Odling och användning av proteingrödor

Transkript

1 Odling och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik tel

2 Vilka grödor pratar vi om? Åkerböna (Vicia faba) Vanliga bönor (Phaseolus vulgaris) Sojaböna (Glycine max) Lupin (Lupinus luteus; albus; angustifolia) Ärter (Pisum sativum)

3 ,men det finns även Hirs (Setaria och Panicum) Amarant (Amaranthus) Linser (Lens)

4 Prova inte Jordnöt Kikärter Sesamfrön Mungbönor de vill ha ett varmare klimat!

5 Varför är vissa proteingrödor mer intressanta att odla än andra? Innehållet av protein är högre än i andra grödor Balansen mellan olika aminosyror är bättre Grödan är mer odlingssäker Grödan kan användas direkt på gården Avkastningen är hög Fodret är mer smakligt för djuren

6 Hirs (Setaria och Panicum) Hirs har odlats redan på vikingatiden Ger ca 2 ton kärna per hektar vid radodling med 50 cm radavstånd Har en proteinhalt på % Är lätt att odla Kan vara intressant till fjäderfä

7

8

9 Amarant (Amaranthus) Har provats i Skåne, Öland, Sörmland, Västergötland Lätt att odla, men gillar värme Ger ca 2 ton kärna per ha Är glutenfritt Ger mycket bladmassa Har en proteinhalt på ca 14 %

10

11 Raps och senap Rapsfrökaka är ett beprövat och ett bra foder Pressning ger både olja (RME eller livsmedel) och foder Senapsfrö som pressats ger också den olja och en pressrest, men den är inte god. Kan odlas över stora delar av landet och därför intressant

12 Senap några sorter Com Brown, Mikado

13 Linser (Lens culinaris) Flera färgvarianter Huvudsakligen till livsmedel Kan odlas i Mälardalen och därför troligen även på Åland Svårt med utsädestillgången idag Ca 2500 kg skörd per ha

14

15 Trädgårdsbönor (Phaseolus) Bruna bönor, men det finns många olika former, färger och storlekar Proteininnehåll på 21-26% Både livsmedel och foder Innehåller anti-nutritionella ämnen som gör att bönorna måste värmebehandlas före utfodring (eller till mat)

16

17

18

19

20

21 Odlingssäker? Det klassiska distriktet är Öland, men odling kan ske (har skett) i hela södra Sverige upp till Mälardalen Varma, lätta jordar med god dränering Avkastningen kan variera, men ligger typisk på 1,5-2,5 ton per ha Stort utbud av sorter, men det finns inga stora aktörer på utsädesmarknaden

22 Odlingssystemet Radsådd (50 cm) men även 12 och 25 cm har provats Baljorna ofta lågt placerade, varför skörd kan vara knepigt om man har steniga eller ojämna fält Flexiheaders dvs flexibla skärbord vore bra att införa även i Sverige

23 Tröskning Direkttröskning fungerar, men anses öka risken för trasiga bönor. Specialtröskor finns (Öland), men då måste man stränglägga först Skördar mellan 1500 och 3000 kg per ha

24 Försök med bönor pågår Det pågår odlingsförsök (1-3 ha) med vita bönor, svarta, kidney och borlotto. God avkastning 2013 Utsäde finns att köpa Pågår försök/demo med bruna bönor som foder till slaktsvin

25 Åkerbönor (Vicia faba) Har en proteinhalt på ca 30% Drabbas av en variant av ärtrotröta och därför kan man inte växla mellan ärta och böna i växtföljden. Går bra att till Mälardalen, sen skörd Kan användas till nötdjur, 15-25% av fodret Bra förfrukt, sexårig växtföljd

26 Åkerböna Åkerböna och bondböna är i princip samma böna. Bondböna till konsument Färskskörd möjligt med specialmaskiner Vinner på att värmebehandlas

27

28 Odlingssäker? Ger bra skörd, 2,5 5 ton Kan odlas i stora delar av Sverige Lång vegetationsperiod, dagar vilket är dagar längre än för ärter Känslig för torka Chokladfläcksjuka Kan vara svår att tröska

29 Odlingssystemet Sådd så fort jorden reder sig Ca 60 grobara frön per kvm 12 cm radavstånd, men kan även sås med 25 eller 50 cm. Lämpligt sådjup är 5-6 cm.

30 Sortval Det finns vitblommiga och brokblommiga sorter Brokblommiga ger ofta högre skörd än vita, men har högre tanninhalt. Det finns även sorter till humankonsumtion, dvs bondbönor (Vicia faba major)

31 Sortval Finns flera sorter från Svalöv Weibulls och Scandinavian Seed AB Gloria Aurora Julia Marcel

32 Behandlat D+E D-F Sverige 2011 Julia 5220 (149) 5220 (149) 5830 (128) SW Paloma 3500 (100) 3500 (100) 4560 (100) Obehandlat D+E D-F Sverige 2011 Julia 4780 (157) 4780 (157) 5330 (130) SW Paloma 3040 (100) 3040 (100) 4110 (100)

33

34 Sojabönor (Glycine max) Den gröda som har högst proteinhalt Finns sorter som går att odla från södra Sverige upp till Mälardalen Mycket intressant som foder och livsmedel Ca 60 hektar odling 2013

35 Bredinge 3:e september

36 Olika sorter har olika höjd

37 SL. En nummersort från Kanada Här är bladen borttagna för att visa baljorna

38 Hög proteinhalt i bönorna Proteinhalt på 42,7% år Råfett 17,2-18,5 % Energi MJ/kg ts Normal proteinhalt ca 41 % av ts

39 Odlingssäker? Öland, Skåne, Gotland, Blekinge, Uppland, Västergötland och Östergötland. Vi har provat i hektarskala sedan 2006 och får skörd varje år Räkna med 1,5 ton kärna per hektar Varma jordar och bra lägen Lågt placerade bönor kräver jämna fält

40 Odlingssystemet Sådd i perioden maj, hög marktemperatur (ca 10 grader) frön per kvm = 150 kg/ha Radsådd eller bredsådd, dvs 12,5 eller 50 cm Ympas med speciell bakteriekultur

41 Odlingssystemet Soja gillar inte packad mark, välj lätta såmaskiner och var försiktig med återpackningen efter sådd. Radrensning fungerar bra, herbicider på gång.

42

43

44

45 Frågor inför framtiden Utveckla odlingssystemen Hur bör ogräsbekämpningen se ut? Hur odlar man bäst ekologiskt? Prisbild och avkastning?

46 Sortval Viktigt med sorter ur 000-gruppen; Paradis Bohemians Merlin Ytterligare sorter provas 2013 Den gamla sorten Fiskeby V kan fortfarande vara en möjlighet

47 Torkning och hantering Soja är lättorkad (påminner om ärter) Soja måste värmebehandlas före användning som foder till enkelmagade djur. Hög oljehalt (16-19%), varav hälften kan avlägsnas med kallpressning

48 Lupiner Finns tre olika arter; Gul lupin Vit lupin Blå lupin Det är bara den blåa lupinen som vi kan räkna med är odlingsduglig i Sverige

49 Blå lupin (Lupinus angustifolius) Ger 2-3 ton kärna per ha Är ganska torktålig Trivs på lättlera Proteinhalt på 30-35% Lätt att tröska, men ojämn mognad Femårig växtföljd

50 Gul lupin (Lupinus luteus), bilder från cies_index/yellow_lupin

51 Blå lupin (L. angustifolius)

52 Odlingssäker? Södra Sverige Går att odla i sydöstra delen av Norge Konkurrerar dåligt med ogräs Skörden kan bli sen och ojämn Viktigt att ha sorter med låg alkaloidhalt

53 Fodervärde en jämförelse g/kg ekosoja amarant blå lupin hirs soja trgdböna Lysin 24,6 8,2 13,4 2,2 22,5 13,7 Metionin 5,1 3,4 Ej mätt 3,4 4,8 2,5 Cystin 6,4 3,3 2,0 1,9 6,2 2,5 Råprot. % 42,

54 Ekologisk odling? Ja, om man klarar ogräsen! Bygger på tillgång till ogräsharv och/eller radrensare Kräver mer kunskaper! Intressant om man har tillgång till stallgödsel Troligen större efterfrågan på eko än konventionellt foder, speciellt om du vill sälja

55 Lönar det sig att odla? Det vet bara du själv! Egen odling ger dig en bättre växtföljd Gör dig mer oberoende Är mer klimatsmart speciellt om du ersätter importerat protein Kan ändra likviditetsbehovet i ditt företag

56 Vad skall man välja? det beror på Odla för att göra eget foder, dvs själv krossa, mala, pressa, blanda etc? Vilka djur skall äta fodret? Vilka fält har du tillgängliga? Din maskinpark? Ditt intresse?

57 Hantering efter skörd Bönor, lupiner, soja måste värmebehandlas före användning som foder till enkelmagade djur. Tekniken finns tillgänglig Rostning gör fröna lättare att krossa

58

59 Bor du i södra Sverige och har egna mjölkkor skulle jag prova på om soja fungerar på mina fält skulle jag odla mer åkerbönor och ärter om jag kan ordna en bra växtföljd skulle jag samfinansiera ett flexibelt skärbord med grannar eller en maskinstation skulle jag fråga mina grannar om de är intresserade av proteingrödor och därmed få fram en större odlingsareal

60 Bor du i mellansverige och inte riktigt vet vad som fungerar Åkerbönor och ärter är säkra kort Välj bra fält, undvik styva leror och alltför lätta sandjordar Tänk noga igenom ogräsbekämpningen Tänk på växtföljden Vad skall du ha grödan till? eget foder sälja till någon annan vilka djur

61 Vi som har höns och grisar? då måste du behöva värmebehandla fodret kan soja från egen eller annans odling vara intressant försök med åkerböna till slaktkyckling pågår Prata med din utfodringsrådgivare!

62 Några sista råd Prova på din egen gård! Provodling skall tas på allvar: Välj fält som är i god hävd Grödorna är inte lättare att odla än andra Bra teknik underlättar Fundera över syftet med odlingen!