Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Transkript

1 Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se

2 Program Miljoner, miljarder eller biljoner? Pollinering som ett typexempel på en viktig ekosystemtjänst Biologisk kontroll av skadeinsekter Jakt och direktörer Hur stor betydelse har ekonomin för lantbrukaren?

3 Miljoner, miljarder eller biljoner! If the bee disappeared off the surface of the Earth, man would have no more than four years to live. (Albert Einstein) Bina ansvarar för var tredje tugga (Bl.a. Bitidningen) Bee-pocalypse Bee-mageddon.

4 Miljoner, miljarder eller biljoner! If the bee disappeared off the surface of the Earth, man would have no more than four years to live. (Albert Einstein) Bina ansvarar för var tredje tugga (Bl.a. Bitidningen) Bee-pocalypse Bee-mageddon.

5 Både tio ton vete och biologisk mångfald! Foto: Johan Wallander

6 Jordhumla med transponder Foto: Maj Rundlöf, Lunds Universitet

7 Pollinering som ett typexempel på en viktig ekosystemtjänst Värdet av honungsbinas pollinering av grödor i Sverige är miljoner kr och har ökat med ca 40 procent på några få år. Honungsbina gör störst ekonomisk nytta i odlingar av äpplen, jordgubbar, oljeväxter och åkerbönor. Det finns inga realistiska alternativ till honungsbina i massblommande grödor men humlor och vilda bin kompletterar.

8 Värdet av binas pollinering 4% 3% 6% 5% 17% 42% Äpplen Oljeväxter Jordgubbar Åkerbönor Päron Hallon Övriga grödor 23%

9 Värdet av pollineringen ökar! År 2009 kom jag fram till att värdet av honungsbinas pollinering var miljoner kronor De nya värdena ( miljoner kronor) är ca 40% högre! Det beror främst på en ökning av arealen med höstraps, vårraps, rödklöverfrö och åkerböna samt en ökning av pris och skördenivå i många grödor Realistiskt?

10 Vad är inte med? Värdet av icke-kommersiella odlingar (hemträdgårdar etc.) Värdet av pollineringen av vilda växter Värdet av pollinering av vissa grödor Värdet av pollineringen av baljväxter i långliggande vallar Butikspriser

11 Biologisk kontroll av skadeinsekter Larv = 25 bladlöss/dygn Vuxen nyckelpiga = 40 bladlöss/dygn Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

12 Biologisk kontroll av skadeinsekter Tvestjärten äter massor av bladlöss och blodlöss! Tvestjärtshotell (halmfyllda plastpåsar) används aktivt i den svenska fruktodlingen Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

13 Biologisk kontroll av skadeinsekter Larv = bladlöss Blomflugan letar aktivt upp kolonier av bladlöss och lägger ägg intill dem. De vuxna blomflugorna behöver pollen och nektar tidigt (sälg). Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

14 Biologisk kontroll av skadeinsekter Parasitsteklar är viktiga nyttodjur som bekämpar rapsbaggar, bladlöss och klöverspetsvivlar. De vuxna individerna behöver pollen och nektar, bl.a. sälg. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

15 Biologisk kontroll av skadeinsekter Spindlar kan äta kg/ha småkryp. Jordlöpare äter tre gånger sin egen vikt varje dag. Både spindlar och jordlöpare är generalister och speciellt viktiga för att förhindra tidiga angrepp av bladlöss. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

16 Biologisk kontroll av havrebladlusen Bladlusens livscykel i stråsäd Antal bladlöss Predation & parasitering Predation Mattias Jonsson, SLU Tid Maj - juni

17 Vad är den biologiska kontrollen värd? Vi vet att biologisk kontroll har en effekt även i stora skånska fält Vi kommer sannolikt att få färre traditionella växtskyddsmedel de kommande åren Förebyggande åtgärder och biologisk kontroll är en del av ett integrerat växtskydd Det finns många stora forskningsprojekt på gång

18 Jakt Viltvård som ger bättre jakt kan öka marknadsvärdet på en fastighet. Speciellt i direktörs-täta områden.. För de flesta lantbrukare är jakten dock en hobby och en hobby kostar pengar..

19 Älg gillar sälg! Det finns bra synergieffekter mellan åtgärder som gynnar pollinatörer och åtgärder som gynnar vilt. Foto: Thorsten Rahbek Pedersen

20 Allt är inte pengar! De flesta lantbrukare har ett stort naturintresse Det kan ha större betydelse för lantbrukaren om en åtgärd är enkel att utföra och att den kan utföras med befintlig maskinpark än att den ger ekonomisk nytta. Tid är hård valuta Att åtgärden syns och uppskattas av allmänheten kan ha större betydelse för lantbrukaren än en eventuell ersättning Miljöersättningarna är dock fortsatt ett mycket viktigt verktyg

21 Tack för uppmärksamheten! Foto: Johan Wallander och Thorsten Rahbek Pedersen