Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Transkript

1 Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

2 Försök med radhackning Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens växtföljd och gödsling Sådd med Rapid vid 12,5 radavstånd och Cameleon vid 25 och 50 (dubbelrad 5 mellan) radavstånd Ogräsharvning i 12,5 ledet och två hackningar i övriga led.

3 Radavståndsförsök på Tegneby med Cameleon, fastliggande i gårdens växtföljd Åkerböna 2006 Vårvete 2007 Korn 2008 Ängssvingel 2009 Försöksled 12,5 radavstånd, ogräsharvning 25 radavstånd, radhackning 2ggr (blindharvat) 50 radavstånd, radhackning 2 ggr (blindharvat) Skörd kg/ha Skörd kg/ha Skörd kg/ha Skörd kg/ha 1183 a 4404 a 2970 a 563*a 2144 b 4714 a 3520 a 787 b 2180 b 4031 b 2700 b 608 a Olika bokstäver har sign. skillnader * Ej harvat

4 Ekonomi i olika led års priser Försöksled Summa Rel Skillnad 12,5 radavstånd, ogräsharvning 25 radavstånd, radhackning 2ggr 50 radavstånd, radhackning 2 ggr Totalt % % -35 Kostnader: Ogräsharvning 120 kr/ha och tillfälle Radhackning 325 kr/ha och tillfälle

5 Åkerböna passar bättre än vårvete på 50 radavstånd.

6 Antal tistelskott per m 2 alla år antal tistlar/m A 12,5 B 25 C 50

7 Effekten på åkertistel Inga statistiskt säkra skillnader mellan leden. Mängden tistlar har utjämnats mellan rutorna under försökstiden. Möjliga orsaker: - Tistlarna sprids mellan rutorna - Effekten av radhackningen är för svag. Tistlarna i raden ger kraft att växa vidare Det radhackade ledet på 25 har gett högst skörd trots detta. Konkurrensen från tistlarna tas bort under växtsäsongen, samt andra ogräs Markant effekt av ängssvingelvallen

8 % täckning av åkertistel juli Ängssvingel vall 1 12 % täckning av tistel A 12,5 B 25 C 50

9 % täckning av åkertistel 24 juni ,0 14,0 Ängssvingel vall 2 12,0 % täckning av tistel 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 A 12,5 B 25 C 50

10 Hur nära raden kan man hacka, försök Sen hackning (stråsäden i flaggbladstadiet, åkerböna höga) då grödan är känslig för påverkan på rotsystemet. Höstvete, vårvete och åkerböna, på konv. mark och ogräsbekämpat. Hackning med olika skärbredder vid 25 radavstånd: 0, 15, 17, 19, 21 Avstånd från raden: ohackat, 5, 4, 3, 2 Två djup: 2-3 och 5-6

11 Höstvete 9 juni 2009 hackning

12 8500 Höstvete hackning nära rad 2 försök 2008, kg/ha Ohackad Grund 5 Grund 4 Grund 3 Grund 2 Ohackad Djup 5 Djup 4 Djup 3 Djup 2 CV % 2,7 LSD 500 kg/ha

13 5000 Vårvete hackning nära rad 3 försök kg/ha Ohackad Grund 5 Grund 4 Grund 3 CV % 4,1, LSD 300 kg/ha Grund 2 Ohackad Djup 5 Djup 4 Djup 3 Djup 2

14 Åkerböna 30 juni 2009 hackning då grödan ca 70 hög

15 4500 Åkerböna hackning nära rad 4 försök 2007, 2009, kg/ha Ohackad Grund 5 Grund 4 CV % 5,4 LSD 320 kg/ha Grund 3 Grund 2 Ohackad Djup 5 Djup 4 Djup 3 Djup 2

16 Åkerböna hackning nära rad kg/ha Ohackad Grund 5 Grund 4 Grund 3 Grund 2 Ohackad Djup 5 Djup 4 Djup 3 Djup 2 CV % 6,7 LSD 395 kg/ha

17 Åkerböna hackning nära rad Ohackad Grund 5 Grund 4 Grund 3 Grund 2 Ohackad Djup 5 Djup 4 Djup 3 Djup 2 CV % 4,1 LSD 160 kg/ha

18 Slutsatser - avstånd till raden vid sen hackning Stråsäd är ganska okänsligt, även vid sen hackning, om man inte hackar djupt. Ligger man riktigt nära raden kan man få skador höstvete -500 kg/ha. Sen hackning bör inte ske närmare än 4 från raden. Åkerböna är känsligare än spannmål. Man bör inte hacka närmare än 4-5 och inte djupare än 3 om man hackar i sent stadium

19 Utsädesmängden är viktig Vid 25 radavstånd ska man använda % av normal utsädesmängd i spannmål. Höstvete; 100 % på 25, vårvete; 75% på 25 I åkerböna bör utsädesmängden vara 100 % av normal utsädesmängd (50-60 grobara/m 2 ).

20 Ekologiskt höstvete, Danmark , 7 försök olika radavst. och utsädesmängder Radavstånd Grobara plantor per m 2 Plantor per m 2 vår Proteinhalt % Avkastning/ merutbyte kg/ha Rel tal , , , ,1 0, , , , ,

21 R5-1306, Utsädesmängd och radavstånd i ekologisk odling av höstvete. Medeltal av två försök (Åkerby och Björkhaga). Skörd och proteinhalt ,5 Kärna 15%vh, kg/ha Skörd obehandalt Skörd hackat/harvat Proteinhalt 12 11, ,5 10 Protein, % av TS 0 9, Utsädesmängd/ radavstånd

22 Åkerböna, Vanås Skörd och merskörd, kg ha Skörd, kg per ha Utsädesmängd i raden (%) / Radavstånd 12 < > < > Obehandlat Hackat/harvat

23 Olika grödor passar olika bra för hackning Höstraps, åkerböna tappar ingen skörd till 25 och fungerar även på 50 Höstvete går bra på 25 Havre fungerar bäst av vårsäden, vårvete är den svagaste spannmålen att breda ut sig. Ärter på 25 en hackning Vallfrö går bra på 25 och kanske även på 50 i vissa fall.

24 Hackning jämfört med harvning Hackning är mer väderoberoende fungerar en längre period, även på större ogräs Harvning har högre kapacitet, är billigare Hackningen kan behöva kompletteras med ogräsharv om mycket åkersenap, dån. Tar ej ogräsen i raden. Hackning passar inte överallt

25 Vilka gårdar passar för radhackning? Välarronderade fält utan sten är bäst! Problem med mycket kurvor och holmar Långsmala fält är OK. Hackan drar upp sten!

26 Skillnad mellan olika hackor Äldre typer: fjädrande pinnar som håller skären fungerar bra i lösare jord ställer sig på spets vid motstånd skär ej rent tar begränsat med rotogräs tidigt stadium Cameleon: helt styv pinne, kan ej ändra vinkel mot marken högre precision i sidled skär alltid hela ytan om den går ner skär även rotogräs, begränsning vid kanten av gåsfoten, tar kvickrot mellan raderna

27 Olika typer av skärhållare

28 Styrning av hackor Redskapsbärare, frontmonterad går relativt bra, men det är jobbigt i längden. Hackning av stora arealer kräver kamera-styrning! Fungerar oftast mycket bra. Hög precision. Får inte växa igen helt mellan raderna. GPS-styrning nästa steg? Så med samma maskin som ska radhacka ger bäst precision. Stor maskin ger bra kapacitet och mindre körspår

29 Sådd med Cameleon