Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos

Transkript

1 Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos Rolf Spörndly, Ins tu onen för husdjurens u odring och vård, SLU, rolf.sporndly@slu.se Rolf Spörndly är forskare vid SLU inom områdena ensilering och foderstater ll mjölkkor. Han undervisar husdjursagronomer, berä ar om forskningsresultat för alla intresserade och hi ar på nya försök. På jobbet brinner Rolf för a sprida kunskaper om de o a stora förlusterna vid ensilering så a vi kan hjälpas åt a göra något åt de a slöseri. Fri den ägnar Rolf i stor utsträckning åt a laga alla gamla grejer som finns i hans omgivning. Och det är kul, tycker Rolf. Förlusterna i ensilering är stora och de bör kunna begränsas rejält. Förlusterna kommer av a silorna inte är täta under lagrings den och a u ag sker under lång d då silon står helt öppen och exponerad för lu. En sammanställning (Spörndly, 2014) av 187 silobalanser u örda av Seibt (1991) vid SLU visar a av man kasserade cirka sex procent men a de totala tsförlusterna var cirka 23 procent. Energi- och proteinförlusterna var lägre, cirka 15 procent (tabell 1). Det beror på a i ensileringsprocessen omsä s främst socker ll energitätare substanser som mjölksyra. Det gör a energihalten blir lite högre i ensilaget än i grönmassan. Även proteinhalten ökar något då främsta substanser som inte innehåller protein omsä s. Men det gäller bara den del av ensilaget som är väl ensilerat, helt lu tä. Men sam digt har en aerob nedbrytning ske där lu läcker in. Och denna aeroba process är uppenbarligen omfa ande e ersom vi har så stora förluster i ensileringen i prak ken. I laboratorieförsök med helt täta silor ligger ts-förluster på e par procent. Tabell 1. Förluster vid 187 inläggningar i plan- och tornsilor i Sverige Egen bearbetning (Spörndly, 2014) uppdelad e er silotyp av data insamlat av Seibt (1991) Antal inläggnigar TS-halt ensilage, g /kg TS TS-förlust, %, (varav kassak- on) RP-förlust, % Energiförlust, % Samtliga silotyper Plansilo Små torn Stora torn ,4 (5,2) 22,8 (6,2) 18,0 (4,3) 18,5 (3,3) 13,3 15,3 11,5 11,8 14,7 16,5 12,9 13,3 Vi har under två år systema skt börjat följa upp olika ensilagesilor på gårdar runt om i landet för a fastställa förlusterna. Mest plansilor men även tornsilor, slangar och rundbalar. Vi väger och tar prov på varje lass som går in och sedan väger och provtar lantbrukaren allt som tas ut ur silon under u odringssäsongen. Förlusterna i silorna är betydande, och framförallt väldigt varierande (tabell 2). På Gård 1 vägde man ut 15 ton mer ensilage än inlagd grönmassa i den ena plansilon. Men vid analys av torrsubstansen visade det sig a man ändå tappat nästan 17 ton torrsubstans (11 procent ). Sannolikt regnar det in. På en annan gård där den ena silon hade tak verkar det som a plansilor inte går a få helt täta utan a det regnar in. Med regnva net följer det med en hel del föroreningar och en vanlig syn är ju svartnande ensilage längs kanterna i silon. Och kan regnva en rinna in så kan förstås lu också läcka in. Men allt vatten som ökar är inte regnva en. När lu läcker in i silon sker en aerob omsä ning där bakterier, jäst och mögel kan llväxa och effekten av deras llväxt är CO2, va en och värme. E säkert tecken på aerob omsä ning i silon är a den är varmare än omgivningen. Och då är det lä are a förstå a så store förluster kan uppstå utan a vi kastar några betydande mängder. Värmeproduk- onen tar av näringen och fodret går bokstavligen upp i rök (CO2). För a minska lu ens påverkan finns två vägar ll förbä ring. Den ena är a göra silon tätare. Där kan en tunn men väldigt tät plas ilm som man lägger närmast grönmassan göra ny a. De sluter bä re tä än de tjocka tradi onella som dock krävs som e skyddande y erlager. Den andra vägen är a packa grönmassan extra mycket. Då blir ensilaget mycket kompakt och tä och lu som läcker in kan inte nå så långt in i silon. Gård 2 visar a det går a uppnå rik gt låga förluster även i en plansilo. Utmärkande för Gård 2 är a man fyller mycket långsamt, en halv ll en mme mellan varje lass från hackvagnen och packningstraktorn går hela den. Man e erpackar dessutom e par mmar ll dagen e er inläggningen före man llsluter silon. Den större Gård 1 har vallen framför silon och skörden tas med självgående hack och tre transportvagnar. Man har en mycket hög inläggningskapacitet. Silon packas med en stor lastmaskin och en annan lastmaskin kör in foder kon nuerligt. Det är inte ovanligt a när lantbrukare byter från egen maskinkedja ll a ta skörden på entreprenad så ökar inläggningskapaciteten så a packningen blir lidande. Vi har också mä förlusterna i rundbalar och där ligger förlusterna på en helat annan nivå. Den genomsni liga ts-förlusten av 697 rundbalar i försök vid SLU ligger på 3,4 procent (Spörndly, 2014). De a gäller under förutsä ning a inte balarna gå sönder eller håller fel ts- 57

2 Tabell 2. Förluster i kg ensilage och kg torrsubstans vid två gårdar med plansilor i projektet 2013 Silo Ton grm, längd x bredd Silo A Gård x 43 m Silo B Gård x 43 m Utan tak Gård x 20 m Med tak Gård x 30 m U ag, datum Vikt ut minus in, kg och % Vikt ut minus in, kg ts och % Regnat in, kg va en Motsvarar nederbörd, mm 16/10 ll 8/ (+3,9 %) (-10,8 %) mm 3/9 ll 18/ (-4,5 %) (-13,5 %) mm 3/12 ll 18/ (+3,1 %) (-3,7 %) mm 3/9 ll 4/ (-2,3 %) (-2,0 %) 0 kg halt (rundbalar ska hålla en ts-halt på procent). Orsaken ll de klart lägre förlusterna för rundbalar beror sannolikt ll största delen på a de är betydligt tätare än plansilor. Men även ll stor del på a en rundbalar förbrukas samma dag som de öppnas medan plansilor är öppna ibland e par månader då lu en har fri llträde och ger bakterier, jäst och mögel fri spelrum a förbruka näringen. Den värme som då skapas känner vi o a inte för den kyls av när den ligger nära ytan. A det är under den långa u ags den som förlusterna uppstår tyder även det förhållandet a tornsilor och slangsilor verkar ge samma höga förluster som plansilor. Åtgärder ör a minska varmgångs- och hygienproblemen i plansilor kan summeras som: Packa bä re Lägga in långsammare (två silor sam digt?) Packa e par mmar dagen e er, före täckning Täcka bä re Tunn folie närmast gräset Täcka med sand Bä re slu ning för dränering av regnva en. Tak. Använda llsatsmedel Bakteriepreparat, gärna med Lactobacillus Buchneri eller likn. Kemiska preparat, gärna med bensoat, sorbat, propionsyra Hög u agshas ghet Anpassad silobredd ll djurantal. (Öppna inte när djur är kvar på bete) Rundbalar Referenser: Seibt J. (1991). Ensileringsförlusternas beroende av grödans torrsubstanshalt i olika silotyper. Grovfoder Forskning Tillämpning (Grass and Forage Reports) 1, Spörndly R. (2014). Förluster vid ensilering. I Vallkonferens 2014 (red. Nilsdo er-linde med flera Rapport nr 18. Inst för växtproduk onsekologi. SLU, Uppsala. sid Djurhälso- och U odringskonferensen 2014 Växa Sverige

3 Sida 1 av 5 Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor Rolf Spörndly SLU vid D&U Konferensen 2014 Forskning kring varmgång och förluster i ensilering, finansierade av SLF Det som ser så fint ut vid fyllningen av silon kan se ut så hör när man öppnar endast 80 % kan användas som foder! 95

4 Sida 2 av 5 Summering Förluster i olika silotyper (publicerad litteratur) Det förekommer att en femtedel (20 %) av grönmassan som läggs in i en silo aldrig utfodras. Förlusterna i ensilering tycks vara störst i plansilor, följt av tornsilor och slangsilor (korvsilo). Rundbalar avviker med mycket låga förluster. Silotyp TS förlust Seibt (1991) Tornsilo, 96 silor 18 % (4 32 %) Miller (1962) Tornsilo % Seibt /(1991) Plansilo, 91 silor 23 % (9 30 %) Künemann&Hermann (1966) Plansilo ohackat Plansilo exakthackat 27 % 18 % Ruppel m. fl. (1995) Plansilo, 30 silor 8 % ( 3 till 44 %) Köhler m. fl. (2013) Plansilo, 26 silor 9 % ( 4 till 19 %) Abrahamsson (2012) Plansilo 27 % Tornsilo 24 % Slangsilo 19 % Rundbal, 65 balar 1 % Förluster vid 187 inläggningar i plan och tornsilor i Sverige Egen bearbetning uppdelad efter silotyp av data insamlat av Seibt (1991) Torrsubstansförluster under skörd och lagring. Beräknat med Valleko (Belotti, Vallboken, 1991) Förluster (energi), efter Zimmer 1979 Process Klassificering Approx. förlust, % Respiration Fermentation Oundviklig och osynlig Oundviklig och osynlig Orsak Plantansenzym Mikroorganismer Pressaft eller.. Antingen 5 >7 or TS halt.. fältförluster eller 2 >5 Väder, system Klostridiefermentation Möjlig att undvika 0 >5 Kontaminering, TS halt Varför ger plansilor och andra stora silor så mycket högre förluster? Hypotes: 1. Det är framförallt den långa tiden då silon ligger öppen under uttagstiden som leder till de högre förlusterna för stora silokonstruktioner. Aerob nedbrytning under lagring Möjlig att undvika, delvis osynlig 0 >10 Densitet, silotäther, silotyp, TS halt 2. Speciellt när silon inte varit riktigt tät under lagringstiden. Aerob nedbrytning under uttag Möjlig att undvika, delvis osynlig 0 >15 Densitet, silotyp, årstid, TS halt TOTAL 7 >40 96 Djurhälso- och U odringskonferensen 2014 Växa Sverige

5 Sida 3 av 5 Hypotes 1 Hypotes 1 Lab silo experiment. 1.5 l silor, lagrade 3 månader (Chen & Weinberg 2009) TS förlust Temp, C Förlust vid öppning 10 % 22 3 dagar efter 13,5 % 34 4 dagar efter 17 % 28 7 dagar efter 24 % 34 Simulerad TS förlust beroende av uttagshastighet från plansilo med 35% TS halt och densiteten 640 kg/m 3 (från Pitt & Muck 1993) TS förlust, % ,5 5 7, ,5 15 Uttag, cm per dag Hypotes 2 Egna pågående studier. Simulering av otäta silor. (SLF projekt) Viktändring under ensileringen för ventilerade respektive stängda silor Ensilering i laboratoriesilor. 1,7 liter Antingen stängd under ensileringen eller ventilerade (2 tim i veckan) Mäter förlusten under 100 dagars ensilering Mäter stabiliteten efter öppning Ensilagets stabilitet efter öppning. Ventilerad har varit öppen 2 timmar i veckan under ensileringen. Stängd har varit stängd hela ensileringen Egna pågående studier. Silovägningar 2013/14 (SLF projekt) 40,0 35,0 Temperatur i ensilaget, 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Stängd Ventilerad 5,0 0, Timmar efter öppning 97

6 Sida 4 av 5 Egna pågående studier. Silovägningar 2013/14 (SLF projekt) Silo 2 (SLU) 4 (SLU) utan tak med tak Ton grm l x b x 43 m x 43 m x 20? x 30 m Uttag 16/10 till 8/2 3/9 till 18/10 3/12 till 18/2 3/9 till 4/12 Slang /11 till 4/2 Vikt in ut kg (%) (+3,9 %) Vikt in ut kg ts (%) ( 10,8 %) ( 4,5) ( 13,5 %) (+3,1 %) ( 2,3 %) ( 11,2 %) ( 3,7 %) ( 2,0 %) ( 19,5 %) Regnat in, kg Motsv. regn Neder börd mm 238 mm mm 72 mm mm 0 kg 0 kg Så här ska packningen se ut! På Ekenäs har man lyckats göra plansiloensilage med ca 5 % förlust!!! 98 Djurhälso- och U odringskonferensen 2014 Växa Sverige

7 Sida 5 av 5 Täckning av plansilon Sammanfattning skyddsnät täckplast tunn specialplast (Unterziehfolie) avrundning Grussäckar sidoplast Täckmaterial: Böck AG, DE Trostberg Förluster under lagringen balanserat värde att räkna med vid kalkyler: Plansilo 17 % av ts (13 25 %) Slangsilo11 % av ts (litet underlag) Tornsilo 11 % av ts (8 15 %) Rundbalar 5 % av ts (2 8 %) T. Pauly, SLU 25 Vad ska vi göra för att förbättra? Packa bättre Lägga in långsammare (två silor samtidigt?) Packa ett par timmar dagen efter, före täckning Täcka bättre Tunn folie närmast gräset Täcka med sand Bättre sluttning för dränering av regnvatten. Tak. Använda tillsatsmedel Bakteriepreparat, gärna med Lactobacillus Buchneri eller likn. Kemiska preparat, gärna med bensoat, sorbat, propionsyra Hög uttagshastighet Anpassad silobredd till djurantal. (Öppna inte när djur är kvar på bete) Rundbalar Kalkylark för silopackning (USA) I svensk översättning blir det:..\vilken densitet blir det.xls Kalkylarket ligger på HUV:s hemsida på SLU. Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 99