Dagordning

Transkript

1 Dagordning Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen -energi Diskussion om framtida energikartläggningar

2 Energinyckeltal inom lantbruket och potentialen att spara energi utifrån energikartläggningar Elmquist Helena, Odling I Balans Neuman Lars, LRF-Konsult Hårsmar David, Rådgivarna i Sjuhärad/Greppa Näringen Helmersson Nils, HIR Skåne

3 Varför energikartläggningar och för vem görs dom? De kan leda till att vi identifierar åtgärder och besparingar för företagaren Nyckeltaltas fram som hjälp för lantbrukaren att kunna jämföraenergianvändningen med andra företagare och sitt eget företag mellan olika år. Nyckeltal kan visa på potentialen hur långt ett företag kan komma i energieffektivisering utan att tappa i produktion. Förutom ovanstående mål med energikartläggningarna kan nyckeltal användas för att sammanställa statistik över hela Jordbrukets energianvändning.

4 Studiens mål Att sammanställa nyckeltal utifrån de energikartläggningar som är gjorda framförallt inom Greppa Näringens Energikollen Att sammanställa potentialen av energibesparingar och om möjligt också skatta det ekonomiska värdet av de energibesparingsåtgärder som föreslagits i de redan genomförda energikartläggningarna. Att bidra till en utvärderingav de energikartläggningar som genomförts. Jämföra energikartläggares metoder och systemgränser.

5 Bakgrund Ca 500 energikartläggningar Energikollen 420 Energimyndighetens Energikartläggningscheck 80 OiBkartläggningar, Energigården, GAFE kartläggningar ca 20 Länsstyrelser (Skåne, Västerbotten, Mälardalen ) Ny kunskap till lantbruket! Potential att spara!

6 Bakgrund Energipriserna är för närvarande låga men energikostnaderna står för mellan 10 till 20 procent av lantbrukets kostnader. För den som säljer förnybar energi, leder varje sparad kwh, till ett ökat intresse för att göra affärer på förnybar energi.

7 En grov skattning visar att om lantbrukets totala diesel- och elanvändningen minskar med 15 %, och bensinanvändningen med 10 % motsvarar det 583 miljoner kronor för hela lantbruket. Data över anvädningen från Statens energimyndighet, 2014.

8 Inklusive entreprenad, (osäker siffra) skattning 703 miljoner kr. Data över användningen från Statens energimyndighet, 2014.

9 Rimlig besparing? Denna studie, tre föreslagna åtgärder inom mjölkprod. = 8 % stor variation 3-30 %

10 Tre föreslagna åtgärderna som rapporteras in i Energikollen motsvarar i medeltal ca 8 % av energianvändningen inom lantbruksproduktionen för mjölkproduktionen och växtodlingen på de 122 mjölkföretag som analyserades. Potential att spara energi inom lantbruksföretag var i genomsnitt 3-15 %. På vissa företag var det möjligt att minska energianvändningen med 30 %, och i speciella fall var den ännu större.

11 Rimlig besparing? Denna studie, tre föreslagna åtgärder inom mjölkprod. = 8 % stor variation 3-30 % Studien Energieffektivt samhälle totalt % till 2018 totalt % till 2050 Neuman Bra teknik för att spara energi i djurproduktion

12 Besparing ej påverka produktionen negativt Ex installation av värmelampor kan ge fler överlevande grisar

13 Nyckeltal mjölkproduktion kwh/per kg producerad Mjölk. 122 mjölkföretag. Medelvärdet för i hela materialet är markerat M-alla (0,17 kwh/kg mjölk), medelvärdet för ekologisk produktion är markerat med M-EKO (0,18 kwh/kg mjölk) och för konventionell mjölk med M-konv(0,16 kwh/kg mjölk).

14 Energinyckeltal olika mjölksystem

15 Nyckeltal smågrisar Energianvändning per smågris kwh från 17 företag. 13 av gårdarna har integrerad produktion och 4 har enbart smågrisproduktion. För en del företag anges totala energianvändningen (vita staplar) för vissa gårdar är energin fördelad på el, (randig stapel) diesel (svart stapel), biobränsle (grön stapel) och E01 avser eldningsolja (prickig stapel).

16 Nyckeltal slaktsvin Energianvändning i slaktsvinsproduktionen presenterat som kwh per kg slaktvikt för 20 företagen (7 har enbart slaktsvin och 13 företag har integrerad produktion). För sex av företagen är totala energianvändningen presenterad (vita staplar), för resteraden är energianvändningen fördelad på el (randiga staplar), diesel (svarta staplar), biobränsle (gröna staplar) och olja (prickig stapel).

17 Systemgränsen djur och växtodling

18 Bränsle inom växtodlingen Drivmedelsförbrukningen i växtodling vid 122 av de kombinerade mjölk-och växtodlingsföretagen. Värdena avser summan av förbrukning med egna maskiner och inlejdamaskiner. Medelvärdet 84 liter per hektar.

19 Indirekt energianvändning Ej likställt med användning av mineralgödsel Stallgödsel är inte ett avfall, det är en begränsad resurs Indirekt energianv. är även byggnader, maskiner, produktion av insatsmedel Förslag: ta med allt eller inget. men svårt att värdera stallgödseln

20 Tre föreslaga åtgärderna, mjölkproduktionen 122 företag.

21 Föreslagna åtgärder 122 mjölkföretagen

22 Slutsatser -besparing Stor potential att spara 3-30 % kort sikt Längre sikt uppemåt50 % 15 % nivån motsvarar nästan 600 miljoner

23 Slutsatser metoden Inte använt samma systemgränser, nya gemensamma riktlinjer och utbildningar Rekryteringen i mjölkproduktionen Producerad eller levererad mjölk Rapportering behöver likritas och effektiviseras Data över produktionen behövs också

24 Slutsatser -kompetens Mer erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling behövs Energikartläggare vill veta mer om ventilationen För få har tagit upp att man kan spara energi gm förkyla mjölken, och utnyttja värmen i mjölken mhavärmeväxlare, för hög värme kring kondensorn saknas också.

25 Slutsatser Lantbrukarna är mest intresserade av åtgärder, för mkt tid på att ta fram nyckeltal Energikartläggaren måste ha god kunskap både inom energi och lantbruksproduktion Användning av biobränsle behöver särredovisas Kompetensuppbyggnad och nyckeltal behövs för slaktkyckling, äggproduktion och nötköttsproduktion

26 Förslag, nyckeltal etc. Supertydligt underlag till Energikartläggaren hur nyckeltalen ska beräknas och systemgränserna ska sättas Nyckeltal med mindre decimaler, ex 170 kwh/ton mjölk Grisar, kwh/per ton slaktsvikt (ej per djur) Smågrisar, kwh/per smågris (leveransklara) Tillkommande information, produktionen (mjölk levererade från företaget), SIP, fodersystem, uppfödningssystem Dieselåtgång, uppmana dokumentation och hålla koll. Nötkött, kwh per producerad mjölkras eller köttraskalv Särredovisa biobränsle Komplettera med elanvändningen i växtodlingsnyckeltalet

27 Förslag forts. mer kunskap Erfamöten med energikartläggare Värmeåtervinning, hur utforma optimal v-å. Förvärmt vatten till djuren, vad kan det ge Fullfoderblandare Ventilation, hur räkna, hur mäta Ersätta oljepanna med värmepump Värmelampor till smågrisar, fler överlevande.. Lysrör och elsäkerhet

28 Diskussion Framtida energikoller viktigt arbete! Finansiering av energikoller framöver Energikartläggarnas kompetens Hur mkt fokus på nyckeltal och hur mkt på åtgärder? Hur långt komma med optimal teknik? Att mäta är att veta framtida projekt Energikollen numer krav från myndigheter, lantbrukets inställning till det?

29