INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING"

Transkript

1 2006 ungnöt

2 INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen av djuren ska vara optimal och arbetstiden hållas nere med hjälp av rationell skötsel. Intressanta nyckeltal i ungnötsproduktionen bör därför avspegla ovanstående egenskaper. Att beräkna nyckeltal är ett bra sätt att få kunskap om nuläget i produktionen. Om beräkningarna dessutom görs årligen går det lätt att få en jämförelse mellan olika produktionsår. Extra intressant blir det om man även sätter ett mål inför kommande år. Nyckeltal väcker många frågor och de ger lätt upphov till diskussioner, som i sin tur leder till förslag på förändringar. Förändringar som ska leda till en förbättring av det ekonomiska resultatet. Det går med fördel att samlas kring nyckeltal i så kallade utvecklingsgrupper. Diskussioner med kollegor är uppskattade och det finns också möjlighet att inom gruppen jämföra sig med varandra. Det sistnämnda ger för många en extra dimension i arbetet. Här följer en presentation av intressanta nyckeltal i ungnötsproduktionen. För varje nyckeltal finns också föreslag på punkter att diskutera. En speciell blankett finns framtagen för redovisning av nyckeltalen. På blanketten finns även möjlighet att visa hur förändringar i nyckeltalen påverkar det ekonomiska resultatet. HELENA STENBERG LENA WIDEBECK Taurus är slakteriernas (Swedish Meats, Avelspoolen och KLS), Svensk Mjölk och LRF:s utvecklingsbolag för nötköttsrådgivning. Mer information om Taurus hittar du på hemsidan 02 INLEDNING PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT

3 UNGNÖT Sju ekonomiskt intressanta nyckeltal Här redovisas sju ekonomiskt intressanta nyckeltal i produktionen av ungnöt till slakt som samtliga påverkar lönsamheten i produktionen. Nyckeltal bör beräknas per slaktkategori. Antingen följer man en omgång/grupp av djur från insättning eller avvänjning till slakt eller så följer man alla djur som slaktas inom en viss period, exempelvis kalenderår. Antal slaktade per år eller grupp Antal djur inom samma slaktkategori (t ex ungtjurar eller stutar) som slaktats under vald period eller i vald grupp. Anges i jämnt antal. Uppfödningstidens längd Antal dagar från insättning till slakt i medeltal för de djur som slaktats under vald period eller i vald grupp. För dikalvar födda i besättningen bör man utgå från datum för avvänjning. Anges i antal dagar. Formklass Medelklass för samtliga djur slaktade under vald period eller i vald grupp. Formklassen översätts till en siffra där P- = 1 och E+ = 15. Anges som tal med en decimal. Fettgrupp Medelfettgrupp för samtliga djur som slaktas under vald period eller i vald grupp. Fettgruppen översätts till en siffra där 1- = 1 och 5+ = 15. Anges som ett tal med en decimal. Medelpris i kronor per kg Medelpris per kg slaktvikt för djur som slaktas under vald period eller vald grupp. I priset ingår tillägg och avdrag som kan kopplas till individen, exempelvis köttrastillägg. Anges i kronor med en decimal. Dödlighet Antal döda djur under vald period eller i vald grupp, dividerat med antalet insatta djur. Anges i procent med en decimal. Slaktvikt Medelvikt för djur slaktade under vald period eller vald grupp. Anges i jämnt antal kilo. PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INTRESSANTA NYCKELTAL 03

4 UNGNÖT Så tolkas nyckeltalen Antal slaktade per år eller grupp För vilka grupper eller slaktkategorier ska nyckeltalen beräknas? Det är sällan meningsfullt att beräkna gemensamma nyckeltal för olika slaktkategorier. Hos uppfödare med många djur och omgångsinsättning bör det vara intressant att räkna nyckeltal för varje omgång istället för på årsbasis Är det slaktade djurantalet optimalt eller finns det anledning att sikta på fler ( eller färre) djur till slakt? Hur är beläggningen i stallarna? Diskutera djurflödet. Uppfödningstidens längd Uppfödningstidens längd är indirekt ett mått på utfodringsintensitet och tillväxt. Det är även ett indirekt mått på utnyttjandet av stallplatser. Finns det möjlighet att utnyttja stallarna mera optimalt genom att ändra på uppfödningstidens längd? Diskutera den nuvarande utfodringsstrategin. Finns det anledning att förändra denna. Oftast är det intressant att se över möjligheterna att intensifiera utfodringen. Diskutera i samband med denna punkt även nyckeltalen för slaktvikt och fettgrupp. Är djuren för magra eller för feta vid slakttillfället? Finns det utrymme att höja eller minska slaktvikten? Alla dessa faktorer påverkar antalet uppfödningsdagar. Diskutera även djurens vikt vid insättning. Finns det möjligheter att påverka antalet uppfödningsdagar genom att förändra insättningsvikten? Dödlighet Dödlighet är ett indirekt mått på sjukdomsläget i besättningen. Mer ingående nyckeltal för analys av hälsoläget finns framtagna av Svenska Djurhälsovården. Diskutera kalvtillförseln. Hur gamla och hur stora är kalvarna när de kommer till besättningen? Större kalvar klarar oftast omställningen vid en flytt bättre än yngre och mindre. Diskutera också varifrån kalvarna kommer, mellangårdsavtal och/eller förmedling samt fördelar respektive nackdelarna med de båda systemen. Diskutera när djuren dör. Sker de flesta dödsfallen vid en viss årstid eller vid en viss ålder på djuren? Slaktvikt Diskutera vilken strategi för hur tunga djuren ska vara vid slakt som följs. Sker slakt året om eller vid vissa tidpunkter på året? Påverkar detta vald slaktvikt? Påverkar avräkningsnoteringen vilken slaktvikt som valts Diskutera jämnheten i djurens slaktvikt. Finns möjlighet att väga djuren och därmed förutsättningar för att minska eventuell variation i slaktvikt? Hur bestämmer man slakttidpunkt i dagsläget? Att slakta djur vid en viss ålder kräver precision i utfodringen för att lyckas. Finns det ekonomi i att förändra slaktvikten? Diskutera denna fråga ihop med övriga nyckeltal och red ut hur de olika nyckeltalen hänger ihop, t ex en högre slaktvikt kan innebära risk för feta djur. 04 TOLKNING PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT

5 UNGNÖT Formklass Formklassen är ett mått på djurens muskelfyllnad och påverkas av ras och uppfödningsintensitet. Klassen påverkas av djurmaterialet. Är uppnått klass relevant för det aktuella djurmaterialet? Klassen påverkas även av intensiteten i utfodringen och djurets slaktvikt. Diskutera detta ihop med nyckeltalen för slaktvikt och fettgrupp. Det gäller att finna en ekonomisk bra kombination av dessa tre nyckeltal. Medelpris i kronor per kg Medelpriset är ett mått på hur väl produktionen stämmer överens med marknadens efterfrågan. Medelpriset är ett resultat av de tre nyckeltalen för slaktvikt, klass och fettgrupp. Diskutera därför dessa ihop. Diskutera när på året den huvudsakliga delen av djuren slaktas. Säsongsvariationer i betalningen från slakterierna förekommer. Fettgrupp Fettgruppen är ett mått på djurets slaktmognad. Diskutera vald utfodringsstrategi i förhållande till uppnådd fettgrupp. Är djuren för magra bör en högre utfodringsintensitet eftersträvas och tvärtom. I samband med detta bör även nyckeltalet för slaktvikt diskuteras. Djurmaterialet ( både ras och kön) har stor betydelse för fettansättningstidpunkt. Diskutera hur väl djurmaterial och utfodringsstrategi hänger ihop. PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT TOLKNING 05

6 PRODUKTIONSNYCKELTAL UNGNÖT Gårdsnamn: Brukare: SE-nr: NYCKELTAL FÖR ÅR ELLER GRUPP: Antal slaktade/år eller grupp Nuläge Mål Jämför Uppfödningstid, dagar Dödlighet,% Slaktvikt, kg Klass Fettgrupp Medelpris, kr/kg VAD BETYDER NYCKELTALEN I PENGAR? Nuläge Intäkt, kronor per djur och dag kg x överlevande x medelpris = dagar Intäkt kronor/ djur o dag Om du når uppsatta mål: Uppfödningstid kg x överlevande x medelpris / dagar = Slaktvikt kg x överlevande x medelpris / dagar = Dödlighet kg x överlevande x medelpris / dagar = Formklass kg x överlevande x medelpris / dagar = Fettgrupp kg x överlevande x medelpris / dagar = Medelpris kg x överlevande x medelpris / dagar = BESLUTADE ÅTGÄRDER NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS 06 BLANKETT PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT

7 UNGNÖT Sätt kronor och ören på nyckeltalen Vi har valt att visa vad en förändring av ett nyckeltal egentligen är värt i pengar. Man utgår från nuläget, det vill säga den intäkt som idag uppnås i kronor per djur och dag. Sedan beräknar man hur varje förbättring av resultatet påverkar det ekonomiska resultatet. I våra beräkningar används nyckeltalet, intäkt per djur och dag. Intäkten påverkas av det vi mäter i nyckeltalen, såsom uppfödningstidens längd slaktvikt, formklass och fettgrupp dödlighet Det följande exemplet visar intäkten i kronor per djur och dag för tjurar och hur förbättringar av olika nyckeltal påverkar det ekonomiska resultatet. Uppföljningen är gjord för en års produktion av 100 ungtjurar. Nyckeltal nuläge: mål Antal slaktade/år: 100 Uppfödningstid, dgr: Dödlighet,%: 3 2 Slaktvikt, kg: 300 kg 305 kg Klass: 4,3 4,8 Fettgrupp: 6,7 5,9 Medelpris, kr/kg: 21,7 22,0 Nuläge: Intäkten per djur och dag räknas med formeln: kg slaktvikt x % överlevande x medelpris uppfödningstid i dagar Intäkten är i dagsläget: 13:84 kr per djur och dag. 300 kg x 97% x 21:70 kr/kg 456 dagar = 13,84 kr djur dag 300 x 0,97 x 21:70 / 456 = 13:84 Om uppfödningstiden kortas: Om antal dagar från insättning till slakt minskar med 15 förbättras resultatet med 0,48 kr per djur och dag. 300 x 0,97 x 21:70 / 441 = 14:32 = +0:48 Om dödligheten minskar: Om dödligheten minskar med en procent förbättras resultatet med 0,15 kr per djur och dag. 300 x 0,98 x 21:70 / 456 = 13:99 +0:15 Om slaktvikten höjs: Om slaktvikten höjs med 5 kg förbättras resultatet med 0,24 kr per djur och dag. 305 x 0,97 x 21:70 / 456 = 14:08 = +0:24 PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT KRONOR OCH ÖREN 07

8 UNGNÖT Om formklassen höjs: Om klassen förbättras med 0,5 (en halv klass) innebär detta en ökning av intäkterna med 12 öre/kg* och resultatet förbättras med 0, 08 kr per djur och dag. *enligt gällande notering i aug x 0,97 x 21:82 / 456 = 13:92 +0:08 Om fettgruppen förändras: Om fettgruppen förändras inom 0-avdrag intervallet ( ) påverkar detta inte intäkten. Om fettgruppen sjunker med 0,8 enheter (5,9) sjunker avräkningspriset med 0:40 öre per kg. Resultatet försämras med 0,25 kr per djur och dag. 300 x 0,97 x 21:30 / 456 = 13:59-0:25 Om medelpriset förbättras: Om medelpriset genom olika åtgärder ökar med 0,30 kr förbättras resultatet med 0,20 kr per djur och dag. 300 x 0,97 x 22:00 / 456 = 14:03 = + 0:20 Om besättningen i exemplet lyckas att nå alla sina mål och förbättra produktionen utan att få djuren för feta eller för magra kan intäkterna öka med runt 0,90 kr per djur och dag. Det motsvarar i den här besättningen med 100 tjurar per år en ökad intäkt på runt kr per år. För att nå uppsatta mål krävs dock insatser. Då målen sätts måste insatsernas storlek och kostnad finnas med i resonemanget. Beräkningarna visar dock att det finns ekonomiskt utrymme för att göra insatser för att förbättra produktionsresultatet. 08 KRONOR OCH ÖREN PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT

9 PRODUKTIONSNYCKELTAL UNGNÖT Gårdsnamn: Tjurkulla Brukare: Karl Gustafsson SE-nr: NYCKELTAL FÖR ÅR ELLER GRUPP: 2007 Nuläge Mål Jämför Antal slaktade/år eller grupp Uppfödningstid, dagar Dödlighet,% Slaktvikt, kg Klass 4,3 4,8 + 0,5 Fettgrupp 6,7 7,0 + 0,3 Medelpris, kr/kg 21,70 22,0 + 0,3 VAD BETYDER NYCKELTALEN I PENGAR? Nuläge Intäkt, kronor per djur och dag 300 kg x 0,97 överlevande x 21,70 medelpris = 456 dagar Intäkt kronor/ djur o dag 13,84 Om du når uppsatta mål: Uppfödningstid 300 kg x 0,97 överlevande x 21,70 medelpris / 441 dagar = Slaktvikt 305 kg x 0,97 överlevande x 21,70 medelpris / 456 dagar = Dödlighet 300 kg x 0,98 överlevande x 21,70 medelpris / 456 dagar = Formklass 300 kg x 0,97 överlevande x 21,82 medelpris / 456 dagar = Fettgrupp 300 kg x 0,97 överlevande x 21,70 medelpris / 456 dagar = Medelpris 300 kg x 0,97 överlevande x 22,00 medelpris / 456 dagar = 14,32 14,08 13,99 13,92 13,84 14,03 BESLUTADE ÅTGÄRDER Analysera allt grovfoder och öka andelen kraftfoder! NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS 1/ PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT BLANKETT 09

10 PRODUKTIONSNYCKELTAL UNGNÖT Gårdsnamn: Brukare: SE-nr: NYCKELTAL FÖR ÅR ELLER GRUPP: Antal slaktade/år eller grupp Nuläge Mål Jämför Uppfödningstid, dagar Dödlighet,% Slaktvikt, kg Klass Fettgrupp Medelpris, kr/kg VAD BETYDER NYCKELTALEN I PENGAR? Nuläge Intäkt, kronor per djur och dag kg x överlevande x medelpris = dagar Intäkt kronor/ djur o dag Om du når uppsatta mål: Uppfödningstid kg x överlevande x medelpris / dagar = Slaktvikt kg x överlevande x medelpris / dagar = Dödlighet kg x överlevande x medelpris / dagar = Formklass kg x överlevande x medelpris / dagar = Fettgrupp kg x överlevande x medelpris / dagar = Medelpris kg x överlevande x medelpris / dagar = BESLUTADE ÅTGÄRDER NÄSTA AVSTÄMNING GÖRS 10 BLANKETT PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT

11 UNGNÖT EGNA ANTECKNINGAR PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT EGNA ANTECKNINGAR 11

12

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur

Läs mer

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,

Läs mer

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Ekokötts årliga genomgång av statistiken kring KRAV-slaktade djur. MARIA ALARIK YLVA ÅKERFELDT KRAV-slakt 1998-2004 25000 2004 års slaktstatistik visar en positiv

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Förord. Tina Klang. Projektledare

Förord. Tina Klang. Projektledare Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2012 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2012 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003 En En sammanställning av av slaktresultat för för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, kalvar, lamm och svin slaktade 2003 Förord Detta kompendium innehåller

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Kicki Markusson Växa Sverige Övriga som varit med och tagit fram kalkyler och beräkningar Linnea Borgenvall och Anett Seeman, Gård & djurhälsa Margareta Dahlberg,

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får

Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får I projektet Friskvinst får har lammöverlevnaden studerats retrospektivt före och efter rådgivning i fem fårbesättningar. Med åtgärder som t.ex. hullbedömning, korrigerad

Läs mer

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på? Sida 1 av 6 Från mjölk till kött En omställning från mjölk till kött innebär i många fall en stor omställning i företaget. Man går från något till något annat vilket i dessa situationer handlar om att

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2018 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Slaktgrisproduktionen upplever

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2016 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nöt Får och lamm Sedan inledningen

Läs mer

VÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?

VÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!? VÄLJ RÄTT AVELSTJUR Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!? Det finns många bra verktyg - Avelsvärdering - Individprövning - Topplistor - Avelsuppfödare - Härstamningsbevis - Gentester

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov

Utfodringspraxis Mjölby nov Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Förord. Förutom denna tryckta rapport finns rapporten på HS Konsult AB

Förord. Förutom denna tryckta rapport finns rapporten på HS Konsult AB Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2010 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2010 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

LRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm

LRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm LRFs Statistikplattform Nöt, gris och lamm SVENSK MARKNADSBALANS NÖTKÖTT, 1 TON SLAKTKROPPSEKVIVALENTER Senast uppdaterad 216-11-3 År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen

Läs mer

Av Carin Clason och Helena Stenberg

Av Carin Clason och Helena Stenberg Sida 1 av 11 Av Carin Clason och Helena Stenberg Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte då levande vikt på djur innan slakt inte registreras i någon stor omfattning idag. Utländska

Läs mer

Praktiska undersökningar inom Lammlyftet. Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret

Praktiska undersökningar inom Lammlyftet. Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret Praktiska undersökningar inom Lammlyftet Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret Data från Jordbruksverket, Elitlamm och producenter Syfte: Underlag till analys av hur

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för slaktgrisproducent som föder upp slaktgrisar i specialiserade eller integrerade besättningar och som

Läs mer

Mellangårdsavtal Mjölkraskalv

Mellangårdsavtal Mjölkraskalv Underlag för Mellangårdsavtal Mjölkraskalv Inklusive tillägg om tillväxtplanering, energibehov samt några allmänna råd Sammanställt av: Anett Seeman & Theres Strand, Taurus Köttrådgivning AB Aktiviteten

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag

Läs mer

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Rådde 2 april 2014 Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Anna Hessle, SLU Skara Resultat från projekt Delar av två pågående forskningsprojekt: REKS Hållbara matvägar

Läs mer

SMAKSTART VÄSTERNORRLAND

SMAKSTART VÄSTERNORRLAND Ett samarbete mellan Smakstart och LRF Västernorrland Minnesanteckningar från Vad kan jag skicka till slakteriet? Gålsjö Bruk 2011-11-23 och Matfors 2011-11-24 Bakgrund till dessa träffar var huvudfrågan:

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Slaktutbyte något att räkna med?

Slaktutbyte något att räkna med? Slaktutbyte något att räkna med? Av Carin Clason, Hallands Husdjur och Helena Stenberg, Taurus Slaktutbyte något att räkna med? Sammanfattning Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte

Läs mer

Gödkalv Mellankalv 2009

Gödkalv Mellankalv 2009 Gödkalv 2009 Andel i klasserna procent Medel- Andel i *grupperna Region Antal E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- poäng * ** *** Syd 51 0 0 0 0 0 0 2 2 10 33 10 24 14 6 0 5,0 4 45 51 Nord 1 0 0 0 0

Läs mer

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Jordbruksinformation Starta eko. dikor Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan

Läs mer

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Prognosen för 2017 indikerar

Läs mer

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Prognosen för 2017 indikerar

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk nötköttsuppfödning Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5

Läs mer

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad juni -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Slaktgrisproduktionen upplever en

Läs mer

Avelsvärden för får så tolkar du dem

Avelsvärden för får så tolkar du dem Avelsvärden för får så tolkar du dem Med den nya avelsvärderingen kan vi dels, göra bättre urval av livdjur i den enskilda besättningen, dels påverka utvecklingen av våra raser på nationell nivå. Avelsvärderna

Läs mer

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets

Läs mer

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Komplettering till Uppslagsboken, Näring på gården: Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Av: Cecilia Lindahl, KRUT / Svensk Mjölk Ingår i Greppa Näringens Uppslagsbok www.greppa.nu Uppdaterad: 2003-01-20

Läs mer

Arbetseffektiv mellankalvsproduktion

Arbetseffektiv mellankalvsproduktion Arbetseffektiv mellankalvsproduktion - en del av ett större projekt om arbetstid och arbetsmiljö i nötköttsproduktionen Sammanfattning 90% av mellankalvsuppfödarna var nöjda eller mycket nöjda med sin

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Delaktivitet 3.2 och 3.3

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Delaktivitet 3.2 och 3.3 Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Delaktivitet 3.2 och 3.3 Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter

Läs mer

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,

Läs mer

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad juni 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris inleder det fjärde året i följd

Läs mer

Samband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur

Samband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur Samband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur Relationship between heart girth and liveweight in growing cattle Anna Hessle, Ingemar Olsson och Jan-Eric Englund Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Produktionskostnadskalkyl. november 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning. Effektanalys Innehåll Hur? Resultatmått allmän beskrivning Urval av djur/händelser som ingår Galldagar Dagar till ny betäckning Gyltämnets ålder vid 1:a betäckning Genomsnittlig ålder för 1:a betäckningen

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

NATIONELLA HUSDJURSSTÖD

NATIONELLA HUSDJURSSTÖD NATIONELLA HUSDJURSSTÖD Förutsättningar som gäller Över 18 år. sökande Maken kan uppfylla ålderskravet. I sammanslutningar åtminstone en av de delaktiga över 18 år. Förutsättningar som gäller sökande Övre

Läs mer

Statistik från. sametinget januari. Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009

Statistik från. sametinget januari. Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009 Statistik från sametinget januari 2010 Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009 Layout: Norrfolket i Kiruna AB 12.2009 Statistik över renslakt för höstperioderna från 2005 till 2009

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Ekonomirapporten i WinPig Slakt

Ekonomirapporten i WinPig Slakt Ekonomirapporten i WinPig Slakt INTÄKT BERÄKNING I WINPIG 1) KOMMENTAR Slaktade grisar Intäkter från Ungdjur, Slaktdata, Slakt grupp, inga avdrag och tillägg ingår Sålda eller överförda Tillägg och avtalsersättn.

Läs mer

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2018 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Investeringstakten steg kraftigt

Läs mer

Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall

Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall erfarenheter från fem besättningar Innehållsförteckning Inledning...2 Utfodring i projektbesättningarna...3 Inköp...3 Gruppering...3 Produktionsresultat...3

Läs mer

Europeiska unionens djurbidrag anvisningar för ansökan år 2015. EU:s bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och får- och getbidrag

Europeiska unionens djurbidrag anvisningar för ansökan år 2015. EU:s bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och får- och getbidrag Europeiska unionens djurbidrag anvisningar för ansökan år 2015 EU:s bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och får- och getbidrag Innehåll EU:S NÖTDJURSBIDRAG............................... 4 1. Nytt

Läs mer

Syfte. Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet.

Syfte. Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet. Syfte Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet. 2 Muskel blir till kött God energibalans Glykogen Energireserv vid låga glukosnivåer

Läs mer

Sida 2 av

Sida 2 av Sida 2 av 12... 6... 7... 9... 10 Sida 3 av 12 Kokviga är en produktionsmodell som gör det möjligt att ta tillvara överskottskvigor som inte behövs till den egna rekryteringen i dikalvsbesättningen. Det

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

Djuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du

Djuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du Nybörjartips Hälsoprogram Djuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du kontaktar din husdjursförening. Köttdjur har även para Tuberkulosprogrammet. För information om

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Väg dina lamm! Artikeln har tidigare varit publicerad i Fårskötsel nr

Väg dina lamm! Artikeln har tidigare varit publicerad i Fårskötsel nr Artikeln har tidigare varit publicerad i Fårskötsel nr 1 2018 Väg dina lamm! En av egenskaperna som kännetecknar en seriös fårägare är att bara sälja sådant som marknaden vill ha. Det innebär bland annat

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen Sida 1 av 5 Bete Bete som foder är ibland en dåligt utnyttjad resurs. Förr var det ont om beten och man betade all mark som gick att beta. Idag är det tvärt om och det är brist på betesdjur för att hålla

Läs mer

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter

Läs mer

Användning av cups till smågrisar

Användning av cups till smågrisar Användning av cups till smågrisar Jos Botermans Inledning: - Allt större kullar i framtiden - Smågrisdödligheten ökar - Amsuggor? - Cups? År födda Dödfödda Avvanda Dödlighet 2015 2016 2017 1 År födda Dödfödda

Läs mer

Produktionsrapport - förklaringar

Produktionsrapport - förklaringar Produktionsrapport - förklaringar Status (avstämning) Om det på utskriften står ett frågetecken? vid ett av talen, är orsaken att det inte överensstämmer mellan antalet som är rapporterat vid avstämningen

Läs mer

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen

Läs mer

ExpertgruppTillväxtgrisar

ExpertgruppTillväxtgrisar ExpertgruppTillväxtgrisar Vilka är vi som arbetar i gruppen? Simon Åkerblom, grisveterinär LVK. Camilla Hallgren, produktionsrådgivare gris G&D. Katarina Karlsson Frisch, grisveterinär G&D. Hur tänkte

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

Handlingsplan Nöt. För att öka svensk nötköttsproduktion 2016-01-20

Handlingsplan Nöt. För att öka svensk nötköttsproduktion 2016-01-20 Handlingsplan Nöt För att öka svensk nötköttsproduktion 2016-01-20 1 Sammanfattning 4 Inledning 6 Bakgrund 7 Produktion och marknadsutveckling i stort 7 Världsmarknadsprisutveckling för nötkött 7 Marknadsbalans

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

1 Bevisets utskriftsdatum.

1 Bevisets utskriftsdatum. Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var

Läs mer