Hästar och foderstater

Transkript

1 Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder. När foderstaten för hästen beräknas används hästars närinsbehov samt fodrets närinsinnehåll. Närinsbehovet varierar med ras, ålder, klimat, dräktihet mm. Närinsbehov för olika typer av hästar finns i tabeller. För att få en så väl anpassad foderstat som möjlit är det nödvändit att fodret är analyserat. Analyserna örs på foderlaboratorium efter att prov skickats in. Om fodret är inköpt kan man beära att få med en analys eller innehållsdeklaration. Nästa ste är att räkna ut hur mycket av fodret som behövs för att täcka hästens närinsbehov. Det är inte lätt att räkna ut en foderstat till sin häst om man inte har jort det tidiare. Fråa ärna om hjälp där du köper ditt foder eller fråa den amla äaren till hästen vilken foderstat hästen haft tidiare. Innehållet i foder anes ofta i mänd per kilo torrsubstans (Ts), det innebär att vattnet som finnas i fodret inte är borträknat. K Ts omvandlas till k foder enom att mänden Ts divideras med dess innehåll av torrsubstans som också anes i analysen. Eneri mäts i MJ både då det äller behovet hos hästen och innehållet i fodret. Det är viktit att titta på hästen för att se om foderstaten funerar, en foderstat är en teoretisk beräknin. Om hästens hull inte är bra eller om hästen beter si annorlunda kan foderstaten behöva justeras. Hästen har en liten masäck och är anpassad till att beta reelbundet istället för att vräka i si stora mänder under kort tid. Utfodra hästen fler åner per dyn och låt hästen få som mest foder när det är länst tid till nästa utfodrin. Hästen ska inte ha stora mänder kraftfoder vid varje utfodrinstillfälle

2 Nåra tumreler för foder och foderstater Hästen behöver minst 1 k Ts per 100 k kroppsvikt (minimiiva) av rovfodret för att hästens mae och tarm ska funera tillfredställande. Mänden 1 k Ts är motsvarar 1.2k hö (84 % Ts), 2,5k hösilae (40 % Ts) eller 1,8 k hösilae (60 % Ts). Proteinbehovet hos en fritidshäst är 6 ram. Smältbart råprotein ( smb rp) per MJ. Både behov och innehåll av smb rp och MJ finns i tabeller över närinsbehov och foder. Ge inte hästen mer än 4 h kraftfoder per 100 k kroppsvikt och utfodrinstillfälle eftersom det är unefär vad hästens mae klarar av att bryta ned utan att få maproblem. Byte av foder bör ske successivt under två till tre veckor samma äller byte till bete. Hästens mae behöver vänja si vid det andra fodret för att den ska må bra. Exempel på foderstatsberäknin, värdena är hämtade ur tabellerna nedan. Börja med att ta fram hästens behov av eneri, både underhållsbehov och tillä för arbete. I vårt exempel behöver hästen Kalle 58 MJ i underhåll och 25 % för att han år i lätt arbete. Ta sedan fram proteinbehovet. Kalle behöver 58 MJ * 6 smb rp/mj för underhåll och 14,5 MJ * 6 smb rp/mj i tillä för det lätta arbetet. Totala behovet blir = 435 smb rp. Fyll i behovet av kalcium och fosfor på samma sätt. Kalle behöver 25 kalcium och 18 fosfor. Nästa ste är att fylla i närinsinnehållet i sitt foder i tabellen nedan. Grovfodret är det foder som es i störst mänd och därför börjar vi räkna med det. Satsa på minst 1,2 k hö per 100 k häst men använd ärna mer. Kalle får 1,7 k hö per 100 k häst. Grovfodret håller Kalle sysselsatt samt att han inte behöver nåot kraftfoder med en höre höiva än minimiivan (Minimiiva =.1 k Ts per 100 k kroppsvikt). Om inte enbart höet täckt Kalles närinsbehov hade kompletterin med kraftfoder och mineraler skett. Kalles hö hade bra närinsinnehåll och Kalle år i lätt arbete vilket ör att han behöver enbart hö för att förse sitt närinsbehov

3 Foderstatsexempel Foderstat för: Kalle Ras: svenskt halvblod Vikt: 500k Närinsbehov MJ smb rp Kalcium Fosfor Underhåll Tillä för lätt arbete 14, Summa 72, Foder k Hö 8,5 67, ,5 24,6 Foder och dess innehåll per k Foder MJ smb rp Kalcium Hö 7,98 52,8 3 2,9 Hösilae 4,52 50,4 2,4 1,08 Havre 9,8 87 0,8 3,3 Korn ,5 3,5 Fosfor Tabeller ur boken: Hästens närinsbehov och utfodrin av Christina Planck och Marareta Rundren, Lt:s förla Tabell över unefärli vikt i k för olika hästraser Ras K Svenskt halvblod Varmblod New Forest ponny Shetlandsponny Nordsvensk häst Islandshäst Arab Fjordin

4 Tabell över hästens underhållsbehov av eneri, mätt i MJ. Observera att hinstar har 10 % höre behov än ston och valackar. Hästens Fullblodshästar vikt k Kallblodia hästar, oförädlade ponnyer Varmblodia hästar, kallblodstravare Tabell över hur mycket eneri som ska tilläas för arbete. Behovet beräknas på en veckas enomsnittlit arbete där en á två vilodaar inår. Arbetsintensitet Tillä i % av underhållsbehovet Lätt arbete +25 Medelhårt arbete +50 Hårt arbete +75 Mycket hårt arbete +100 Höpresterande hästar +100 Lätt arbete innebär att hästen tränas korta pass, loneras, år nybörjarlektioner, promenad, rids eller körs lätt mindre än tre timmar. Tävlin sker på lätt nivå. Medelhårt arbete innebär länre intensivare träninspass, lektioner på höre nivå, rid- och körtränin i terrän eller i länre arbetspass. Tävlin på lätt till medelsvår nivå. Hårt arbete innebär hårda krävande träninspass, mer än tre lektionstimmar, intervalltränin, terräntränin, jord- och skosbruksarbete. Tävlin på medelsvår till svår nivå. Mycket hårt arbete/höpresterande hästar innebär intensiva träninspass, intensiv terräntränin. Tävlin på elitnivå. Behovet av protein för hästar som inte växer, producerar mjölk, är dräktia eller hö presterande är: 6 Smb rp per MJ

5 Tabell över behovet av kalcium och fosfor i. Kalcium Fosfor Vuxen vikt k Underhåll Tillä för arbete lätt hårt Underhåll Tillä för arbete lätt hårt Malin Nilsson Husdjursrådivare/husdjursaronom Länsstyrelsen Södermanlands Län

6 Foderstatblankett Foderstat för: Ras: Vikt: Närinsbehov MJ smb rp Underhåll Tillä för lätt arbete Summa Kalcium (Ca) Fosfor (P) Foder k Foder och dess innehåll per k Foder MJ smb rp Ca P