Läglighetskostnader vid skörd av vall

Transkript

1 Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina Gunnarsson - Rolf Spörndly - Håkan Rosenqvist - Martin Sundberg - Per-Anders Hansson Maskiner för bärgning 100% 90% 80% 83% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 26% 25% 7% 4% Rundbalspress Fyrkantbalspress Fälthack Hackvagn Snittvagn 1

2 Ensileringssystem i Sverige...i % av allt ensilage 45,7 Plansilo 34,8 % Tornsilo 14,5 % 14,5 0,8 1,9 2,2 Rundbal 45,7 % Fyrkantbal 0,8 % Slang 1,9 % Markstack 2,2 % Ref.: Pettersson et al., 2009, JTI-rapport nr ,8 Dominerande ensileringssystem 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rundbal Plansilo Tornsilo Fyrkantbal Slang Markstack <50 kor ,2 0,4 1, kor ,6 1,9 1,3 >=100 kor ,2 3,1 1,3 2

3 Läglighetskostnader Vid exempelvis sådd eller skörd finns en tidpunkt när grödans värde är maximalt. Den ekonomiska konsekvensen av att utföra operationen när grödans värde inte är maximalt = läglighetskostnader. Grödans värde beror både av dess kvantitet och kvalitet. 5 Metod för att beräkna läglighetskostnader 1. Beräkna läglighetsfaktorer som beskriver kostnaden per hektar och dags försening Vallens värde med avseende på kvalitets- och kvantitetsförändringar vid olika tidpunkter för skörd beräknades kr/ha

4 Maskin- och läglighetskostnader 2. Läglighetsfaktorerna användes för att beräkna läglighetskostnader för en areal eller en operation beroende på: Maskinkapaciteten Arbetsdagens längd Tillgången på arbetskraft Avbrott för dåligt väder 3. Beräkning av maskinkostnaderna inklusive avskrivning, ränta, skatt/försäkringar, lagring, bränsle och underhåll Vid egna maskiner Vid maskinsamverkan eller inlejda maskiner 7 Värdering av vall för mjölkproduktion Fodrets värde; för två skördetidpunkter i varje skörd Vallens värde = Foderstater, mjölkavkastning och foderkostnader fodervärde x Skörd/avkastning avkastning (kr/ha) Valltillväxtmodell baserad på daglig väderdata Optimering av skördetidpunkter för 1a, 2a och 3e skörd vilka resulterade i maximalt värde på hela skörden (kr/ha) Läglighetsfaktorer beräknades från förändringen i värde efter optimal tidpunkt 8 4

5 Läglighetsfaktorer för vallskörd Kr/ ha&dag Medel Medel Mellersta (vänster) och södra (höger) Sverige Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 9 Läglighetsfaktorer Tabell 13. Läglighetsfaktorer i kr ha -1 dag -1 med standardavvikelse inom parentes, samt i kr (kg TS) -1 dag -1 för Gss och Ss samt KONV och EKO Gss Ss kr ha -1 dag -1 kr (kg TS) -1 dag -1 kr ha -1 dag -1 kr (kg TS) -1 dag -1 Skörd KONV EKO KONV EKO KONV EKO KONV EKO 1 81 (54) 62 (38) 0,022 0, (34) 31 (29) 0,019 0, (13) 26 (10) 0,006 0, (11) 19 (10) 0,007 0, (9) 9 (6) 0,005 0, (6) 10 (6) 0,005 0,004 5

6 Kostnadsberäkningar Slåtterkross Exakthack Hackvagn Rundbalspress 2-3 transportvagnar Hjullastare Plansilo Transport inkl. lastning/ lossning Lagring 11 Skördekostnaden beroende på vallareal Om ej hänsyn till läglighetskostnadernarisk att totala kostnaderna underskattas kr/ha & år Läglighet Arbete Maskin 1000 Hackvagn (M), mellersta Sverige Vallareal, ha 6

7 Skördekostnader vid olika maskinstorlek 0,70 0,65 0,60 Hackvagn (M), mellersta Sverige kr/kg TS 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 S M L 0, vallareal, ha 7

8 Kostnader skörd och ensilering Tabell 18. Kostnader för skörd och ensilering med maskinkedja M för de studerade systemen vid 70 ha vall i konventionell produktion respektive 90 ha i ekologisk produktion Kostnader KONV EKO Kr (kg TS) -1 Hackvagn Exakthack Rundbalar Hackvagn Exakthack Rundbalar Maskin 0,22 0,20 0,24 0,24 0,22 0,28 Arbete 0,087 0,10 0,10 0,11 0,13 0,12 Läglighet 0,031 0,025 0,039 0,031 0,026 0,042 Skördekostnader 0,34 0,33 0,38 0,38 0,38 0,44 Plast & nät 0,16 0,16 Plansilo/platta 0,19 0,19 0,06 0,19 0,19 0,06 Täckning plansilo 0,03 0,03 0,03 0,03 Skörd+ ensilering 0,56 0,55 0,60 0,60 0,60 0,66 Lagring- och ensileringsförluster, % av TS Skörd+ ensilering inkl förluster 0,67 0,66 0,65 0,72 0,72 0,71 Maskinstation eller egna maskiner Maskinstation sänker skördekostnaderna men viktigt att undvika förseningar av starten kr/kgts 0,70 0,65 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 Egna maskiner, liten vallkedja Maskinstation, skörd optimal dag Maskinstation, skörd 3 dagar för sent Egna maskiner, mellanstor vallkedja 0,35 0,30 Egna maskiner, stor vallkedja 0,25 Maskinstation, skörd 7 dagar för sent Hackvagn, mellersta Sverige 0,20 vallareal, ha 8

9 Slutsatser Läglighetsfaktorerna var signifikant högre i första vallskörd jämfört med andra och tredje skörden. Därför viktigast att undvika förseningar i första skörden. Läglighetsfaktorerna varierade mycket mellan åren. Därför viktigt att basera läglighetsberäkningarna på väderdata från mer än ett år. Viktigt att veta när vallen har sitt maximala värde både med avseende på kvalitet och kvantitet eftersom när skördens start försenas ökar läglighetskostnaderna oberoende av skördekapaciteten. Betydelsen av att inkludera läglighetskostnaderna vid beräkning av skördekostnaderna ökar med ökande vallareal. 17 Slutsatser Skördekostnaderna minskade med ökande vallareal upp till en viss areal när minskade maskinkostnader vägdes upp av ökande läglighetskostnader. Skördekostnaderna för de studerade skördesystemen påverkas olika av förändrat transportavstånd. Maskinsamverkan sänker skördekostnaderna speciellt vid små vallarealer men viktigt att undvika förseningar av starten. Att matcha kapacitet till behov (hack med transport) är viktigt för att undvika kostsam överkapacitet och minimera kostnaderna. 18 9