Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Transkript

1 Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014

2 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering och bevattning Gödsling och kalkning Direkta metoder: Mekanisk bekämpning

3 Innehåll Grödans konkurrensförmåga Tajming Ettåriga ogräs Fleråriga ogräs Boken Ogräskontroll på åkermark

4 Grödans konkurrensförmåga Konkurrens: det negativa inflytande växter har på varandra i ett bestånd. Allt som förstärker grödans etablering och tillväxt gynnar grödans konkurrensförmåga och missgynnar ogräsen. Grödans konkurrens minskar ogräsens frö- och rotproduktion.

5 Grödans konkurrensförmåga avgör behovet av ogräsbekämpning Ökande konkurrensförmåga vallar vårsäd höstsäd våroljeväxter höstoljeväxter havre korn vårvete råg rågvete höstvete potatis, ärtor, åkerböna, sockerbetor Karin Jahr, 2013

6 Effekt av flerårig konkurrens på åkertistel och åkermolke genom växtföljder Foto: Anneli Lundkvist, SLU

7 Grödans konkurrensförmåga Påverkas av: Groningshastighet och uppkomsttid Tillväxthastighet Beståndsuppbyggnad Såteknik Radavstånd

8 Uppkomsttid Konkurrensstudier vårkorn åkermolke Korn 4 dagar före åkermolke Korn 8 dagar efter åkermolke Korn 26 dagar efter åkermolke

9 Uppkomsttid Konkurrensstudier vårkorn åkermolke Uppkomsttid Korn 4 dagar före åkermolke Korn 8 dagar efter åkermolke Korn 26 dagar efter åkermolke Procent av total mängd ovanjordisk biomassa vid skörd 90% korn + 10% åkermolke 50% korn + 50% åkermolke 10% korn + 90% åkermolke

10 Innehåll Grödans konkurrensförmåga Tajming Ettåriga ogräs Fleråriga ogräs Boken Ogräskontroll på åkermark

11 Tajming När en åtgärd utförs är mycket viktig för vilken kontrolleffekt man får. Görs åtgärden för tidigt så kommer man inte åt de ogräsplantor man vill bekämpa. Genomför man åtgärden för sent så kan ogräsplantorna ha blivit så stora att de inte påverkas nämnvärt av bekämpningen. Tajming är A och O!

12 Tajming För att veta när det är rätt tidpunkt för en åtgärd behöver man veta: vilka ogräsarter man har i fältet hur de fungerar hur de reagerar på olika åtgärder

13 Innehåll Grödans konkurrensförmåga Tajming Ettåriga ogräs Fleråriga ogräs Boken Ogräskontroll på åkermark

14 Ettåriga ogräs Gror vanligtvis på våren eller hösten. Sigurd Håkansson, 1995

15 Ettåriga ogräs Åkersenap gror tidigt Svinmålla gror senare

16 Ogräsharvning Ärter med åkersenap Obehandlat (120 pl/m2) Blindharvning (20 pl/m2) Ogräsharvning 3-4 blad (100 pl/m2) Foto: Torbjörn Karlsson

17 Ogräsharvning Vårvete med svinmålla m fl (%) 117 pl/m kg/ha Ogräs antal Skörd * * * 0 Obeh Blind Blind + 1*Ogräsh Blind + 2*Ogräsh Grå staplar = antal ogräsplantor/m2, Gula staplar = vårveteskörd, kg/ha vid olika behandlingar. * = signifikant skild från obehandlat led. Finansiär: Jordbruksverket

18 Radhackning Obehandlat Radhackat Vårrapsförsök, Skåne 2012 Foto Anders TS Nilsson

19 Ogräsvikt (g/m2) * * * * = signifikant skild från kontrolled (25 cm radavstånd, ingen bekämpning) Finansiär: Jordbruksverket

20 Vårrapsskörd (kg/ha) * * * * = signifikant skild från kontrolled (25 cm radavstånd, ingen bekämpning) Finansiär: Jordbruksverket

21 Innehåll Grödans konkurrensförmåga Tajming Ettåriga ogräs Fleråriga ogräs Boken Ogräskontroll på åkermark

22 Fleråriga ogräs Arter utan utlöpare krusskräppa, maskros Arter med utlöpare Ovanjordiska utlöpare: revsmörblomma Underjordiska utlöpare Grunt system: kvickrot, åkermolke Djupt system: hästhov, åkerfräken, åkertistel

23 Krusskräppa Art utan utlöpare Hög fröproduktion Kraftig pålrot Nya plantor från övre delen av pålroten Illustration: Emil Korsmo

24 Kvickrot Tunt fröskal Underjordiska stamutlöpare (rhizom) Grunt utlöparsystem Illustration: Emil Korsmo

25 Åkertistel Känslig för ljuskonkurrens Rotutlöpare Djupgående utlöparsystem Illustration: Emil Korsmo

26 Fleråriga ogräs Bekämpa när de är som känsligast för störningar. Kompensationspunkten: När rot/rhizomsystemet har lägst mängd torrsubstans. Hästhov: 3-5 blad Kvickrot (3-4 blad) Skräppa: 5-6 blad Åkermolke: 5-7 blad Åkertistel: 8-10 blad

27 Kvickrot Utveckling och tillväxt från sönderdelade utlöpare. Kompensationspunkt vid 3-4 blad. Sigurd Håkansson, 1989

28 Ny studie kring kompensationspunkt hos åkertistel och åkermolke Anneli Lundkvist, Theo Verwijst, SLU Tidigare studier: Många lantbrukare har ifrågasatt detta! åkermolke => 5-7 blad åkertistel => 8-10 blad

29 Ny studie kring kompensationspunkt hos åkertistel och åkermolke Anneli Lundkvist, Theo Verwijst, SLU, Uppsala Studier visade: Kompensationspunkt: åkertistel: före 6-bladsstadiet, åkermolke: före 5-bladsstadiet Orsak? Foto: Varwi Jacob Tavaziva Medfinansiär: Jordbruksverket

30 Fleråriga ogräs Plöjning och jordbearbetning sönderdelar rötter och rhizom. Avslagning sätter tillbaka tillväxten. Kombineras mekanisk bekämpning med konkurrens från en gröda förstärkts effekten ytterligare.

31 Fleråriga ogräs Tistelrotavskäraren: ny metod för mekanisk bekämpning av rotogräs. Redskap utvecklat av Bioforsk, Norge (Lars Olav Brandsæter, Kjell Mangerud) och Kverneland Foto: Kjell Mangerud, Bioforsk, Norge

32 Boken Ogräskontroll på åkermark Ny upplaga 2014 Innehåll: - Ogräsarter - Förebyggande åtgärder - Direkta åtgärder - Integrerad ogräsbekämpning Anneli Lundkvist, Karin Jahr och Ann-Marie Dock-Gustavsson Kan beställas på SJV:s hemsida Kan även laddas ned som pdf-fil Finansiär: Jordbruksverket

33 Frågor?