Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö"

Transkript

1 Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka. Genom att bl.a. hålla mark- och vindanpassade skyddsavstånd och så in gräsbevuxna skyddszoner längs med vatten kan du minska riskerna betydligt. I texterna nedan kan du läsa mer om olika spridningsvägar. Vindavdrift Vindavdrift är svårt att helt undvika vid bekämpningsarbete utomhus. Väderleken och den teknik som används har stor inverkan på hur mycket som hamnar utanför den besprutade ytan. Vindhastigheten i kombination med droppstorleken är de mest betydelsefulla faktorerna. Varmt och torrt väder förvärrar avdriften ytterligare. Den enskilt mest betydelsefulla faktorn är vindhastigheten och en ökning i vindhastighet med någon

2 sekundmeter kan fördubbla mängden växtskyddsmedel som förs bort med vinden. Spridningstekniken spelar roll eftersom fina droppar är mer vindkänsliga. Mätningar har visat att mellan 1 % och 5 % av det som sprids ofta förflyttas med vindavdrift. Hjälpredan, termometer, vindhastighetsmätare och vindriktningsvisare är nödvändiga verktyg för att beräkna det vindanpassade skyddsavstånd som ska hållas för att minska vindavdriften. Arbete med fläktsprutor i fruktodling kräver ytterligare försiktighet.

3 Ytavrinning Risken för ytavrinning är störst vid kraftiga regn nära inpå bekämpningstillfället. Var det finns risk för detta på dina marker vet du själv bäst. Både jord, fosfor och växtskyddsmedelsrester kan följa med vid ytavrinning och orsaka problem i diken och vattenmiljö. Körspår kan leda vattnet till en dräneringsbrunn i en svacka på fältet eller ett öppet dike som leder vidare till ett vattendrag. Tidigt (innan uppkomst) och sent (efter skörd då det är mer nederbörd) på säsongen är riskerna större. Även vissa jordar är mer riskbenägna, t.ex. struktursvaga mjäla- och lerjordar. Bevuxna skyddszoner är ett bra sätt att minska risken för ytavrinning på. Givetvis ska även markanpassade skyddsavstånd hållas till sjöar, vattendrag, diken och dräneringsbrunnar.

4 Utlakning och makroporflöde Hur stor risken är för transport till yt- eller grundvatten genom utlakning och makroporflöde beror på flera saker, exempelvis hur snabbt ämnet bryts ner, hur lätt det löses i markvätskan, hur hårt det binds till organiskt material eller lerpartiklar, om marken naturligt är väl dränerad eller om den är täckdikad, hur väl grödan kan ta upp vatten och inte minst väderleken. Utlakning Utlakning förekommer på alla fält när mängden vatten i marken överstiger det grödan kan ta upp och det marken kan absorbera. Växtskyddsmedel som löst sig i markvätskan följer med vattnets rörelse genom jordprofilen till dräneringsledningar eller vidare ner till grundvattnet. Störst risk är det på jordar med hög genomsläpplighet, t.ex. sandjordar eller leror med mycket sprickor. Även täckdikning bidrar till snabbare transport genom matjordslagret ned till dräneringsrören men minskar samtidigt risken för ytavrinning. Makroporflöde Makroporflöde kan sägas vara en kombination av utlakning och erosion. Genom maskhål, jordsprickor och rotkanaler kan regnvatten snabbt transporteras ner genom markprofilen och föra med sig jordpartiklar och växtskyddsmedelsrester. På detta sätt kan även växtskyddsmedel som fastnat på jordpartiklar transporteras nedåt.

5 Avdunstning Mätningar har visat att i vissa situationer kan upp till 10 procent av det som sprids försvinna genom avdunstning. Det är främst ämnets egenskaper som avgör om risken för avdunstning är stor. Men du kan minska risken för att växtskyddsmedel ska avdunsta om du gör sprutningsarbetet vid lägre temperatur och vid högre luftfuktighet. Tidiga morgnar och sena kvällar är lämpliga tider. Nedfall Växtskyddsmedel som används i Sverige men även i andra länder avdunstar från marken och faller ner tillsammans med regnvatten. Det är därför det är möjligt att hitta ämnen i våra vattendrag som sedan länge är förbjudna i Sverige.

6 Skyddsvärda objekt i och nära fältet I och runt fälten finns miljöer och objekt som man ska ta hänsyn till vid spridning av växtskyddsmedel. Det kan vara livsmiljöer för olika växt- och djurarter eller andras hälsa och egendom. I texterna nedan kan du läsa mer om några av de skyddsvärda biotoper och objekt som kan finnas i och nära en odling. Åkerholmar Åkerholmar är mycket artrika miljöer. Där är lokalklimatet gynnsamt för många olika djuroch växtarter som trivs i det öppna jordbrukslandskapet. Många av dessa arter var förut mycket vanligare men på grund av rationaliseringen av jordbrukslandskapet har de minskat i antal och småbiotoper som åkerholmar utgör idag deras huvudsakliga livsmiljö. De gamla lövträd som ibland växer på holmarna kan vara värdträd för ovanliga lavar, mossor, svampar och insekter. Använd Hjälpredan när du beräknar det vindanpassade skyddsavståndet. En brukningsfri skyddszon på 3-10 meter kan lämnas intill holmen, men det är inget krav. Du kan också lämna en sprutningsfri kantzon på 6-10 meter, men inte heller detta är något krav. Då odlas marken som vanligt men inga växtskyddsmedel används i zonen. Åkerholmar omfattas av biotopskyddet i hela landet. I ett biotopskyddsområde får du inte bedriva en verksamhet eller vidta åtgärder som skadar naturmiljön. Det innebär t.ex. att du inte får sprida gödsel eller växtskyddsmedel där och bör hålla skyddsavstånd vid spridning.

7 Våtmarker och småvatten Våtmarker och småvatten bidrar med många viktiga ekosystemtjänster. De kan binda och lagra koldioxid, rena vatten och fungera som översvämningsskydd. De är också livsmiljöer och fungerar som spridningskorridorer för många växt- och djurarter. Naturliga bäckfåror hyser ofta fler arter än anlagda diken. Våtmarker kallas ofta för naturens egna reningsverk på grund av sin förmåga att ta hand om och begränsa uttransporten av näringsämnen som kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav. De kan bestå av kärr, gölar, öppna diken, naturliga bäckfåror, dammar, märgelgravar och översilningsmarker. Uppemot en fjärdedel av Sveriges våtmarker har försvunnit genom uppodling eller utdikning. De markanpassade avstånden som bör hållas vid spridning av växtskyddsmedel är: Minst 6 m till sjöar, vattendrag och andra öppna vattenytor som är markerade som sådana på den topografiska kartan, skala 1: Minst 1 m till diken och dräneringsbrunnar. Var uppmärksam på att en del preparat har användningsvillkor som kräver större skyddsavstånd än dessa till vatten. Använd Hjälpredan när du beräknar det vindanpassade skyddsavståndet. Våtmarker och småvatten omfattas av biotopskyddet och därför får du inte bedriva en verksamhet eller vidta åtgärder som skadar dem. Det innebär t.ex. att vattnen inte får dräneras, att du inte får göra stora uttag av vatten från dem eller sprida växtskyddsmedel eller gödsel över dem.

8 Sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag innehåller en mängd olika miljöer för djur och växter att leva i. Därför är de också ofta mycket artrika. Exempel på mindre djur som lever i vattendrag kan vara snäckor, musslor, kräftdjur, iglar, skalbaggar och larver. De vattenlevande växter som finns är en förutsättning för djurlivet och de hjälper till att hålla vattnet rent. Rester av växtskyddsmedel återfinns i våra vattendrag. Även om halterna är små och utan risk för människor och större djur kan de vara tillräckligt höga för att störa känsliga vattenlevande organismer. En säker hantering av växtskyddsmedel ger en minskad risk för läckage till yt- och grundvatten. Åtgärder som att hålla skyddsavstånd, fylla på och rengöra sprutan på en bra plats, förvara preparaten på ett säkert sätt, inte använda växtskyddsmedel på hårdgjorda ytor och hålla avstånd till dräneringsbrunnar bidrar alla till en minskad risk för läckage. Det minsta markanpassade avståndet som bör hållas till sjöar och vattendrag är 6 meter. Var uppmärksam på att en del preparat har användningsvillkor som kräver större skyddsavstånd än så. Det kan även finnas krav på en permanent bevuxen skyddszon intill vatten. Välj Särskild hänsyn i Hjälpredan när du beräknar ditt vindanpassade skyddsavstånd intill sjöar och vattendrag. Naturbetesmarker och ängar Naturbetesmarker och ängar är mycket artrika marker. Många ovanliga arter återfinns här och nära hälften av alla Sveriges kärlväxtarter kan förekomma på markerna. Markerna har ofta använts under en lång period till bete eller slåtter, ibland i 100-tals år, och vegetationen är till stor del opåverkad av gödsling. Artsammansättningen har skapats genom den långvariga hävden och den låga vegetationen gör att många arter kan samsas utan att skugga varandra. Markerna kan även ha höga kulturmiljövärden som odlingsspår, gravfält och boplatser. Naturbetesmarker och ängar är skyddade som biotopskyddsområden eller naturreservat, det innebär att du inte får bedriva en verksamhet eller vidta åtgärder som skadar naturmiljön. T.ex. är spridning av växtskyddsmedel eller gödsel förbjudet på markerna. Det är viktigt att växtskyddsmedel inte riskerar att störa den flora och fauna som finns där. Hjälpredan används för att beräkna det vindanpassade skyddsavståndet, du ska välja Särskild hänsyn vid beräkningen om slåtter- eller betesmarken erhåller stöd för bevarande av biologisk mångfald.

9 Biodlingar och vilda pollinatörer Sprid aldrig preparat som är giftiga för pollinatörer då grödan eller ogräsen i fält blommar. Vid användning av sådana preparat ska uppgift om blommande gröda antecknas i sprutjournalen. Även om grödan inte blommar, kontrollera att inga bin flyger över fältet innan besprutning, spruta då hellre på kvällen när bina inte längre är aktiva. Följ de rekommendationer som finns på preparatets etikett. Har du en bigård till granne, kontrollera att bina inte flyger över ditt fält till t.ex. ett blommande rapsfält när du ska spruta. Välj Särskild hänsyn i Hjälpredan när du beräknar ditt vindanpassade skyddsavstånd mot en bigård. Vanliga användningsvillkor som syftar till att skydda pollinatörer: Preparatet får inte användas i blommande gröda när bin aktivt söker föda Användning av Hjälpredan Avlägsnande eller övertäckning av bikupor Minimering av utsläpp av damm vid sådd av betat utsäde Sprutning nattetid

10 Växthus och omkringliggande odlingar Växthusodlade växter kan vara mycket känsliga för ogräsmedel. Prydnadsväxter kan t.ex. få ett förstört utseende och tomatodlingar kan slås ut helt om medel kommer in i växthusen. Spruta aldrig med ogräsmedel om vinden ligger på mot växthus. Välj Särskild hänsyn i Hjälpredan när du beräknar ditt vindanpassade skyddsavstånd vid användning av andra preparat. Kontakta även växthusodlaren i samband med bekämpning nära växthuset så att denne kan vidta åtgärder som att stänga luftningsluckorna. Visa hänsyn om dina fält gränsar till ekologiska odlingar eller om den omgivande grödan är känslig för det preparat som ska användas. Du ska då välja Särskild hänsyn i Hjälpredan när du beräknar ditt vindanpassade skyddsavstånd.

11 Bostadstomter, lekplatser, skolor och förbipasserande Välj Särskild hänsyn i Hjälpredan när du beräknar ditt vindanpassade skyddsavstånd mot bostadstomter, daghem, lekplatser och skolor. Välj om möjligt en tidpunkt för sprutning när så få personer som möjligt är ute och finns nära dina odlingar. Dräneringsbrunnar Spridning för nära dräneringsbrunnar kan innebära risk för läckage via ledningar ut till vattendrag. Därför är det viktigt att hålla skyddsavstånd till brunnarna, 1 meter är minsta rekommenderade avstånd. Tänk på att stänga av sprutan i tid innan du passerar brunnen. För att slippa ogräs runt brunnarna kan du lägga ut halm eller bark, eller så in gräs. Locket till brunnen ska vara helt och inte glipa.

12 Ytterligare småbiotoper som omfattas av biotopskyddet Andra småbiotoper som omfattas av biotopskyddet i hela landet är stenmurar, odlingsrösen, pilevallar och alléer. Skyddsavstånd som anpassas till de lokala förhållandena bör även hållas till dessa vid sprutning. Gynna nyttodjuren En stor artrikedom nära uppodlad mark kan ge stora vinster för brukaren förutom att vi alla gynnas av och vill ha en rik biologisk mångfald. Pollinerande insekter hjälper till att öka och förbättra skörden. Andra nyttodjur angriper skadedjur och kan minska behovet av kemisk bekämpning. I texterna nedan kan du läsa mer om några av de åtgärder som kan vidtas för att gynna olika nyttodjur. Blommande skyddszoner och sprutfria kantzoner Skyddszoner En blommande skyddszon drar till sig pollinatörer och det kan bidra till bättre skördar av en mängd olika grödor. Även naturliga fiender till skadeinsekter trivs i zonerna. Fälthöns och småfåglar får också lättare att hitta föda till sina ungar. Placera kantzonerna mot viltoch fågelrika miljöer som betesmarker, diken och fältkanter med buskar och träd och gör dem gärna ca 6 meter breda. Om du vill så ettåriga grödor kan du t.ex. välja honungsört och perserklöver. Du kan behöva putsa skyddszonen innan skörd av huvudgrödan för att undvika att få frön i trösktanken. Om du vill så fleråriga grödor kan du t.ex. välja getärt, rödklöver, lusern och cikoria i blandning med tuvbildande och konkurrenssvaga gräs. Putsa eller skörda efter blomning. Om du skördar så minskar du risken för ansamling av förna och skador orsakade av sorkar. Du kan också välja att blanda ettåriga och fleråriga växter. Putsa eller skörda då efter första årets blomning så kan de fleråriga växterna få bättre fart. Sprutfria kantzoner Sprutfria kantzoner underlättar för fåglar att hitta föda till sina ungar. Odla som vanligt men spruta inte på zonerna. Placera zonerna mot vilt- och fågelrika miljöer som betesmarker, diken och fältkanter med buskar och träd. Viktigast är att avstå från medel mot insekter och örtogräs. Markera zonerna med käppar så att du inte glömmer att stänga av sprutan när du passerar dem.

13 Blommande och bärande träd och buskar Blommande vegetation och vegetation som ger bär drar till sig pollinatörer och ger föda, booch sångplats åt fåglar. Spara träden och buskarna i fältkanterna när du röjer sly. Enstaka grenar kan kapas för att öka framkomligheten. Bra träd och buskar är sälg, slån, hagtorn, fläder, oxel och rönn. Så gärna hankloner av sälg, deras pollen är en viktig första födokälla på våren till humledrottningar och andra insekter.

14 Utplacering av halmbalar Halmbalar fungerar som bon och skydd för pollinerande humlor och andra nyttoinsekter. Placera dem på stora skiften där det är långt mellan åkerholmar och fältkanter. Halmbalarna blir bättre bon med tiden, så låt dem gärna ligga på samma plats så länge som möjligt. Hjälp fåglarna trivas på fältet Kör runt eller flytta fågelbon som du hittar under arbete i fält. Flyttade bon hittas lätt igen av föräldrarna. Ta bort markeringar efter slutfört arbete om du märker ut boet eftersom ett markerat bo lättare hittas av boplundrare. Vårplöj om du kan- stubbåkern ger mat åt fröätande småfåglar och fälthöns under senhöst och vinter. Lämna en oskördad bit mark, det ger vintermat åt fåglar. Helst ska den lämnas nära skyddande träd eller buskar. Gör en lärkruta- rutorna underlättar för sånglärkorna att hitta föda till sina ungar på våren. Lyft/stäng av såmaskinen på en 4 till 6 meter lång sträcka när du sår höstvete. Du kan gödsla och bekämpa rutan som det övriga fältet. Två rutor per hektar är lagom, gör dem på fält med öppet läge och som är minst 10 ha stora. Du kan få ersättning från Sveriges Ornitologiska förening för att göra lärkrutor. Läs mer på Bekämpa bara insekter vid behov- vissa fågelarter är beroende av insekter i fält som föda.

15 Skalbaggsås I skalbaggsåsar trivs naturliga fiender till bl.a. bladlöss, som jordlöpare och spindlar. Så in 2 till 4 meter breda och några hundra meter långa remsor i fältet. Gör gärna åsen upphöjd. Så in fleråriga örter som cikoria och baljväxter blandat med tuvbildande gräs som timotej och hundäxing. Var försiktig med kemisk bekämpning intill åsen och håll minst 6 meters avstånd vid användning av insektsmedel.

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Denna hjälpreda tillhör: Beställning sker via E-post: info@distributionsservice.se Telefon: 08-550 949

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Informationsbrev till berörda om projektet Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning

Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning 2015 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Mål 1 Tillstånd eller anmälan 2 Bedömningsgrunder 2 Tomtmark 3 Parker, trädgård och grönområden 4 Idrotts- och fritidsanläggningar

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin. Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens

Läs mer

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet Rapphönsprojektet Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Finns olika sätt att förbättra/öka mängden mer eller mindre naturliga habitat och mängden

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Vattendrag. Håll skyddsavstånden!

Vattendrag. Håll skyddsavstånden! Vattendrag Håll skyddsavstånden! s 124-126 Skyddsavstånd Markanpassat Gäller alltid. Skyddar mot transport genom eller ovanpå marken Vindanpassat Skyddar omgivningen mot vindavdrift Markanpassat skyddsavstånd

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för 1 2 Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för användning av växtskyddsmedel. Villkoren är till

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Riktlinjer kemisk bekämpning

Riktlinjer kemisk bekämpning Riktlinjer kemisk bekämpning Fastställd av miljönämnden 2014-02-18 6 Dnr. 2014-MN0017 Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg Tel: 0120-830 00 Fax: 0120-352

Läs mer

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten- L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Växtskyddet och vattnet

Växtskyddet och vattnet Ett material från LRF och Säkert växtskydd i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Växtskyddet och vattnet Hur mår vattnet i sverige?, vad kan göras på gården för att minska läckaget?, 1 vad innebär

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

Kartläggning av naturens mångfald på gården JORDBRUKETS MILJÖSTÖD

Kartläggning av naturens mångfald på gården JORDBRUKETS MILJÖSTÖD Kartläggning av naturens mångfald på gården JORDBRUKETS MILJÖSTÖD 2007 1. Inledning Kartläggningen av naturens mångfald på gården ingår i basåtgärden som gäller bevarandet av naturens mångfald och landskapet

Läs mer

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

TOPPS projektet. Enkla sätt att bevara ditt vatten rent. TOPPS mål. TOPPS fokusområden. TOPPS aktiviteter. www.topps-life.org

TOPPS projektet. Enkla sätt att bevara ditt vatten rent. TOPPS mål. TOPPS fokusområden. TOPPS aktiviteter. www.topps-life.org TOPPS projektet TOPPS ett 3-årigt projekt i 15 EU-länder med en lång rad intresserade deltagare. TOPPS är förkortningen av den engelska projekttiteln Train the Operators to Prevent Pollution from Point

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken

Läs mer

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:

Läs mer

Effektiva åtgärder som minskar läckage av växtskyddsmedel

Effektiva åtgärder som minskar läckage av växtskyddsmedel Effektiva åtgärder som minskar läckage av växtskyddsmedel Eskil Nilsson VISAVI Vellinge Eskil.nilsson@visavi.se 040 42 99 80 BFD 2010 Eskil Nilsson 1 SVT SYDNYTT 22 juni 2010 Bekämpningsmedel i Skånes

Läs mer

Golfen och miljön. Kumla September 2011

Golfen och miljön. Kumla September 2011 Golfen och miljön Kumla September 2011 Vad händer på miljöfronten Certifiering av miljöarbetet. (mer byråkrati?) Bekämpningsmedel i framtidens EU?? Aktivare och vetgirigare kommuner!! Informera allmänheten

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN Olika vattenmiljöer, stillastående (sjöar och större dammar) och rinnande vatten (från rännilar till stora floder) utgör livsrum för många helt olika små organismer. En väldigt

Läs mer

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande) HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Skötselplan för ytor utanför spelplanen

Skötselplan för ytor utanför spelplanen Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull

Läs mer

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Hur påverkar träd och skugga våra greener? Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar

Läs mer

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår

Läs mer

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Vi vill gärna se Göteborg som ett stort hushåll, där många olika familjer lever tillsammans. Precis som i ett hushåll

Läs mer

Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014

Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014 M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014 Rapport 2015-01

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer. Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

För handläggning av anmälan/ansökan debiteras avgift enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa.

För handläggning av anmälan/ansökan debiteras avgift enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. ANMÄLAN/ANSÖKAN OM YRKESMÄSSIG ANVÄNDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL (SNFS 1997:2) Anmälan/ansökan enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel ska vara miljönämnden tillhanda

Läs mer

Den positiva trenden håller i sig!

Den positiva trenden håller i sig! Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, lantbruk, 2002 2012. Årets enkätundersökning på behörighetsutbildningarna visar att alltfler använder bra

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

Integrerad växtodling på Logården

Integrerad växtodling på Logården Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas

Läs mer

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander OGRÄSET En paviljong i parken Lunds Konst/Designskola 2014 Alexandra Nylander PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik,

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård Tylömarks lilla gröna om... Naturvård Expertis med flera grenar Hand i hand med grönyte- och parkskötsel går vården av träd och områden med naturmarkskaraktär. Ofta överlappar de varandra, men träd- och

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

PROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12

PROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12 PROJEKT Golfbanor 2012 2012-09-12 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Alla golfbanor

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Grönytefaktor Hyllie, Malmö. Varför grönytor även på kvartersmark? Temperatur Luftfuktighet. Dagvattenhantering

Grönytefaktor Hyllie, Malmö. Varför grönytor även på kvartersmark? Temperatur Luftfuktighet. Dagvattenhantering Grönytefaktor Hyllie, Malmö Varför grönytor även på kvartersmark? Finpartiklar Luftsammansättning Dagvattenhantering Temperatur Luftfuktighet 1 Solskydd Vindskydd Ljuddämpning Välbefinnande Stoftbindning

Läs mer