Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt"

Transkript

1 Komplettering till Uppslagsboken, Näring på gården: Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Av: Cecilia Lindahl, KRUT / Svensk Mjölk Ingår i Greppa Näringens Uppslagsbok Uppdaterad:

2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 UTFODRINGSREKOMMENDATIONER... 3 BERÄKNINGSEXEMPEL... 4 UPPFÖDNINGSMODELLER... 4 FODERSTATER... 5 KVÄVEINNEHÅLLET I DJURKROPPEN... 6 KVÄVEEFFEKTIVITET... 6 Effekter av uppfödningsintensiteten på kväveeffektiviteten... 6 Olika foderstater... 7 Samband mellan råproteinhalten i foderstaten och kväveeffektivitet... 7 KVÄVEÖVERSKOTT... 8 Olika foderstater och olika uppfödningsmodeller... 8 Samband mellan råproteinhalten i foderstaten och kväveöverskott... 8 KVÄVEÖVERSKOTT PER KG TILLVÄXT... 9 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ÖVERUTFODRINGEN AV PROTEIN... 9 Räkna foderstater och anpassa råproteinhalten efter gällande rekommendationer... 9 Öka intensiteten... 9 Följ upp tillväxten Analysera hemmaproducerat foder Per kg ts FÖRSLAG TILL MILJÖNYCKELTAL FÖR UNGNÖTSUPPFÖDNING Medeltillväxt, g/dag Kväveeffektivitet, % Kväveöverskott, kg / producerat djur Kväveöverskott, kg / kg tillväxt Kväve från inköpt foder, kg / kg tillväxt REFERENSER BILAGOR

3 INLEDNING I arbetet med att uppnå miljömålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning är det viktigt att ta hänsyn till utfodringens betydelse för näringsinnehållet i gödseln. Om man ger ett överskott av protein i förhållande till djurens behov utsöndras det mesta med urinen, vilket kan leda till en större ammoniakavgång från gödseln. För mjölkkor är detta väl utrett och man kan förvänta sig en kväveeffektivitet på ca % per årsko. Med kväveeffektivitet avses då hur mycket av kvävet från fodret som används till produkter, t.ex. mjölk, fosteransättning och kroppstillväxt och detta kan beräknas på djurnivå, gårdsnivå, landsnivå osv. När det gäller kväveeffektiviteten inom nötköttsproduktionen ligger den siffran generellt lägre än vad den gör i mjölkproduktionen och variationen är också större. Vanligast är att man ligger på en effektivitet på % men det kan variera mellan 10 % och 30 %. En orsak till det låga kväveutnyttjandet hos ungnöt är att foderstaten ofta innehåller ett överskott av protein och att proteinet är lättnedbrytbart i vommen. Ansättning av kväve i kroppstillväxt är även i sig en mer ineffektiv process än vad mjölkbildningen är. UTFODRINGSREKOMMENDATIONER För att kunna minska ungdjurens utsöndring av kväve krävs det att man har goda kunskaper om djurens lägsta näringsbehov för att undvika allvarliga konsekvenser på hälsa och produktion. Relevanta utfodringsnormer har mycket stor betydelse för djurens hälsa och produktion och inte minst för lantbrukarens ekonomi. För att optimera proteininnehållet i foderstaten för växande ungdjur använder man råprotein och AAT. Rekommendationerna är beroende av djurets levande vikt och anges som gram per MJ, se tabell 1. Tabell 1. Rekommendationer för AAT och råprotein till växande ungnöt. (Fodertabeller för idisslare, 1999) Levande vikt, kg Råprotein, g/mj AAT, g/mj* ,1 7, ,6 7, ,1 7, ,4 7, ,6 6, ,2 6, ,1 6, ,8 6, ,6 6, ,4 6, ,1 6, ,1 6,5 * PBV bör inte understiga 2 g / MJ eller överstiga 4 g / MJ 3

4 BERÄKNINGSEXEMPEL För att få en uppfattning om vilken kväveeffektivitet som är rimlig att åstadkomma på svenska nötköttsgårdar har en teoretisk beräkning av genomförts. Olika uppfödningsmodeller och olika foderstater har jämförts i avseende på kväveeffektivitet och kväveöverskott. I beräkningsexemplen i detta material har följande definition för kväveeffektivitet använts: Kväveeffektivitet avser förhållandet mellan det totala behovet av kväve för ansättning av tillväxt och det totala intaget av kväve via fodret för ett växande djur. Alltså hur stor del av foderkvävet som utnyttjas till protein i kroppstillväxt. Kväveeffektivitet kan på detta sätt beräknas för enskilda djur, enstaka grupper eller hel besättning, enligt följande formel: Kväveeffektivitet, % = kvävemängd i djurkroppen vid slakt kvävemängd i kalven kvävemängd i fodret Kväveöverskottet är beräknad enligt följande: Kvävemängd i foder + kvävemängd i kalv kvävemängd i djurkroppen vid slakt Både kväveöverskottet och kväveeffektiviteten påverkas alltså av fodrets innehåll av kväve, djurkroppens innehåll av kväve och mängden foder som åtgår för tillväxten. UPPFÖDNINGSMODELLER De vanligaste uppfödningsmodellerna för ungnöt till slakt som används i Sverige har ingått i beräkningarna, se tabell 2. Mjölkraserna antas gå in i nötköttsproduktionen som avvanda kalvar vid en vikt på 75 kg. Tjurarna föds upp på stall medan stutarna har 2 betesperioder med i modellen. Köttrasdjuren har först en betesperiod på 6 månader som dikalvar där dikons beteskonsumtion är medräknad som en inpost i kvävebalansräkningen. Tjurarna föds sedan upp på stall medan kvigan har ytterligare en betesperiod med i modellen. Tabell 2. Uppfödningsmodeller som är med i beräkningarna. Ålder vid slakt, mån Vikt vid slakt, kg Insättningsvikt, kg Tillväxt per dag, g Bete Mjölkras Intensiv Nej Vallfoder Nej Stut säsonger Köttras Tjur, tung ras Som kalv Tjur, lätt ras Som kalv Kviga, tung ras säsonger 4

5 FODERSTATER Fem olika foderstater har beräknats för var och en modell. I alla fall har foderstaten i första hand optimeras efter gällande energirekommendationer och i andra hand efter råproteinrekommendationerna. Detta innebär att i några av foderstaterna, foderstat A med bra ensilage och foderstat D med färdigfoder, så har den faktiska råproteinhalten hamnat långt över rekommendationerna. Ensilage av tre olika kvaliteter har använts: - Ensilage nr. 140 med ett innehåll av 11MJ och160 g råprotein per kg ts - Ensilage nr. 141 med ett innehåll av 10,2 MJ och130 g råprotein per kg ts - Ensilage nr. med ett innehåll av 9,5 MJ och100 g råprotein per kg ts Betet är räknat som det standardbete som används vid resultatanalysberäkningar i mjölkproduktionen d.v.s. med ett energiinnehåll på 10,5 MJ och en råproteinhalt på 17 %. För fullständig fodermedelstabell se bilaga 1. Följande foderstater har beräknats: Enligt norm - Foderstaten har optimerats för att uppfylla såväl energirekommendationerna som proteinrekommendationerna (14,6 g rp/mj 10,2 g rp/mj). Olika ensilage har används i de olika modellerna för at foderstaten skulle stämma in precis på normerna. Som kraftfoder har korn och soja används. A. Bra ensilage, korn och soja I denna foderstat har det bättre ensilaget används i kombination med korn och soja. I de mer extensiva uppfödningsmodellerna har vallfodret maximerats och där har då råproteinhalten blivit betydligt högre än den rekommenderade nivån. B. Medelensilage, korn och soja Ett medel bra ensilage har används och denna foderstat blev den som kom att likna normfoderstaten mest. C. Sämre ensilage, korn och soja Ensilaget i denna foderstat är ett med sämre kvalitet med mer fiber och troligen sämre smaklighet och därför har grovfodergivan beräknats något lägre än i foderstat A. Kraftfodergivan blir därmed stor i alla uppfödningsmodeller. D. Medelensilage och färdigfoder Denna foderstat baseras på medelensilaget och allt kraftfoder består av färdigfoder. Tre olika kraftfoder har används och givorna har anpassats efter de olika modellernas behov. Samtliga foderstater och beräkningar finns med som bilaga 2. 5

6 KVÄVEINNEHÅLL I DJURKROPPEN Hos växande djur så förändras kroppens sammansättning under tillväxten. Hos det mindre och yngre djuret ansätts en större del av tillväxten som muskler än vad den gör hos större och äldre djur. Efter hand som djuret växer ansätter det mer av tillväxten som organ, fettvävnad och skelett. Därmed blir även andelen kväve per kg tillväxt mindre ju större djuret är. I beräkningsexemplen så har olika värden för kväveinnehållet i djurkropparna används beroende på djurens storlek, t.ex. så antas kväveinnehållet i en kalv som väger 75 kg vara 30 g N/kg levande vikt medan kväveinnehållet i en 600 kg tung tjur är 26 g N /kg levande vikt. (ARC, 1984) KVÄVEEFFEKTIVITET Effekter av uppfödningsintensiteten på kväveeffektiviteten Ju intensivare produktion desto bättre blir kväveeffektivitet. I diagrammet (diagram 1) nedan visas hur kväveeffektiviteten varierar mellan olika uppfödningsmodeller där foderstaten är optimerad efter den gällande utfodringsnormen. I praktiken är effektiviteten troligtvis ännu lägre eftersom men dels utfodrar med säkerhetsmarginal dels för att det förekommer foderspill. Diagram 1. Kväveeffektiviteten vid olika uppfödningsmodeller. 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Intensiv mjölkrastjur, 15 mån Vallfodertjur mjölkras, 18 mån Mjölkrasstut, 24 mån Tung köttrastjur, 14 mån Lätt köttras tjur, 18 mån Köttraskviga, 18 mån 6

7 Olika foderstater De olika foderstaterna gav olika resultat i kväveeffektivitet, se tabell 3. I foderstat A användes ett bra ensilage med hög råproteinhalt och därför blir det en sämre effektivitet i de extensiva vallfoderrika uppfödningsmodellerna jämfört med normfoderstaten. I de intensiva kraftfoderrika modellerna blir det ingen skillnad i foderstat A jämfört med norm. Foderstat D med färdigfoder ger däremot en betydligt sämre kväveeffektivitet i alla modellerna och särskilt i de intensiva. Tabell 3. Kväveeffektivitet vid olika uppfödningsmodeller och olika foderstatsexempel. enl. norm A B C D Intensiv mjölkrastjur, 15 mån 23,4% 23,4% 23,4% 23,4% 18,9% Vallfodertjur, mjölkras, 18 mån 20,2% 18,7% 19,7% 20,2% 17,8% Mjölkrasstut, 24 mån 12,6% 11,6% 12,1% 12,6% 11,9% Tung köttrastjur, 14 mån 26,8% 26,7% 26,8% 26,2% 24,3% Lätt köttras tjur, 18 mån 23,6% 21,1% 23,2% 23,6% 21,2% Köttraskviga, 18 mån 20,8% 19,9% 20,5% 20,8% 20,2% Samband mellan råproteinhalten i foderstaten och kväveeffektivitet Kväveeffektiviteten är relaterade till råproteinhalten i fodret och kan minskas med en mer noggrann utfodring. Troligen kan de skillnader som vi ser ovan i de olika foderstatsexemplen bero på att råproteinhalten är olika. Vanligtvis sker en relativt stor överutfodring av råprotein i slutet av uppfödningsperioden då djurens behov av protein sjunker. I nedanstående diagram (diagram 2) ses sambandet mellan den beräknade kväveeffektiviteten och medelråproteinhalten i foderstaten för de olika uppfödningsmodellerna. Sambandet är negativt linjärt inom alla modeller, d.v.s. att ju högre råproteinhalt i foderstaten desto sämre kväveeffektivitet. Diagram 2. Sambandet mellan foderstatens råproteinhalt och kväveeffektiviteten vid olika uppfödningsmodeller. 28,0% 26,0% 24,0% R 2 = 0, ,0% 20,0% R 2 = 0,989 R 2 = 0, ,0% 16,0% 14,0% 12,0% R 2 = 0,8285 R 2 = 0,9682 Intensiv mjölkrastjur Köttraskviga Lätt köttrastjur Tung köttrastjur Vallfodertjur 12,0% 13,0% 14,0% 15,0% 16,0% 17,0% 18,0% 7

8 KVÄVEÖVERSKOTT Olika foderstater och olika uppfödningsmodeller I nedanstående tabell (tabell 4) kan det beräknade kväveöverskottet, d.v.s. kväveinnehållet i träck och urin, ses för de olika foderstaterna och de olika uppfödningsmodellerna. Överskottet är som störst hos de djur som föds upp extensiva. Tydligt är också att under betesperioden är överskottet är stort och ju fler betessäsonger desto större är överskottet. Precis som resultatet i effektivitet så är foderstaten D med färdigfoder det sämsta alternativet ur kväveöverskott synpunkt. Tabell 4. Kväveöverskott i kg per producerat djur. Enl. norm A B C D Intensiv mjölkrastjur 15 mån Vallfodertjur, mjölkras, 18 mån Mjölkrasstut, 24 mån Tung köttrastjur, 14 mån Lätt köttras tjur, 18 mån Köttraskviga, 18 mån Samband mellan råproteinhalten i foderstaten och kväveöverskott I diagram 3 nedan ses sambandet mellan den beräknade kväveöverskottet och råproteinhalten för olika uppfödningsmodeller. Sambandet är linjärt och inom alla modeller så är det ett starkt positivt samband, d.v.s. att ju högre råproteinhalt i foderstaten desto större kväveöverskott. Diagram 3. Sambandet mellan foderstatens råproteinhalt och kväveöverskott vid olika uppfödningsmodeller. 140,0 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 - R 2 = 0,9871 R 2 = 0,993 R 2 = 0,9728 R 2 = 0,8046 R 2 = 0,9973 Vallfodertjur Tung köttrastjur Lätt köttrastjur Köttraskviga inkl. kalv Intensiv mjölkrastjur 11,0% 12,0% 13,0% 14,0% 15,0% 16,0% 17,0% 18,0% 8

9 KVÄVEÖVERSKOTT PER KG TILLVÄXT För att bättre kunna jämföra de olika uppfödningsmodellerna kan kväveöverskottet beräknas per kg tillväxt. Då får man ett värde som är mer produktionsinriktat då vi vill producera så mycket kött som möjligt med så små insatser som möjligt. Vid en sådan jämförelse, se diagram 4, kan det konstateras att köttproduktion med mjölkraser är betydligt mer kväveeffektiva per kg producerat kött än vad produktionen med köttraser är. Detta beror troligtvis på att kväveöverskottet från dikoproduktionen är mycket stora. Diagram 4. Kväveöverskott räknat per kg tillväxt för olika uppfödningsmodeller. 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 - Intensiv mjölkrastjur 15 mån Vallfodertjur, mjölkras 18 mån Mjölkrasstut 24 mån Tung köttrastjur, 14 mån Lätt köttras tjur, 18 mån Köttraskviga, 18 mån ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ÖVERUTFODRINGEN AV PROTEIN Räkna foderstater och anpassa råproteinhalten efter gällande rekommendationer Genom att minska överutfodringen av protein kan man både spara pengar och minska belastningen på miljön. Räkna foderstater för ungdjuren och anpassa proteinnivån till dagens gällande rekommendationer. En sänkning av råproteinhalten innebär dock minskad säkerhetsmarginal vilket förutom diverse managementfaktorer ställer stora krav på proteinets kvalitet och en väl sammansatt foderstat. Öka intensiteten Kväveeffektiviteten ökar med ökad intensitet. Försök att maximera tillväxten utan att öka tillförseln av kväve via fodret genom att utnyttja varje djurs maximala tillväxtkapacitet. För betesdjur som går på magra naturbetesmarker gäller det att se till att djuren växer bra under stallsäsongen så att inte uppfödningsperioden blir längre än nödvändigt. 9

10 Följ upp tillväxten Att ha löpande koll på hur mycket djuren växer är A och O för att kunna justera foderstaten och därmed utnyttja tillväxtkapaciteten. Analysera hemmaproducerat foder Ett bra grovfoder är grunden till en effektiv och ekonomisk nötköttsproduktion. Det är mycket viktigt att satsa på kvalitet och inte bara på kvantitet. En hög avkastning på vallen är dock viktig eftersom det ökar utnyttjandet av näringsämnen. För att kunna beräkna en så korrekt foderstat som möjligt krävs det att man känner till fodrets näringsvärde. Går man efter tabellvärden är det stor risk att man över- eller underutfodrar protein. En viktig rutin är alltså att analysera sitt hemmaproducerade foder, både vallfoder och spannmål. Ett vallfoder av hög kvalitet minskar behovet av inköpt foder och man kan därmed minska inflödet av kväve till gården. Hur ser då ett bra vallensilage ut? Om följande mått är uppfyllda har man lyckats bra med sitt vallfoder. Energi Råprotein AAT NDF Per kg ts 10,8 11,7 MJ g > 70 g g Det är inte dyrt att analysera foder! Tänk på att analyskostnaden är försumbar om den jämförs med det totala värdet av fodret och hur mycket några procents överutfodring kan kosta! Ta gärna flera analyser på varje skörd. FÖRSLAG TILL MILJÖNYCKELTAL FÖR UNGNÖTSUPPFÖDNING Medel slaktålder, mån eller dagar Anger hur gamla djuret är vid slakt. Är därmed ett mått på hur intensiv produktionen är. Jämför med KRUTs riktvärden för respektive uppfödningsmodell (KRUT, 2002). Medeltillväxt, g/dag Är ett mått på intensiteten i produktionen. Räknas ut från levande vikt vid slakt minus födelsevikten dividerat med slaktåldern. Kväveeffektivitet, % Anger hur stor andel av kväve som tas in via foder som ansätts i form av kväve i kroppstillväxt hos ungdjuren. 10

11 Kväveeffektiviteten hos ungdjur ligger vanligen mellan: % för stut % för vallfodertjur % för intensiv mjölkras tjur % för köttrastjurar % för köttraskvigor Kväveöverskott, kg / producerat djur Anger hur mycket kväve som går i med träck och urin. Ju intensivare produktion desto mindre kväveöverskott Ju högre råproteinhalt i foderstaten desto högre kväveöverskott Normala värden ligger på kg N/djur Kväveöverskott, kg / kg tillväxt Samma värde som ovan men uträknar per kg tillväxt vilket gör det lättare att jämföra olika uppfödningsmodeller Bör ligga under 0,200 kg kväve per kg tillväxt Kväve från inköpt foder, kg / kg tillväxt Visar på hur stor del av kvävet på gården som är då kallat nytt kväve, d.v.s. ej återcirkulerat från gården. REFERENSER ARC The Nutrient Requirements of Ruminant Livestock. Supplement No 1. Commonwealth Agricultural Bureaux, Slough, England. Fodermedelstabeller för idisslare SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Spörndly, R. (red) Rapport 247. KRUT Uppfödning av ungnöt till slakt. Informationsbroschyr. Text & Tryck, Hållsta. BILAGOR 1. Fodermedelstabell för foderstatsberäkningar 2. Kvävebalansräkningar för de olika foderstaterna och uppfödningsmodellerna. 11

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt

Läs mer

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

UPPDRAG. Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg. Januari 2012 SIK

UPPDRAG. Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg. Januari 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter nötkött Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg Januari 2012 SIK Sammanfattning I denna rapport har förändringarna i

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor Typfoderstater för ekologiska mjölkkor Förord Typfoderstater för ekologiska mjölkkor är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 I den här broschyren har vi samlat information du behöver för din djurhållning som mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat och trygghet i din produktion

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

Utfodring av nötkreatur. Ann-Theres Persson Hallands Husdjur

Utfodring av nötkreatur. Ann-Theres Persson Hallands Husdjur Utfodring av nötkreatur Ann-Theres Persson Hallands Husdjur 2004-11-09 Mjölkkornas krav på fodret Kons näringsbehov: Underhåll (600 kg 62 MJ) Mjölkproduktion (5,0-5,4 MJ/kg ECM) 30 kg ECM 162 MJ 40 kg

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor 2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Framgång föder Framgång framgång föd

Framgång föder Framgång framgång föd NÖT NÖT Framgång föder Framgång framgång föd NÖT EDELFODER har sedan starten i början av 1990 rönt stora framgångar. Senaste kunskapen samt kundernas krav på ett effektivt och ekonomiskt foder, har skapat

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Framtidens kött & mjölk

Framtidens kött & mjölk Framtidens kött & mjölk kombinerad eller specialiserad? Christel Cederberg Eko FoU-dagar Skövde 20 september 2016 Foto: Maria Henriksson Agenda Kort om konsumtionssiffror kött Trender för produktion av

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets

Läs mer

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Att producera ungnöt ekologiskt

Att producera ungnöt ekologiskt www.taurus.mu Att producera ungnöt ekologiskt Inledning Svenska konsumenter efterfrågar ekologiskt producerade livsmedel. I Sverige har tidigare enbart nötkött producerat efter KRAV s regler sålts som

Läs mer

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år Sida 1 av 5 Foderanalys Sommaren är en stressig tid och många glömmer i farten att ta ut prov för att analysera det skördade grovfodret. Chansa inte i år utan bestäm dig i förväg för att analysera ditt

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt

Läs mer

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Rådde 2 april 2014 Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Anna Hessle, SLU Skara Resultat från projekt Delar av två pågående forskningsprojekt: REKS Hållbara matvägar

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

Sida 2 av

Sida 2 av Sida 2 av 12... 6... 7... 9... 10 Sida 3 av 12 Kokviga är en produktionsmodell som gör det möjligt att ta tillvara överskottskvigor som inte behövs till den egna rekryteringen i dikalvsbesättningen. Det

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker

Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker Beef production with Charolais heifers using seminatural grasslands Examensarbete av: Johanna Bengtsson Handledare: Anna Hessle Sveriges

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6

Läs mer

Ekonomiska effekter av utfodringsåtgärder för ökad kväveeffektivitet på mjölkgårdar

Ekonomiska effekter av utfodringsåtgärder för ökad kväveeffektivitet på mjölkgårdar Rapport nr 7018-P 2003-08-22 Ekonomiska effekter av utfodringsåtgärder för ökad kväveeffektivitet på mjölkgårdar Christian Swensson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900 E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se

Läs mer

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen

Läs mer

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Dikor Götala.  Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa. Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Rörsvingel Vad vet vi om den? Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess

Läs mer

Mellangårdsavtal Mjölkraskalv

Mellangårdsavtal Mjölkraskalv Underlag för Mellangårdsavtal Mjölkraskalv Inklusive tillägg om tillväxtplanering, energibehov samt några allmänna råd Sammanställt av: Anett Seeman & Theres Strand, Taurus Köttrådgivning AB Aktiviteten

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Tumregler 1% ökad råproteinhalt i foderstaten ökar kväveförlusterna med 10 kg N per ko och

Läs mer

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.

Läs mer

HIPPOS. Framgång föder framgång

HIPPOS. Framgång föder framgång HIPPOS Framgång föder framgång AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett högkvalitativt

Läs mer

Foderstatsparametrar

Foderstatsparametrar Foderstatsparametrar Energibalans Vombelastning AAT/NEL AAT-balans PBV Vomn Råprot Fettsyror Fyllnadsvärde Vomn NDF Tuggningstid Kicki Markusson Emma Rudberg Eva-Maria Lidström 2008 (Uppdaterad 2010-04-25)

Läs mer

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:

Läs mer

Hästar och foderstater

Hästar och foderstater Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder.

Läs mer

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning Koldioxid Ammoniak Ammoniak Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning

Läs mer

Friska får ger välmående gårdar

Friska får ger välmående gårdar Friska får ger välmående gårdar Vi kan Får! Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Slutapport från ett projekt finansierat av Jorbruksverkets bidrag till försöks- och utvecklingsprojekt avseende miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Fullfoder till mjölkkor

Fullfoder till mjölkkor Fullfoder till mjölkkor Renodlat fullfoder Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) på engelska och är i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning

Läs mer

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. Öka din förtjänst Planera och delbetala HP-Massa i Plansilo HP-Massa i Hårdpack HP-Massa i Rundbalar Forskningsrapport Sid. 2-3 4 5-9 10-11 12-13 14-15

Läs mer

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

NorFor-frågor till Rådgivarsajten NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren Primo mjölknäring Primo Kasvatus -foder Mineraler för köttnöt Komponenter för blandfoder till köttnöt En bra tillväxtstart för kalven ger resultat

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23

Läs mer