Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling"

Transkript

1 Ekologisk odling av grönsaker på friland Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Foto: Johan Ascard

2 Ogräsarternas biologiska egenskaper Text: Anne-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Uppsala De flesta gräsfrön har förmåga till groningsvila vilket möjliggör uppbyggnad av fröförråd i marken. Vilande frön stimuleras till groning av bl.a. växeltemperatur, ljus, nötning och kyla. Groningsvilligheten hos ettåriga (annuella) arter varierar över året och är olika för sommarannueller och vinterannueller. Fleråriga (perenna) ogräs delas in i platsbundna perenner utan utlöpare (t.ex. maskros) och vandrande perenner med utlöpare (t.ex. kvickrot). När de underjordiska delarna av en planta har minst näringsförråd är plantan som mest känslig för störning t.ex. genom avslagning eller jordbearbetning. En varierad växtföljd är viktig för att underlätta en ensidig förökning av en specialiserad ogräsflora. Ogräs ett relativt begrepp Begreppet ogräs är inte bundet till vissa arter. Fjolårspotatis kan bli ett ogräsproblem i efterkommande grödor. Alla arter kan förekomma som nyttoväxter i vissa fall och som oönskade ogräs i andra fall. Ogräs är växter som gör mer skada än nytta på den plats där de växer. I dagligt tal kallar vi vilda arter som konkurrerar med de odlade växterna om ljus, vatten och näring för ogräs. Oftast är dessa växter så kallade ruderatväxter med goda förutsättningar att växa i störda miljöer. Det gäller till exempel en mark med öppen odling av trädgårdsgrödor. Ruderatväxter dominerar i tidiga stadier av ett växtsamhälles succession mot igenväxning. Dessa växter är ljuskrävande och har därför förmåga att tillväxa snabbt på öppen mark som släpper in mycket ljus. Allteftersom vegetationstäcket sluts minskar ruderatväxternas förmåga att hävda sig och mera konkurrensstarka växter tar över. I trädgårdsodling strävar vi efter att skapa speciella växtmiljöer som gynnar de grönsaker som vi odlar. Kunskap om grundläggande ogräsbiologi ökar odlarens förutsättningar att reglera ogräsförekomsten i den fältmässiga trädgårdsodlingen. Gruppering efter livsform I trädgårdsodling delar vi ofta upp växtmaterialet i ettåriga kulturer (annueller) och fleråriga kulturer (perenner). Det är odlingstekniskt praktiskt att även Nattskatta är ett växande ogräsproblem i grönsaksodling i södra Sverige. (Foto: Annika Wuolo) dela upp ogräsarterna i dessa båda grupper. I en ettårig kultur är odlingsåtgärderna ofta främjande även för ettåriga ogräs, medan perenna ogräs ofta hävdar sig väl i perenna kulturer. Annuella ogräs De annuella ogräsen förökar sig enbart genom frön och kallas därför ofta i dagligt tal för fröogräs. Hos dessa har frönas groningsegenskaper stor betydelse för de skilda arternas möjlighet att hävda sig. Två viktiga egenskaper hos en art är frönas förmåga till groningsvila och årstidsvariationen i frönas groningsvillighet (groningsperiodicitet). Flertalet av våra vilda växter har frön som kan ligga vilande i jorden i många år. Man skiljer på miljöbetingad groningsvila och inneboende groningsvila. Den miljöbetingade groningsvilan beror på att miljön inte tillåter groning, t.ex. vid brist på vatten, värme eller ljus. Den inneboende groningsvilan kräver att fröet på något sätt stimuleras till groningsvillighet. Den inneboende groningsvilan kan brytas på flera olika sätt. Groning kan induceras med växeltemperatur, vilket vi har i markytan på våren vid högtryck med varma dagar och kalla nätter. Många frön kräver ljus för att gro, i vissa fall har man visat att det räcker med bråkdelen av en sekund 2

3 av fullt dagsljus för att stimulera till groning. När vi bearbetar jorden på våren ger vi en hel del frön ljusinduktion för groning samtidigt som vi i olika grad skadar fröskalet hos många frön (scarifiering). Vilande frön kan även stimuleras till groning av att den omgivande markvätskans salthalt förändras t.ex. vid tillförsel av nitrat samt av fuktig köldbehandling (stratifiering). Den inneboende frövilan medför att fröna i fröbanken gror successivt med fördelning över flera år. Detta ökar artens chanser till uthållig överlevnad på platsen. Bild 1 visar två huvudtyper av groningsperiodicitet. En grupp ettåriga ogräs, de sommarannuella, har en groningstopp på våren. De vinterannuella ogräsen har frön som kan stimuleras till groning även på eftersommaren. Under en period mitt i sommaren gror frön från de flesta annuella ogräsen i mindre omfattning, även om tillgången på vatten och värme är god. En del perenna arters frön (t.ex. maskros) gror även under högsommaren om det finns tillräckligt med fukt. Bland de sommarannuella ogräsen återfinns till exempel svinmålla och åkersenap. Svinmålla är ett mycket vanligt ogräs. Den är spridd över hela jordklotet utom i polarregionerna. Den trivs på all slags jord, men föredrar lös, fuktig jord som är kraftigt gödslad. Den konkurrerar starkt med rotfrukter och grönsaker om växtnäringen. Den har stor förmåga att anpassa sig till de förhållanden som råder på en plats. Om det finns gott om ljus, vatten och näring kan en enda planta ge upphov till tiotusentals frön. I en bristsituation kan ett frö ge en liten planta som bara producerar ett frö. Denna förmåga till anpassning kallas plasticitet och är utmärkande för många ogräsarter. Åkersenap föredrar näringsrik och kalkrik lerjord och kan där bli ett mycket konkurrenskraftigt ogräs i intensiva grönsakskulturer. Andra vanliga sommarannuella ogräs är etternässla, kamomill, dån, pilört, åkerspergel samt i södra Sverige även gängel och nattskatta. En vanlig vinterannuell ogräsart i grönsakskulturer är våtarv. Våtarv gror både på eftersommaren/hösten och på våren. Den är beroende av jämn och riklig fuktighet i markytan. Den uppträder som ogräs i kulturer som odlas på öppen, bearbetad mark. Andra vanliga vinterannuella ogräs är korsört, lomme, baldersbrå, penningört, åkerviol och vitgröe. Bild 1. Groningsbenägenhetens årstidsvariation hos frön i åkerjordens fröförråd. Heldragna kurvor = uppkomst efter grund bearbetning. Streckade kurvor = uppkomst från jord som ej bearbetats. (Håkansson, 1995) Bienna ogräs En tvåårig (bienn) art gror främst på våren, tillväxer vegetativt under första året men blommar och sätter frö först efterföljande år. Morötter och palsternacka är bienna arter som odlas som ettåriga grödor eftersom det är den näringsrika roten som har odlingsvärde. Jordbearbetning hindrar effektivt plantor av bienna arter att blomma och sätta frö. Biennerna blir därför sällan problemogräs, men vild palsternacka och vildmorot kan orsaka problem i grönsaksodlingar. Krustistel, kärrtistel, och vägtistel är exempel på andra bienner som kan förekomma som ogräs men då mest i radodlade perenna kulturer och i betesmarker. Perenna ogräs Olika perenna livsformer har olika förmåga att utvecklas i skilda kulturer. Det är därför ur odlingsteknisk synvinkel praktiskt att dela in de perenna ogräsen i undergrupper efter de perenna förökningsorganens utformning. Perenna ogräs utan utlöpare Perenna ogräs utan utlöpare kallas även platsbundna perenner. Dessa arter är känsliga för jordbearbetning precis som de bienna arterna. De blir därför sällan problemogräs i odling av ettåriga grödor där marken är väl bearbetad. Istället är det inne i raderna på radodlade perenna kulturer, på grusgångar, i vallar, gräsmattor och betesmarker som arter ur denna grupp har stora möjligheter att hävda sig. Det vanligaste exemplet är maskros men även daggkåpa, groblad och krusskräppa är platsbundna perenner som växer bäst på mark som sällan bearbetas och där tillgången på ljus är god. Perenna ogräs med utlöpare Perenner med utlöpare kallas även vandrande perenner. Utlöparsystemet kan vara svagt eller starkt med utlöpare på markytan eller i jorden. Utlöparna kan vara stammar eller rötter. Perenner med ovanjordiska utlöpare är känsliga för jordbearbetning och utvecklas därför bäst i mark som inte bearbetas, till exempel i raderna i perenna kulturer (t.ex. jordgubbar). Revsmörblomman, och en del andra arter med ovanjordiska utlöpare (stoloner), har en stor del av sina ovanjordiska skott nära markytan och kan därmed klara klippning bra, men de är känsliga för jordbearbetning. 3

4 Perenner med underjordiska utlöpare är representerade dels av arter med grunt utlöparsystem, känsligt för jordbearbetning, såsom brännässla, rölleka och buskmåra dels av ogräs med större motståndskraft mot jordbearbetning, såsom knölklocka, kvickrot, kirskål och åkervinda. Knölklockans utlöparsystem har spolformiga ansvällningar där växten lagrar energi. Knölklockan växer på odlad mark och längs vägkanter. Den trivs bäst på djupa, men inte vattensjuka, lätta, näringsoch kalkrika jordar. Den kan vara ett ytterst besvärligt ogräs i trädgårdar och parker. Andra besvärliga arter med vandrande utlöpare och spolformiga ansvällningar är knölsyska och åkermynta. Dessa båda arter föredrar emellertid fuktig jord och tolererar även kemiskt sur jord. Bild 2. Kvickrot, en vandrande perenn med underjordiska stamutlöpare (rhizom). (Illustration: Fredrik Stendahl) Kvickrot brukar kallas Nordens värsta ogräs. Den är väl anpassad till vårt svala och fuktiga klimat. Den föredrar lätt, mullrik eller sandblandad jord, men växer på alla jordtyper (utom flygsand och högmyr). Som ogräs finner vi den i de flesta grönsaksoch trädgårdskulturer, men den klarar sig dåligt i en gräsmatta som klipps regelbundet. Kvickroten har underjordiska stamutlöpare (rhizom) som huvudsakligen befinner sig i de översta tio centimetrarna av marken (bild 2). Hela utlöparsystemet kan därmed störas vid jordbearbetning. Upprepad jordbearbetning i kvickrotens 3 4-bladstadium kan utarma ett kvickrotsbestånd. Noggrant hackade grödor (t.ex. potatis), två-årig vall som klipps vid kvickrotens 3 4-bladsstadium, marktäckning med material som inte släpper igenom ljus eller en halvträda på försommaren med jordbearbetning vid kvickrotens 3 4-bladsstadium är effektiva metoder mot arten. Kirskål har i likhet med kvickrot utlöpande jordstammar. Den trivs bäst på näringsrik jord i halvskugga bland träd och buskar i trädgården, dessutom längs häckar, vägar och diken. Den uppträder som ytterst besvärligt trädgårdsogräs men tål inte upprepad klippning i kombination med ljuskonkurrens (t.ex. i en gräsmatta). Den tål inte heller ofta upprepad jordbearbetning, flerårig marktäckning eller plöjning, även om den lätt kan återkolonialisera ett område både med frön och utlöpare. Åkervindans rotsystem består dels av kraftiga horisontella förökningsrötter med förmåga att sprida sig över 20 m 2 på en säsong, dels av vertikala rötter som kan gå ned till ett djup av 2 m eller mer. Ljussökande skott utvecklas från knoppar både på krypande och vertikala rötter. Nya plantor kan även utvecklas från frön och rotstumpar. Liksom svinmållan är åkervindan mycket starkt spridd i världen. Den föredrar näringsrika, lätta och varma jordar. Som ogräs uppträder den i perenna kulturer såsom jordgubbar och bärbuskar. Åkertisteln har ett kraftigt rotsystem där de horisontella förökningsrötterna i huvudsak ligger på cm djup. De vattensökande vertikala rötterna når ner till grundvattennivån. Åkertistelns rötter har stark regenerationsförmåga och rötterna kan sprida sig en meter i månaden under goda tillväxtförhållanden. Åkertisteln är mest känslig för bekämpning när de ovanjordiska skotten har 8 10 blad (större än 5 cm) eller vid begynnande knoppstadium (när första knopp kan observeras i en population av tistelskott). Vid denna tidpunkt har de underjordiska rötterna sitt torrsubstansminimum. Man kan bekämpa åkertistel effektivt genom upprepad avslagning eller jordbearbetning i detta stadium (se vidare i nästkommande stycke). Kompensationspunkt Vid vegetationsperiodens början förbrukas reservnäring från de vegetativa förökningsorganen för att bilda nya ovanjordiska skott. Så fort plantan har fått gröna fotosyntetiserande skott tillförs plantan ny energi, men i början av växtperioden använder plantan mer energi än vad den kan assimilera genom sin fotosyntes. Plantan har i detta tidiga skede negativ nettoassimilation. Så småningom når plantan ett stadium då den syntetiserar lika mycket energi som den förbrukar. Detta stadium, då plantans assimilation exakt kompenserar för plantans energiförbrukning, kallas kompensationspunkten. Plantans underjordiska delar har vid denna punkt nått sitt minsta näringsförråd. Efter detta stadium kan plantan både assimilera energi för sin förbrukning och för upplagring i förökningsorganen (rhizom, knölar eller rötter). Vid kompensationspunkten är plantan som mest känslig för störning. En arts kompensationspunkt kan knytas till ett visst utvecklingsstadium av plantans ovanjordiska 4

5 möjligt att gynna kulturväxten genom att på olika sätt ge den försprång gentemot ogräset t.ex. genom att plantera ut förkultiverade plantor. Kulturväxtens konkurrensfördelar stärks genom att eftersträva jämnhet, täthet och snabbhet. All teknisk utveckling som medför en förbättring av kulturväxtens jämnhet, täthet och snabbhet gynnar grödan gentemot ogräsen. Det kan gälla såteknik, teknik för plantuppdragning och plantering, bevattning och gödsling. Bild 3. Utveckling och tillväxt av kvickrot från sönderdelade utlöpare. Fram till 3 4-bladsstadiet förbrukar kvickroten mer organiskt material i det underjordiska systemet än som tillförs via fotosyntesen. (Håkansson, 1989) Växtföljd Ogräsen påverkas i mycket hög grad av de odlingsåtgärder som görs på fältet. Ensidig odling av en gröda gynnar ensidigt de ogräs som klarar av de odlingsåtgärder som är förknippade med den grödan. Till exempel medför ensidig odling av ettåriga kulturer att ettåriga ogräsarterna lätt uppförökas. På samma sätt får perenna ogräs goda tillväxtmöjligheter i perenna kulturer. Det kan vara svårt att växla mellan ettåriga och fleråriga kulturer, men där så är möjligt erhåller man en mycket god indirekt bekämpning av ogräsen. Ett sätt att få in en flerårig gröda i grönsaksodlingen är att odla en 1 2-årig gröngödslingsvall som man slår av 2 3 gånger under en säsong. För att missgynna perenna ogräs ska gröngödslingsvallen slås i god tid före ogräsens blomning. Flerårig upprepad avslagning i kombination med konkurrens i gröngödslingsgrödorna ger god effekt mot perenna ogräs. Gröngödslingen ska innehålla arter med god ljuskonkurrerande förmåga t.ex. rödklöver, vitklöver eller lusern i blandning med gräs för god marktäckning. Bild 4. Utveckling och tillväxt av åkertistel från sönderdelade rotutlöpare. Hos åkertisteln minskar torrsubstanmängden i rotsystemet fram till 8 10-bladsstadiet. (Dock Gustavsson 1994) skottdelar. Kvickrot är känsligast för återkommande störning då primärskotten har 3 4 blad (bild 3). Åkertistel har sitt känsligaste stadium vid 8 10 blad eller när första knopp kan observeras i ett bestånd av tistelsskott (bild 4). Generellt kan sägas att kompensationspunkten för en växt inträffar alltid före växtens blomning. Det är således effektivt att slå av eller på annat sätt störa oönskad vegetation före blomning. Konkurrens Alla växter konkurrerar om tillgången på ljus, vatten, näring, syre och koldioxid. Det är möjligt att på olika sätt gynna kulturväxternas tillgång på dessa tillväxtfaktorer genom att sträva efter att ha växtbestånd som väl täcker marken och som därmed gör det svårt för ogräsen att etablera sig. Det är även Litteratur Dock Gustavsson, A. (1994). Åkertistelns biologi och förekomst. Växtskyddsnotiser 58:3. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala. Dock Gustavsson, A. (2000). Växtföljdens betydelse för ogräsflora och ogräsproblem. Ekologisk konferens, Högskolan i Hedmark, Hamar, Norge. Fogelfors, H. (ed.), (1995). Ogräsnyckeln. Sveriges lantbruksuniversitet. Speciella skrifter 59. Uppsala. Håkansson, S. (1989). Jordbearbetningen och ogräset. Aktuellt från Lantbruksuniversitetet 382. Sveriges Lantbruksuniversitet.Uppsala. Håkansson, S. (1995). Ogräs och odling på åker. Aktuellt från lantbruksuniversitetet 437, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Korsmo, E., Vidme, T. & Fykse, H. (1981). Korsmos ogräsplanscher. LTs förlag, Stockholm. Lundkvist, A. & Fogelfors, H. (2003). Ogräsreglering på åkermark. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Distribution: Jordbruksverket, Jönköping. 5

6 Ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Text och foto (där inte annat anges): Johan Ascard, Jordbruksverket, Alnarp Ogräs är ett av de största problemen i ekologisk grönsaksodling. För mycket ogräs ger lägre skörd och sämre kvalitet. Handrensning av ogräs kräver ofta flera hundra arbetstimmar per hektar i morötter och andra direktsådda grödor. Det största problemet är ofta ettåriga ogräs i själva plantraden. Ogräsen mellan raderna klaras normalt med mekanisk radrensning. Ofta har man stora ogräsproblem på lätta mullrika jordar, som ofta innehålla många ogräsfrön. Fleråriga ogräs vållar stora problem om de finns i odlingen, men ekologisk grönsaksodling förutsätter att man har fritt från rotogräs innan man börjar odla grönsaker. Ogräsproblemen är störst i direktsådda kulturer t.ex. morot och frölök, med långsam tillväxt i början (bild 1). Dessa kulturer är känsliga för ogräskonkurrens och kräver att man har tämligen ogräsfritt under en stor del av odlingsperioden. I planterade grödor, som kål och sallat, och i snabbväxande grödor som potatis och sättlök kan en stor del ogräset rensas maskinellt. Bild 2. Börja handrensa tidigt, när grödan har cirka två örtblad, för att inte grödans tillväxt ska försämras. Arbetet går också fortare när man rensar ogräsen tidigt. Bild 1. Morötter, lök och andra kulturer med långsam etablering är mycket känsliga för ogräs och kräver att man har tämligen ogräsfritt under en stor del av odlingsperioden. Bilden visar frölök där man i den övre delen inte rensat ogräs alls. När behöver det vara ogräsfritt? Grönsakerna behöver inte ha ogräsfritt under hela växtperioden. En viss ogräsförekomst tidigt på säsongen kan tvärtom innebära fördelar genom att hindra vinderosion. Men sedan är det viktigt att börja rensa när ogräsen är relativt små för att arbetet ska gå fort och för att undvika skador på grödan (bild 2). En bra tumregel i grönsaksodling kan vara att handrensa ogräs när direktsådda grödor har cirka två örtblad. I ekologisk odling av sockerbetor rekommenderas t.ex. att påbörja handrensningen när betorna har två örtblad och vara klar när betorna har fyra örtblad. Generellt gäller att om man haft fritt från ogräs under första halvan av odlingssäsongen, orsakar ogräs under andra halvan av odlingssäsongen normalt ingen skördeminskning. Men det är mycket viktigt att blommande ogräs inte får stå kvar och sprida ogräsfrön. I grödor med svag konkurrensförmåga och lång utvecklingstid, t.ex. purjo, lök och selleri, bör man vara särskilt noga med att hindra fröspridning på hösten. I vissa grödor som spenat, gräslök, persilja och dill måste det vara nästan helt ogräsfritt ända fram till skörd för att klara kvalitetskraven och för att inte skörden ska ta för lång tid. För mycket ogräs mot slutet av säsongen kan också leda till sämre upptorkning och mer problem med svampsjukdomar. Stora ogräs kan även orsaka problem vid skörden. Kritisk period Grödorna har en kritisk period, då ogräs har störst negativ påverkan på skörden. Den kritiska perioden varierar i olika grödor, men börjar ofta några veckor efter grödans uppkomst och varar upp till halva växtperioden för känsliga växtslag som morot och lök. Under den kritiska perioden bör man ha tämligen fritt från konkurrenskraftiga ogräs i odlingen för att 6

7 inte skörden ska minska. För känsligare grödor som morot och lök kan det behövas två handrensningar under den kritiska perioden. Kulturer med större frön, t.ex. rödbetor, ärter och bönor har större konkurrensförmåga och har kortare kritisk period. I dessa grödor kan det räcka med en handrensning i rätt tid för att undvika skördeminskning. Kunskap om ogräsen kritiska period är viktig för att veta när man senast måste rensa bort ogräsen för att inte få lägre skörd. I morötter har engelska undersökningar visat att man bör göra den första handrensningen senast 3 5 veckor efter uppkomst, beroende på ogräsförekomst, för att skörden inte ska minska. Ungefär samma tidsintervall gäller i direktsådd och planterad frölök. Andra engelska undersökningar har visat att handrensning 2 4 veckor efter uppkomst var säkrast för att minska skördeminskning i kålrot och rova. Men om det fanns lite ogräs kunde handrensningen göras upp till 4 veckor senare utan att skörden minskade. Här följer ett exempel på strategi i morötter och andra direktsådda grödor: Välj och skapa lämpliga fält Odla grönsaker på fält fria från rotogräs och med måttligt med fröogräs Var noggrann med ogräsbekämpningen i alla grödor i växtföljden Förbättra jordstruktur, dränering, ph och gödsling vid behov Använd fördröjd sådd där det lämpar sig Skapa en jämn såbädd och så i raka rader Flamma ogräsen omedelbart före grödans uppkomst Radrensa tidigt, nära raden, med noggrant inställd utrustning Handrensa i rätt tid, innan ogräset blir för stort Fortsätt radrensa och kupa, vid behov en gång i veckan Komplettera vid behov med mer handrensning Hindra fröspridning genom att rycka ogräs före blomning. Strategi mot ogräs För att klara ogräsen i ekologisk odling krävs ett helhetsgrepp. Planera växtföljden och alla odlingsåtgärder för att undvika allvarliga ogräsproblem. Erfarenheten visar att de odlare som oftast lyckas bra är de som planerar och utför alla åtgärder i rätt tid och med rätt teknik (bild 3). Det är minst lika viktigt med de förebyggande som med de direkta åtgärderna. Bild 4. Det är viktigt att grönsakerna odlas på fält med bra grundförutsättningar. Bilden visar ett morotsfält med mycket ogräs i en dåligt dränerad svacka i fältet. Bild 3. Ett framgångsrikt exempel i morötter. I sent sådda morötter har Frans Brozén på Gotland genom väl utförda förebyggande och direkta åtgärder lyckats få en tämligen ogräsfri morotsodling utan att ännu ha rensat några ogräs för hand. Förebyggande metoder Grundförbättrande åtgärder En bra jord med goda odlingsförhållanden är den bästa förutsättningen för att grödan själv ska kunna utvecklas och konkurrera med ogräsen. Fläckar i fälten med dålig dränering ger dålig gröda och mycket ogräs (bild 4). Se därför till att skapa fält med bra förutsättningar och förbättra vid behov markstruktur, ph, dränering och gödsling. 7

8 Växtföljd och förebyggande åtgärder Växtföljden har mycket stor betydelse för att klara ogräsen. En varierad växtföljd med olika typer av grödor och mekanisk bearbetning vid lämpliga tidpunkter är viktigt för att få fritt från rotogräs och måttligt med fröogräs. En välskött flerårig vall är mycket bra mot rotogräs. I lantbruksgrödorna är det viktigt att välja grödor och sorter med bra konkurrensförmåga mot ogräs. Intensiv grönsaksodling uppförökar ofta ettåriga ogräs, t.ex. korsört, nattskatta, etternässla, som trivs i öppna grödor och kan gro och utvecklas även sent på säsongen. Dessa typer av ogräs minskar med en mer varierad växtföljd. Det finns dock ettåriga ogräs, som svinmålla och våtarv, och fleråriga ogräs, som kvickrot och åkertistel som utvecklas bra i olika slags grödor och mot dessa krävs uppmärksamhet i alla växtföljder och grödor. Om man odlar grönsaker måste man vara extra noga med ogräsregleringen i alla grödor i växtföljden, även i vall och stråsäd. Låt inte ogräsen få möjlighet att föröka sig någonstans i växtföljden. Det är billigare och bättre att bekämpa ogräs i vall och stråsäd än i grönsaksgrödorna. Ogräsharva således i stråsäd även om man inte får skördeökningar i den grödan. Kör ner eller slå av svaga grödor så att inte ogräs förökar sig. Bekämpa rotogräsen Fleråriga ogräs är mycket svåra att hålla efter i en växande grönsakskultur (bild 5). Man bör därför skapa och välja fält för grönsaksodling, som är nästan fria från rotogräs. Åkertisteln blir ofta ett problem i ekologisk odling, särskilt i växtföljder med lite vall. Rotsystemet är så djupt att mekanisk bekämpning ofta inte är tillräckligt effektiv. En tät tvåårig vall eller gröngödsling konkurrerar bra med fleråriga ogräs. Var noga med etablering av gröngödsling och vall för att undvika att kvickrot och andra ogräs etablerar sig i glesa fläckar. Putsa gröngödslingarna när rotogräsen är i sitt känsliga stadium (kompensationspunkt), vilket kan kräva 3 4 avslagningar per år. Åkertistel som har ett djupt rotsystem bekämpas bäst i täta vallar med upprepade avslagningar när tistelplantan har 8 10 blad, innan den går i blom. Åkermolken bör slås av när plantan har 5 7 blad. Kvickrot kan bekämpas med upprepade jordbearbetningar. Kör med skärande stubbearbetningsredskap och sönderdela kvickrotens utlöpare när nya skott har 3 4 blad. Avsluta med en väl utförd plöjning. På lätta och medeltunga jordar kan även Kvick-upp-harven användas på halvträda för att få snabbare effekt. Hindra kvickroten från att spridas från kanter och odlingshinder genom att göra extra jordbearbetningar utan att dra ut kvickrot i fältet. Bild 6. Upprepad harvning på våren kan locka upp många fröogräs och därigenom minska ogräsproblemen i grönsaksodlingen. Bild 5. Kvickrot och andra rotogräs skadar morötterna kraftigt och är mycket svår att bekämpa i grönsaksodling. Fleråriga rotogräs måste därför bekämpas i hela växtföljden så att man har fritt från rotogräs där man ska odla grönsaker. Bilden visar skador av kvickrot i morötter. Mekanisk bearbetning och svartträda Bra växtföljd med putsade vallar är ofta inte tillräckligt utan det krävs ofta mekanisk bearbetning också mot både ettåriga och fleråriga ogräs. Det är dock viktigt att tänka på att intensiv bearbetning av jorden ökar mineraliseringen av kväve och därmed risken för utlakning. För att minska risken för kväveförluster bör man undvika helträda som innebär att jorden ligger obevuxen under vinterhalvåret. En kort försommarträda med mekanisk bearbetning kan användas före sena grönsakskulturer och före sådd av gröngödsling i renbestånd (bild 6). Efter tidigt skördade grönsakskulturer kan man hinna bearbeta jorden flera gånger innan man sår en fånggröda eller höstsäd. 8

9 Hindra fröspridning Det är viktigt att hindra ogräs från att blomma och fröa av sig. Några få ogräs kan snabbt öka jordens ogräsfröförråd och sedan orsaka problem under lång tid framöver. En planta av t.ex. svinmålla och baldersbrå kan sprida tusentals frön per planta (bild 7). Ogräsfrön kan sedan gro successivt under många år. Svinmålla och åkersenap t.ex. kan ofta överleva mer än 10 år i åkermark. Andra långlivade arter som ofta överlever mer än 5 år i åkermark är lomme, penningört, viol, våtarv och plister. Arter vars frön ofta har kort livslängd i åkermark är olika gräsarter, korsört och maskros. Bild 7. Det är viktigt att inte låta ogräs blomma och sprida frön. En planta av baldersbrå kan sprida över frön. Minska fröbanken i jorden Jordens förråd av ogräsfrön (fröbanken) innehåller ofta i storleksordningen ogräsfrön per kvadratmeter. Mekanisk bearbetning är det snabbaste sättet att minska jordens förråd av ogräsfrön. Flitig jordbearbetning kan enligt uppgift minska jordens fröförråd med hälften på ett år. Om man har problem med åkersenap eller spillraps, som lätt kommer i groningsvila, bör man dock på hösten endast göra mycket ytliga harvningar, som stimulerar dessa frön att gro. Djupare bearbetning kan istället konservera ogräsen, vilket ger större ogräsproblem i framtiden hos dessa långlivade frön. För att ogräsfrö ska gro ställs flera krav: moget frö (utan groningsvila) rätt fuktighet rätt temperatur / temperaturväxlingar syretillförsel ljus mekanisk påverkan på fröskalet (alt. mikrobiell nedbrytning) Jordbearbetning stimulerar ogräsfrön att gro, men de flesta ogräsfrön som gror dör på väg upp innan de bildar livsdugliga plantor. Om jorden innehåller t.ex frön per m 2 och 15 % av dessa gror, innebär det att ogräs gror per år. Om 5 % av de groende fröna bildar livsdugliga plantor innebär det ett ogräsbestånd på 300 ogräs per m 2, vilket är ganska normalt i ekologisk odling. Intensiv bearbetning lockar fler ogräs att gro och tömmer därför fröbanken snabbare. Om man låter ogräs fröa av sig ökar jordens förråd av ogräsfrön och ogräsproblemen ökar. Mörkerharvning Genom att utestänga ljuset vid jordbearbetning och sådd kan man minska uppkomsten av vissa frogräs. Effekten beror på att många ogräsfrön behöver en kort ljusimpuls för att börja gro. Mörkerharvning ska göras minst en timme efter solnedgång och minst en timme före soluppgång. Man behöver inte köra på natten utan man kan även bearbeta på dagen med redskapen omsorgsfullt övertäckta med ljustätt material. Mörkerharvning har gett varierande resultat med över 50 % minskad uppkomst i vissa försök men nästan ingen effekt alls i andra. Många faktorer påverkar resultatet. Mörkerharvning har ofta bra effekt på småfröiga arter, t.ex. svinmålla, våtarv, etternässla, vitgröe och åkerviol. Odlingsteknik Noggrann såbäddsberedning och sådd Det är viktigt att jordbearbetning och sådd leder till en jämn markyta, för att få en jämn uppkomst och för att flamning, radrensning och ogräsharvning skall fungera bra. Det är också viktigt med raka rader för att man ska kunna radrensa med precision nära raderna. Det kan vara en fördel att öka plantantalet så att man har råd att förlora en del plantor vid flamning och ogräsharvning. Falsk såbädd och fördröjd sådd Falsk såbädd innebär en tidig harvning så fort det går att komma ut på fältet utan att orsaka strukturskador. Jorden får därefter ligga orörd några veckor så att ogräsfrön hinner gro. Därefter harvas fältet ytligt före sådd för att inte riva upp för många nya ogräsfrön. När man använder falsk såbädd bör markytan vara tilljämnad redan efter höstplöjning. För att undvika att stimulera nya ogräsfrön att gro kan man även låta jorden ligga orörd efter första harvningen och sedan så direkt, vilket då blir en typ av fördröjd sådd. Fördröjd sådd används ofta som en viktig del i strategin mot ogräs för att få upp så många ogräs som möjligt före grödans uppkomst och därigenom få en så långvarig effekt av flamningen som möjligt. Man gör i ordning såbädden i normal tid och väntar 9

10 sedan med sådden någon eller några veckor, beroende på gröda, väder mm. Man kan sedan så direkt utan förnyad harvning. Undvik då att använda förplogar på såmaskinen för att inte locka nya ogräs att gro. Så inte för grunt när man avser att flamma ogräs före grödans uppkomst. Det är också viktigt med jämn frötäckning vid sådden så att grödan kommer upp jämnt. Fördröjd sådd med upprepade harvningar är ofta lämplig när man har sent sådda eller planterade kulturer. Harvningarna kan dock leda till en uttorkning av såbädden, vilket gör metoden mindre lämplig på styvare jordar och i försommartorra områden utan bevattning. Det finns andra situationer när man undviker fördröjd sådd, t.ex. i mellersta och norra Sverige där man har en kort odlingssäsong. Fördröjd sådd är inte heller lämplig när man odlar frölök som kräver tidig sådd. Det råder olika meningar om man vid fördröjd sådd ska harva före sådd eller så direkt. Många menar att harvningen är en billig åtgärd som försäkrar att man får ogräsfritt vid sådd. När man sår t.ex. palsternackor med lång groningstid hinner ändå en stor andel av ogräsen komma upp före grödan, vilket gör att flamning i alla fall ger bra resultat. Fördröjd sådd utan harvning före sådd bygger på att man sedan måste flamma före grödans uppkomst, annars är det bättre att harva för sådd så har man i alla fall fått bort en del ogräs. Om man på grund av dåligt väder inte kan flamma före grödans uppkomst får man mer ogräs än om man hade harvat före sådd. Det finns fördelar med att så direkt utan harvning när man sår grödor som kommer upp ganska snabbt, t.ex. rödbetor. Om man då inte harvar före sådd kommer ogräset upp snabbare än grödan och då ger flamningen bättre resultat. Om man inte harvar före sådd måste man med långsamgroende kulturer ibland flamma två gånger före grödans uppkomst för att inte ogräsen ska bli för stora. Det innebär högre kostnader och mer energiåtgång, men många tar hellre den kostnaden om det kan leda till mindre handrensning längre fram. Bred eller smal såbill En del ekologiska grönsaksodlare föredrar att så t.ex. morötter och lök i enkelrader med en smal såbill, för att kunna radhacka maskinellt närmare raden och därigenom få färre ogräs kvar att rensa för hand (bild 8). Många ekologiska morotsodlare som prövat smal såbill går dock tillbaka till bred såbill, där fröerna sås i t.ex. trippelrader, d v s tre rader tätt tillsammans i ett 5 10 cm brett band (bild 9). Med bred såbill ökar skörden avsevärt och många menar att den ökade intäkten mer än väl betalar merkostnaden för handrensning. Bäddodling, drillar eller plan mark Ogräsbekämpningen kan underlättas om man odlar på upphöjda bäddar eller drillar. Man kan t.ex. odla Bild 8. Några odlare föredrar enkelrader för att kunna radrensa mycket nära raden och därigenom minska antalet ogräs i raden som behöver handrensas. Bilden visar lökodling på Tångagård i Halland. Bild 9. De flesta större ekologiska morotsodlare föredrar att odla morötter med bred såbill för att få högre avkastning. Den högre skörden betalar den ökade kostnaden för handrensning. Bilden visar trippelrader av morötter hos Widegren på Gotland. morötter på drill med samma radavstånd som till potatis (bild 10). Fördelar med att odla på upphöjda bäddar och drillar är att jorden blir torrare och varmare på ytan och matjordslagret blir djupare. Ogräsbekämpningen på bäddar underlättas genom att den torrare ytjorden ofta leder till att färre ogräs gror, och att den tillgängliga tiden för mekanisk radrensning ökar (bild 11). Det blir dock ofta svårare att komma riktigt nära raden med precisionsradrensning när man odlar på drill. Det kan också behövas specialbyggda extra redskap för att komma åt ogräsen på sidorna på bäddarna. 10

11 Bild 10. När man odlar morötter på drillar med samma radavstånd som till potatis kan man använda potatismaskiner för mekanisk rensning och kupning. Bilden visar odling av morötter på drill hos Henry Karlström i Västmanland. Plantering i stället för direktsådd Ogräsproblemen minskar betydligt om man planterar en gröda istället för att direktså den. En förkultiverad planta etablerar sig snabbt och konkurrerar bra med ogräsen. Planterade grödor som kål, lök och majs tål mekanisk bearbetning i form av ogräsharvning och körning med skrappinnar redan 1 2 veckor efter plantering. Ogrästrycket minskar också om man hinner göra ett antal ytliga harvningar före planteringen. De flesta grödor som kan planteras, t.ex. kål och sallat, planteras som regel eftersom man även får jämnare utveckling och högre kvalitet. Det finns ett intresse att plantera frölök, men det har hittills hindrats av att plantkostnaden är för hög. I Danmark har plantlök blivit mycket populärt och där används både dansk och holländsk plantlök (bild 12). Direkta metoder Här följer en beskrivning av olika direkta metoder, med fokus på marktäckning, flamning, mekanisk ogräsbekämpning och handrensning. Marktäckning I storskalig ekologisk grönsaksodling är marktäckning med plast vanligt i t.ex. squash. Särskilt i mindre odlingar förekommer även marktäckning med grönmassa, t.ex. i selleri och vitkål. Beroende på täckmaterial kan marktäckning ha olika effekter på ogräs, växtnäring, marktemperatur och markfuktighet. Bild 11. När man odlar på upphöjda bäddar blir matjordslagret djupare och jorden torrare och varmare. Bilden visar bäddodling av morötter på Mariannes farm. Bild 12. Genom att plantera ut grödan istället för att direktså, får grödan en snabb utveckling i fält och ogräsbekämpningen underlättas. Bilden visar planterad frölök, som är mycket vanligt i ekologisk odling i Danmark. Marktäckning med organiska täckmaterial När man använder organiska täckmaterial, som färsk grönmassa, måste jorden vara fri från rotogräs, eftersom de annars ofta gynnas av marktäckningen. Organiska material verkar ofta både fysikaliskt och kemiskt. Marktäcket hindar ljuset från att nå marken och materialet är ofta i sig självt ett dåligt växtmedium. Från t.ex. raps- och råghalm frigörs dessutom naturligt växthämmande ämnen. Marktäckningen med organiska material kan påverka jordstrukturen positivt bl.a. genom ökad mikrobiologisk aktivitet. Organiska täckmaterial måste läggas på i jämna tjocka skikt (5 10 cm) och ofta fyllas på under säsongen för att ge tillräcklig ogräseffekt (bild 13). Vid tillförsel av grönmassa i stora mängder finns det risk för stora växtnäringsförluster. Tjocka lager av organiska material medför också långsammare förändringar av marktemperaturen än med barmark. Marktäckning med plast Marktäckning med plast har många praktiska fördelar. Plasten går att lägga ut maskinellt och den hindrar effektivt ogräs. Plasten ökar även jordtemperaturen vilket är en fördel när man odlar värmekrävan- 11

12 längre. Stärkelseplasten är 2 4 gånger dyrare än vanlig plast. Listpriset 2003 på nedbrytbar svart Bio-Agro plast är 1,50 kr/m 2 för tjockleken 18 my, och 2,50 kr/m 2 för 30 my. Vanlig polyetenplast kostar ca 0,60 1,00 kr/m 2 beroende på kvalitet och mängd. Många odlare uppger ändå att de är nöjda med den nedbrytbara plasten eftersom det spar tid och pengar när man slipper samla upp och göra sig av med plasten på hösten. Dessutom känns det bättre att använda en biologiskt nedbrytbar plast. Läs mer om marktäckning i avsnittet Marktäckning i grönsaksodling av Hansson & Schroeder (2003). Bild 13. Marktäckning med färsk grönmassa måste läggas på i jämna tjocka skikt för att ge tillräcklig ogräseffekt. (Foto: Elisabeth Ögren). de grödor som squash och pumpa. Plasten ger också rena och torra produkter. Marktäckning med plast förutsätter ofta droppbevattning under plasten. Man kan även täcka med svart fiberduk, som då bör vara relativt tjock och väga 50 g/m 2 eller mer för att ha tillräcklig ogräseffekt. Användning av polyetenplast är omdiskuterad i ekologisk odling, bland annat för att det medför avfallsproblem efter användning. Det är därför önskvärt att plasten efter användning kan energiåtervinnas genom avfallsförbränning i värmeverk. Det finns numera även nedbrytbar stärkelseplast (bild 14). På svenska marknaden finns t.ex. ett fabrikat som heter Bio-Agro (säljs via Olssons Frö), som består huvudsakligen av stärkelse från majs, vete och potatis. Plasten finns i två tjocklekar, 18 eller 30 my. Nedbrytningen sker av mikrorganismer i marken. Den tunnare plasten ger enligt uppgift ogrässkydd under 6 12 veckor, men den tjockare håller Flamning Flamning före grödans uppkomst Flamning med gasollåga är en mycket vanlig metod i ekologisk odling för bekämpning av små ettåriga fröogräs före grödans uppkomst i morötter, palsternacka, lök och andra grödor med långsam groning. Flamning kan även användas i mer storfröiga kulturer, t.ex. rödbetor, men då hinner grödan ofta upp före ogräsen. En lyckad flamning kan ofta minska arbetstiden för handrensning med hälften, vilket kan spara arbetskostnader i storleksordningen kr/ha (bild 15). Flamning är energikrävande och relativt dyr, jämfört med mekaniska metoder, men är ofta den bästa metoden för ogräsbekämpning före grödans uppkomst i ekologisk grönsaksodling. Flamningen har bara effekt på uppkomna ogräs. Det långsiktiga resultatet av flamningen beror därför på hur många ogräs som kommer upp före och efter flamningen. Det är därför mycket viktigt att förbereda såbädden så att så många ogräs som möjligt kommer upp före grödan. Effekten av flamning är ofta bäst vid tidig sådd på kall jord då grödans uppkomsttid är lång och många ogräs hinner upp före grödan. Vid sen sådd blir tidsskillnaden mellan Bild 14. Marktäckning med plast har god effekt på ogräs och ökar marktemperaturen. Nedbrytbar stärkelseplast som på bilden börjar brytas ner efter några månader. Bild 15. En lyckad flamning före grödans uppkomst kan ofta minska handrensningstiden med över hälften. Bilden visar en morotsodling där hela odlingen utom en rad blivit flammad. 12

13 grödans och ogräsens uppkomst mindre. Vid sen sådd är det därför ofta ingen idé att flamma när grödan kommer upp samtidigt med ogräsen. Tidpunkten för flamning är mycket avgörande för resultatet. Det gäller att vänta med flamningen till precis före grödans uppkomst för att så många ogräs som möjligt ska ha kommit upp. Varje dag man kan vänta med flamningen kan därför ha stor betydelse för resultatet. Många odlare använder högre utsädesmängd för att ha råd att flamma bort en del plantor om flamningen görs när grödan börja komma upp. Normalt skadas inte grödan om groddarna är under markytan, men det kan hända om jordstrukturen i såbädden är mycket grov att groddar som befinner sig i jordsprickor exponerade för flammorna kan skadas i bladkanterna. Flamning strax efter grödans uppkomst De flesta grönsaksgrödor tål inte flamning efter grödans uppkomst, men det finns några undantag. I direktsådd lök kan man vänta med flamningen tills löken är 1 centimeter hög och är i bygelstadiet. Den flammade spetsen vissnar ner men löken växer vidare utan att skörden minskar. I sättlök kan första flamningen göras när löken är ca 5 cm hög utan skördeminskning (bild 16). I sockermajs kan man flamma när bladen är ca 2 cm höga. Vid flamning efter grödans uppkomst är det extra viktigt att ogräsen är mycket små och att man inte flammar med högre värmedos än nödvändigt användningen av flamning i USA på 1960-talet. Lök och majs kan flammas selektivt med snedställda brännare så att flamman sveper in i raden från att grödan är ca 15 cm hög (bild 17). I purjolök kan man flamma i raden när purjoplantan är ca 8 mm i diameter. Den nedre delen av plantan tål en kort flamning medan små ogräs dör av samma behandling. De yttre bladen på majs och lök vissnar ofta efter flamningen men plantan växer vidare. Vid selektiv flamning är det mycket viktigt att anpassa inställning och värmedos för att få tillräcklig effekt på ogräsen utan att skada grödan. I sättlök kan hela ogräsbekämpningen klaras med en kombination av radrensning och upprepade flamningar. Men försök har visat att utvecklingen kan försenas och skörden kan minska 5 20% jämfört med om man rensar ogräsen i raden för hand. I dag används inte selektiv flamning mycket eftersom det finns bra och billiga mekaniska metoder för bearbetning i raden med t.ex. skrappinnar. Selektiv flamning i växande gröda kan dock vara användbar under fuktiga år då mekanisk ogräsbekämpning inte fungerar. Selektiv flamning i växande gröda Vid selektiv flamning i raden i växande gröda utnyttjar man skillnaderna mellan grödan och ogräsens höjd och värmetolerans. Selektiv flamning i fodermajs och sojabönor var den huvudsakliga Bild 17. Brännarinställning vid selektiv flamning i raden i lök. Bild 16. I sättlök kan man flamma i raden när löken är 5 cm hög. På bilden är ogräsen i hjärtbladstadiet, vilket är lämpligt stadium vid flamning. Verkningssätt av flamning på ogräs Flamning verkar genom att ovanjordiska växtdelar hettas upp till strax under 100 C så att cellerna brister och vävnaden torkar ut. Man bränner således inte ogräsen, och det är missvisande att prata om ogräsbränning. Flamning med gasollåga har bäst effekt på små ettåriga ogräs. Helst ska ogräsen bara vara i hjärtbladstadiet. Flamning har motsvarande ogräseffekt som en kontaktverkande kemisk bladherbicid, tex. Reglone. Vädret bör vara torrt, varmt och vindstilla. På vissa typer av mulljord finns risk för jordbrand, men det finns odlare som regelbundet flammar på mulljord (bild 18). Ogräsarternas känslighet varierar. Arter med tunna blad och exponerade tillväxtpunkter, t.ex. svinmålla och våtarv är mycket känsliga. Arter med rosettaktigt växtsätt och skyddade tillväxtpunkter, 13

14 Ogräs kan delas in i fyra grupper när det gäller känslighet mot flamning: 1. Mycket känsliga arter, med tunna blad och oskyddade tillväxtpunkter, t.ex. svinmålla, våtarv, etternässla och jordrök. Dessa ogräs kan bekämpas fullständigt när de har 1 4 örtblad med en gasoldos på kg/ha (avser bredflamning). 2. Medelkänsliga arter, med tjockare blad än de i grupp 1, t.ex. korsört, åkerpilört och arter med skyddade tillväxtpunkter, t.ex. trampört. Dessa ogräs kan också bekämpas fullständigt med en behandling, men med högre doser än de i Grupp 1. Korsört med 1 2 örtblad kan t.ex. bekämpas fullständigt med 30 kg/ha, men större plantor kräver avsevärt högre doser. Bild 18. Man avråder ofta från flamning på mulljordar med tanke på brandrisken, men det finns odlare som rutinmässigt och framgångsrikt flammar på vissa typer av mulljordar. Bilden visar ett flammat morotsfält på mulljord hos Widegren på Gotland. t.ex. baldersbrå och vitgröe, är toleranta och kommer ofta tillbaka efter flamning, särskilt om ogräsen har utvecklat flera blad vid flamning (bild 19). Vid normal flamning över hela odlingsytan (bredflamning) används ofta gasoldoser på kg/ha. Men dosen kan och bör varieras både beroende på ogräsflora, väderlek och typ av utrustning. Bränsle och gasolflaskor Utrustning för flamning använder normalt gasol som bränsle. Den gasol som används i Sverige består främst av propan, men innehåller också butan och mindre mängder andra kolföreningar. Gasol är ett rent bränsle. Vid fullständig förbränning bildas nästan uteslutande koldioxid och vattenånga. Gasol-propan har en kokpunkt på ca -43 C. Vid normalt tryck och temperatur är gasolen i gasform, men omvandlas genom komprimering till vätska. Trycket i gasolflaskorna är vid +20 C ca 8 bar (800 kpa), men sjunker med temperaturen. Gasol säljs i gasflaskor i olika storlekar och priser. Vanliga P11-flaskor med 11 kg gasol är relativt billiga och lätta att få tag på och gasolen i dessa kostar kr/kg. Till handburna flammare är det värt att betala ett högre pris för lätta flaskor i kompositmaterial, t.ex. PK6. På större flammare kan flera P11-flaskor kopplas samman till ett flaskpaket. Till stora traktorburna flamaggregat kan man använda stora gasolpaket för vätskeuttag, t.ex. VP260, med 260 kg gasol (bild 20), vilket ger lägre pris (ca 9 kr/kg) och enklare hantering än med många småflaskor. 3. Toleranta arter, med skyddade tillväxtpunkter, t.ex. lomme och gatkamomill kan endast bekämpas fullständigt i tidiga stadier. Dessa arter har ett rosettaktigt växtsätt och i senare stadier mycket väl skyddade tillväxtpunkter. Lomme kan i 2 4 bladstadiet bekämpas fullständigt med kg/ha, medan gatkamomill i samma stadium kan behöva 100 kg/ha för att alla plantor ska dö. I senare stadier (mer än 5 blad) kan de inte bekämpas fullständigt med en behandling, inte ens vid mycket höga doser, utan återväxer efter behandling. 4. Mycket toleranta arter, t.ex. vitgröe, och andra gräsarter, med skyddade tillväxtpunkter, kan inte bekämpas fullständigt med en flamning oavsett tidpunkt och dos. Detsamma gäller fleråriga rotogräs, som överhuvudtaget inte ska bekämpas med flamning. Bild 19. Ogräsarter med tunna blad och upprätt växtsätt är lättbekämpade medan arter med rosettaktigt växtsätt och skyddade tillväxtpunkter är toleranta. Bilden visar en flammad markyta till vänster, där alla ogräs av svinmålla och etternässla är döda medan de flesta plantor av gatkamomill och lomme, som vissnade ner efter flamning men som nu en vecka senare kommer tillbaka. Till höger är ogräsen obehandlade. 14

15 Handburna flammare Det är viktigt att ha kraftiga vindstabila gasbrännare för att få tillräcklig effekt och kapacitet. Det finns några handbrännare lämpliga för yrkesbruk t.ex. Thermec T100 från Svea Redskap (www.svearedskap.nu). Det finns också ogräsbrännare från Air Liquide (www.gasol.nu). Det är viktigt att välja brännare för yrkesbruk med gasförbrukning på 2 4 kg/h vid 2 bar för att få tillräcklig ogräseffekt vid normal gånghastighet. Det finska företaget Elomestari tillverkar en hjulburen flammare (bild 21) som kan vara lämplig i odlingar som blivit för stora för handburna flammare (www.elomestari.fi). Bild. 20. Till stora flamaggregat är det en fördel med stora gasolpaket som ger lägre pris och enklare hantering. Bilden visar ett flamaggregat från JTI för bredflamning med gasolpaket VP260 för vätskeuttag. Gasoluttag och brännare Gasol förvaras i flaskorna i vätskefas men förbränns i gasfas. Gasolen förångas antingen i gasflaskan efterhand som man tömmer flaskan eller tas ur flaskan i vätskefas. När gasolen tas ur flaskan i vätskefas förångas den före förbränning antingen i en förångningskammare i en vätskebrännare eller i en separat förångare. Olika flaskor används för gasoch vätskeuttag. När man använder vanliga gasolbrännare förångas gasolen i flaskan, vilket leder till en avkylning av flaskan vid stora gasoluttag, över ca 1 kg/h. Vid stora gasuttag, som man alltid har vid yrkesmässig flamning, blir avkylningen av gasolen så stor att det först bildas kondens på flaskan, och sedan rimfrost. Detta leder till att trycket i flaskan minskar, lågan blir ostabil och slocknar till sist. Det innebär alltså inte nödvändigtvis att gasolen är slut utan att gasoluttaget är för stort. Om flaskan får tina kan man åter få ut gas ur flaskan. För att kunna flamma längre stunder bör man således antingen byta flaskor kontinuerligt eller koppla samman flera flaskor, så att gasoluttaget inte blir större än ca 2 kg/h per flaska. Man kan även ställa flaskorna i ett uppvärmt vattenbad för att undvika isbildning på flaskorna. Fördelen med gasuttag och gasfasbrännare är att både flaskor och brännare är enkla och lätt tillgängliga. Utrustningen är relativt enkel att använda och det är lätt att reglera flamman. Fördelen med vätskeuttag är att man kan ta ut stora mängder gasol utan att få problem med isbildning på flaskorna. Vätskebrännare upplevs dock av en del användare som osäkrare. Om det blir läckage på en ledning med gasolvätska kan allvarliga olyckor inträffa. Bild 21. Hjulburet redskap för selektiv flamning från Elomestari i Finland. (Foto: Petri Leinonen). Traktorburna flammare Idag finns bara några enstaka fabrikat av större flammare tillgängliga på den svenska marknaden och dessa är relativt dyra. Det gör att många använder äldre delvis hemmabyggda redskap, tyvärr ofta med säkerhetsmässiga brister. Man bör alltid använda utvecklade och säkra modeller av flammare. Traktorburna flammare bör ha en gasförbrukning på ca 30 kg/h per meter arbetsbredd vid bredflamning för att man ska få tillräcklig ogräseffekt vid en körhastighet på 5 6 km/h. Ett traktorburet flammaggregat bör ha flammorna övertäckta med en kåpa som skyddar mot vind och som bevarar flammornas värme nära marken. Envo-Dan bredflammare är avsedd för bredflamning på stora ytor (bild 22). Modellen ED 7000 finns med arbetsbredder från 1,4 till 4,5 meter. Maskinen har elektronisk tändning och övervakning av gasolanläggningen. Den levereras med plats för gasolpaket VP260 för vätskeuttag. Gasolen förångas i en förångningskammare i vätskefasbrännare. Gasolförbrukningen uppges till kg/ha. Kör- 15

16 Bild 22. Envo-Dan flamaggregat för bredflamning på stora odlingar. Redskapet har gasoluttag i vätskefas från liggande gasolflaskor och förbränning i vätskefasbrännare. Bild 23. Thermec B bandflammare med gasolflaskor i uppvärmt vattenbad. Bild 24. Genom att bandflamma med en brännare per rad, men med en kåpa över alla brännarna spar man gasol jämfört med bredflamning. Bilden visar en prototyp som utvecklades av JTI och Danisco Sugar. hastigheten uppges vara 5 8 km/h, och varierar beroende på väder och ogräsens utveckling. Priset 2003 är ca kr för ett redskap med 1,6 m arbetsbredd, och kr för 3,2 m arbetsbredd. Bland begagnade flamaggregat på marknaden finns olika flamaggregat för ogräsbekämpning och blastdödning, som tidigare byggdes av JTI och f.d. Primus,. På dessa redskap tas gasolen ur flaskorna i vätskefas och förångas i en särskild förångare som tar värme från traktorns kylare. Gasen förbränns sedan i gasfasbrännare. Det finns också begagnade svenska flamaggregat av fabrikatet Thermec, för bandflamning med gasfasbrännare (bild 23). Man använder vanliga P11- gasolflaskor och flaskorna står i vattenbad för att undvika isbildning på flaskorna. Bredflamning eller bandflamning Eftersom flamningen är relativt energikrävande är det bra ur resurssynpunkt att använda bandflamning, dvs. endast flamma ett smalt band över raden. Gasolmängden kan därigenom minska till under hälften av vad som behövs vid bredflamning av hela fältet. Vid flamning med handbrännare flammar man normalt bara över själva såraden. På traktorburna aggregat föredrar många att bredflamma av flera orsaker. Redskapsuppbyggnaden blir enklare vid bredflamning när man har en gemensam kåpa över hela arbetsbredden. Man behöver då också bara en tändningsanordning och en flamvakt. Merkostnaden för att flamma hela ytan är relativt liten. Vid bredflamning får man också effekt på ogräsen mellan raderna, vilket gör att man kan vänta något med den första radrensningen som kan vara besvärlig när grödan är liten och jorden ofta fuktig. En bra kompromiss kan vara att bandflamma med en brännare per rad men ändå ha en gemensam kåpa över alla brännarna (bild 24). Gasoldos och kapacitet Gasoldosen hos ett flamaggregat regleras främst med körhastigheten. Gastrycket har också viss betydelse men gastrycket kan ofta bara ändras inom ett begränsat intervall. Man kan avgöra rätt dos genom att titta och klämma på ogräsen direkt efter flamning. Man ska inte bränna ogräsen tills de blir svarta utan bara hetta upp dem så mycket att bladen förlorar sin spänst och blir mörkare gröna. Om man klämmer på ett behandlat blad ska det bildas ett mörkgrönt blött märke som visar att cellerna i bladen är förstörda. Man lär sig sedan av erfarenhet att anpassa dosen till utrustning, väderlek, ogräsflora och ogräsens storlek. Lämplig körhastigheten beror i stor utsträckning på vilken gasförbrukning utrustningen har. Vid normal flamning av små ogräs kan man sikta på en gasoldos på kg/ha vid bredflamning. Vid gynnsamma förhållanden kan gasoldosen sänkas. En bra utrustning med kåpa över flammorna 16

17 behöver mindre gasol per hektar än med öppna flammor. För att få ett enhetligt mått kan man mäta gasförbrukning på ett flamaggregat i kg/h per meter arbetsbredd. Ett kraftfullt redskap för bredflamning med 3 meters arbetsbredd och en gasolförbrukning på 90 kg/h har således en förbrukning på 30 kg/h per meter arbetsbredd. Gasolförbrukningen per hektar kan då enkelt beräknas genom att multiplicera detta värde med 10 och dela med körhastigheten i km/h. Om man kör ett sådant redskap i 6 km/h blir således gasolförbrukningen i det här fallet 30x10/6=50 kg/ha. Om en utrustning har lägre gasolförbrukningen, t.ex. 15 kg/h per meter arbetsbredd, måste körhastigheten sänkas till 3 km/h för att få samma gasoldos, 50 kg/ha. Radrensning mekanisk bearbetning mellan raderna En bra mekanisk radrensare är kanske det viktigaste ogräsredskapet för en ekologisk grönsaksodlare. Strategi för radrensning Det är viktigt att köra tidigt och tillräckligt ofta med radrensaren och aldrig låta ogräsen ta överhand. De tidiga radrensningarna kan också vara viktiga för att luckra jorden och stimulera mineraliseringen av kväve i jorden. Den första radrensningen bör göras så fort grödan är så stor att man kan följa raderna. Målet är att rensa så nära raden som möjligt utan att skada grödan. Låt den första radrensning ta den tid som behövs, det spar man in mångfalt längre fram! När man sår i enkelrader kan man med en bra radrensare lämna endast ett 5 cm brett obearbetat band i raden. När man sår med bred såbill brukar man dock inte kunna lämna smalare band än cm. För att kunna radrensa mycket nära raden måste sådden utföras med precision i raka rader och med exakta radavstånd. Det krävs också att man har en bra och väl justerad radrensare med lämpliga plantskydd, t.ex. rullskär, för att kunna radrensa mycket nära utan att skada grödan. Styrning av radrensaren måste också vara exakt, vilket kan uppnås genom att en extra person precisionsstyr radrensaren eller att radrensaren monteras på en redskapsbärare (bild 25). Det finns också optiska styrsystem som kan vara lönsamma i t.ex. större sockerbetsodlingar. Den första handrensningen bör göras relativt snart efter den första radrensningen. Det är sedan viktigt att aldrig låta nya ogräs ta överhand. Man bör därför planera för att köra en gång i veckan med radrensare eller ogräsharv tills raderna sluter sig. Det kan vara motiverat att radrensa även om nytt ogräs är mycket litet eller om det bara finns vita ogräsgroddar på väg upp i jorden. Annars kan lätt en period med regnväder göra det omöjligt att köra igen förrän ogräsen hunnit bli för stora. Bild 25. Det är lättare att utföra radrensningen tillräckligt ofta och i rätt tid när radrensaren alltid är kopplad på en redskapsbärare och det bara behövs en person för att köra. Chanserna ökar att man hinner utföra radrensningen tillräckligt ofta och i rätt tid om radrensaren står färdigkopplad på en redskapsbärare och det bara behövs en person för att utföra arbetet. Radrensare med gåsfotskär och liknande arbetsorgan De vanligaste radrensarna har gåsfotskär som arbetsorgan. Det finns även varianter med L-knivar och stjärnhjul som man kan komplettera med. Gåsfotskär har bra effekt även på kvickrot och på rötter från förfrukten. Det finns flera fabrikat av radrensare som beskrivs i en sammanställning av Hansson (2002). En bra radrensare för ekologisk odling ska ha manuell styrning om man inte kan montera den på en redskapsbärare eller har någon form av automatisk styrning. För att kunna komma nära raderna bör man kunna montera rullskär och skrappinnar på radrensaren. Det är också bra om man enkelt kan justera djupinställning med en vev på varje parallellogram. Inställningen av radrensaren har ofta större betydelse än val av fabrikat. Det är viktigt med bra plantskydd för att kunna radrensa tidigt nära raden. Det finns rullskär (bild 26), tandade skyddstallrikar och skyddsplåtar, som fungerar olika bra på olika jordar. Om man endast Bild 26. Med rullskär på radrensaren kan man komma mycket nära raden. Efterharv på radrensaren förbättrar ogräseffekten mellan raderna. 17

18 använder små rullskär, kan de ge dåligt skydd vid högre körhastigheter. Man kan då behöva montera rullskär framför skyddsplåtar. På steniga jordar fungerar tandade skyddstallrikar bättre än plåtar. Man kan även använda L-formade vinkelskär som alternativ till gåsfotskär och plantskydd. Radrensaren kan med fördel utrustas med efterharv för att förbättra effekten mellan raderna (bild 26). Det är särskilt viktigt under regniga år då radrensningen inte kan utföras i rätt tid. Skrappinnar bearbetar nära och i raden Skrappinnar som monteras på en radrensare gör det möjligt att bearbeta ogräs mycket nära och i plantraden (bild 27). Metoden bygger på att grödan är etablerad och välrotad och att ogräsen är små. Skrappinnar är i princip vinklade efterharvspinnar som arbetar strax under markytan. Pinnarna fjädrar och kan ställas in på olika avstånd. Vid tidig körning i direktsådda kulturer, t.ex. lök rekommenderas att pinnarna har ett avstånd på ca 5 cm. Vid senare körningar när t.ex. betor har 4 6 blad kan skrappinnarna ställas ihop helt. I t.ex. plantlök och i potatis kan man sätta ihop skrappinnarna helt redan vid första körningen. inte visat några fördelar framför skrappinnar. Nyare typer av fingerhjul från Nederländerna har dock gett bättre resultat. Rullhacka Det finns särskilda radrensare med stjärnhjul eller rullstjärnor som arbetsorgan istället för gåsfotsskär (bild 28). Dessa markdrivna stjärnhjul drar upp ogräs och luckrar jorden. Stjärnhjulen kan ställas så att de kupar eller för jord från raden. Rullhackor har mycket hög körhastighet. De används i potatis, jordgubbar och majs. I potatis kan de kompletteras med renspinnar som bearbetar ogräs i raden. Bild 28. Radrensare med stjärnhjul, s k rullhackor, gör ett bra arbete i potatis och jordgubbsodling. (Foto RJ-maskiner) Bild 27. Skrappinnar är enkla och billiga tillbehör till radrensare som kan ge god effekt mot ogräs nära och i raderna. Borstmaskin med tallriksborstar Som alternativ till traditionella radrensare finns borstmaskiner. En borstmaskin med hydrauliskt drivna tallriksborstar på vertikal axel (Thermec), tillverkades tidigare av Svensk Ekologimaskin (www.ekologimaskin.se), men finns nu endast som begagnad (bild 29). Thermec borstmaskin har god effekt mot Skrappinnar är billiga och robusta redskap som rätt inställda kan ha mycket god effekt mot ogräs i raden. Försök i sockerbetor har visat att radrensning med skrappinnar har lika god effekt mot ogräs i raderna som ogräsharvning med långfingerharv, men skrappinnarna gav mindre skador och högre skörd än ogräsharvning. Fingerhjul och andra redskap för bearbetning i raden Det finns även andra tillbehör till radrensare för mekanisk bearbetning i raderna. Roterande fingerhjul finns i några olika utföranden och har provats i bl.a. sockerbetor i Sverige. Fingerhjulen är dyra, ca kr per rad, och tidigare försök i Sverige har Bild 29. Borstmaskinen Thermec har god effekt mot ogräs och kan arbeta mycket nära raden, men den är dyrare och har lägre körhastighet än en vanlig radrensare. 18

19 ogräs och kan arbeta mycket nära och i raden. Borstarna kan arbeta i båda riktningarna, så att man vid första körningen kan borsta jord från raderna. Vid andra körningen ändras rotationsriktningen så att borstarna kupar in jord i raderna. Borstmaskinen har fördelar framför gåsfotskär vid fuktiga förhållanden och när det finns mycket och stora ogräs. Borstmaskinen är betydligt dyrare än en vanlig radrensare. Borstmaskinen kräver också mer inställning och har lägre körhastighet än en radrensare. Borstmaskin med horisontell axel Det finns även en annan kraftuttagsdriven borstmaskin, Bärtschi-FOBRO från Schweiz, som används av flera grönsaksodlare (bild 30). Den har borstarna monterade på en stel genomgående horisontell axel, och är avsedd för att bearbeta ogräs mellan raderna. Grödan skyddas med tunnlar som finns i olika bredder. Ogräseffekten är mycket god även under fuktiga förhållanden och på relativt stora ogräs. Radborsten kan användas även på steniga jordar. Den stela axeln gör att markföljsamheten inte är lika bra som på en radrensare med individuellt upphängda rensorgan. Om jorden är torr kan borstarna ge problem med damm. Några odlare har uppnått en viss ogräseffekt i raden genom att lyfta upp eller ta bort skyddstunnlarna och därigenom kunnat täcka små ogräs i raderna med jord. Bärtschi-FOBROs radborste kan på begäran tas hem av RJ-maskiner. Bild 31. Kupning med kuptallrikar kan ge god ogräseffekt i potatis. (Foto: RJ-Maskiner) Kupning görs med särskilda kupaggregat med kupplogar eller kuptallrikar. Många kupaggregat kan utrustas med harvpinnar för att få bättre ogräseffekt på sidorna och på toppen av kammen. Man kan även få en viss kupningseffekt med en vanlig radrensare med gåsfotsskär om man kör fort, vilket kan ge en god ogräseffekt om den utförs i rätt tid när ogräsen är små. För att få varaktig effekt mot ogräsen kombineras ofta kupning med nerdragning av kupan med ogräsharv. Radfräs Radfräsen drivs via kraftuttaget och har ofta roterande L-knivar. Radfräsen ger en mycket intensivare bearbetning av ogräs och jord än en vanlig radrensare och kan därför klara större ogräs. Radfräsen används ofta i jordgubbsodling mot ogräs och jordgubbsrevor (bild 32). Radfräs används också mot ogräs i t.ex. morotsodling på mulljordar, där vanlig Bild 30. Radborsten från Bärtschi-Fobro har god effekt mot ogräs mellan raderna även under något fuktiga förhållanden. Kupare Kupning används främst i potatisodling (bild 31), men många kupar även i morötter och kål. Man kupar både för att få ogräseffekt och högre kvalitet på produkten. Kupningen skyddar mot grönfärgning i potatis. Kupningen verkar genom att täcka över ogräsen med jord. Effekten är därför bäst i ogräsens hjärtbladstadium. Bild 32. Radfräsen fungerar bra i jordgubbsodling mot ogräs och jordgubbsrevor. 19

20 radrensare inte fungerar bra. Fräsen fungerar bäst på lätta stenfria jordar och bör inte användas på struktursvaga jordar. Radfräsar är relativt dyra, har låg körhastighet och kräver relativt mycket underhåll. Ogräsharvning Ogräsharvning används främst i stråsäd, ärter, bönor, sockerbetor, majs, potatis och jordgubbar men kan användas med försiktighet även i grönsaksodling. Verkningssätt av ogräsharvning Ogräsharvningen verkar genom att riva upp och täcka över ogräs med jord. Ogräseffekten är bäst när ogräsen är mycket små, i groddstadiet eller i hjärtbladstadiet. Småfröiga arter, tex. åkerviol, våtarv och baldersbrå är känsligare än storfröigare arter som pilört, dån, penningört, snärjmåra och åkerbinda. Ogräsharvning ger bäst resultat vid torrt och soligt väder, och det bör vara torrt även några dagar efter harvningen. Det kan vara bättre att harva när vädret är lite fuktigt och sedan återkomma efter en vecka än att vänta och riskera att ogräsen blir för stora. På lätta jordar får man ofta god effekt av ogräsharvning. På fukthållande mulljordar kan det vara svårt att få god ogräseffekt eftersom harvningen lockar nya frön att gro och harvade ogräs kan växa fast igen. Ogräsharvning före grödans uppkomst blindharvning Ogräsharvning efter sådd, men före grödans uppkomst, s.k. blindharvning, rekommenderas främst i stråsäd, trindsäd, sockerbetor och andra storfröiga växtslag. Blindharvningen dödar både groende och uppkomna ogräsplantor och ger grödan ett försprång framför de nya ogräsplantorna. Det innebär att man ofta kan senarelägga ogräsharvningen efter grödans uppkomst och därigenom slippa ogräsharva när grödan är som känsligast. Blindharvning måste göras ytligare än sådjupet, vilket är svårt att klara i småfröiga kulturer. I ärter och åkerbönor, som har mycket stora frön, rekommenderas minst 6 cm sådjup när man ska ogräsharva. I ekologiska sockerbetor, som har ett relativt stort frö, rekommenderas sådd på 3 cm djup och blindharvning ner till 2 cm. I sockerbetor bör man enligt gamla erfarenheter blindharva mellan fem och nio dagar efter sådd, beroende på väderlek och temperatur. Man bör inte blindharva senare än när betgrodden är 0,5 1 cm, vilket brukar vara ca en dag tidigare än man normalt skulle flamma. Om man har problem med arter med tidig och snabb groning, t.ex. åkersenap, pilört och dån ska blindharvningen göras mycket tidigt, redan före ogräsens uppkomst när groddarna är i trådstadiet. Blindharvningen har ofta sämre effekt än flamning och dessutom kan blindharvningen vissa år locka nya ogräsfrön att gro. Därför föredrar de flesta grönsaksodlare att flamma ogräsen före grödans uppkomst. Ogräsharvning efter grödans uppkomst Många robusta grödor, t.ex. sättlök, plantlök, kål, bönor och betor kan ogräsharvas efter grödans uppkomst. Harvintensiteten måste anpassas noga till grödans och ogräsens utvecklingsstadium. Ogräsharvning i växande gröda påverkar alltid även grödan och vid tidig harvning kan plantbortfallet bli stort. Grödan är generellt som känsligast efter uppkomst när den har tömt fröet på reservnäring. Stråsäd är känsligast för ogräsharvning när grödan har 1 2 blad. Grönsaker är generellt mycket känsliga för mekanisk bearbetning från strax före uppkomst tills grödan har 2 4 blad. Ärter och bönor kan brytas om de harvas tidigt. När man harvar i grödans tidiga utvecklingsstadier måste man harva försiktigt med låg hastighet. Det handlar om att finna en balans där man får tillräcklig effekt på ogräset med minsta möjliga skada på grödan. Norska försök i dill odlad på lättlera visade att man kunde ogräsharva framgångsrikt redan när dillen hade 2 örtblad med endast 4% plantbortfall och 8 % lägre skörd jämfört med om dillen handrensades istället. Vid ogräsharvningen användes samma långfingerharv (Rabewerk), hastighet (5 km/h) och djupinställning (ca 3 cm) som till stråsäd. Ogräsharvningen mer än halverade handrensningstiden jämfört med utan ogräsharvning (Sandkvist, 1998). Planterad frölök kan ogräsharvas redan 1 2 veckor efter plantering när löken har rotat sig. En sådan ogräsharvning har i svenska försök minskat antalet ogräs med % utan att skada löken (Ascard & Fogelberg, 2002). Många odlare ogräsharvar rutinmässigt i sättlök efter uppkomst (bild 33). Bild 33. Ogräsharvning efter grödans uppkomst kan användas i flera grönsaksgrödor. t.ex. sättlök. 20

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC * Varumärke Dow Agro Sciences LLC Dow AgroSciences Sverige AB Norra Vallgatan 70 SE-211 22 Malmö Tel: 040-97 06 40 Fax: 040-97 06 55 www.dowagro.se Anmärkning: Information och fakta i denna skrift är såvitt

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd

Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Institutionen för växtproduktionsekologi Slutredovisning av projektet: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvariga: Anneli Lundkvist och Håkan Fogelfors Finansiär: Jordbruksverket,

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K.

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K. Bibliografiska uppgifter för Börja odla på hösten Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3 Utgivare Redaktör Jansson K. Huvudspråk Målgrupp Förbundet organisk biologisk

Läs mer

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel Värt att veta om resistens Solutions for the Growing World Förhindra resistens genom att planera en effektiv besprutningsstrategi för flera år framöver TM Broadway

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion

Läs mer

BROADWAY vinner över gräset

BROADWAY vinner över gräset BROADWAY vinner över gräset men även över örtogräset Solutions for the Growing World är enkelt! En enda produkt mot både gräs och örtogräs OCH med en temperaturstabilitet som gör att är anpassad för den

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Arbetstidsåtgång. av Åsa Rölin

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Arbetstidsåtgång. av Åsa Rölin EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Arbetstidsåtgång av Åsa Rölin Arbetstidsåtgång Text och foto (där inget annat anges): Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Arbete är en stor kostnad i en kalkyl

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Inledning Beskrivning av jätteloka:

Inledning Beskrivning av jätteloka: Inledning Jättelokan (Heracleum mantegazzianum), som också kallas jättebjörnloka eller kaukasisk björnloka, kommer ursprungligen från Kaukasus i Sydosteuropa. Den infördes som prydnadsväxt på 1800-talet

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Odlingsbeskrivning för industrihampa

Odlingsbeskrivning för industrihampa Odlingsbeskrivning för industrihampa Text & foto Jonas Ivarson HS Kristianstad 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel

Läs mer

Övervintring av två- och fleråriga växter

Övervintring av två- och fleråriga växter Övervintring av två- och fleråriga växter Anders Skarlind Tvååriga växter ska överleva en vinter innan de kan blomma och ge frö. Ofta måste vi skydda dem, eftersom de flesta tvååriga köksväxter vi odlar

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Fröodling en översikt

Fröodling en översikt Fröodling en översikt Anders Skarlind Detta kapitel vänder sig framför allt till dig, som vill få en överblick över hur man odlar frö. Först kommer lite teori och sen kortfattade odlingsanvisningar. Är

Läs mer

L147559 SWED/3N. Användningsområde Mot ogräs i odlingar av sockeroch fodermajs. All annan användning är otillåten om den inte särskilt tilllåtits.

L147559 SWED/3N. Användningsområde Mot ogräs i odlingar av sockeroch fodermajs. All annan användning är otillåten om den inte särskilt tilllåtits. L147559 SWED/3N Användningsområde Mot ogräs i odlingar av sockeroch fodermajs. All annan användning är otillåten om den inte särskilt tilllåtits. Product names marked or, the SYNGENTA Logo and the CP FRAME

Läs mer

Marktäckning i ekologisk grönsaksodling

Marktäckning i ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Marktäckning i ekologisk grönsaksodling Foto: Åsa Rölin Marktäckning i grönsaksodling Text: David Hansson & Håkan Schroeder, Inst. för landskaps- och trädgårdsteknik,

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas.

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas Konsten att öka skörden med gas. 2 Håndbog om beskyttelsesgas Prata med dina växter, eller tillsätt koldioxid. Det gamla talesättet, att man ska prata med sina växter, gäller

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2007. Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 4. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K.

Författare Jansson K. Utgivningsår 2007. Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 4. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K. Bibliografiska uppgifter för Trädgårdsmästaren som odlar i sand Författare Jansson K. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 4 Utgivare Redaktör Jansson K. Huvudspråk Målgrupp Förbundet organisk

Läs mer

Arbetstidsåtgång i ekologisk odling

Arbetstidsåtgång i ekologisk odling Ekologisk odling av grönsaker på friland Arbetstidsåtgång i ekologisk odling Foto: Åsa Rölin Arbetstidsåtgång Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Inledning Arbetskostnader är en stor del

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Vitsenap och oljerättika som fånggröda Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

FRÖODLING Anders Skarlind 25 sep 2006

FRÖODLING Anders Skarlind 25 sep 2006 FRÖODLING FRÖODLING Författare: Anders Skarlind Johnny Andreasson Peter Erlandsson Paul Teepen Redaktörer: Anders Skarlind Johnny Andreasson Utgiven av Anders Skarlind Fröodling finns tillgänglig på Fröodling.se

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI. MyAGA.se

GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI. MyAGA.se GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI MyAGA.se Varmt eller kallt - oändliga möjligheter med gasol. I den här broschyren får du veta mer om gasol och hur du med några enkla grundregler kan ta del av

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11. Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV PROGRAM

ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11. Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV PROGRAM ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11 Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV BEHOV PROGRAM PROGRAM BEHOV PROGRAM SKISS Cykelparkering Bilparkering Mattpisk Källaringång Sopptömning, lastzon. Cykelparkering

Läs mer

Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun

Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun VÄRMDÖ KOMMUN Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun Sammanfattning Jättelokan är en införd växt som sprider sig lätt och växer i stora bestånd som konkurrerar ut andra

Läs mer

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk - möjligheter och begränsningar

Bibliografiska uppgifter för Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk - möjligheter och begränsningar Bibliografiska uppgifter för Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk - möjligheter och begränsningar Författare Heimer A. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Utgivare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Huvudspråk

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Medelhavet. flyttar norrut

Medelhavet. flyttar norrut John och Kerstin Rogers räknar med att de har en av Sveriges sydligaste palmodlingar. Samtidigt är den nog också en av Europas nordligaste palmodlingar. Medelhavet Text: Carro Wendt Foto: Pernilla Wästberg

Läs mer

Tredje årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2010

Tredje årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2010 Tredje årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 21 Inledning - Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Vad händer i komposten

Vad händer i komposten Ungefär hälften av avfallet i en vanlig soppåse är komposterbart. Med en kompost kan man alltså halvera mängden avfall som annars måste skickas med sopbilen. Belastningen på våra soptippar och sopförbränningsanläggningar

Läs mer

Skäm bort dig själv och din trädgård

Skäm bort dig själv och din trädgård SE Universal stabiliserar infarten och motverkar hjulspår PlantProtect skyddar mot lätt vårfrost, insekter och kraftigt solljus Universal håller kvar jorden inuti och minimerar ogräset AquaSorb bekväm

Läs mer

Ökad användning av glyfosat

Ökad användning av glyfosat Ökad användning av glyfosat Beskrivning och orsaker Rapport från projektet CAP:s miljöeffekter Miljöskyddsenheten 1999 06 30 Referenser: Stina Olofsson, 040-41 52 31 Ingemar Nilsson, 040-41 52 93 0 Innehåll

Läs mer

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Svensk sojaodling nuläge och framtid AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Vad är soja? Soja (Glycine max) är en av världens största grödor. Odlas över

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). 5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Teknik för småskalig grönsaksodling

Teknik för småskalig grönsaksodling Jordbruksinformation 7 2014 Teknik för småskalig grönsaksodling Förord Med detta häfte vill vi öka intresset för lämplig teknik för småskalig grönsaksodling för att förbättra arbetsmiljön och öka odlingens

Läs mer

Express 50 SX OGRÄSMEDEL

Express 50 SX OGRÄSMEDEL EXPRESS 50SX SE 150G BKL K-39129.qxp 09/04/15 10:47 Page1 K-39129/31504 - SWEDEN - (COVER) - PAGE 1 Â Varning Kan orsaka allergisk hudreaktion. Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter.

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Gröda. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Gröda. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Gröda Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Försäkringsvillkor

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

Årets växtskyddsprogram

Årets växtskyddsprogram Produktkatalog Årets växtskyddsprogram DuPonts produktprogram växer Vi har sedan flera år varit en av de ledande leverantörerna på ogräsmedel med vårt lågdosprogram. Det samma med vår starka ställning

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

Glypper 20 L. : oljeväxter, potatis, sockerbetor, stubb, träda och vall Batchnummer och tilverkningsdatum : se förpackning

Glypper 20 L. : oljeväxter, potatis, sockerbetor, stubb, träda och vall Batchnummer och tilverkningsdatum : se förpackning Glypper Ogräsmedel Lösligt koncentrat (SL) innehållande 360 g/l (30,7 vikt-%) glyfosat i form av 486 g/l glyfosatisopropylaminsalt Verkningsmekanism : HRAC G Gröda : oljeväxter, potatis, sockerbetor, stubb,

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Förord. Sveriges Kommuner och Landsting i mars 2006. Koll på tillväxten 1

Förord. Sveriges Kommuner och Landsting i mars 2006. Koll på tillväxten 1 Förord Ogräs som frodas i fogar och kanter på gator och hårda ytor förfular stadsmiljön och bryter på sikt ner konstruktionerna. Kemikalier var tidigare den vanligaste metoden för att hålla ogräset i schack

Läs mer

Tistel på träda och gröngödsling. Betydelsen av putsningstidpunkt på träda för reglering av åkertistel

Tistel på träda och gröngödsling. Betydelsen av putsningstidpunkt på träda för reglering av åkertistel Tistel på träda och gröngödsling Betydelsen av putsningstidpunkt på träda för reglering av åkertistel rapport 5783 februari 2008 Tistel på träda och gröngödsling Betydelsen av putsningstidpunkt på gröngödsling

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Oljeväxter och Lin. Foto: Ann-Charlotte Wallenhammar

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Oljeväxter och Lin. Foto: Ann-Charlotte Wallenhammar Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Oljeväxter och Lin Foto: Ann-Charlotte Wallenhammar Raps (Brassica napus) och rybs (Brassica rapa) Text: Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet Örebro

Läs mer

Odling och användning av proteingrödor

Odling och användning av proteingrödor Odling och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik tel.010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor pratar vi om? Åkerböna (Vicia faba)

Läs mer

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi Utgiven av: HIR Malmöhus AB Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Ärter Odlingsförutsättningar 4 Kalkyl

Läs mer

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor Foto: Robert Olsson Säkert frostskydd av dina betor Strategi för skörd och lagring Leverans av nyskördade betor Leverans av lagringsbetor Tidigt Kampanjdel 1 Kampanjdel 2 Kampanjdel 3 Anpassa strategin

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Delad odling ger dubbel glädje

Delad odling ger dubbel glädje Delad odling ger dubbel glädje På ett fält i Mölndal odlar femtio personer grönsaker tillsammans. Det ger gemenskap och stora, härliga skördar att njuta av. AV ÅSA LANGEFORS FOTO MONIKA NORRBY 78 TRÄDGÅRD

Läs mer

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker.

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker. GRONINGSFÖRSÖK Innan det är dags att sätta potatis bör man låta dem förgro. Vilken påverkan har ljus och temperatur på groningen? Gror olika sorter olika snabbt? potatis av olika sorter mörk plats ljus

Läs mer

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY Magnus Koinberg HGU 2008 2010-07-16 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Om masken Metoder Försöksrutor Tillvägagångssätt Resultat Bilder Utvärdering Sammantattning

Läs mer

Om trädgården. Möjligheternas trädgård återspeglar olika delar av de gamla herrgårdsträdgårdarna och den teknik som användes där.

Om trädgården. Möjligheternas trädgård återspeglar olika delar av de gamla herrgårdsträdgårdarna och den teknik som användes där. Om trädgården Möjligheternas trädgård återspeglar olika delar av de gamla herrgårdsträdgårdarna och den teknik som användes där. Grönsaksland med både äldre och nyare grönsaker för att visa på vikten av

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer