NoSoy Helgegården, Skepparslöv

Transkript

1 NoSoy Helgegården, Skepparslöv Sortutveckling som möter kraven Desirée Börjesdotter, SW Seed Trindsäd uppdraget att hitta de bästa sortera för den svenska marknaden, i åkerböna ingen egen förädling. Förädlingsmål proteinskörd per hektar, tidighet, stjälkstyrka och andra odlingsegenskaper. Ex på sorter Paloma och Tattoo. När det gäller ärter finns fortfarande material från egen förädling som jämförs med importerade. För närvarande lite för få sorter i försök. Raps är också en viktig proteinkälla med stor variation. Fram till nu har inte proteinhalt och kvalitet varit så mycket i fokus, men det finns material att göra urval i. Proteinkvaliteten god med något lägre lysin men högre metionin och cystein jämfört med soja. Höjda avkastning betyder mer än höjd proteinhalt ökad odling ger ökad tillgång. Skadegörare i åkerbönor Marianne Wikström, Jordbruksverket Ex chokladfläcksjuka preparat Signum. Ex bönsmyg, skalbagge vars larver angriper fröna. Behandling med Karate. Rotröta, ny virulent Phytophtora stam, angripna plantor ger i princip ingen skörd. Kan inte bekämpas kemiskt, enda åtgärden att inte odla, rekommenderar 8 år mellan åkerbönor i växtföljden. Det största hotet i odlingen. Testmetod finns hos Findus. Hampfrökaka? Sven-Erik Svensson, SLU Forskning pågår i Umeå och Skara, fungerar, men måste kompletteras. Restprodukt vid pressning av oljan, som är rik på PUFA, främst linolsyra. Proteinkvaliteten i mjölet bättre än i raps, framför allt mer metionin. Andelen våmstabilt protein är högre än i ärt och i åkerböna. Till växande ungnöt kan hampfrökaka ersätta soja. De sorter som odlas idag är inte frösorter, men nya sorter kan komma upp i kg/ha. Hampan är främst en fiber och energigröda, med frö som biprodukt. Kan komma fiberfröhampa. Skördeteknik möjligt med toppskörd, där topparna tröskas stationärt. Problem med fåglar. Protein från vall Birgitta Gunnarsson, HIR Kristianstad. Vallen kan ge cirka kg råprotein per hektar, jämfört med lupin 900 kg, åkerböna, 700 kg, ärt 600 kg, raps 350 kg. Bra vallfoder och spannmål räcker till 8 000kg mjölk. Rekryteringskvigor klarar sig på enbart bra vallfoder, snabbväxande tjurar klarar sig på enbart vallfoder och spannmål. I ett mjölkkoensilage cirka 15,5 procent råprotein, för övriga nötkreatur saknas tillförlitliga data. Hur kan vallen förbättras för att få bättre kvalitet, en proteinvall? Som koncentrat fungerar röd- och vitklöver, lusern. Med hänsyn till energi och NDF blandas in procent baljväxter, rörsvingel, lite timotej, under med fuktiga förhållanden rajsvingel

2 i stället (tvåårsvall). För alla blandningar gäller utebliven gödsling, tidig skörd, 3 4 skördar, väntad nivå cirka kg/ha Odling av lupin Niklas Ingvarsson, Svenska Foder, utsäde och frö Tydlig ökning av främst åkerbönor, men även ärt. I Tyskland odlas cirka ha lupin, idag finns sorter framme och som provats av odlare, och svenskproducerat utsäde. Odlingsteknik i renbestånd för tröskning av frö, även samodling med spannmål för ensilering. Störst intresse från ekologiska odlare. Blålupin mest intressant. Skördenivå kg, procent protein. Torktålig gröda som kan klara sig på lätta jordar, klarar lägre ph än andra kvävefixerande grödor, kan odlas i samma växtföljd som ärter och åkerböna, eftersom den inte förökar rotröta. Dålig ogräskonkurrens, i synnerhet i ogrenade sorter. Våta år och grenade sorter ger ojämn mognad avdödning. Hög halt av alkaloider i äldre sorter, men det problemet håller på att förädlas bort. Ympning med speciell ymp, sker bäst industriellt. Varm jord, grenade sorter vid tidig sådd, 100 frön per m2, viktigt för ogräskonkurrens. Valfritt radavstånd, större radavstånd vid ogräsharvad odling. Kemisk ogräsbekämpning med Fenix mellan sådd och uppkomst, men släpper fram målla. Försök med Centium och Boxer. Samodling lättast idag, given användning, ensilering begränsar användning till andra djurslag än nöt. Samodling till mogen skörd ger högre skörd än odling i renbestånd. Behöv av ökad odlingssäkerhet och i lupin högre skördar för att det ska bli mer intressant för odling till avsalu. Djurhållning utan soja satt i sitt sammanhang Annika Åhnberg, KSLA Hållbarhetsfrågorna stod i fokus, men vad vi inte tänkte på var den växande efterfrågan på soja på världsmarknaden, vilket gör det intressant med alternativ till regnskogssojan. Grundfrågeställningen var om det till olika djurslag gick att byta ut sojan, och om det går rent biologiskt, finns det tillräckliga volymer av alternativen? Vad skulle en omställning få för konsekvenser för odlingen och foderleverantörerna? Vilken forskning behövs? Idag har frågan mognat och gått från att fokusera på problem och svårigheter till att lyfta fram de olika alternativen med deras fördelar. Ett av de viktigaste syftena med de här träffarna är också att aktörer från olika delar i kedjan får möjlighet att träffas, få förståelse för de olika delarna och se möjligheter med förhoppning att få något att hända. Möjlig odling av proteingrödor Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Avgörande för en ökad odling är lönsamheten, intresset från handel, kraven på en hållbar växtföljd och möjligheter till ogräsbekämpning, som är en avgörande faktor för att kunna utveckla odlingen av proteingrödorna.

3 Exempel i en spannmålsdominerad växtföljd är där omväxlingsgröda i form av lin, raps eller åkerböna, ärta eller lupin kommer in vart tredje år. En frågeställning är hur ofta en proteingröda kan komma in i växtföljden, vilket varierar beroende på gröda. De största arealerna av oljeväxter (2,5 ton/ha) har varit ha, vilket är i nivå med den maximala potentialen. Ärter och åkerböna (3 ton/ha) har odlats som mest ha, potential ha, lin (1,5 ton/ha) ha, lupin (2 ton/ha) ha. Soja (1,5 ton/ha) något tal hektar (jämfört med 600 ha bruna bönor som mest), tillsammans cirka ha, vilket motsvarar vad som maximalt skulle kunna komma ifråga i den öppna växtodlingen. Åkerbönans konkurrenskraft bestäms delvis av priset på kväve. Förfruktsvärdet motsvarar cirka 30 öre per kg böna. Proteingrödan kommer alltid att ha svårt att konkurrera med höstvete. Därför är det vårstråsäden som är mest intressant att jämföra med, vilket förstärker åkerbönans konkurrenskraft med ytterligare 25 öre. Odlingssäkerheten har alla förutsättningar att bli mindre, och åkerbönan är idag mindre osäker än exempelvis ärt. Vilka grödor får man maximalt fodervärde av jämfört med vallen? Majs ger 138 i energi, men bara 75 i protein. Höstvete ger 110 i energi, 70 i protein. Åkerböna ger 87 procent protein, 60 procent raps. Prioritera först volym, sedan koncentration. Det ger först vall, sedan majs, sedan höstvete, sedan åkerböna. Störts ökningspotential i ärt/åkerböna men vilket kräver förädling. Går det att processa fram en högre proteinkvalitet hos de vanliga proteingrödorna? Arbeta med de grödor vi kan odla. Alternativa proteinfoder Anders Herlin, SLU Separerade lusernblad ger en bra råvara, men finns inte tillgängligt kommersiellt (Agrofiberprojektet). Sojan är absolut dominerande som proteinfodermedel, cirka två tredjedelar. Kina köper allt större andelar av världsproduktionen. EU är en nettoimportör. Från mitten av 1990-talet har konsumtionen av soja ökat rejält när den blivit billigare. Sojan intar en särställning som proteinkälla. Soja orsakar CO2e-utsläpp på 0,83, dubbla värdet jämfört med ex åkerböna. Alternativen främst rapsbiprodukter, åkerböna, ärter, drank. (Enligt SIK) Prishinder: potatisprotein, majsgluten. Odlingshinder: lupin, solros, soja. Politiska beslut: Drank. Under förutsättning att vi får tillsätta renframställda aminosyror fungerar i princip alla råvaror till alla djurslag. Lättast att lösa till mjölkkor inkl rekrytering; idag 90 procent inhemskt, 5 procent från utanför EU. Bra vallfoder allra billigast. Under 2009 och 2010 har det inte varit någon merkostnad att använda kofoder Unik nära med endast europeiska fodermedel jämfört med Unik 52 med importerad soja.

4 Ekologisk animalieproduktion har svårare att klara sig på närodlat eftersom de inte kan ersätta en lägre proteinkvalitet med renframställda aminosyror. Teknik för hantering av proteinfodergrödor Torsten Hörndahl, SLU Två huvudsystem, kontinuerlig blandning och satsvis blandning. Problem på gårdsnivå är bland annat att hemmaproducerad spannmål och trindsäd ofta är sämre rensad, har högre vattenhalt och blir svårare att transportera. Raps i gengäld rinner för bra. Trindsäd kan vara besvärlig i skruvar, genom att kräva mer kraft för att kunna transporteras. Ekologiska produkter har normalt mindre kärnor. Tre sorters malning med kross (minst energiförbrukning, 3-5 kwh/ton), skivkvarn (3,5-9 kwh/ton) och hammarkvarn (9-+20 kwh/ton). Arbetsbehov för hemmablandning kr/ton (behöver verifieras). Kostnad för kvarn: Kross kr/ton, skivkvarn kr/ton (dyr i inköp), hammarkvarn kr/ton (hög energiförbrukning). Erfarenhet av minskad sojainblandning i mjölkproduktionen Per Åke Nilsson, Wanås Ekologisk produktion 250 kor, 250 ha bete, 725 ha växtodling. Certifierade Den andra (eller åttonde) klimatcertifierade ekologiska gården efter Sju gårdar i Uppsala. Energigenomgång. Hög grad av självförsörjning, 90 procent. Vall 270 ha, 120 ha havre/ärt, till mogen skörd 85 procent ärt, 15 procent havre. Spannmål rågvete framför allt en fråga om säkerhet, för att minimera behovet av inköp. Även korn. Fullfoder viss överutfodring. Vallen är grunden till allt lyckas man med den går det att göra en bra foderstat. Klöverinblandning mellan 15 och 20 procent. Insådd i helsäd. Gödslar på hösten för att gynna gräsen, som annars konkurreras ut av klöver. Egen odling åkerböna. Av hela arealen är cirka 100 ha lämpliga för åkerböna. Vill odla mer ärt/havre. Rapsen osäker med tanke på skadegörare. Köper in godkänd europeisk soja, 180 ton per år; beroende på vallfoderkvalitet. Gården är en djurgård med en väl uppbyggd besättning. Avkastning kg till mejeriet. Viss blandning av mjölkras med inblandning av SRB och Brown swiss. Hade vi haft mer lämplig mark hade vi odlat mer åkerböna. Produktion av mjölk utan soja och palmkärna värnar regnskogen Per-Johan Herland Fick uppdrag att undersöka om det går att producera regnskogsmjölk producerad utan importerad soja och palmkärna. I koncentratet ingår soja och palm; i den svenska totalkalkylen utgörs 40 procent av soja- och palmkärnbaserade fodermedel. Palmråvarorna motsvarar ha, medan sojan motsvarar ha. För Östgötamjölk kor motsvarar 468 ha; vad ska detta ersättas med? Utgångspunkten var ett bra vallfoder, kompletteras med rapsfrö, rapsmjöl, ärter och drank.

5 Foderkostnaderna behöver inte öka, men ställer högre krav på det gårdsproducerade fodrets kvalitet. Marknadsföring med regnskogsargumentet. Hållbarhet på dagordningen Pär Larshans, Max Startade i Gällivare 1968 med affärsidén den bästa smaken och den bästa kvaliteten. Dagens ledare Rickard och Christoffer Bergst MinimizeMe mins 30 kg på 90 dagar. Delifresh-menyer haft en kampanj med diabetesförbundet riktat mot ungdomar med diabetes, att de kan äta ute. Till smak och kvalitet har man lagt ansvar. Vad har detta resulterat i? Lanseringen av hälsosortiment och miljö har lett till ökad försäljning och den högsta ökningen av andelen nöjda konsumenter nr 9 av mest kända varumärken (Mindshares Top20 brands). Hållbarhet i sikte Värdegrund är basen förebild etiskt, systemvillkoren enligt det naturliga steget, aktiva val (firo/the), Max budord. Social hållbarhet Mångfald samarbete med Samhall, bli bättre på att rekrytera personer med funktionsnedsättningar. Ta bort våra chefers fördomar. Samhällsansvar. Ekologisk hållbarhet klimatförändringarna, backcasting från en situation där vi som företag inte påverkar miljön negativt hur når vi dit? Gick igenom alla processer och produkter med detta hållbarhetsperspektiv. Klimatpåverkan främst kött 70 procent, sedan holländska grönsaker. Upprättar klimatbokslut. Beslutade om klimatpåverkan, själva ställa om så mycket vi själva kan, kompensera för vår värdekedjas påverkan genom trädplantering i Moçambique och Uganda. Max blev först i världen med att CO2-märka alla produkter. Max miljöhus minska energiförbrukning. 30 procent reduktion, sedum-tak, laddstolpar, byggt i återvinningsbart. Fick 2009 års Green Awards. Vår klimatkompensation har inneburit en ökad medvetenhet, men har inte ännu förändrat beteendet, utan fungerar i stället som en intern skatt. Vår största utmaning är att kunna bibehålla enbart svenskt nötkött. Vi vill ha vår sourcing direkt från gård hur kan vi lösa detta? De mindre slakterierna är för små för oss. En merkostnad på 7 kr/kg. Lite kan vi lägga på i konsumentled. Behov kor per år. Med svenska mjölkkor skulle klimatpåverkan minska med 37 procent. Dessutom utan importerad soja Idag holländsk pommes frites; svenska leverantörer kan inte konkurrera. Diskussion Helena Allard, LRF

6 Projekt och kommunikation för att lyfta närproducerat, bland annat genom media. Rådgivarträffar, utsäde, växtskyddsmedel. Produktionskoncept för att ge lantbrukarna mer betalt för sina produkter. Annika: Någon talar om för oss och visar för oss. Anders H: Märkning Anita: svenskt kött vi måste bli bättre på att få ut vårt budskap Erik B: Vi kan ändra detta kunde libyerna befria sig från Ghadafi kan vi. Fortsatt arbete Försalg att ordna en diskussion på KSLA med anledning av Daniel Öhmans och Sara Olofssons bok Matens pris. Med detta seminarium får arbetet med projektet NoSoy anses vara avslutat för Partnerskap Alnarps del. Sammanfattning och slutrapport återstår. Förslag att initiera en fortsättning i form att ett marknadsprojekt med syftet att undersöka möjligheterna att återföra mervärde med inhemsky (europeiskt) producerat foder till primärproducenterna. Detta bör involvera detaljhandel eller restaurang-storhushåll.