Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad"

Transkript

1 Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons fond. Hushållningssällskapet Östergötland Järngården 13, Vreta Kloster Tel +46() Fax +46()

2 Bakgrund I detta projekt undersöks hur insådd av fem olika gräsarter fungerar när de sås in i samma rad som höstvetet vid cm radavstånd, jämfört med då de sås in på tvären mot höstvetegrödan vid cm radavstånd. I ett avslutat projekt undersöktes etableringen av fem olika gräsfröarter insådda i höstvete på hösten (Ståhl et al. 214). Ängssvingel, timotej, rörsvingelhybrid, rörsvingel och engelskt rajgräs är alla stora gräsarter som används i slåttervallarna idag. Insådden gjordes på cm radavstånd på tvären mot såriktningen och direkt efter sådden av skyddsgrödan. Resultatet från dessa försök visade att etablering på hösten i höstvete fungerar bra med höga skördar av de flesta gräs och låga ogräsförekomster när etableringen har gått bra. Vi har funnit att timotej och engelskt rajgräs har en snabb och säker etablering även vid lite senare sådatum. Svinglarna är mer beroende av sådd i mitten av september i Mellansverige. I 212 års resultat fann vi att höstvetets avkastning påverkades av timotej och engelskt rajgräs som insådder. I ett av försöken var skörden av höstvete ca 1 ton/ha lägre vid sådd i mitten av september. Inom ekologisk växtodling har radhackningen tagit mer och mer mark. Ogräsen regleras på ett bra sätt vilket har gett en stabilare produktion i många grödor. Vid insådd blir det en konflikt mellan viljan att radhacka och viljan att göra insådd tidigt. Insådd i samma rad som skyddsgrödan samtidigt med sådden av skyddsgrödan gör att radhackningen lättare kan genomföras både under insåningsåret och under vallåren. Projektets mål Undersöka hur insådd fem olika arter/sorter av gräsfrö fungerar vid insådd i samma rad som höstvete, på hösten vid sådd på cm radavstånd. Jämförelse görs med insådder gjorda separat, tvärs raderna av höstvete, på cm radavstånd. Genomförande Två försök lades ut på två olika jordarter, på Klostergården, i Östergötland. Ett försök låg på en lättare och ett försök på en lite styvare jord. Försöken såddes 13 september 213. Försöksplan Arter Utsädesmängd A. Ängssvingel, 12 kg/ha B. Timote,j 6 kg/ha C. Rörsvingelhybrid, 1 kg/ha D. Rörsvingel, 1 kg/ha E. Engelskt rajgräs, 1 kg/ha 1. Insådd i samma rad som höstvetet 2. Insådd separat direkt efter sådd av höstvete Försöken lades ut med två block per försök. Tabell 1: Förutsättningarna för de två försöken. Försök Plats Jordart Förfrukt Såtidpunkt HE1446 Klostergården, nmh l Mo Råg 13 september Vreta Kloster HE1447 Klostergården, Vreta Kloster mr SL Klöverträda 13 september Höstvete Stava såddes med normal utsädesmängd. Sådden gjordes med försökssåmaskin inställd på respektive cm radavstånd. Vid sådd på cm radavstånd blandades höstveteutsädet med vallfröet. Våren 214 gödslades höstvetegrödan med 95 kg N/ha som Biofer och 2 kg/ha kalimagnesia (18 % svavel, % kalium). Höstvetet skördades 2 augusti 214 och skörden uppskattades i respektive cm radavstånd genom att klippa, m 2 rutor. Gradering av etableringen gjordes under hösten 213. Graderingar av beståndet utfördes även våren 214 och under hösten 214 efter höstveteskörden. Ingen mekanisk ogräsbekämpning är gjord i något led. 2

3 Resultat och diskussion Spannmålsskörd Skörden av spannmål uppskattdes genom klippning av rutor. Resultatet visas i tabell 2. Tabell 2: Skörd av spannmål Försök Plats Jordart Skörd cm kg/ha HE1446 Klostergården, Vreta Kloster HE1447 Klostergården, Vreta Kloster Skörd cm kg/ha nmh l Mo mr SL 8 85 Vid skörden uppmättes en skördenivå på den lättare jorden på ca 44 kg/ha för cm leden och 52 kg/ha för cm leden. På den styvare jorden var skördenivån ca 8 kg/ha, med relativt lika skörd i båda radavstånden. Det var alltså en ganska stor skillnad i grödans utveckling och konkurrens på de olika jordarna. Förfrukten på den lättare jorden var råg och på den styvare jorden en klöverträda, vilket med säkerhet påverkat beståndens utveckling. Sommaren 214 var ganska torr vilket bör ha gett den styva jorden en fördel. Beståndsgradering under insåningsåret På hösten efter sådd i november gjordes en gradering av höstvete respektive gräsfröplantornas bestånd, diagram 1. Antal plantor av höstvete och gräs räknades och beståndet graderades i en -1 skala. HE1446 lätt jord Plantor vete höst Plantor gräs höst Diagram 1: Planträkning på hösten för den lätta jorden HE1446, 16 oktober 213. Antal plantor per m 2. I försöket på den lätta jorden var det en relativt jämn etablering av vete i både och cm radavstånd. För gräsen speciellt, och, är det en tendens till att antal plantor är fler i cm radavstånd jämfört med cm radavstånd. En felkälla kan vara att det är svårt att särskilja höstveteplantor och gräsplantor när de står i samma rad. Vid beståndsgraderingen - 1 graderades alla rutor till 1 både på hösten och på våren. Planträkningen på våren 214 visar att framförallt det engelska rajgräset har vuxit under den milda vintern, diagram 2. Plantantalet har ökat markant. Troligen är det svårt att skilja plantor och skott, vilket gör att det 3

4 kan vara skott som räknats och inte plantor då plantorna har bestockats, vilket kan vara fallet med engelskt rajgräs då den växer snabbt efter etableringen Plantor vete vår Plantor gräs vår 1 Diagram 2: Planträkning på våren för den lätta jorden HE1446, 23 april 214. Antal plantor per m 2. HE1447 styv jord Plantor vete höst Plantor gräs höst 5 Diagram 3: Planträkning för den styva jorden HE1447, 8 november 213. Antal plantor per m 2. På den styva jorden var etableringen ojämnare på grund av ett grövre såbruk. Både vad gäller höstevete och gräs är det en stor skillnad i bestånd mellan de olika radavstånden på hösten, diagram 3. Skillnaden består vid graderingen på våren 214, diagram 4. Man ser inte samma ökning i plantantal från hösten till våren på den styva jorden som i försöket på den lätta jorden. 4

5 Plantor per m Plantor vete vår Plantor gräs vår 5 Diagram 4: Planträkning på våren för den styva jorden HE1447, 24 april 214. Antal plantor per m 2. Våren 214 graderades beståndet av höstvete och gräs. I diagram 5 visas resultatet av graderingen i skalan -1 där 1 är fullt bestånd. Det är endast det engelska rajgräset som har ett bra bestånd. Tittar man statistiskt på skillnad mellan radavstånden för alla led finns den en säker skillnad i HE1447 den styva jorden där täckningsgraden är något högre vid cm radavstånd än vid cm, tabell Diagram 5: Planttäthet våren 214 för gräsbeståndet på den styva jorden HE

6 Antal skott/m2 Tabell 3: Medelvärde och statistiska skillnader mellan radavstånd och försök vid vårgradering av täckningsgrad -1 för insådden, 23 april 214. Radavstånd, försök Olika bokstav har säker skillnad Medelvärde täckningsgrad cm, HE1446 A 1 cm, HE1446 A 1 cm, HE1447 B 38 cm, HE1447 C 28 Skotträkning efter spannmålsskörd Hösten 214 efter höstveteskörden graderades gräsbestånden. Skotten räknades i andra halvan av oktober. Skottantalet är högre på den lättare jorden jämfört med den styva jorden. I medeltal 723 skott/m 2 för den lätta jorden och 57 skott/m 2 för den styva jorden. Skillnaderna i skottantal för de två radavstånden och cm radavstånd är relativt små. Det är inte statistiskt säkra skillnader mellan radavstånd, tabell 4. Mellan leden finns säkra skillnader. Det beror på flera saker allt från hur många frön som sås till hur många skott per planta den enskilda arten bildar. Jämför man de olika radavstånden för varje gräsart finns inte heller några statistiskt säkra skillnader. Tabell 4: Statistisk analys för skotträkning hösten 214 efter spannmålsskörden. Statistiskt säkra skillnader om prob>f är mindre än,5. Source Nparm DF DFDen F Ratio Prob > F radavstånd 1 1 2,8366,3713 led ,284,115* försök ,6592,3* radav*led 4 4 2,1153,9756 led*försök ,138,1136 radav*försök 1 1 2,3635,5533 radav*led*försök ,4248, Diagram 6: Skotträkning 16 oktober 214 för försök HE1446 på den lätta jorden. Antal skott per m 2 för de olika arterna och radavstånden. 6

7 Antal/m Diagram 7: Skotträkning 26 oktober 214 för försök HE1447 på den styva jorden. Antal skott per m 2 för de olika arterna och radavstånden. Vid skotträkningen på den styva jorden räknades skotten i bra ytor. Det ger en missvisande bild av hela beståndet. Räkningen kompletteras därför med en gradering av täckningen i hela rutan som bättre visar beståndets kvalitet som helhet. I diagram 8 ser man att det engelska rajgräset har den klart bästa etableringen. har den sämsta etableringen medan, och ligger relativt lika. I den centrala frågan om det är någon skillnad mellan att så in på cm radavstånd i en separat körning jämfört med att så i samma rad på cm radavstånd är det inga skillnader. Det finns inga statistiskt säkra skillnader mellan såteknikerna i antal skott eller i täckningsgrad. I det genomförda projektet Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete visade vi att för svinglarna planade skörden ut vid fler skott än 4 skott/m 2. De flesta led i detta försök ligger mellan 4 och 6 skott per m 2, med stora väletablerade plantor, vilket bör ge en normal skörd av vallfrö kommande år. I försöket på lerjord var beståndet så ojämnt att det kan ha varit tveksamt om en praktisk odling hade gått vidare till skörd för en del av arterna Diagram 8: Planttäthet 1 december 214 för försök HE1447 på den styva jorden. Plantäthet - 1. Ogräsgradering Ogräsförekomsten graderades efter skörden av skyddsgrödan hösten 214. Ogräsförekomsten var större på den lätta jorden jämfört med den styvare, vilket är logiskt med tanke på skillnaden 7

8 Antal, gram per m2 Antal, gram per m2 i skörd på höstvetegrödan. Inga statistiskt säkra skillnader finns mellan leden. Observera att ingen radhackning är gjord på cm radavstånd Summa ogräs antal Summa ogräs vikt 5 Diagram 9: Summa ogräs för den lätta jorden HE1446. Antal respektive gram per kvadratmeter. På den lätta jorden är ogräsförekomsten generellt lite högre. I diagram 9 visas summa ogräs för de olika leden. Svinglarna på cm ligger lite högre än de övriga leden. Engelskt rajgräs ligger lågt i både och cm radavstånd. Även timotej har lite skillnad mellan de båda radavstånden och ligger lågt i ogräsmängd. Dessa två är de som i tidigare försök med insådd på hösten i höstvete har visat bäst konkurrensförmåga. Ogräsvikten på cm sticker ut och det är baldersbråmängden som är klart högre än för de övriga ogräsen Summa ogräs antal Summa ogräs vikt Diagram 1: Summa ogräs för den styva jorden HE1447. Antal respektive gram per kvadratmeter. I diagram 1 visas summa ogräs för de olika leden på den styva jorden. Det är överlag låga mängder ogräs men på cm radavstånd är det ledet som skiljer ut sig med lite högre mängder. Tittar man på förekomsten av vitklöver, diagram 11, som är spill sedan en fröodling för ett antal år sedan är också där på cm radavstånd det ledet som har klart mer klöver 8

9 Antal, gram per m2 än övriga. Det bör visa på skillnaderna i konkurrens under etableringsåret vilket har släppt fram klövern i olika grad Klöver antal Klöver vikt Diagram 11: Klöverförekomst för den styva jorden HE1447. Antal respektive gram per kvadratmeter. Slutsatser Projektets två fältförsök tyder på att det inte finns några skillnader mellan att så in i en separat körning tvärs såraderna direkt efter höstvetesådden jämfört med att så vallfröt i samma rad blandat med höstvetet. De två försöken har legat på olika jordar med olika förfrukter. Resultaten visar att på den styva jorden med ett mycket kraftigt höstvetebestånd blev några av arterna sämre etablerade. De torra förhållandena vid sådd kan också ha bidragit till en senare groning vilket också påverkar konkurrensförhållandet mellan gräs och vete. Ogräsförekomsten visar inte heller några säkra skillnader mellan radavstånden. Det finns en tendens till att och på cm radavstånd har högre ogräsvikter än övriga led och att engelskt rajgräs har en lägre ogräsvikt än övriga led. Engelskt rajgräs är det klart etableringssäkraste gräset vid sådd i samma rad som höstvete. Trots ett mycket kraftigt höstvete på den styva jorden var det fullt bestånd för det engelska rajgräset. I det tidigare projektet fick vi en skördesänkning i höstveteskörden av engelskt rajgräs vilket också visar på konkurrensförmågan hos engelskt rajgräs. Det som skiljer ut sig från det tidigare projektet är att timotejen etablerade sig sämre på den styva jorden. En orsak kan vara att timotej har ett mycket litet frö och vi blandade vallfrö och höstvetet vid sådden i samma rad, tillsammans med torra etableringsförhållanden. Min slutsats är att resultaten visar (dock endast två försök) att vi kan rekommendera samtidig sådd av vallfrö med höstvete. Man bör dock inte så in i höstvete som kan förväntas bli mycket kraftigt, med undantag för engelskt rajgräs. Kan såtekniken lägga vallfröt något grundare än höstvetet gör det etableringen säkrare framförallt av småfröiga arter som timotej. Projektet innehåller endast två fältförsök. För att verifiera resultaten bör ytterligare försök genomföras. Referenser Ståhl, P, Wallenhammar, A-C, Stoltz, E Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Slutrapport Jordbruksverket. 9

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

EKOLOGISK VALLFRÖODLING

EKOLOGISK VALLFRÖODLING EKOLOGISK VALLFRÖODLING 2002-2003 Ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapen i Östergötland, Kristianstad, Örebro och Skaraborg. Finansierat av EU och svenska staten via KULM-programmet. Författare:

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,

Läs mer

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter

Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter Slutrapport Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter en enkätstudie med lantbrukare i södra och mellersta Sverige 2010-2011 Jonas Gustavsson, Anna Redner HS Konsult AB, Örebro Finansierad av Jordbruksverket

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med

Läs mer

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post: ÖRTOGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTVETE OCH KORN. Försök inom animaliebältet 2002. Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, 392 41 Kalmar E-post: klas.eriksson@hush.se Sammanfattning

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Sådd av samodlad ekologisk majs och åkerböna i praktiken

Sådd av samodlad ekologisk majs och åkerböna i praktiken Slutrapport för projekt H11-0153-ADA: Sådd av samodlad ekologisk majs och åkeröna i praktiken Eva Stoltz 1, Stefan Lundmark 2 och Ann-Charlotte Wallenhammar 1 1 HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örero 2 HS

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Madeleine Arnqvist och Per

Läs mer

Redovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning

Redovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning Redovisning 2009: Utveckling av ekologisk utsädesproduktion av vallfrö genom deltagardriven forskning 2008-2010 Projektansvarig: Johanna Björklund, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU Projektgrupp:

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter PM 2014-03-31 Karin Jahr, Jordbruksverket Patrick Petersson, HIR Malmöhus Rikard Andersson, HIR Malmöhus Strategi för växtskyddsmedel Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Läs mer

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Nils-Ove Bertholdsson Inst. f. Växtförädling SLU, Alrp Weeds biomass (rel) Sbb tillväxt och ogräskonkurrens i korn Övre figuren: sambandet mellan

Läs mer

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling Ett dokumentationsprojekt 2011-2013 Innehåll Inledning och syfte med projektet 3 Tidigare erfarenheter från försök 4 Resultat Dokumentetionsprojekt

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna

Läs mer

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING

Läs mer

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping

Läs mer

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och

Läs mer

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie

Läs mer

Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda

Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda Slutrapport: H1033255 Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda Mikael Gilbertsson Bakgrund Oljeväxter är en värdefull avbrottsgröda i växtföljden. T.ex. så kan höstvete avkasta 20-25 % mer

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Slutrapport för projektet: Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp Lena Engström och Johan Roland, Institutionen för Mark

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrpport för projektet Etlering v ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete Puliert 214-3-1 Per Ståhl1, Ann-Chrlotte Wllenhmmr2, Ev Stoltz2, 1 Hushållningssällskpet, Vret Kloster

Läs mer

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ SLUTRAPPORT Finansierat av SLU EkoForsk Ann-Charlotte Wallenhammar 2,

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3). Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök

Läs mer

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från

Läs mer

Högt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr

FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr Skördeår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS6-9201 062348 Försöksserie: Timotejfrövall. Sortförsök 2003-05-13 Försöksvärd: Hushållningssällskapet Jbr.omr.: 1 Tel.: Gård/by/ort: Ormastorp försöksstation, VALLÅKRA

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet

Läs mer

Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion

Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Jordbruksinformation 13 2016 1 Åtgärder mot åkertistel Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Åkertistel är ett besvärligt rotogräs, men en genomtänkt

Läs mer

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden Christer Nilsson, Område Jordbruk, SLU, Alnarp Rapport för anslag från bl a Södra Sveriges frö och Oljeväxtodlare, Svensk Raps och Partnerskap

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.17462

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.17462 2013-11-29 Side 1 af 4 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.17462 Försöksdokumentation L5-0830-2013-001. Örtogräs i oljelin Resultat från nationella försök skall bara användas under följande förutsättningar

Läs mer

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken

Läs mer

Successful reestablishment of golf greens following winter damages

Successful reestablishment of golf greens following winter damages Successful reestablishment of golf greens following winter damages Försöksgreen innan projektstart 2 maj Demonstrationsförsök på naturligt skadade greener år 2016 År två av detta delprojekt har startat

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Bekämpning av Jättebjörnloka

Bekämpning av Jättebjörnloka Bekämpning av Jättebjörnloka Fältförsök i Steninge, Halland 2011 Foto i rapporten: Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland Erik Ekre Försöksrapport, december 2011 Inledning Jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum)

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer