Hästen delar. Ryttarmärke 3. Hovens delar

Transkript

1 Hästen delar Ryttarmärke 3 Hovens delar

2 Ridlära Lodrät sits. I den lodräta siten går det en lodrät linje som går genom axel-höft-häl. Sedan går den en rak linje från armbågen-handen-hästens mun. Bakifrån sett ska ryttaren sitt rakt över hästen ryggrad. Hälen ska vara den lägsta punkten. Blicken ska vara riktad framåt. Armbågarna ska vara intill kroppen. Tummen ska vara högsta punkten på handen och handlederna ska vara svagt böjda inåt. Lätt sits. I en lätt sits står man upp i stigbyglarna Det går en lodrät linje från axeln-knä-tå. Även här går det en linje mellan armbåge-hand-hästmun och tummen ska vara högsta punkten på handen och hälen lägsta punkten på foten. Ridvägarna Här är några av de vanligaste ridvägarna och dess komandon Medellinjen vänd rätt upp Fyrkantsspåret följ fyrkanten Diagonalen Vänd snett igenom Hörnlinjen vänd halvt igenom

3 Nosgrimmor Det här är en aachennosgrimma. Nosgrimman knäpps under sidostyckena och nosremmen nedanför bettet. Det här är en pullarnosrgimma, som går i en 8a runt hästens mule. Det här är en remontnosgrimma, som knäpps nedanför bettet Det här är en engelsk nosgrimma. Den liknar aachennosgrimman, men här kan man inte ha någon nosrem. Tecken Hästarna har olika tecken på benen och huvudet. Här är några. En strimbläs är alltid smalare än nosryggen och en bläs är bredare. Genomgående betyder att den går ner på mulen. En lykta måste gå utanför minst ett öga. En snopp är en liten fläck på mulen. Genomgående bläs Genomgående bruten strimbläs Vita hår i pannan Stjärn Ringstjärn bläs stjärnämne och snopp oregelbunden stjärn skjuten stjärn lykta

4 Tecken på benen vit halvstumpa vit kota vit kronrand vit krona vit över knät vit ball vit helstrumpa Att leda häst När man leder en häst ska man alltid har grimskaft att hålla i. Man ska inte hålla direkt i grimman eller snurra grimskaftet runt handen, eftersom man då kan fastna om hästen springer iväg. Man ska gå på vänster sida om hästen vid bogen. Den är mycket bra att ha handskar på sig så att man inte bränner händerna om hästen sliter sig. Det är även väldigt bra att ha antingen kedja eller stigbett på hästen när man leder, eftersom man då har större möjlighet att hålla kvar hästen om den blir skrämd eller försöker sticka. Hästen i trafiken I trafiken räknas hästen som ett fordon, precis som bilen. Därför ska man rida på höger sida. Det finns ett antal ställen man inte får rida på: -Motorväg -Nysådd åker -Bostadsområde -Cykelbana -Naturresarvat -Vid skylt förbjuden ridning Annars gäller allemansrätten när man rider. Man ska vara väldigt försiktig när man rider i naturen, eftersom hästarna är så tunga och lätt förstör marken. Man ska också visa hänyn mot andra i trafiken. Det finns de som är allärgiska mot hästar, och de som är väldigt rädda för hästar. Sedan ska man även tänka på att aldrig ge sig ut på trafikerade vägar med en häst som inte klarar av det och kan bli rädd. På vissa ställen finns det speciella ridvägar. Det kan man se på skylten påbjuden ridning. förbud mot ridning korsande ridspår påbjuden ridning

5 Bett Det finns många olika sorters bett. Det är olika skarpa och passar olika typer av hästar och ryttare. Vissa får man inte tävla med och vissa måste man ha när man tävlar. Tredelat tränsbett. Det här är ett av de vanligaste betten. Det är tillåtet att tävla dressyr och hoppning med det här. Ibland är det även tvådelat. Man kan ha olika längd och tjocklek på betten. Det är viktigt att bettet passar. Tredelat med fasta ringar. Det här bettet har fasta ringar. Odelat tränsbett. Här är ett bett som inte är delat. Kan även kallas rakt bett. Pessoabett. Det här är ett tvådelat pessoabett. Det är vanligare att använda när man hoppar men är inte tillåtet att tävla dressyr med. Man kan sätta tyglarna i vilken ring man vill. Man kan även använda deltatygel. Här kan man få en hävstångseffekt vilket gör att betttet blir lite skarpare. Då får man vara lite mer försiktig med sina tygeltag. Rakt gummibett. Ett bett som inte är gjort i stål som de andra. Den använder man ofta till hästar som är känsliga i munnen. Får man ej tävla dressyr med. Kandar. Kandaret består av ett stångbett med kedja och ett bridongbett. Stången ger stor hävstångseffekt tillsammans med kedjan som man sätter under hakan, i kindkedjegropen. Bridongen är ett smalt tränsbett. Kandaret använder man i högre dressyrklasser, och när man kommer upp på de högsta nivåerna måste man ha kandar. Hackamore. Hackamore har inget bett i munnen, utan verkar på nosryggen. Det kan man använda om hästen har sår eller andra problem i munnen. Stigbett. Stigbett eller hingstbett används när man leder hästar. Man sätter fast grimskaftet i ringen och den vågiga delen är i hästens mun.

6 Hjälptyglar Det finns olika hjälptyglar man kan använda om man har problem med sin häst. Vissa är ganska snälla och verkar bara när hästen till exempel slår upp huvudet, medans andra är svårare att rida med. Inspänningstyglar. Används oftast när man longerar. Sätts fast i sadelgjorden eller liknande. Martingal. Används till hästar som slår upp huvudet. Två ringar som sätts runt tyglarna Verkar när tyglarna är korta och hästen slår med huvudet. Sitter fast i sadelgjorden mellan frambenen och runt halsen. Gummisnodd. Även kallat halsförlängare. Gummiband som sätts över hästens nacke, genom bettringarna och sedan i sadelgjorden. Ger ryttaren hjälp att vara stabil. Chambon. Används vid longering och ridning. Oftast på unga och outbildade hästar. Hjälper till att få hästen att gå i en låg och lång form. Verkar bara när hästen tar upp huvudet. Sitter mellan frambenen, sedan upp mot nacken där den löper i en ring på varje sida och sedan i bettet. Graman. En tygel som sitter mellan frambenen, till bettet och sedan till handen. Man håller alltså två tyglar i varje hand. Används ofta om man har en stor häst eller behöver hjälp att få ihop den. Gramanen är ganska svår att rida med, man kan behöva hjälp och det är lätt att hästen tappar framåtbjudningen och bara knölar ihop halsen.

7 Tävling På en tävlingsplats råder speciella regler far att allt ska gå så rättvist och säkert till. Tävlingsplatsen På en tävlingsplats måste alla hästar ha träns på sig utanför sin transport. Alla hästar måste även ha med sig vaccinationsintyg som bevisar att de är vaccinerade, och ryttaren måste garantera att hästen är frisk, så att inte sjukdomar sprider sig. Det första man ska göra när man kommer till tävlingsplatsen är att anmäla sig och visa upp alla papper. Sedan lastar man ut hästen och förbereder sig. Vid framridningen gäller det att veta ridhusreglerna, så att det inte blir kaos. Man ska hålla sig långt ifrån hästar med röd rosett i svansen eftersom det sätter man dit om hästen sparkar. Dressyrtävling På en dressyrtävling rider man ett speciellt dressyrprogram. Det finns från LC till Grand Prix. Man får betyg 1-10 på varje moment och i slutet får man sammanfattande betyg på tillexempel sits, hjälper, hästens gångarter och vägar. Dessa betygen är värda mer. Man måste ha kavaj, vita handskar, vit krage och rider man LB eller högre måste man ha sporrar. Man får inte rida fram med hjälptyglar.

8 Hopptävling I en hopptävling hoppar man en bestämd bana på tid. Ibland är det maxtid (man får fel om man rider för långsamt) och ibland är det den som har snabbast tid. Det bestäms av vilken bedömning man använder. Det finns tillexempel A och Två Faser A:0. Man får fel om man river eller får olydnader. Olydnader är om hästen vägrar eller bryter ut. 1 rivning = 4 fel 1:a olydnad = 4 fel 2:a olydnad = 8 fel 3:e olydnad = utesluten Man får en startsignal och sedan har man 45 sekunder på sig att rida över startlinjen. Man får ha spö och sporrar, men spöt får inte vara längre än 75 cm. Foder Hästar har väldigt små matsäckar och därför behöver de mat minst 3-4 gånger om dagen. De är ju gjorda för att gå i en gräshage och äta hela dagen. Man kan dela in hästens foder i olika kategorier: Grovfoder I vilt tillstånd äter hästen ju bara gräs och därför är grovfodret det viktigaste i hästens foderstat. Gräs Hö = torkat gräs Hösilage = gräs som är konserverat (ligger i sluten plastförpackning) och därför är det mer vatten i än hö. hö hösilage hösilage i plastförpackning Saftfoder Betfor = Kommer från sockerbetor och är sött och gott för hästarna. Måste blötläggas med minst dubbelt så mycket vatten som betfor. Melass = saft som också kommer från sockerbetor Morötter Äpplen

9 Mineral- och vitaminfoder Mineraler = finns som pelleterat foder Kalk = kan ges för att ge rätt balans i foderstaten Salt = de flesta hästar ha en saltsten i sin box så att de själva kan äta det de behöver Vitaminer = de olika vitaminerna styr olika saker blöt betfor torr betfor mineraler Kraftfoder Havre = korn från en spannmålsväxt som är väldigt vanligt som foder. Kan ges hel eller krossad Korn = måste krossas innan det ges. kornkross havrekross hel havre Fabriksfoder I fabriksgjorda foder finns det mesta som hästen behöver och är ofta som pellets. Vatten Hästen behöver mycket vatten att dricka, en stor häst kan dricka upp till liter/dygn. Annars dricker de ca 10% av sin kroppsvikt i vatten/dygn hästar som betar mycket smutsig saltsten Grovfodret är alltså den viktigaste delen av foderstaten, eftersom det är det hästarna äter i fritt tillstånd. Olika hästar behöver även oliga sorters foder. Vissa blir lätt magra och behöver då mat som gör att de går upp i vikt, tävlingshästar behöver mat med mycket energi och dräktiga ston behöver speciell mat så att fölet mår så bra som möjligt. Olika foder påverkar även hästarnas hovkvalité.