Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU, Sida 1 av 5

Transkript

1 Sida 1 av 5 Introduktion De analyska metoder som används för a värdera foder utgör grunden för a NorFor ska fungera. Fodret uppdelas i följande frakoner: aska, fiber (NDF), råprotein (RP), stärkelse, råfe, fermentaonsprodukter (i ensilage, m.m.) och en resrakon (RF). Den sista beräknas som skillnaden mellan och ovan nämnda analyser och utgör 25-3 % i grönmassa och ensilage även om RF korrigeras för socker och trots a råprotein i NDF dubbelräknas. Enligt NorFor antas RF i huvudsak utgöras av lälösliga kolhydrater (socker, pekn och β-glukaner) och benämns också RestCHO i modellen (Volden, 211) men sammansäningen har inte digare studerats och β-glukaner förkommer bara i spannmålskärnor. Det finns dessutom inga publikaoner där man försökt kartlägga grovfodrets totala sammansäning utan sannolikt antagit a den oanalyserade frakonen är försumbar. Dea är inte så märkligt med tanke på de svårigheter som är förknippade med a både analysera alla komponenter och a göra dea med stor noggrannhet. Material och metoder Prover och preparaon, röd-och vitklöver skördades under 212 digt och sent i två skördar med undantaget a ingen sen 1:askörd av rödklöver kunde erhållas. Helgrödor (HG) av korn, vete och majs skördades i digt, medeldigt och i sent utvecklingsstadium. Alla grödor odlades i området runt Uppsala och korn-och veteprover togs på olika områden för olika utvecklingsstadier. Prover av 5-6 kg skördades för hand och alla främmande arter togs bort. Vallgrödorna torkades först i en ugn med tvångscirkulaon vid 6 C för a nå en torrsubstans (TS)-halt av cirka 4 g/kg medan HG inte förtorkades. Eer en grovhackning (majsproverna kördes genom en kökvarn utan matris), ensilarerades cirka 6 g i dubbla 1,7-L glasburkar, försedda med vaenlås, i 6 dagar. Kvarvarande provmaterial och, senare, ensilerade prover frystes vid -2 C. Analyser Uörda analyser finns redovisade i Tabell 1. Resultat Vid analys av de växtorganiska syrorna (OS) utgjorde kinasyra och malonsyra e problem i HPLC-analysen och kunde inte separeras. Dessutom gav majsproverna orimligt höga värden för dessa syror och resultat måste därför uteslutas. Analyssummor och RF Summan av analyter i alla prover visas i Tabell 2. I grönmassa utgjorde dessa 3 ( , SD = 57) g/kg TS. Lägst medelsumma hade vitklöver på 965 g/kg TS. Helsädsgrödorna hade högre totalsummor (143 g/kg TS) jämfört med vallgrödorna (97 g/kg TS). I ensilage återfanns 963 ( , SD = 47) g/kg TS. Lägst värde hade vitklöver med e genomsni på 924 g/kg TS. Helsädsgrödorna hade högre totalsummor (98 g/kg TS) jämfört med vallgrödorna (949 g/kg TS). Andelen socker (WSC), pekn och OS i RF, räknat på samtliga prover, var i storleksordningen 1/3 vardera. Stora skillnader uppträdde i WSC med bara 5 för ensilage från rödklöver ll 74 g/kg RF1 för grönmassa från majs. Peknandelen var högst för rödklöver i både grönmassa och ensilage. Andelen WSC var inte oväntat högre (P=,11) i grönmassa (medel=39 g/kg TS) än i ensilage (medel=229 g/kg TS) medan vall- och HGproverna inte skiljde sig åt signifikant (P=,15). Andelen pekn och OS kunde inte förklaras med vare sig form (grönmassa och ensilage) eller med typ (vall och HG). Förbrukning av substrat under ensileringen För a ta reda på vilka komponenter som utnyjades under förjäsningen, jämfördes grönmassans innehåll med ensilagets, korrigerat för förluster under jäsningen. Vikörlusterna under ensilering var i genomsni 15 g/ kg, men antaget a dessa förluster enbart utgjordes av organiskt material (CO2), uppskaades förlusterna ll 43 (16-93) g/kg TS. Förlust av WSC, pekn, OS, stärkelse, råprotein och NDF var 71, 44, 39, 19, 36 och 3 %, respek- ve. I fallet med stärkelse, förlorade klöver i genomsni 72 % av stärkelsen (2 g/kg TS), digt skördade vete 4 % ( g/kg TS) och korn vid medelmognad 29 % (91 g/ kg TS). Förlust av enskilda OS, utom bärnstenssyra, var %. Bärnstenssyra ökade istället kraig i ensilaget, som visar a det är i första hand en förjäsningssyra. Vissa marginella ökningar sågs i aska (4 %), råfe (3 %) och total N (2 %). Summan oredovisade TS-förluster var 39.9 g/kg TS eller 1,4 (-1,4 ll 5.3) mol C/kg TS. Konklusioner Summan av komponenter i grönmassa och ensilage från motej, vitklöver, rödklöver, vete, korn och majs kunde rimligt svara för det totala TS-innehållet i proverna. Dock verkar vitklöver utgöra e oförklarligt undantag i dea fall. Förutom WSC, förbrukades pekn, OS och i viss mån stärkelse, framförallt i vallväxterna, under ensileringen. En möjlighet för skaning av komponenterna i RF från grovfoder för prakskt bruk skulle kunna bestå av analys av WSC och defaultvärden för pekn, feno- 96 Djurhälso- och Uodringskonferensen 215

2 Sida 2 av 5 ler och OS eer en utvidgad kartläggning av variaonen med avseende på art, växtplats, utvecklingsstadium, mm. E enklare alternav vore a, om WSC, pekn och OS kunde anses ha samma egenskaper i vommen, beräkna summan av dessa från RF och eventuellt minus fenoler. Dea skulle möjliggöra en reformering av Nor- For-modellen med avseende på beräkningar av vombelastning. E allvarligt problem med beräkningen av RF som en differens är dock a noggrannheten kommer a påverkas av den analysnoggrannheten som gäller för övriga komponenter. Referenser Volden, H., 211. Overall model descripon, in: Volden, H. (Ed.), NorFor-The Nordic Feed Evaluaon System, EAAP Publ. no. 13, Wageningen Acad. Publ., Wageningen, pp Tabell 1. Uörda analyser Växt Provtyp a Form Analys Alla GRM/ENS Torkat Fe Alla GRM/ENS Torkat Pekn Alla GRM/ENS Torkat Fenoler Alla GRM/ENS Färskt Torrsubstans Alla GRM/ENS Torkat Aska Alla GRM/ENS Färskt Råprotein Alla GRM/ENS Torkat NDF Alla GRM/ENS Färskt WSC Helsäd GRM/ENS Färskt Stärkelse Alla GRM Extrakt Org. Syror Alla ENS Extrakt Ammoniak Alla ENS Extrakt Ferm.prod. a GRM=grönmassa; ENS=ensilage. Erkännande Dea arbete finansierades av medel från Selsen Lantbruksforskning (V12337) NorFor. Djurhälso- och Uodringskonferensen

3 Sida 3 av 5 NorForanalysen Vadfinnsigrovfodretutöverdet somförklarasav NorFors analyser? (SLFprojekt V12337) Torrsubstans= Aska Råprotein NDF Råfett Stärkelse Ferm.prod. Restfraktion PeterUdén Husdjurens utfodring och vård SLU Socker (WSC) Restfraktionen(enligt NorFor)= Pektin glukaner HurmycketförklararNorForanalyserna? Mål 12 Kartlägga innehållet i ensilageoch grönmassa av deämnen som vi vetinteingår i NorForanalyserna och som hamnar i Restfraktionen g/kgts Fermprod Socker Stä NDF Råf Råprot Aska Vilkaämnenförbrukasunderensileringen? Vilkasubstanserböranalyserasochvilkakanskattas? Kartlägga hur mycket denkonventionella analysen av NDF underskattar innehållet Kanmanskattaensilagetssammansättningfrångrönmassans? StämmerNorFors TSkorrektioneravensilagemedandra? Betfor Rklöver Kl/gräsens. Prover,vitklöverochrödklöver 2utvecklingsstadieritvåskördar,kornochmajs 3utvecklinsstadier Grönmassa(n=2) (n=2)frånsammaprover Totalaantaletanalyser ca.5 Förtorkad vallgrönmassa ca.4gts/kg Otorkad helsädts gTS/kg. Ensilering 6gi dubbla 1,7Lglasburkar i 6dagar 98 Djurhälso- och Uodringskonferensen 215

4 Sida 4 av 5 Analyser Torkat Färskt Extrakt Aska Torrsubstans Ferm.prod. Råprotein Ammoniak NDF Socker (WSC) Org.syror g/kgts Analysvärdenigenomsnitt Aska RP Fett WSC Ferm.prod. Pektin Org.syror Stärk. Fenoler andfom gndf/kgts Pektin Stärkelse 5 Fenoler Vallväxt Helsäd Vallväxt Helsäd Summaanalysvärden(± stand.avv.) Restfraktionen Fenol% WSC% Pektin% Org.syror% Rest. 1 7% 4 6% 35 g/kgts AndelavRestfraktionen 5% 4% 3% 2% Restfraktionen (g/kgts) 6 Rklöver Vklöver Rklöver Vklöver Vallväxt Helsäd Vallväxt Helsäd 1% % RklöverVklöver RklöverVklöver 5 Pektinhalter Summaväxtorganiska syror g/kgts g/kgts, 8, 6, 4, 2,, Djurhälso- och Uodringskonferensen

5 Sida 5 av 5 Silobalanser Variationihalter g/kgts 2 Stärkelse Pektin Org.syror Majs Rklöver Vklöver Majs Rklöver Vklöver Helsäd Vallväxt Helsäd Vallväxt Analyseraellerskatta? Medelvärde Stdavv.* Analysera? Varför Aska 19 Ja Jord NDF Ja Högvar. Råprotein Ja Högvar. Socker Ja Högvar. Stärkelse Helsäd Högvar. Fett 2 3 Nej Lågt medelv.&var. Fenoler 2.4 Nej Lågt medelv.&var. Pektin Kanske Org.syror Kanske Ferm.prod. 8 3 Ja Hög var. *Genomsnittinomartochform(gröda/ensilage) Sammanfattning Summanavde1analyserna%avTS utomförvitklöver Ävenpektin,växtorganiskasyrorochstärkelse förbrukasunderensileringen Tabellvärdenförråfett,fenolerochför stärkelseiklöverkananvändas Variationenipektin ochväxtorganiskasyror börkartläggas! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? Djurhälso- och Uodringskonferensen 215