Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Transkript

1 Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten

2 Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering - Spillfrö Vallfrö - Areal och marknad - Etablering och höstbehandling - Pollinering Ärt, åkerböna och lite lupin - Sorter (Katarina Holstmark) - Samodling - Ärt - Åkerböna - Lupin

3

4 Etablering och gödsling av höstraps Stora öppna fyrkantiga fält! Det kostar 45 kilo raps per dygn att försena sådden. Därtill kommer en extra straffavgift på 300 kr i sänkt oljehalt Det är svårt att så för tidigt! Linjesorter och hybridsorter reagerar på samma sätt på såtid Gödsla mycket på hösten om du inte har tillgång till snabbtverkande kvävegödselmedel som t ex svinflyt eller rötrest Tveksam effekt av vårgödsling med långsamt verkande kvävegödselmedel i höstraps

5 Är vall den bästa förfrukten? Fördelar med vall som förfrukt: - Bra förfrukt och betydande kväveefterverkan - Mindre ogräs om vallen har skötts väl Nackdelar med vall som förfrukt: - Risk för ojämn och torr såbädd - Ökad risk för angrepp av sniglar Slutsats: Vall är teoretiskt den bästa förfrukten, men det går att uppnå ett bra resultat med spannmål som förfrukt om man har mycket stallgödsel. Välj en förfrukt och en jordbearbetningsteknik som främjar möjligheten av sådd i rättan tid på din egendom.

6 Svavel Höstraps har ett svavelbehov som motsvarar ca 20 % av kvävebehovet En god svavelförsörjning är nödvändig för att rapsen ska kunna utnyttja stora mängder av kväve Det finns svavel i husdjurgödsel, men det är svårtillgängligt. På fält som har fått mycket stallgödsel är risken för svavelbrist dock mindre Många lantbrukare sprider kieserit (21 % S) eller Vinass (1,6-3,5 % S) för att täcka behovet av svavel

7 Pollinering av oljeväxter Raps är självfertil men gynnas av vind- och insektspollinering Rybs är självsteril och helt beroende av vind och insekter Högre oljehalt, mindre klorofyllhalt och jämnare mognad med insektspollinering Honungsbin är de viktigaste pollinatörerna i både höst- och våroljeväxter Bin kan öka skörden med ca 10% i höstoljeväxter och ca 20% i våroljeväxter Rekommendation: 3 bisamhällen/ha i höstraps och 2 bisamhällen/ha i vårraps

8 Sälgen dunderladdar bin och humlor innan höstrapsen blommar

9 Raps tappar många frö Spill Spild Utsädesmängd Udsædsmængde kg pr. ha kg per hektar

10 Överlevande rapsfrö i olika djup 0 cm 3 cm 9 cm 27 cm 35 % överlevande frö Schlink,

11 Ekologisk vallfröproduktion Ekologisk vallfröproduktion i Sverige 3500 Areal (ha)

12 Tabell 1. Areal med ekologiskt vallfrö i Sverige och Danmark 2009 och 2010 Många olika arter! Sverige Rödklöver (hektar) 2010 (hektar) Danmark Sverige Danmark Vitklöver Alsikeklöver Timotej Ängssvingel Raj- och rörsvingel Rödsvingel Engelskt rajgräs Italienskt rajgräs Hybridrajgräs Hundäxing Ängsgröe Total areal

13 Faktorer som påverkar skördenivån i gräsfrö Antal fertila skott per arealenhet Antal frö per fröbildande skott Frövikt 70% 20% 10%

14 Faktorer som påverkar skördenivån i gräsfrö Antal fertila skott per arealenhet Antal frö per fröbildande skott Frövikt Etablering och behandling på hösten Skottbildning Sträckning Blomning Skörd

15 Etablering mellan spannmålsraden Insåningsgröda och vallfrö ska ta upp så stor del av ytan som möjligt för att öka konkurrensen mot ogräset. Foto: Birte Boelt

16 Kombinera gärna raps- och vallfröodling!

17 Etablering av gräsfrö Etablering av olika arter av gräsfrö (eko) 2 försök i Skåne, 1 försök i Östergötland Led A B C D Art Ängssvingel Timotej Rörsvingel Rajsvingel 1 Gräsfröet blandas med höstraps och sås i samma rad på 24 cm radavstånd på hösten 2 Separat sådd av vårstråsäd och gräsfrö på 24 cm radavstånd. Gräsfröet sås mellan vårstråsädens rader

18

19

20 Etablering av ekologiskt gräsfrö Skördenivå av olika arter av ekologiskt gräsfrö etablerade i höstraps Skörd (kg/ha) Ängssvingel Timotej Rörsvingel Rajsvingel

21 Hög stubb och halmrester kan förstöra skörden i alla arter av vallfrö! Ner med stubben! Bort med halmen!

22 En bra pollinering är avgörande i klöverfröodlingen! Gynna de vilda humlorna och använd 1-2 bisamhällen/ha i rödklöver och 2-3 bisamhällen/ha i vit- och alsikeklöver

23 Band med honungsört ger flera bin och humlor i (röd)klövern

24 Trindsäd i ekologisk odling

25 Kärnskörd i konventionell och ekologisk trindsäd Skånska odlingssystemförsök dt/ha ,2 31,5 37,9 40, ,2 25,5 27,1 21,5 A B C D E Odlingssystem 11 Samodling Ärt Ärt/havre Lupin/havre Åkerböna Gul lupin Blå lupin

26 Proteinskörd i ekologisk trindsäd Skånska odlingssystemförsök ?? kg/ha Ärt Ärt/havre Lupin/havre 200 Åkerböna 0 C D E Odlingssystem Gul lupin Blå lupin

27 Fördelar vid samodling av trindsäd och spannmål Proteinskörden blir högre och kärnskörden blir mycket högre. Vinsten vid samodling är störst på lättare jordar och jordar med mycket ogräs Variationen i skördenivå är mycket mindre än vid odling av trindsäd i renbestånd Man får färre problem med rotogräs och fröogräs i växtföljden Man får eventuellt mindre problem med bladlöss

28 Nackdelar vid samodling Det är svårt att sälja en samodlad gröda Proteinkvaliteten är annorlunda i t ex havre/ärt än i ärt

29 Ärter Ärter trivs på lättlera och mellanlera Bra dränering (ärtrotröta är en alg)! Tidig sådd Höstråsäd är bättre förfrukt än vårstråsäd (+ 700 kg/ha)! Det bör finnas lite kväve i marken

30 De gröna försöksrutorna är gödslade med 20 ton/ha svinflyt omedelbart före sådd Foto Lars Persson

31 Ärter LL, ML, (SL): Strukturen är a och o - plöj under bra förhållanden - ytjämna på hösten (ta bort höstgrott ogräs) - minimal körning på våren Lättare jord: vårplöjning efter stubbearbetning på hösten

32 Åkerbönor Torka, ogräs och bladlöss har ibland förödande konsekvenser Åkerbönor trivs på styva lerjordar Tidig sådd Plöja ner stubbrester! Brokblommiga sorter ger högst och säkrast avkastning Stora öppna fält!

33 Vilken förfrukt? Åkerbönor, kg/ha Förfrukt Höststråsäd (19) Vårstråsäd (12) Enkät Västra Götaland 2003, Jan Hill

34 Chokladfläcksjuka 2003 Chokladfläcksjuka Botrytis fabae, Cecilia Lerenius

35 Pollinering av åkerbönor Åkerböna är som raps dels ganska självfertil men även beroende av vind och insekter Odlas ofta till helsäd Ganska vanlig gröda på ekologiska lantbruk Ingen tradition av att använda bisamhällen i åkerböna i Sverige Rekommendation: 2 bisamhällen per hektar

36 Pollinering av åkerbönor 3 Led A Inga pollinatörer B Bur med jordhumlor C Ingen bur Åsa Käck, HS Väst

37 Resultat 2008 Medeltal Skörd (kg/ha) Rel skörde Skördeökning Bönor per balja Baljor per 20 Tusenkornvikt Höjd (cm) Vattenhalt (kg/ha plantor (g) (%) Inga Ingen pollinatörer , ,0 Bur Optimal med humlor , ,2 Normal , ,1 Ingen bur Åsa Käck, HS Väst

38 Avkastning och antal bönor av åkerböna. Medeltal av fyra försök 2009 Led Avkastning Rel. skörd Bönor/ balja Baljor/ planta Bönor/ planta Inga pollinatörer ,85 9,42 27,0 Bur med humlor ,11 9,30 29,0 Ingen bur ,29 9,86 32,4 Åsa Käck, HS Väst

39 Lupiner? Gul lupin är ingen intressant gröda Samodling av oförgrenad lupin och havre är lovande i södra Sverige Odling av förgrenade sorter är tveksamt med nuvarande sortmaterial Förgrenade sorter 2011: Probor (Svenska Foder) Galant (Olssons Frö) Oförgrenade sorter: Viol (Olsons Frö)

40 Ogräsharva med måtta i trindsäd Ogräsharvning har bara effekt mot små fröogräs! Trindsäden är mer känslig för ogräsharvning än rotogräs Ogräsharvning skadar allvarligt spindlar och rovbaggar som äter bladlöss och andra skadegörare Som tumregel är blindharvningen den viktigaste bekämpningen och man bör avsluta ogräsharvningarna ca 30 dagar efter sådd