Svensk djurhållning utan soja

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk djurhållning utan soja"

Transkript

1 Svensk djurhållning utan soja Välkomst, inledning Elin Windfäll, LRF Kraftsamling växtodling I nuläget kan importerad soja från Sydamerika i foderstaten innebära att svensk animalieproduktion kritiseras för sojaodlingens negativa miljö- och sociala konsekvenser i framförallt Brasilien. Näringsmässigt går det i många fall att ersätta den importerade sojan med andra proteinkällor. Workshopens syfte är att representanter från intresseorganisationer, forskning, foderproducenter, fröfirmor, rådgivning och konsumenter tillsammans skall arbeta med att identifiera de största hindren, flaskhalsarna, för att uppnå ett foder fritt från importerad soja och vad vi kan göra för att minska dem. Det är ett aktuellt ämne som har diskuterats på flertalet möten och seminarier under vintern. Målet med workshopen är: att konkretisera de (tre) största problemen för att uppnå ett foder utan importerad soja; att arbeta fram konkreta förslag på lösningar; att ta fram en handlingsplan. Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelsson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU Importen av soja var kton, varav 115 kton till nöt, 95 kton till fjäderfä och 33 kton till grisarna. Den totala användningen minskar något, till stor del beroende på ökad produktivitet (färre djur), för fjäderfä en svag ökning under 2000-talet. Till fjäderfä utgör ungefär 17,5 procent av allt foder av soja, och av förbrukade 95 kton går 80 procent till uppfödning av slaktkyckling. Till grisar utgör soja ungefär tre procent soja av allt foder hälften av en beräknad foderförbrukning på 1 Mton blandas på gården. Direktförsäljning till lantbrukare är inte med i SJVs statistik, vilket innebär att den faktiska förbrukningen av soja kan ligga omkring 50 kton. Till nötkreatur utgör soja omkring 11 procent av försålt kraftfoder, 115 kton; grovfoder och hemmablandning pekar mot att soja skulle utgöra ungefär tre procent av mängden foder till mjölkkor inklusive rekrytering. Köttdjur förbrukar endast någon enstaka procent. Sojans fördelar är bra aminosyrasammansättning, prismässigt konkurrenskraftig, passar alla djurslag och finns i stora volymer. Sojans baksidor är marktransformering i Brasilien, bekämpningsmedelsanvändning, minskad biologisk mångfald, långa transporter, etiska övervägande och risken för spridning av salmonella. Till värphöns där metionin och lysin är begränsande aminosyror är det potatisprotein, fiskmjöl, rapsmjöl, skummjölk och kasein som har den mest optimal sammansättningen, soja har något lägre metioninhalt, men inblandning gynnas av lågt pris och stor tillgång. Kan sojan ersättas i foder? Till värphöns och slaktkyckling kan sojan ersättas med baljväxter och rapsprodukter, potatisprotein, solros eller hampa under förutsättning att vi får använda renframställda

2 aminosyror. För ekologisk produktion, som inte tillåter syntetiska aminosyror fungerar endast fiskmjöl. I ett standardfoder ersätts sojan av ärter, maltgroddar och potatisprotein. Solroskaka upp till 30 procents inblandning kan tillsammans med potatisprotein och ärt ge ett foder med acceptabel viktsökning och foderförbrukning. Möjligheten att genom så kallad agro-aqua-cirkulation, där musslor renar näringsrikt avloppsvatten och återförs som foder, skulle kunna fungera för ekologisk produktion. Till slaktsvin och suggor kan sojan ersättas med baljväxter och rapsprodukter, drank, potatisprotein och tidigt skördad vall fungerar om vi får använda syntetiska aminosyror. I några försök har ärter och raps till smågrisar gett öka foderförbrukning och minskad daglig tillväxt jämfört med sojakontroll. Problem för ekologisk smågrisproduktion. Ändrad utfodringsstrategi med enhetsfoder som utnyttjar kompensatorisk tillväxt, gör det möjligt att ha mindre koncentrerat foder. Tidigare tveksamhet att ge åkerböna till suggor på grund av befarande effekter på fruktsamhet och lägre smaklighet har börjat vika i takt med att det kommer nya vitblommiga sorter. Till mjölkkor och ungdjur finns tack vare idisslarnas annorlunda foderutnyttjande gott om ersättningsprodukter, ex rapskaka, baljväxter, sockerbetsbiprodukter, drank (dock ej enbart), potatisprotein och majsglutenmjöl. I ekologisk produktion får man inte använda drank eller värmebehandlat rapsmjöl, vilket gör det svårare. Försök med drank och raps, enbart och i blandning, visar att raps har mycket gynnsam effekt på mjölkproduktionen, men råproteinhalten i grovfodret har större betydelse än proteinfodermedlet. Varför används inte fler av alternativen? Priset, naturligtvis, men även tillgång. Speciellt potatisprotein och majsgluten är dyrt, och musselmjöl finns inte tillgängligt, solrosor och hampa kan bli tillgängligt i större volymer, och tillgången till drank är beroende av energipolitiken agroetanol eller ej, soja från Italien eller Östeuropa kanske på sikt. kostar det om man bara skulle använda endast europeiska foderråvaror till mjölkkor (prisnivå 2005)? Enligt Margaretas egen beräkning är kostnaden cirka 10 öre per kg mjölk vid kg ECM, och cirka öre vid en avkastning på kg beroende på dyrare råvaror och svårigheter att hitta bra fettråvaror, vilket leder till sänkt fetthalt. Råvarutillgång i Sverige raps numera i samma volymer som före avregleringen, ärter och åkerbönor Vilka volymer kan det bli fråga om? Ärter och åkerböna, som idag odlas på cirka ha, skulle behöva öka till ha, vilket skulle ge ett tillskott på ton. Raps skulle behöva öka från dagens cirka ha till ha raps för att öka med ton. Det sammanlagda tillskottet på 475 kton råvara motsvarar knappt de 250 kton soja som importeras idag. Konsekvenserna skulle bli ett något fördyrat foder, vilket i sin tur kräver ett höjt pris på marknaden. Fortfarande kvarstår problemen i fjäderfä och i ekologisk produktion. Ökad inhemsk proteinförsörjning

3 Lars Hermansson, Svenska Foder EUs självförsörjningsgrad avseende protein är endast 28 procent, och soja utgör två tredjedelar av den totala proteinfodermängden. Raps utgör 14 procent, solros 6 procent och baljväxter 3 procent. I Sverige står soja för 51 procent av råprotein i foder, medan raps står för 40 procent och baljväxter 1 procent i industritillverkat foder. Förklaringen till varför vi använder så mycket sojamjöl till foder är att det är ett mycket bra proteinfodermedel med hög proteinhalt, bra proteinkvalitet, smakligt för de flesta djurslag, har få begränsningar och oftast är prisvärt. Dock har kostnadsutvecklingen förskjutits till sojans nackdel på senare tid. Alternativ till soja Animaliska fodermedel är högvärdiga men inte realistiska. Fiskprotein innebär en rovdrift på vikande bestånd, mjölkprotein är för dyrt, liksom potatisprotein, som bara finns i små volymer, medan köttmjöl möjligen kan fungera med gris till fjäderfä och fjäderfä till gris, men är etiskt problematiskt. Vegetabiliska alternativ är rapsmjöl, som redan i dag blandas in så mycket som möjligt och även importeras för att täcka behovet. Rapsen har vissa smaklighetsproblem till grisar, men inte till kor. Europeisk solroskaka kan vara intressant, medan palmkärnexpeller har låg proteinhalt, lågt pris och framförallt har en intressant fiberfraktion. Drank antas på sikt minska i tillgång, medan majsgluten är alldeles för dyrt. Till grisar är lysin första begränsande protein, och ärter är den bästa lysinkällan, däremot är halten metionin låg, vilket ställer till problem i ekologisk odling, där metionin begränsar i synnerhet till fjäderfä. Försöksodling av sojabönor görs på Öland och Gotland, och har gett hyfsade skördar och kvalitet, men också sen mognad, in i november månad, vilket ställer mycket specifika krav på odlingslokaler. Lupiner kan fungera på lite lättare jordar och ger en hög råproteinskörd, upp emot kg/ha, jämfört med kg i sojaförsöken. En ökad odling av baljväxter är den mest intressanta lösningen, och frågan är vad djuren kan betala i fodret. Vid ett spannmålspris på 1,02 kr/kg och sojapris på 2,84 går ärter in vid ett pris 1,51 till gris och fjäderfä, medan nöt betalar 1,22; åkerbönor går in vid 1,63 till gris, 1,54 till fjäderfä och 1,37 till nöt: lupiner går in vid 2,00 till gris, 1,73 till fjäderfä och 1,57 till nöt. I hushållningssällskapens efterkalkyler för 2009 visade sig ärt och åkerböna vara bättre än spannmål både på tb1- och tb3-nivå. I år stor efterfrågan på åkerbönor, priset ligger dock cirka 20 öre för högt i förhållande till spannmål. Med ett pris cirka öre upp visar HIRs efterkalkyler att det redan idag är lönsamt att odla foderärt, raps och åkerböna. Förbjud inte sojamjöl, utan stimulera alternativ användning, sammanfattade Lars. Lupiner, åkerbönor och ärter är mer värda till gris och fjäderfä. Det är alltså bara att sätta igång och odla. Odling av svenska proteingrödor har stor potential Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult avgör ökad odling?

4 Den viktigaste faktorn är lönsamheten. Skörd 2009 var omväxlingsgrödorna det vill säga oljeväxter och baljväxter de bästa grödorna, inte höstvete. Intresset från handeln måste också öka, även om fodertillverkarna börjar vakna. Växtföljden kan inverka begränsande, eftersom det inte går att få in varken oljeväxter eller baljväxter för ofta i växtföljden. En annan faktor som påverkar odlingen är möjligheterna till ogräsbekämpning, vilket i viss mån begränsar odling av ärt, där preparat saknas. Den mellansvenska växtföljden domineras av stråsäd, som återkommer fem år av sex. Genom att byta ut en av fem grödor mot omväxlingsgröda och odla oljeväxter eller baljväxter vart tredje år skulle det innebära en potential på proteingröda på en tredjedel av den tröskade arealen, eller cirka ha. Vid en skördenivå på tre ton per hektar i oljeväxter och en möjlig areal på ha skulle ge ton, medan 3,5 ton ärter eller åkerböna per ha och potentiell areal ha, skulle ge ton. Lin med 1,8 ton/ha och ha skulle ge ton, och inhemsk soja med 1,5 ton/ha på ha, skulle ge ton. Sammanlagt skulle vi kunna få fram närmare kton, varav 800 kton tillskott jämfört med idag. Odlingen är inte problemet, utan handeln, störst potential finns i ärt och åkerböna, och vi behöver utveckla industriprocesser för att förädla proteinkvaliteten, summerade Ulrik. Protein från svenskodlad soja möjligheter och begränsningar Fredrik Fogelberg, JTI Soja är intressant genom sitt höga innehåll av protein, en bra balans mellan olika aminosyror, den kan användas direkt på gården till mjölkkor, och fodret har hög smaklighet och är även ett intressant livsmedel. Det finns idag sorter som går att odla i Skåne, på Öland och troligen även på Gotland, och för 2010 planeras odling på 20 ha. Försöksodling i hektarskala har pågått sedan 2006 på varma jordar och jämna fält på grund av lågt placerade baljor. I svenska odlingar har proteinhalten legat kring 42,7 procent protein och med 17,2 18,5 procent råfett. Skördenivå omkring 1,5 ton, vilket ger en proteinskörd på cirka 640 kg/ha. I de odlingstekniska försök som pågår undersöks radavstånd, såtid och sorter, medan beräkningar av produktionsekonomi bara hunnit påbörjas. För ekologisk produktion, där alternativen till soja är få eller obefintliga, kan odling av ekologisk soja på hemmaplan vara ett intressant alternativ om man kan klara ogräsen. Det krävs ogräsharvning och/eller radrensning, och tillgång till stallgödsel är en fördel om man vill uppnå en lite högre och jämnare avkastningsnivå. Åkerböna är ett annat alternativ, som går utmärkt att odla i Götaland, och med viss risk i Mellansverige. Skördenivån är 2,5 4 ton, och proteinhalten cirka 30 procent, vilket ger en proteinskörd på kg/ha. Användning direkt till nöt upp till 25 procent av fodret. Workshop Annika Åhnberg De viktigaste hindren:

5 Identifiera de viktigaste hindren för att ersätta soja med inhemskt producerade proteinfodermedel. 1. Kunskap (29 kryss) Osäkerhet kring odlingsteknik, sorter. Hur säkra tillgång till foderråvaror? Osäker prisbild. Lösningar: För ut mervärden och kunskap till producenterna enhetligt budskap. Goda exempel. Lyft fram ambassadörer som kan ekonomi, system, grödor. Förmedling, rådgivning, befintlig kunskap Strategisk satsning på forskning och utveckling vad fungerar här? Ta fram sorter befintliga, förädling egen förädling i Sverige? Material anpassat till nordiska förhållanden. För ut den kunskap som redan finns om grödor och odlingsteknik. Finansiering 2. Marknaden (19 kryss) Svensk mjölk, foderföretagen, branschorganisationer, Svenska Pig, Svenska Fågel, fackpress Svensk Mjölk, Svenska Pig, Miljörådgivare, Greppa näringen, konventionell rådgivning. SLU, JTI, SLF, SJV, Svensk Mjölk, Svenska Pig SW, Scandinavian Seed, SLU, Findus SLU, rådgivare, fackpress. SLF Osäkerhet kring ekonomi för både odlare och djurproducent, merkostnader. Etablerade system som hindrar nya råvaror och produkter Är konsumenten beredd att betala (och för vilka mervärden)? Identifiera och utveckla mervärdet för produkter baserade på inhemskt/inomeuropeiskt proteinfoder konceptutveckling, naturbeteskött, mjölk tydlig koppling Hjälp bonden rädda regnskogen hela pengen till bonden Avsättningsgaranti med prissättning kopplat till soja/sustainable soya Kommunikation och kunskapsbank med media som primär målgrupp 3. Vanans makt (10 kryss) Handeln tillsammans med producenter Foderindustrin Producentorganisation tillsammans med handeln Brist på kunskap hos dem som behöver de fördomar, gammal kunskap lever kvar.

6 Attityd hos odlare och djurproducenter. Vågar inte minska sojan. Hitta goda exempel och entusiaster; fältvandringar och temadagar Höj statusen för odlingen klarar du av att odla åkerbönor? Skapa mötesplatser för odlare och köpare, erfaträffar. 4. Industrin (6 kryss) Foderindustrins iställning, rådgivning Brist på tydliga signaler, ex prissättning Rådgivningsföretagen Alla Rådgivningsföretagen, branschorganisationer Logistik volym, leverans, lagring; direkthandel odlare djurproducent. Utsädesproduktion med framförhållning Tydlig och tidig prisbild Långsiktighet i engagemang 5. Jordbrukspolitik (4 kryss) Reglering av efterfrågan och utbud Lönsamhet, prisbild Klimat, anpassning till globala klimatprogram Tillämpad FoU Stimulanspaket kunskap, stöd Diskussion SW, Scandinavian Seed Handeln Alla Finns en risk att vi drar på oss kostnader som kan minska den svenska produktionens konkurrenskraft? Visst har media påverkat, men vi är också mer sårbara eftersom vi importerar Protektionism, mervärde på marknaden, mediaberedskap vilket problem är det vi ska lösa? Vi bör inte låsa oss fast i närodlat, eftersom det är ett europeiskt problem. Vi köper in proteinfoder för 750 MSEK utanför EU. För ekologisk produktion ett grundvillkor. Tillgång till utsäde är avgörande för att odlingen ska kunna öka, eftersom inga utsädesfirmor producerar för lagret. Hur går vi vidare?

7 Ansvar för fortsättningen ligger hos PA och LRF, dokumentation, koppla på andra aktörer. Ett nätverk där deltagarna kan medverka Temagrupp PA/Facebookgrupp Undergrupper efter indelningen i fem problemområden (se ovan). En erfagrupp som går vidare med odling av soja. Ytterligare workshops med livsmedelsindustrin och handeln (gärna även konsument). Bygga en kunskapsbank på basis av dagens workshop och presentationer: Grödor, produktionsteknik, marknad, prisbild, utfodring. Arbeta med kunskapen som bas mot politiker. Rådgivningen avgörande; Greppa näringen en kanal ut till lantbrukarna.

Svensk djurhållning utan soja?

Svensk djurhållning utan soja? Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning

Läs mer

Svenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851

Svenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851 Svenska Foders strategi för proteinförsörjning Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851 Svenska Foders strategi för proteinförsörjning Varför köper Sverige soja från Brasilien? Vår självförsörjningsgrad

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Claes Johansson Chef Hållbar Utveckling Lantmännens strategier för hållbar proteinförsörjning Utgångsläge Alternativen på hemmaplan Ansvarstagande för sojaproduktion

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Leif Göransson

Leif Göransson Leif Göransson goranssonleif@telia.com leif.goransson@slu.se Diversearbetare i grisfoderbranschen SLU Djuren behöver protein för sitt kroppsunderhåll och sin produktion Behovet av såväl mängd som kvalitet

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Odling och användning av proteingrödor

Odling och användning av proteingrödor Odling och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik tel.010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor pratar vi om? Åkerböna (Vicia faba)

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Proteinets potential i produktion av foder

Proteinets potential i produktion av foder Proteinets potential i produktion av foder Robin Kalmendal, AgrDr Produktchef och Försäljningschef, Fjäderfäfoder Innehåll Fodermarknadens kännetecken: igår, idag och i framtiden Proteinets betydelse i

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

NoSoy Helgegården, Skepparslöv 2011 08 31

NoSoy Helgegården, Skepparslöv 2011 08 31 NoSoy Helgegården, Skepparslöv 2011 08 31 Sortutveckling som möter kraven Desirée Börjesdotter, SW Seed Trindsäd uppdraget att hitta de bästa sortera för den svenska marknaden, i åkerböna ingen egen förädling.

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6

Läs mer

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Vilka baljväxter pratar vi om? Åkerböna/bondböna Trädgårdsböna

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Svensk djurproduktion utan importerad soja Återträff

Svensk djurproduktion utan importerad soja Återträff Svensk djurproduktion utan importerad soja Återträff 2010 11 15 Återkoppling från förra workshopen och seminarium KSLA 2 november Lennart Wikström, Cultimedia Information AB Vid workshopen 11 maj drogs

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Svensk sojaodling nuläge och framtid AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Vad är soja? Soja (Glycine max) är en av världens största grödor. Odlas över

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Jordbruksinformation 9 2006 100 % ekologiskt foder till mjölkkor en utmaning Från den 1 januari 2008 ska ekologiska mjölkkor

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

FODER i ekologisk produktion

FODER i ekologisk produktion FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014 2016 2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för f r husdjurens

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Omsättbar energi MJ/kg torrsubstans. Torrsubstanshalt. % (ts)

Omsättbar energi MJ/kg torrsubstans. Torrsubstanshalt. % (ts) Bilaga 3 FODERRÅVAROR MED ENERGI OCH AAT/PBV-VÄRDEN FÖR IDISSLARE, FJÄDERFÄ, SVIN OCH HÄSTAR SAMT ENERGIVÄRDEN FÖR FODERTILLSATSER OCH VISSA PRODUKTER Foderråvaror för idisslare Omsättbar energi MJ/kg

Läs mer

Torrsubstanshalt. % (ts)

Torrsubstanshalt. % (ts) Bilaga 5 Foderråvaror med energi och AAT/PBV-värden för idisslare, fjäderfä, svin och häst samt Energivärden för fodertillsatser och vissa produkter Foderråvaror för idisslare Omsättbar energi MJ/kg AAT

Läs mer

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16 Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften

Läs mer

Framgång föder Framgång framgång föd

Framgång föder Framgång framgång föd NÖT NÖT Framgång föder Framgång framgång föd NÖT EDELFODER har sedan starten i början av 1990 rönt stora framgångar. Senaste kunskapen samt kundernas krav på ett effektivt och ekonomiskt foder, har skapat

Läs mer

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa. Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Svensk sojaodling forskningsläget med utblick mot Nordeuropa

Svensk sojaodling forskningsläget med utblick mot Nordeuropa Svensk sojaodling forskningsläget med utblick mot Nordeuropa AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Uppsala Fredrik.Fogelberg@jti.se Vad är gjort till idag? Projekt 2010-2012

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 1 2013-01-01 Närproducerat foder fullt ut till mjölkkor - en kunskapsgenomgång

FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 1 2013-01-01 Närproducerat foder fullt ut till mjölkkor - en kunskapsgenomgång FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 1 2013-01-01 Närproducerat foder fullt ut till mjölkkor - en kunskapsgenomgång Anders H Gustafsson Christer Bergsten Projektet startade och drevs 2011 2012 hos Svensk Mjölk.

Läs mer

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet Oslo 25 mars 2010 Svensk spannmålssektor 15 år med EU Vad har hänt i Sverige sedan 1995? Politik Produktion ki Konsumtion Handel Industri Politiska spelregler Beslut i Sverige 1990 om avreglering Slopat

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

UPPDRAG. och ägg. Anna Aronsson, Magdalena Wallman och Maria Berglund. Maj 2012 SIK

UPPDRAG. och ägg. Anna Aronsson, Magdalena Wallman och Maria Berglund. Maj 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter kyckling och ägg Anna Aronsson, Magdalena Wallman och Maria Berglund Maj 2012 SIK Sammanfattning I denna studie var uppdraget att kvantifiera effekterna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ARBETSDOKUMENT. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ARBETSDOKUMENT. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 6 november 2001 ARBETSDOKUMENT om kommissionens meddelande om möjligheterna att främja odlingen av växtproteiner i EU (KOM(2001)

Läs mer

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0. Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 1 2013-01-01 Närproducerat foder fullt ut till mjölkkor - en kunskapsgenomgång

FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 1 2013-01-01 Närproducerat foder fullt ut till mjölkkor - en kunskapsgenomgång FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 1 2013-01-01 Närproducerat foder fullt ut till mjölkkor - en kunskapsgenomgång Anders H Gustafsson Christer Bergsten Jan Bertilsson Cecilia Kronqvist Helena Lindmark Månsson

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Närproducerat foder i praktik och teori

Närproducerat foder i praktik och teori Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen ann-theres.persson@vxa.se, ulrik.lovang@lovang.se Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland

Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland SIK-rapport Nr 756 2006 Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland Jennifer Davis Ulf Sonesson Anna Flysjö September 2006 SIK SIK-rapport Nr 756 2006 Lokal produktion och konsumtion

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Skörd, rostning och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala När skall man tröska? Åkerböna och soja är ofta mogna senare delen av september

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. gris

Jordbruksinformation Starta eko. gris Jordbruksinformation 24 2015 Starta eko gris Foto: Jonas Ivarsson Börja med ekologisk grisproduktion Text: Ingela Löfquist HIR Skåne AB Det är brist på ekologiskt griskött i svenska butiker. Efterfrågan

Läs mer

Musslor som foder till värphöns

Musslor som foder till värphöns Projekt Utredning om affärsmodell för eko-effektivt vattenbruk: systemlösningar för musselodling i kombination med biogasgödsel- och foderproduktion. Musslor som foder till värphöns En förstudie gjord

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det? Regional livsmedelsstrategi för Stockholm Behövs det? Trendspaning Stockholm historiskt en plats för nya intryck och innovation Många miljömedvetna konsumenter och många olika matkulturer Stockholms uppfattas

Läs mer

Seminarium: Nyheter inom Foder

Seminarium: Nyheter inom Foder Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon

Läs mer

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer