Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Transkript

1 Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder

2 Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris? Bin och bin Biologisk kontroll av skadeinsekter Att få flera dynamiska ekosystem att fungera tillsammans

3 Vad är ekosystemtjänster? Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. De kan delas in i fyra delar: - Försörjande - Reglerande - Kulturella - Stödjande (Statens offentliga utredningar 2013:68)

4 Pollineringskris!? Antalet honungsbisamhällen har globalt ökat cirka 45% sedan andra världskriget* men: - Arealen med pollineringskrävande grödor har ökat med mer än 300%* - I USA och flera europeiska länder har antalet honungsbin minskat* - Varroakvalstret har slagit ut nästan alla vilda honungsbisamhällen i Europa Vilda bin har stora problem. Ca en tredjedel av våra 287 svenska solitära bin och humlor befinner sig på rödlistan över hotade arter** * Aisen& Harder, 2009; ** Bommarco & Fries, 2014

5 Värdet av pollineringen ökar även i Sverige! År 2009 kom jag fram till att värdet av honungsbinas pollinering var miljoner kronor i Sverige År 2011 var värdena är ca 40% högre ( miljoner kronor)! Det berodde främst på en ökning av arealen med höstraps, vårraps, rödklöverfrö och åkerböna samt en ökning av pris och skördenivå i många grödor

6 Varroakvalstret inklusive associerade virus är den största anledningen till massdöd i bin i Sverige enligt svenska experter Foto: Preben Kristiansen

7 Andra misstänkta orsaker till massdöd av bin Brist på (bra) pollen- och nektarväxter Växtskyddsmedel (speciellt växtskyddsmedel av typen neonikotinoider) Nosema ceranae (en parasitisk svamp som skadar honungsbins tarmsystem) Etc.

8 Vi har en pollineringskris men ingen pollineringskatastrof (än)

9 Humlan är en bäver och andra skillnader mellan bin och bin!

10 Humlan är en bäver och andra skillnader mellan bin och bin! Maud Olofsson: Det behövs flera flitiga bävrar i Sverige Honungsbin kan däremot liknas med fackförbundsanslutna arbetare. De är många och jobbar bra, men om de är missnöjda med arbetsförhållanden går de i strejk! Skillnaden beror på vilket förråd av pollen/nektar de olika arterna har. Humlor och solitärbin MÅSTE ut och samla föda. Honungsbin har inte samma akuta behov.

11 Biologisk kontroll av skadeinsekter Larv = 25 bladlöss/dygn Vuxen nyckelpiga = 40 bladlöss/dygn Den viktigaste åtgärden för att gynna nyckelpigorna i jordbrukslandskapet är att undvika alltför tidiga bekämpningar mot skadedjur. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

12 Biologisk kontroll av skadeinsekter Tvestjärten äter massor av bladlöss och blodlöss och är viktiga i trädgårdsodlingen! Tvestjärtshotell (halmfyllda svarta plastpåsar med små hål) används aktivt i den svenska fruktodlingen Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

13 Biologisk kontroll av skadeinsekter Larv = bladlöss I Sverige finns över 300 olika arter av blomflugor och larverna från drygt 150 av dessa är bladlusätare. De vuxna blomflugorna behöver pollen och nektar tidigt (sälg) och är även duktiga pollinarare. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

14 Biologisk kontroll av skadeinsekter Parasitsteklar är viktiga nyttodjur som bekämpar rapsbaggar, bladlöss och klöverspetsvivlar. De vuxna individerna behöver pollen och nektar, bl.a. sälg. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

15 Biologisk kontroll av skadeinsekter Spindlar kan äta kg/ha småkryp. Jordlöpare äter tre gånger sin egen vikt varje dag. Både spindlar och jordlöpare är generalister och speciellt viktiga för att förhindra tidiga angrepp av bladlöss. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

16 Ladda gärna ner appen Nyttodjur!

17 Biologisk kontroll av havrebladlusen Bladlusens livscykel i stråsäd Antal bladlöss Predation & parasitering Predation Mattias Jonsson, SLU Tid Maj - juni

18 Vad är den biologiska kontrollen värd? Vi vet att biologisk kontroll har en stor effekt även i stora skånska fält Vi kommer sannolikt att få färre traditionella växtskyddsmedel de kommande åren Förebyggande åtgärder och biologisk kontroll är en viktig del av ett integrerat växtskydd

19 Det finns överlag bra synergieffekter mellan åtgärder som gynnar pollinatörer och åtgärder som gynnar den biologiska kontrollen, men: Foto: Thorsten Rahbek Pedersen

20 Att få flera dynamiska ekosystem att fungera tillsammans! Generalister som spindlar och jordlöpare äter gärna bin Ibland dålig koordinering av blomning och pollinatörernas utveckling och skadeinsekternas och nyttodjurens utveckling Dåligt väder ger dålig pollinering

21 Strategi Det går snabbt att bygga upp bra förutsättningar för biologisk kontroll och pollinering på gården Många år, men inte alla, kan man få de olika ekosystemen att fungera tillfredsställande tillsammans Man kan relativt enkelt öka sannolikheten för att man får ett bra resultat Även kemisk bekämpning har varierande effekt

22 Tack för uppmärksamheten!