreppen stora. Hela 35 % av antalet huvudskott skadades av fritfluga på ett fält som såddes den 9 maj. Grödan blir försvagad med sen och ojämn mognad som följd. Skador av svampsjukdomar har inte varit ett problem. Att använda friskt kontrollerat och vid behov godkänt betat utsäde hjälper till att hålla primärsmittor borta. Bestånden i den ekologiska spannmålsproduktionen blir inte heller så kraftiga som i konventionell odling. Till viss del kan sortvalet hjälpa till att undvika svampangrepp. På HS Sjuhärads hemsida ( finns mer kring den ekologiska dokumentationen på Rådde. Jan Jansson HS Sjuhärad
3 kg/ha 15 % vara 6000 Flerårsjämförelser, avkastning i ekologisk spannmålsproduktion på Rådde gård vägda medeltal kg /ha 15% vara Flerårsjämförelser,avkastning i konventionell spannmålsodling på Rådde gård vägda medeltal Tabell 1. Avkastning för ekologiskt odlad spannmål i jämförelse med konventionell på Rådde År Ekologiskt odlat Konvent. odling Gröda ha kg /ha Meravkastning kg/ha 22, Vår-höstsäd , Vår-höstsäd , Vår-höstsäd , Vår-höstsäd , Vårsäd , Vår-höstsäd , Vårsäd , Vårsäd , Vår-höstsäd , Vår-höstsäd , Vårsäd , Vårsäd , Vårsäd ,2 3710
4 Tabell 2 Ekologiskt odlad spannmål på Rådde gård Skiftesvis avkastning kg/ha 15 % vara. År/Skifte ha Förfrukt Korn/ ins Korn Vår rågvete Råg vete Höst vete Brunnsgärdet 3,2 Rågvete 3630 Brunnsgärdet 3,2 Vall III 4610 Mellangärdet 4,5 Rågvete 2700 Frulyckan 5,4 Vall III 4860 Ekelund 5,4 Korn Brunnsgärdet 3,2 Vall II 3700 Mellangärdet 4,5 Vall /rågvete 2970 Kungsängen 7,9 Vall III 3350 Ekelund 5,5 Vall III Kyrkogärdet 4,5 Rågvete 2770 Flinkagärdet 7,0 Korn 2570 Mellangärdet 0,3 Vall III 1680 Mellangärdet 0,4 Vall III Kyrkogärdet 4,6 vall III 4930 Flinkagärdet 8,0 Vall III 3140 Palmagård 5,8 korn Kyrkogärdet 0,6 vall II 2920 Brunnsgärdet 6,3 rågvete 3730 Palmagård 6,2 vall III 3220 Prästgården 3,2 vall II 3620 Tabell 3 Näringsvärde för konventionellt och ekologiskt odlat korn per kg ts råprotein energi AAT PBV P K Mg Ca NDF växttråd stärkelse g MJ g g g g g g g g g Ekologiskt , , , , , ,9 6,3 1, , ,4 5,1 1, , ,1 5,5 1, , ,1 6,4 1, , ,0 5,4 1, , ,0 6,2 1, , ,8 6,6 1,1 0, , ,4 5,3 1,2 0, , ,8 6,3 1,4 0, , ,5 4,3 1,0 0, , ,5 4,1 1,2 0, , ,3 4,0 1,0 0, medeltal , ,2 5,5 1,1 0,
5 Konventionellt , , , , , ,4 6,3 1, , ,2 6,3 1, , ,0 4,9 1, , ,3 6,5 1, , ,8 4,7 1, , ,7 5,6 1, , ,3 4,7 1,0 0, , ,8 5,6 1,1 0, , ,0 5,4 1,3 0, , ,6 3,9 1,2 0, , ,0 5,4 1,1 0, , ,0 5,1 1,1 0, medeltal , ,9 5,4 1,1 0, Tabellvärde , ,0 5,9 1,3 0,
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merEkologisk produktion på Rådde gård förändring av jordanalysvärden Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde
Ekologisk produktion på Rådde gård 1997-08 förändring av jordanalysvärden Februari 09 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks-
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merOmläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merLärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland
Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merFörsök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merVäxtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Läs merSpecialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merÖjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Läs merSamodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre
Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merBekämpning av skräppa
Bekämpning av skräppa Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Tre orienterade försök med olika strategier för att kemiskt bekämpa skräppa i starkt valldominerade växtföljder pågår i Sjuhärad. Försöken
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merGödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merSamodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Läs merSkräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
Läs merBilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps
Läs merSkräppa vid vallanläggning
Skräppa vid vallanläggning Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under hösten 2003 anlades ett försök i Sjuhäradsbygden (Berg) och ett försök i Jönköpings län (Drömminge) i serien L5-6801. Resultat
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merMekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merNya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling
Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Madeleine Arnqvist och Per
Läs merEkologisk odling på Logården 1992-2002
Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets
Läs merHelsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken
Helsäd i ekologisk odling Råd i praktiken Jordbruksinformation 7 2007 Helsäd i ekologisk odling Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Omslagsfoto: Jonas Ivarson, HS, Kristianstad Helsäd är ettåriga
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merEkologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation
Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation 1996-2006 Lena Engström, Johan Roland och Rolf Tunared Avdelningen för precisionsodling Teknisk rapport 5 Skara 2007 Division of precision agriculture
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merLämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Läs merBlålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merBibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Läs merVarför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merFörsöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merEKOLOGISK VÄXTODLING OCH KÖTTPRODUKTION PÅ RÅDDE GÅRD LÄNGHEM
EKOLOGISK VÄXTODLING OCH KÖTTPRODUKTION PÅ RÅDDE GÅRD LÄNGHEM PRODUKTIONSRESULTAT FÖR FODERSPANNMÅL OCH VALL KÖTTPRODUKTION MED DIKOR Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan Jansson och Ola Hallin Informationsskriften
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merFigur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.
Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merRå dgivning fö rgrö ning
Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merFörgröningsstöd. Neuvo 2020 Hösten 2014. Materialet bygger på den information som var tillgänglig vid tidpunkten för presentationen.
Förgröningsstöd Neuvo 2020 Hösten 2014 Förgröningsstöd Ett nytt direkt EU-stöd Cirka 157 miljoner per år Två stödregioner och stödnivåer: AB och C Tre krav: Diversifiering av grödor Bevarande av permanent
Läs merVallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ
insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merBekämpning av rotogräs. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Bekämpning av rotogräs Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Östergötland 220 000 ha åker, mycket lera 42 000 ha ekoareal 2015 Ett slättområde i mitten, mellanbygd i norr och söder Mkt vatten;
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merSveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merGenetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................
Läs merBibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merJordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Läs merDu behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer
2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merÅtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2008 Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto:
Läs merGrund- och förgröningsstöd
Grund- och förgröningsstöd 2018 Grundstöd Uppskattat värde på stödrättigheternas enhetliga del i AB-området 121,72 euro/ha Stödberättigande areal är all jordbruksmark -> åkrar, permanenta grödor samt permanenta
Läs merIntresset för smak ledde till ny odlingsinriktning med gamla sorter
Intresset för smak ledde till ny odlingsinriktning med gamla sorter Ekologiskt speltvete är godare än konventionellt vanligt vete, menar Anders Lunneryd som investerat 8 miljoner i ny spannmålsanläggning.
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
. upplägg odlingsformer 1987-28 De skånska odlingssystemförsöken bygger ny kunskap två konventionella system, A,B tre ekologiska system, led C,D,E, sexårig växtföljd alla grödor samma år Önnestad, Bollerup,
Läs merTabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merEkoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous
Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd
Läs merPOM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merSorter ekologisk odling
Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Läs merOmläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merEkonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och
Läs merRIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015
KONVENTIONELL ODLING EU direktstöd Kompensations-ersättning Miljöersättning Sammanlagt Sammanlagt Förgröningsstöd Bidrag för balanserad användning av näringsämnen, 1) ca ca jordbruks- Växtodlings- Husdjurs-
Läs merAndra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Läs merPlöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Läs merOvanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.
Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs mer