Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Transkript

1 Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten. Men vatten finns endast i en begränsad mängd och vatten kan inte nybildas. Av världens vatten är 98 procent saltvatten och 1,6 procent är bundet som is. Resterande 0,4 procent är grundvatten, markvatten samt vatten i floder och sjöar. En försvinnande liten del av allt vatten är alltså tillgängligt sötvatten. Vatten är en bristvara i stora delar av världen. Enligt Världshälsoorganisationen WHO lider över en miljard människor av brist på rent dricksvatten. Varje år dör mer än fem miljoner människor i sjukdomar som sprids med förorenat vatten. En stor del av det tillgängliga sötvattnet används för bevattning inom jordbruket, med en växande befolkning i världen är det viktigt att det används effektivt. Kemira har idag en viktig roll för att hjälpa till med att ge fler tillgång till rent vatten och att återvinna sötvatten för rikare skördar. Men det startade med konstgödselimport och senare också framställning. Upptäckten att svavel kunde användas till att göra fosfor tillgängligt för växterna medförde en revolution för jordbruket. FN räknar idag med att jordens befolkning endast hade uppgått till 1,5 miljarder om det inte vore för konstgödningen. Industrihistorisk fotoutställning Fosfaten mitt i staden

2

3

4 Del 1: Fosfaten Gödselrevolutionen I Skåne började gödselrevolutionen här i Helsingborg med Konsul Nils Persson, en av landets stora entreprenörer. Sveriges befolkning växte snabbt och jordbruket hade missväxt, som medförde en svår hungersnöd åren Redan 1862 hade Nils Persson börjat sälja importerad guano i sin diversehandel. Det stora behovet och den höga efterfrågan på gödningsmedel väckte tanken på att uppta egen tillverkning av superfosfat. År 1872 köpte han därför tomtmark söder om det nyanlagda gasverket, mellan Carl Krooks gata och järnvägen. Samma år startade Nils Persson Guano- och Svafvelsyrefabriken. I en byggnad blandades guano, benmjöl, råfosfat och svavelsyra, dels egen syra, dels sådan som inköptes från Hamburg. Svavelsyran levererades i glasdamejeanner som lätt gick sönder. Verksamheten luktade mycket illa och fabriken fick ett öknamn, Skitan, som levde kvar i 60 år. Men konstgödseln fabriken tillverkade tillsammans med en omfattande dränering och mekanisering av jordbruket i Skåne gjorde att man kunde börja exportera jordbruksprodukter. Särskilt havreexporten från Helsingborg till England bidrog till ett kraftigt ekonomiskt uppsving i staden. I början hade företaget 33 anställda och en ångmaskin på 12 hästkrafter som drev fyra maskiner. År 1877 stod företaget för hälften av landets superfosfattillverkning. Det blev den första större industrin i Helsingborg. Verksamheten expanderade genom ständiga markköp och nya anläggningar. Persson lockade hit högt utbildade experter, bland annat tyska och danska kemister vars insatser bidrog till den fantastiska tillväxten. Industrihistorisk fotoutställning Fosfaten mitt i staden

5

6

7 Del 1: Fosfaten Nya produkter visar vägen År 1884 började Fosfaten saluföra dubbel superfosfat, som var ett koncentrerat gödningsmedel. I produktionen användes fosforsyra, vilket Fosfaten börjat tillverka samma år. All fosforsyra gick inte åt utan såldes vidare, bland annat doppade man tändstickor i den för att få dem att tända lättare, en produkt som länge var en stor svensk exportsuccé. Fosforsyra producerades på IPOS ända fram till 1991 och i Landskrona till För att möta en hårdnande konkurrens från superfosfatindustrierna i Göteborg, Landskrona, Malmö och Stockholm ville Nils Persson bredda produktprogrammet genom att bättre utnyttja biprodukterna(avfall) från tillverkningen. Han knöt därför den visionäre ingenjören Alf Larson till Fosfaten. Alf arbetade vid Fosfaten Denne startade en kopparextraktionsverk och en alunfabrik som båda kom igång Koppartillverkningen var internationellt betydelsefull. Alunfabriken tillverkade aluminiumsulfat med en ny metod som Alf uppfunnit och patenterat. Aluminiumsulfat används för vattenrening och än idag tillverkas det här på IPOS område av Kemira. Man skulle kunna säga att det var det året, 1886 som grunden lades för vad som kom att bli ett internationellt vattenreningsföretag. Innan han dog 1916 testamenterade Nils Persson hela sin förmögenhet till staden att bygga vattenledningar för, Nils hade pekat ut vägen! Idag har Kemira ett 40-tal vattenreningskemikaliefabriker runt om i världen. Vi kommer senare att komma in på hur mycket Konsul Persson och de andra konsulerna har gjort för utvecklingen av Skåne. Industrihistorisk fotoutställning Fosfaten mitt i staden

8

9