Svensk djurproduktion utan importerad soja Återträff

Transkript

1 Svensk djurproduktion utan importerad soja Återträff Återkoppling från förra workshopen och seminarium KSLA 2 november Lennart Wikström, Cultimedia Information AB Vid workshopen 11 maj drogs några värdefulla slutsatser. Bland annat konstaterade att soja kan ersättas till alla djurslag om tillsats av syntetiska aminosyror tillåts. Detta är dock inte tillåtet i ekologisk produktion, som därmed får problem. I intensiv slaktkycklingproduktion kommer det också att bli svårt att nå optimala produktionsnivåer. Av proteingrödorna betalas åkerböna och rapsmjöl bäst, och en ersättning av sojan kommer att leda till en fördyring av fodret. Vid skörd 2009 var omväxlingsgrödorna raps och baljväxter mer lönsamma än spannmål, vilket ger en stor potential i de mellansvenska spannmålsdominerade växtföljderna. Inhemsk eller europeisk soja är en möjlig nischlösning och kan bli intressant för ekologiska producenter som i princip saknar alternativ. Vid workshopen i maj pekades också några av de viktigaste hindren ut, och föreslogs åtgärder för att undanröja dem. Bristande kunskap framhölls som det viktigaste hindret. För att övervinna det behöver vi föra ut mervärden och kunskap till producenterna. De goda exemplen behöver lyftas fram och en satsning på FoU och vad som fungerar under svenska förhållanden. Anpassade sorter och finansiering behövs också. Det andra stora hindret är att osäkerheten kring tillgång på råvara, priser och efterfrågan hindrar första steget. Det kan övervinnas genom att identifiera och utveckla mervärdet för produkter baserade på inhemskt/inomeuropeiskt proteinfode, arbeta med konceptutveckling som exempelvis naturbeteskött och på mjölk, där man kan göra en tydlig koppling. Ett förslag till koncept var Hjälp bonden rädda regnskogen och då vill man också att hela pengen ska gå tillbaka till producenten. Några andra hinder var vanans makt, foderindustrins inställning och politiken. När det gällde det senare gällde att skapa opinion genom att lyfta fram miljö och klimat, satsa på tillämpad FoU och skapa långsiktig finansiering kring ett program. Den handlingsplan som togs fram den 11 maj innehöll förslag om ett nätverk där deltagarna kan medverka, skapandet av en temagrupp inom Partnerskap Alnarp, Facebookgrupp och möjligheten att skapa undergrupper efter indelningen i fem problemområden från de hinder som identiferats. En erfagrupp som går vidare med odling av soja vore också värdefull. I planen bör ingå ytterligare workshops med livsmedelsindustrin och handeln, gärna även konsumentrepresentanter.

2 Det föreslogs även att bygga en kunskapsbank på basis av dagens workshop och presentationer, som kan ta upp grödor, produktionsteknik, marknad, prisbild, utfodring. Med kunskapen som utgångspunkt skulle vi också arbeta mot politiker. Mot producenter är rådgivningen avgörande, kanske Greppa näringen kan vara en kanal ut till lantbrukarna. Vid KSLA-seminariet Vad fordras av fodret? i Stockholm 2 november togs många frågor upp som även behandlats vid workshopen i maj. Frågan om fodret och att skapa mervärden i primärproduktionen passar in i LRFs nya livsmedelsstrategi. Det är biologiskt möjligt att ersätta den importerade sojan, även om det i fråga om areal och växtföljd kan bli en utmaning. Arealbehovet för all proteinproduktion skulle inder svenska förhållanden innebära odling på ha. Det skulle också innebära en fördyring av fodret, och därmed krav på att få ut ett mervärde på marknaden. När det gällde de enskilda grödorna konstaterades att vallen var en outnyttjad resurs, speciellt till nöt, men även möjligt till grisar. Det handlar för vallens del mer om optimering av sort, sortblandning, arter, odlings- och skördeteknik än framtagning av nya sorter. Proteinskörden i oljeväxterna kan också öka, men det är om marknaden vill, och om det finns avsättning för oljan som fortfarande är viktigast. Vitblommig åkerböna är en potentiell storsäljare, medan majs och spannmål i första hand är energifoder med låg proteinhalt. Vid diskussion framkom följande: Konsumenterna är inte beredda att betala för att djuren bara ska äta svenskodlat protein. Det är inte sojan i sig som är ful, utan fulsojan. Det inhemska proteinet kan ha ett mervärde för en del av marknaden. Utnyttja innovation och utveckla produkter och koncept som efterfrågas av delar av marknaden. Annika Åhnberg, moderator för dagen inledde med att peka på att frågan om alternativ till den importerade sojan lever vidare i en pågående process, och att den skiftat från producentfokus till vad marknaden vill. Det finns ingen quick fix, ett omständigt arbete. Något som från början tedde sig tämligen enkelt och som nu är mer komplicerat. Finns det något mervärde och är konsumenterna beredda att betala? Johanna Stiernstedt, kvalitetschef Ica. Ingemar Kroon, presschef Axfood Mikael Robertsson, miljöchef Coop Sverige. Göra ekologiska livsmedel tillgängliga för alla. Är det här något som handeln funderar över, med tanke på den mediastorm som blåste upp i våras? Mikael: De frågor som kommer nu berörs ligger väldigt långt från handel och konsument. Vi kan ställa krav i förstaledet efter oss, kanske även på köttproduktion. Ingemar: Vi måste ställa krav på hela kedjan bakåt, det räcker inte med att bara ställa krav på ledet innan. I det här fallet minst sagt långt borta, i Brasilien eller Argentina. Detta är svårt för oss och då ännu mer för konsumenterna men det är viktigt för oss, eftersom vi har ett ständigt kan du garantera att-krav på oss från media.

3 Johanna: Fokus på kunskapshinder hos producent, men kunskapen brister ännu mer hos konsument. Frågan är om man skulle kunna förstå. Bered marken genom att utveckla mindre koncept, en klok strategi. Icas gärdsgris en gris från en av fyra gårdar, där fodret ska vara svenskt. Inte helt enkelt, och därför är det viktigt att börja i koncept i mindre skala. Nyfiken på koncept. Tonvikten är de fyra kriterierna svenskodlat foder (GMO-fritt foder), huvudsakligen miljövänlig el, suggorna går lösa på djupströbädd samt en produktion som går att visa upp. Fodret är en del. Merpris 15 procent. Köttkvaliteten lite annorlunda. Ingemar: Något som Icas gårdsgris har vi inte. Två sätt att se saken: Det finns alltid en marknad för en nisch med mervärden som smak, miljö, alternativet är att se om hela produktionen kan bli utan importerad av soja. Exemplet ekologiskt. Nischen är möjlig och går att göra idag. Att fatta ett generellt beslutkräver något helt annat. Om man kommer fram till att det går att odla med mer acceptabla metoder eller att GMO är OK kommer då saken i ett annat ljus? Om det finns vetenskaplig konsensus kring en produktionsmetod, ex rödlistad fisk eller ocertifierad palmolja, kan vi besluta att välja bort. Mikael: Vi har koncept kring ägg, gris och slaktkyckling, där fodret är en nyckelfaktor. Vårt viktigaste arbete har varit att stötta ekologisk produktion, som ska baseras på egna fodermedel. Djurens välbefinnande ofta viktigare än fodret. Johanna: Naturbeteskött gillar vi. Information till konsument är inte lätt. Vi har gjort en insats för att tydliggöra ursprung på främst kött med flaggor och ändå frågar konsumenterna efter var köttet kommer från. Åkerböna är en bra gröda att odla, men kan inte återkomma för ofta i växtföljden. Henrik Strindberg: Var kan mervärdet tas ut? Mikael: Krävs ett anatomiskt ansvar för att få en större volym att ta ut merkostnaden på. Johanna: Vi får ta det anatomiska ansvaret idag när det gäller vårt gårdsgriskoncept. Ingmar: Det blir inte lättare att försvara mervärdet i en sammansatt produkt. Ju mer förädlad en produkt är desto mindre betydelse fäster vi vid ursprunget. Mikael: Fulsojan är vi negativa till i sojaprodukter, och då är det kanske inte så långt borta att även bry sig om fodret. Det är intressant att ta med sådana aspekter i våra överväganden. Ingemar: Frågan om parakvat är kanske bara början på en ny medvetenhet. Vi kanske inte kan driva, men vi kommer att ställas till svars av konsumenterna. Vi måste vara beredda att ta ansvaret. Det finns en klar efterfrågan på svenskproducerat, samtidigt som vi inte är intresserade av att utestänga det importerade. Vilket är det största hindret? Mikael: Det behövs mer kunskap, men det kan se ut som en återgång till forna tiders syn på råvara och matlagning, och måste därför göras på ett nytt sätt. Ingmar: Det handlar inte om att alla kommer att få ny kunskap, men larmen kan bygga upp till en ändrad attityd. Johanna: Tror på koncept och starka varumärken. Tina Ehn: Är det intressant med RTSS-soja?

4 Lantmännen: Arbetar tillsammans med svensk Mjölk med hållbart producerad soja. Problemet är att det inte har funnits någon standard tidigare. Finns en utfästelse om att hälften av den inköpta sojan ska vara certifierad. EUs jordbrukspolitik lagstiftning och regelverk Stig Widell, Jordbruksverket Lagstiftning täcker in olika delar, som blir tillämpliga beroende på foder och djurslag. EUförordningar som gäller inom hela EU. Så länge ett foder är tjänligt för djuret är det OK att byta en råvara mot en annan. Problem med import i allmänhet och soja i synnerhet är salmonella, en viktig inkörsport obligatorisk kontroll krävs vid införsel för att kunna mota Olle i grind. Ett annat problem är GMO, där det blir allt svårare att få tag i GMO-fri soja och med alltmer kontaminerad GMO-fri soja. Ett reglerat område med dokumentation och regelverk. Användning av animaliska råvaror, där utfordring med köttbenmjöl från nötkreatur förbjöds inom EU 1994, och totalförbud 2001 i och med förbudet mot utfodring av animaliskt protein. BSE är på väg bort, mycket tack vare detta. Två generella förbud, kadaverförbud och kannibalismförbud. Endast blodmjöl och fiskmjöl tillåtna som bearbetat animaliskt protein, fiskmjöl ej till idisslare. Blodprodukter mer komplicerat. Material från idisslare får inte användas i foder. Vid utfodring av animaliskt protein till idisslare gäller kraftiga restriktioner. Idag arbetas med analysmetoder för att kunna bestämma förekomst och kvantitet av olika animaliska fodermedel. Med dessa metoder på plats kommer totalförbud att ersättas med kvantitetsregler. Möjligt att lyfta totalförbuden. En stor del av biprodukterna används i dag som bränsle och gödningsmedel. Här kan ändrade bestämmelser komma att införas. Fiskmjöl kan öka eftersom det kan tillåtas i flera anläggningar. Grismjöl kan användas till fjäderfä och vice versa, men det senare inget som industrin vill slåss för. Frågan är vad konsumenterna vill. Ursprung och livsmedel träffa bönderna bakom mjölken Armina Mustafic, miljöansvarig Skånemejerier Skånemejeriernas mission är att värna om de svenska bönderna. Idag har föreningen 550 leverantörer och 650 medarbetare. Ett 70-tal leverantörer finns utanför Skåne. Krisen 2009 gjorde att konsumenten och bonden kom närmare varandra, mjölkprodukter är starkt förankrade i bygden. Erbjuder en spårbarhetstjänst som presenterar de lantbrukare som levererat mjölken i just den förpackningen. Koppling till ursprung med ost tillverkad på mjölk från vissa gårdar. Skånemejerier bedriver också ett aktivt miljö och klimatarbete, bland annat ett projekt som går ut på att ersätta importerad soja och icke certifierad palmolja, frågan är hur det ska kommuniceras mot konsument. Till en början ser man det som en nischprodukt där man ersatt soja med krossat linfrö och därmed vill få högre andel omega 3-fetter. Kostnaden ligger inte i utbytet av soja och palm, utan att man använder just linfrö. Ingemar: Svårt kommunicera fritt från. Positivt med klimatmärkning. Johanna: Tveksamt om konsumenterna klarar av fler symboler. Positivt med klimatmärkning.

5 Finns fodret? Sven Hellberg, Lantmännen Är det all soja vi vill ha bort? Soja är en attraktiv och prisvärd råvara som vi inte vill välja bort helt. Däremot är det en rimlig ambition att jobba bort fulsojan, och in med finsojan: Certifierad enligt RTSS, soja producerad i Europa en förutsättning för foder till ekologiska fjäderfä och mjölkkor, GMOfri soja från USA. GMO-fritt finns redan, men vi har ingen credit för det. Inhemskt proteinfoder är ingen ny fråga, utan den kommer upp med olika intervall. För 20 år sedan Lantmännen tog fram Nötfor svensk. Det blev en dagslända. Vi kan klara fodret utan soja om vi har bra grovfoder och använder rapsmjöl, drank och bönor som Foderråvaror. Produkterna finns, Lantmännen lanserade en rad produkter under namnet Nära. Sedan förra hösten har det funnits en ökad efterfrågan, bland annat på grund av bättre prisförhållanden jämfört med sojabaserat foder. Plånboken skramlade till. Fungerade bra under förutsättning att du har ett bra vallfoder. Fortfarande lite prisskillnad till Näras fördel. Motsvarar ett par, tre procent av totala Nötforvolymen. Till gris tog Lantmännen fram Den nya tidens foder i början av 1990-talet, det gick bra så länge prisskillnaden mellan soja och spannmål upprätthölls med konstlade medel. Lantmännen är involverade i konceptet Icas gårdsgris, även om det inte finns ett färdigt sortiment framme. Det blir mer komplicerat utan soja. Soja=raps+ärt/åkerböna+drank+syntetiska aminosyror. Men alternativa foder fungerar inte lika bra i praktiken som på papperet på grund av blötutfodring, där fermentation leder till nedbrytning av de syntetiska aminosyrorna. Lantmännen har kommit en bit på väg på grissidan, men har inget rent foder att sälja. Den största utmaningen är till fjäderfä, med brist på alternativ. Utan soja kommer vi sannolikt att få sämre foderutnyttjande var finns mervärdet? Lantmännen märkte viss ökad efterfrågan på sojafritt foder i våras, och den tickar på. Inga direkta problem med råvaror, om man kan göra avkall på svenskt. Vad kan SLU? Anders Nilsson, SLU Alnarp Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning. Utgångspunkt exempelvis global livsmedelsförsörjning. Tagit fram ett antal scenarier, som lett till utmaningar för forskningen: Mål att hållbart producera livsmedel och andra tjänster och produkter. Exempelvis anpassa till ett förändrat klimat, minska klimatpåverkan, hantera risker, bidra till landsbygdsutveckling. Med detta som bas har man diskuterat vilka större forskningsprojekt som man ska arbeta med: Begränsad miljö- och klimatpåverkan effektiva och resurshushållande produktionssystem, konsumtionsmönsters påverkan. Förstå värderingar och policyprocesser etiska frågor kopplade till livsmedelsproduktion. Styrmedel för hållbara produktonsststem. Anpassa till förändrat klimat nya sorter, arter och produktionssystem. Hantering av risker livsmedelsförsörjning. Finansiering närmare tio år innan vi har något framme på marknaden.

6 Christian Swensson, SLU Alnarp Vi har redan mycket kunskap, och det ligger bakom exempelvis Lantmännens satsning på Nära. Däremot måste vi bli bättre på att sammanfatta, syntetisera befintlig kunskap. Ny kunskap behövs kring ändring av foderstater. Egentligen är diskussionen inget nytt redan på 1980-talet konstaterades att helsvenskt foder fungerar bra. Får hela tiden ögonen på oss så länge vi använder soja. Det gäller att skandalsäkra debatten. Ekonomin ligger i botten. Vi kan göra mer av det vi redan gör: Ökad kunskap om användning av närodlat foder djurslagsvis Vallen nog så viktig. Ny fodervärdering Raps till mjölkkor Högmjölkarna Lära oss mer om aminosyrornas betydelse Produktkvalitet hur länge kan och ska vi upprätthålla GMO-friheten? Processning av djurfoder och hur det påverkas. Ekologiskt har gått före ekologiska producenter var tidigt tvungna att producera foder med begränsningar. Samarbeta ännu mer fodrets kretslopp inklusive spill, nätverk kring baljväxter. Arbeta mer systemanalytiskt. Ökad samverkan med näring och myndigheter mindre snack och mer verkstad. Politikens vilja och möjlighet Åsa Coenraads, M, Tina Ehn, MP, Otto von Arnold, KD Otto: Ska försöka vara lite konkreta jag har skrivit en motion om hållbara och klimatvänliga fodermedel. Finns ett scenario där vi blir 9 miljarder, och allt fler konsumerar västerländskt med mer animalier. Efter 2013 betonas inom EU säker tillgång till säkra livsmedel. Tina: Intressant att vi talar om ansvar och fodermedel. Har arbetat med mjölkproduktion. Vi ska inte vara rädda för att ta ansvar och göra politik av det. Det handlar inte om protektionism, utan om att vi borde kunna vara tydligare. Vi ska vara med och sätta ned foten och vilja förändra. Vi har lite olika perspektiv konsumentperspektivet med svaga konsumentorganisationer. Hur hjälpa konsumenterna, med märkning, att ge konsumenterna möjlighet att göra medvetna val. Producenterna driver frågor via sina organisationer. Handeln ska göra det som konsumenterna önskar. Politiken kan göra mer. Åsa: Ett mycket intressant ämne. Viktigt med konsumenternas möjlighet att kunna påverka. Här kan vi också driva på via EU. Vi kommer inte att äta mindre kött, då måste vi se till att det vi äter är hållbart, viktigt med samarbetet inom EU. Vad kan politikerna göra?

7 Åsa: Se till att det finns pengar för att ta fram alternativ. Tina: Tycker inte att det är just att exportera problem, det kan jag inte ställa upp på som politiker. Jag tycker att maten många gånger är för billig. Vi ska kunna ställa krav i handelskrav, viktigt med ursprungsmärkning, även på restauranger. Ge stöd inom jordbruksstödet som ger utveckling i rätt riktning, ex idisslarstöd. Forskning inte minst. Otto: Forskningen är ett viktigt område. Här finns en problematik, och det går att satsa på forskning och utveckling. Skulle vi ge ett direktstöd skulle det vara ett kopplat stöd vilket inte egentligen är praktiskt möjligt idag. Allokera från landsbygd till forskning. Om man nu återinför ökad användning av animaliska fodermedel en mycket känslig fråga politiskt. Här finns en möjligt för Sverige. Kan ni inte motionera gemensamt om en satsning på ökad växtförädling? Tina: Det vore intressant. Men det finns även annat vi kan göra med att minska köttkonsumtion och svinn. Otto: Måste ha en bred överenskommelse om att vi måste kunna föda en växande befolkning, och här kan inte vi sitta med armarna i kors. Därför viktigt att hitta gemensamma överenskommelser. Åsa: Håller med! Vad kan politiker göra för att förbättra samarbete mellan myndigheter? Otto: Här kan riksdagspolitiker göra mer än ministrar. Satsningen på Matlandet Sverige. Tina: Kan tänka ett scenario där vi måste se till risk och försörjning. Kommer vi tillbaka till ett nationellt försörjningsperspektiv och hur går det att kombinera med fri handel? Otto: I EU-parlamentet finns klara protektionistiska tendenser, samtidigt som EU som institution är mån om internationella relationer och som ofta är kopplade till bilaterala avtal. I dessa vore det intressant att bygga in försörjningsaspekter som skapar minskad osäkerhet. Åsa: Mat och vatten ofta orsaker till krig, och för att motverka detta behövs minskad protektionism. Här är EUs jordbrukspolitiskt system. Här borde vi kunna bidra till en mer öppen relation med omvärlden Tina: Jag är inte protektionist, men vi har systemgränser som vi inte kan överskrida. Samtidigt lever vi i en globaliserad värld och handel är intressant, men kanske vi kan göra det inom ett mer hållbart system. Kan politiker gå ut och säga att maten måste bli dyrare? Tina: Det kan verka som om man sågar av den gren man sitter på, men om vi kan visa konsekvenserna av olika val borde det vara möjligt. Fredrik Fernqvist: Finns det något behov av att skydda jordbruksmarken? Otto: Vi vill att värdefull åkermark ska bli ett riksintresse, vilket tvingar kommunerna att ta hänsyn. En diskussion pom pågår, speciellt för Skåne. Tina: Detta har jag motionerat om, och jag anser att vi måste värna om åkermarken, exempelvis för utbyggnad av köpcentra. Detta behöver vi ta mer på allvar. Anders Nilsson: Hur ser ni på regelverket kring märkning av livsmedel? Christian Swensson: Hur ska den offentliga upphandlingen kunna gynna närproducerat?

8 Åsa: Ursprungsmärkning är bra, men det måste bli ett tydligt och enkelt märkningssystem, vi behöver inte fler symboler, det måste bli enklare. I Västerås har landstinget byggt ett centralkök för Västmanland och Uppsala inte alltid rätt företag som vinner upphandlingarna. Tina: Märkning är det verktyg vi har, förbud går inte hem. Kan utvecklas med digital och mobil information. När det gäller den offentliga upphandlingen kräver stor skicklighet i upphandlingen det går, men kräver kreativitet. Otto: Det krävs en märkning av upphandlarna. Idag krävs en kreativitet för att kunna upphandla närproducerat. Bakvänt att vi inte ska kunna upphandla det som konsumenterna efterfrågar. När det gäller märkning viktigt att konsumenterna förstår vad märkningen innebär. Är ni intresserade av att behålla kontakten med nätverket. Finns bara ett svar! Tina: Besökte Peru, där man på ett potatiscentrum höll liv i sorter. Åsa: Kör på! Här föds debatten! Otto: De bästa reglerna och regelverken växer fram underifrån. Uvärdering till deltagarna 11 maj och 15 nov: Vad vill ni att vi ska göra för att gå vidare? Vad vill ni själva bidra med?