Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten"

Transkript

1 Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter Haldén, Hushållningssällskapet Mångfald på slätten Kombinera god lönsamhet med biologisk mångfald Ekosystemtjänster Pollinering Nyttodjur Fåglar Vilt Regionala projektledare (4) Demonstrationsgårdar Fältvandringar Konferenser Alnarp 22/ Västerås 23/ Informationsmaterial, broschyrer & appar Projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket 1

2 Varför behövs blommande kantzoner? - Växtodlingsrådgivarens perspektiv Blommande kantzoner ger nektar och pollen åt pollinatörer mellan lantbruksgrödornas blomning Insektspollinering avgörande för skörd i klöverfröodling Betydelsefull i åkerbönor och raps och rybs (+ 5-20%) Vilda pollinatörer (humlor) minskar Sjukdomar i bisamhällen Halland, juli Svista Varför behövs blommande kantzoner? Stora Vallskog F.d. E4 norr Uppsala Flygfoto

3 Svista Varför behövs blommande kantzoner? F.d. E4 N Uppsala Ekonomiska kartan Ängsfröblandningar Dyrt utsäde Lång liggtid Måste skördas 3

4 Ängsblommor 23 %: Rölleka Klätt Färgkulla Blåklint Rödklint Väddklint Gulmåra Flockfibbla Äkta johannesört Prästkrage Kornvallmo Svartkämpar Ängssyra Rödblära Ängsgräs 77 %: Kamäxing Fårsvingel Rödsvingel Pris: 340 kr/kg, 30 kg/ha = kr/ha Ängsfröblandning Svensk härkomst från Pratensis. Bilden från 7 juli Ängsblommor 23 %: Rölleka Klätt Färgkulla Blåklint Rödklint Väddklint Gulmåra Flockfibbla Äkta johannesört Prästkrage Kornvallmo Svartkämpar Ängssyra Rödblära Ängsgräs 77 %: Kamäxing Fårsvingel Rödsvingel Pris: 340 kr/kg, 30 kg/ha = kr/ha Ängsfröblandning Svensk härkomst från Pratensis. Bilden från 7 juni

5 Ängsblommor 23 %: Rölleka Klätt Färgkulla Blåklint Rödklint Väddklint Gulmåra Flockfibbla Äkta johannesört Prästkrage Kornvallmo Svartkämpar Ängssyra Rödblära Ängsgräs 77 %: Kamäxing Fårsvingel Rödsvingel Ängsfröblandning Svensk härkomst från Pratensis. Bilden från 6 juli Ängsblommor 10 %: Vildmorot Kråkvicker Svartklint Prästkrage Käringtand Rödklöver Ängssyra Gulmåra mm ej komplett! Ängsgräs 90 %: Pris: 160 kr/kg, 20 kg/ha = 3200 kr/ha Ängsfröblandning Engelsk härkomst från Cotswold seeds. Bilden från 7 juni

6 Ängsblommor 10 %: Vildmorot Kråkvicker Svartklint Prästkrage Käringtand Rödklöver Ängssyra Gulmåra mm ej komplett! Ängsgräs 90 %: Ängsfröblandning Engelsk härkomst från Cotswold seeds. Bilden från 7 juni Ängsfröblandning Engelsk härkomst från Cotswold seeds. Bilden från 3 juni

7 Ängsfröblandning från Pratensis på mycket näringsrik åkermark, Hidinge Nrk, sept 2013 Etablerad med handdriven gräsfrösåare maj Besvärlig konkurrens från hästhov och åkertistel. Årlig skörd Örtrik kantzon sådd 1988 och skördad i 22 år. Åkervädd, rödklint, gulmåra, blåklocka bl.a. Bokenstrand, A. m.fl Establishment of vegetation in broadened field boundaries in agricultural landscapes Agriculture, Ecosystems and Environment 101 (2004) Lagga, juli

8 2. Vallfröblandningar Billigt utsäde Kort liggtid ~5 år Bör skördas Baljväxter 10 %: Blålusern 5 % Rödklöver 5 % Gräs 90 %: Rödsvingel 90 % Pris: 50 kr/kg, 10 kg/ha = 500 kr/ha Vallfröblandning möjlig på skyddszoner (max 10% baljväxter). Bilden från 6 juli

9 Vallfröblandning möjlig på skyddszoner (max 10% baljväxter). Bilden från 3 juli Baljväxter 80 %: Blålusern 20 % Rödklöver 20 % Alsikeklöver 20 % Vitklöver 20 % Svartkämpar 20 % Pris: 60 kr/kg, 15 kg/ha = 900 kr/ha Humleblandning m baljväxter och svartkämpar. Bilden från 6 juli

10 Humleblandning m baljväxter och svartkämpar. Bilden från 3 juli Baljväxtblandning med lusern, rödklöver, vitklöver, Alsikeklöver och käringtand. Etablerad i renbestånd maj Bild från sept 2013, oputsad bedrövligt skick! 10

11 Baljväxtblandning med lusern, rödklöver, vitklöver, Alsikeklöver och käringtand. Putsad i juni 2014 fantastiskt skick i sept Ger mängder av nektar och pollen åt humlor, bin och fjärilar. amiral jordhumla Getärt, ca 100 kr/kg. 25 kg/ha = 2500 kr/ha Lång livslängd Ympa utsädet Viltbete, pollen & nektar, skydd Grillby, juli

12 Stadsnära blommor och bin - Samarbete med Uppsala kommun Kommunal åkermark i träda i väntan på att bebyggas Idé: Skapa billig blomresurs åt pollinatörer Göra området vackrare Biogasråvara Fyrislund Uppsala sept 2014 Uppsala södra infarter Åker nära staden Kraftig expansion mot nya E4 Blommor Ny E4 Biogas Biogas 12

13 Höstharvat nov 2014 Sådd av baljväxtblandning med honungsört som skyddsgröda maj 2015 Putsning juli 2015 (efter blomning) Skörd till biogas juli 2016 (efter blomkulmen) Skörd till biogas augusti (oktober) 2016 efter blomkulmen Skörd till biogas 2017, 2018 u.s.w. Fyrislund Uppsala nov 2014 Många har skyddszoner (comeback 2016). De allra flesta sår bara gräs Lägg till 1 kg/ha baljväxter för blomning första åren! 13

14 Skyddszoner comeback 2016: Så in med gräs + 10 % vallbaljväxter för pollinatörer. Tydlig koppling mellan antalet blommor och antalet humlor och fjärilar/m 2 på skyddszoner. Försök med ettåriga kantzoner (finansiär Jordbruksverket) 20-tal platser i Mälardalen, Västergötland, och Skåne 300 m 2 kantzon/plats Honungsört, perserklöver, fodervicker och lupin Honungsbin, humlor, blomflugor och fjärilar räknade Blomningsintensitet uppskattad Jämförelser med blomfattiga kantzoner ex. stråsäd. Perserklöver Petter Haldén Råd Så honungsört och perserklöver tillsammans för lång blomning 5 kg/ha vardera räcker Kostnad kr/kg Så i samband med vårbruket - torkkänsliga Putsa inför skörd av klöverfrö (ej vid blomning!) Mälby, juni 2011 Sören Eriksson 14

15 Sammanfattning erfarenheter av anläggning av blomrika kantzoner på slätten Baljväxtremsor Billigt utsäde Kort liggtid 900:-/3 år = 300:-/år Enkel etablering Skörd en fördel Bra biogasutbyte? Tillräckligt för humlor Ängsfröer Dyrt utsäde Lång liggtid :-/30 år = 300:-/år Svårare etablering Skörd ett måste Sämre biogasutbyte Gynnar många arter Brunnby Lantbrukardagar Välkomna 1-2 juli 2015! Petter Haldén 0703/

16 16

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Sören Eriksson HS Konsult Klöverhumla Brunnby, juli 2010. Petter Haldén Innehåll Presentera försök om blommande kantzoner. Visa på åtgärder gjorda på Västeräng.

Läs mer

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer. Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Värdet av honungsbins pollinering

Värdet av honungsbins pollinering Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2008 Reviderad juni 2012. Gynna humlorna på gården

Jordbruksinformation 3 2008 Reviderad juni 2012. Gynna humlorna på gården Jordbruksinformation 3 008 Reviderad juni 01 Gynna humlorna på gården Gynna humlorna på gården Bättre pollinering kan öka skördarna i oljeväxter, åkerböna och klöverfrö. Även i frukt- och bärodling har

Läs mer

Gynna humlorna på gården

Gynna humlorna på gården Gynna humlorna på gården Jordbruksinformation 3 008 Gynna humlorna på gården Efterfrågan på ekologiska oljeväxter, åkerböna och klöverfrö är mycket stor. Kravet på 100 % ekologiskt foder till idisslare

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

2015-06-07 Slutversion. Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé längs Fyrislundsgatan, Uppsala

2015-06-07 Slutversion. Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé längs Fyrislundsgatan, Uppsala Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé 2 Beställning: Grontmij Arkitektur AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : xxxx-xx-xx Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Öka skörden med honungsbin och jordhumlor

Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Jordbruksinformation 21 2007 Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Efterfrågan på ekologiska oljeväxter, åkerböna och klöverfrö är mycket stor. Kravet på 100

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Pollineringstjänster

Pollineringstjänster Pollineringstjänster Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition

Läs mer

Framåt i miljömålsarbetet

Framåt i miljömålsarbetet Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Rörflen som biogassubstrat

Rörflen som biogassubstrat Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?

Läs mer

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program

Läs mer

Tre år med Mångfald på slätten

Tre år med Mångfald på slätten Tre år med Mångfald på slätten Ett projekt för att gynna den biologiska mångfalden på slätten Det finns vilja och potential hos lantbrukare att med enkla åtgärder gynna och använda biologisk mångfald i

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

Gynna mångfalden. Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet.

Gynna mångfalden. Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet. Gynna mångfalden Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet. Jordbruksinformation 4 2013 1 Många lantbrukare i slättbygden vill veta hur de med enkla åtgärder

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Konsten att övertala bönder att odla blommor Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat

1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat 1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat Bakgrund Extensiva gräsmarker som slåtterängar och naturbeten är mycket värdefulla för bevarande av biologisk mångfald, och utgör viktiga

Läs mer

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder) Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder) Björn Cederberg, entomolog (ArtDatabanken Uppsala) bjorn.cederberg@slu.se Tidigare utbredning

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder

Läs mer

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor 1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar

Läs mer

ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR. Vildinsamlade och odlade i Sverige. Pratensis AB

ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR. Vildinsamlade och odlade i Sverige. Pratensis AB ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR Vildinsamlade och odlade i Sverige Pratensis AB 1 2 4 3 5 6 3 Välkommen till PRATENSIS! Svenska ängsfröer, ängsplantor och ängsrådgivning En blomsteräng blommar, doftar och lever.

Läs mer

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Projektet provade nya metoder och samarbetsformer mellan biodlare och växtodlare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Den nya floran. Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar

Den nya floran. Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar Den nya floran Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar 1 Välkommen till Vattenparken! Vattenparken ligger i den södra delen av

Läs mer

Pollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs

Pollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Pollineringstjänster 1 Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 2 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Trafikverkets arbete med biologisk mångfald - Artrika vägmiljöer. Anna Wadensjö

Trafikverkets arbete med biologisk mångfald - Artrika vägmiljöer. Anna Wadensjö Trafikverkets arbete med biologisk mångfald - Artrika vägmiljöer Anna Wadensjö 2014-09-18 Kort om Trafikverkets organisation Samhälle Investering Underhåll 2 2014-09-22 Landskap Alléer Artrika väg och

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins

Läs mer

Vegetationsetablering på erosionskänsliga slänter Riksväg 32, söder om Mjölby

Vegetationsetablering på erosionskänsliga slänter Riksväg 32, söder om Mjölby PUBLIKATION 2006:45 Vegetationsetablering på erosionskänsliga slänter Riksväg 32, söder om Mjölby Slutrapport 2005 VEGETATIONSETABLERING PÅ EROSIONSKÄNSLIGA SLÄNTER RIKSVÄG 32, SÖDER OM MJÖLBY FUD-PROJEKT:

Läs mer

Kärlväxtfloran på A3-området i Norra Åsum Inventering juli 2006 Kjell-Arne Olsson

Kärlväxtfloran på A3-området i Norra Åsum Inventering juli 2006 Kjell-Arne Olsson Kärlväxtfloran på A3-området i Norra Åsum Inventering juli 2006 Kjell-Arne Olsson Förord De sandiga odlingsmarkerna är ett av tio temaområden i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Dessa magra marker

Läs mer

Gynna nyttodjuren. Humlor i odlingslandskapet

Gynna nyttodjuren. Humlor i odlingslandskapet Gynna nyttodjuren Humlor i odlingslandskapet Humlor i odlingslandskapet Här kan du läsa om humlorna i odlingslandskapet. Hur de lever och vad de äter. Du får också tips på åtgärder du kan göra för att

Läs mer

gröna bladet Text: Marie Edvardsson Svärd

gröna bladet Text: Marie Edvardsson Svärd Information från Länsstyrelsen i Örebro län TELEFON: 019-19 30 00 orebro@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/orebro En samlande kraft! Innehåll: Pollinerarna ökar skördeavkastningen Flyghavre Trädgårdsföretagare

Läs mer

Florainventering på Kvarnby Golfklubb

Florainventering på Kvarnby Golfklubb Florainventering på Kvarnby Golfklubb Näckrosor Damm hål 15 Hösten 2006 planterade vi fyra näckrosor, var och en i en speciell planteringspåse fylld med ren granulerad lera. Då leran inte har någon näringstillsats

Läs mer

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014 PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014 I planuppdraget för Wijk Oppgård uppmuntras en miljöprofil för området. I planhandlingen prioriteras både miljöhänsyn och hållbarhetsaspekter på flera

Läs mer

2 kullar och allas röster!

2 kullar och allas röster! 2 kullar och allas röster! BESKRIVNING AV VERKET (2014 2015) 2 KULLAR Raketas verk gestaltar en ny plats för möten en trädgård inympad i en trädgård i formen av små kullar & bänkar gjorda av ek - som en

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE

EKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE EKOSYSTEMTJÄNSTER Ekosystemtjänster (EST) är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande (Naturvårdsverket 2012 efter The economics of ecosystem and biodiversity -TEEB). Ekosystemtjänster

Läs mer

Fjärilar i odlingslandskapet

Fjärilar i odlingslandskapet Fjärilar i odlingslandskapet Lär känna våra mest typiska fjärilar i odlingslandskapet Här kan du läsa mer om 17 arter och artgrupper av fjärilar som flyger i det öppna landskapet. Här får du också tips

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 2014 02 08 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp

Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 2014 02 08 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 214 2 8 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp Projekten Pollinatören och Seminarium Inledning Backgrund till projektets inriktning Seminariet om pollen Alnarp Resultat

Läs mer

Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige

Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige Denna artikel var ursprungligen en bilaga till utredningen

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin

Läs mer

Fjärilar och Humlor i Trädgården Hur kan du göra din trädgård attraktiv?

Fjärilar och Humlor i Trädgården Hur kan du göra din trädgård attraktiv? Fjärilar och Humlor i Trädgården Hur kan du göra din trädgård attraktiv? Sofia Berg Dagfjärilar 110 arter dagfjärilar i Sverige (121 med bastardsvärmare och dagsvärmare) o Tjockhuvuden o Riddarfjärilar

Läs mer

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,

Läs mer

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit

Läs mer

Massdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24

Massdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24 Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbinas pollineringstjänster är 1,4 2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige. Därtill kommer värdet

Läs mer

Åtgärdsprogram för ortolansparv.

Åtgärdsprogram för ortolansparv. Åtgärdsprogram för ortolansparv. Petter Haldén, Hushållningssällskapet Åke Berg, CBM, SLU. Hona med mat i näbben, Söderby, Sparrsätra juni 2010 Ett åtgärdsprogram ska innehålla: översikt av kunskaperna

Läs mer

Ekologisk vallfröodling

Ekologisk vallfröodling Ekologisk vallfröodling Jordbruksinformation 21 2006 Innehåll Ekologisk vallfröodling en grundlig genomgång............... 3 Snart 10 år med ekologisk vallfröodling....................... 3 Sverige i

Läs mer

olssons frö Vallfrö 2012

olssons frö Vallfrö 2012 olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Sandra Lindström Hushållningssällskapet Kristianstad 2010. Fröblandningar för den biologiska mångfalden i slättlandskapet

Sandra Lindström Hushållningssällskapet Kristianstad 2010. Fröblandningar för den biologiska mångfalden i slättlandskapet Sandra Lindström Hushållningssällskapet Kristianstad 2010 Fröblandningar för den biologiska mångfalden i slättlandskapet Sammanfattning Om man vill stärka förutsättningarna för den biologiska mångfalden

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

Viltvård i odlingslandskapet

Viltvård i odlingslandskapet Viltvård i odlingslandskapet Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Viltvård i odlingslandskapet Markägare, brukare och jägare kan enskilt eller tillsammans bedriva viltvård inom lantbruket

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Skadeinsekter i klöverfröodlingar

Skadeinsekter i klöverfröodlingar Skadeinsekter i klöverfröodlingar Örjan Folkesson Jordbruksverket, Alnarp Under insåningsåret Ärtvivel Fröskadegörare Vitklöver Gulbent klöverspetsvivel Rödklöver Rödbent klöverspetsvivel Allmän klöverspetsvivel

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Bin, skadegörare och neonikotinoider

Bin, skadegörare och neonikotinoider Bin, skadegörare och neonikotinoider Projektdirektiv BP2 BP3 Start Genomförande Avveckling Idé Förstudie BPFS Initiering Planering BP0 BP1 Avslut BP4 Projektets fulla namn är: Utveckling av en beredskapsstruktur

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2016 Ingemar Henningsson 070-6628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2015 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd det mesta under December (kurs 9,41) Gamla Miljöstöd delbetalning början

Läs mer

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling Ett dokumentationsprojekt 2011-2013 Innehåll Inledning och syfte med projektet 3 Tidigare erfarenheter från försök 4 Resultat Dokumentetionsprojekt

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Gynna dagfjärilarna! Naturinformation. Rapport 2014:3

Gynna dagfjärilarna! Naturinformation. Rapport 2014:3 Naturinformation Rapport 2014:3 Gynna dagfjärilarna! Park och naturförvaltningen, juni 2014. Rapport: Emil Nilsson Foton: Anette Wigeborn-Bergström (röd solhatt och fjärilsbuske) och Anette Lindgren (första

Läs mer

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013 Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters

Läs mer

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt

Läs mer

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ SLUTRAPPORT Finansierat av SLU EkoForsk Ann-Charlotte Wallenhammar 2,

Läs mer

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Vilka baljväxter pratar vi om? Åkerböna/bondböna Trädgårdsböna

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

Bin och växtskyddsmedel

Bin och växtskyddsmedel Bin och växtskyddsmedel Nya utmaningar och möjligheter i rapsen 2012 Partnerskap Alnarp 2012-03-22 Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se

Läs mer

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer