Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan"

Transkript

1 JTI-rapport Lantbruk & Industri 346 Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan Jämförelse mellan ensilering i bal, slang och silo Martin Sundberg Thomas Pauly

2

3 JTI-rapport Lantbruk & Industri 346 Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan Jämförelse mellan ensilering i bal, slang och silo Silage quality at varying intensity of mechanical crop treatment comparison between ensiling in bale, silage bag and silo Martin Sundberg Thomas Pauly 2006 Citera oss gärna, men ange källan. ISSN

4

5 3 Innehåll Förord...5 Sammanfattning...7 Summary...8 Inledning...9 Syfte...10 Utförande...11 Inläggning...12 Brytning av försök och provtagning...14 Resultat och diskussion...15 Grönmassa...15 Kemiska analyser...15 Mikrobiella analyser...15 Täthet i balar...16 Ensilagekvalitet...16 Slutsatser...18 Referenser...19

6

7 Förord Vallfoder utgör basen i mjölkkornas näringsförsörjning. Det är därför av mycket stor betydelse att grovfodret är av god kvalitet, såväl hygieniskt som näringsmässigt. Vid ensilering är det viktigt att i alla delar vidta åtgärder som syftar till att förhindra en oönskad mikrobiell tillväxt. En omfattande forskning inom ensileringsområdet gör att vi idag har en relativt god kunskap om vilka faktorer som gynnar respektive missgynnar en önskvärd ensileringsprocess. En faktor av stor betydelse är att tillse att mjölksyrabakterierna har omedelbar tillgång till lättillgänglig näring så att de snabbt kan börja växa och producera syra som sänker ph-värdet. Detta främjas av en mekanisk bearbetning av grönmassan som frilägger växtsaft och därmed substrat för mjölksyrabakteriernas tillväxt. I tidigare studier har det visats att packningsrotorns bearbetning av grönmassan, vilket sker vid slangensilering, har en positiv inverkan på ensileringsprocessen. Syftet med detta projekt var att undersöka om de positiva effekterna av denna mekaniska bearbetning även kan uppnås i större skala under mer praktiska förhållanden. 5 Projektet, som initierats av forskare Martin Sundberg vid JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, har genomförts som ett samarbete mellan JTI och institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV) vid SLU. Martin Sundberg har haft det övergripande ansvaret för projektet och även författat denna rapport. Planering, genomförande och utvärdering av projektet har skett tillsammans med forskare Thomas Pauly vid HUV. Medel för projektets genomförande har ställts till förfogande från Stiftelsen Lantbruksforskning och Winlin. Till alla som bidragit till projektets genomförande framförs ett varmt tack. Ett speciellt tack för ett mycket gott samarbete riktas till HPL lantbruk i Salbohed, där delägare Hans Cederlöf med familj fungerat som försöksvärd. Uppsala i maj 2006 Lennart Nelson Chef för

8

9 Sammanfattning En snabb och kraftig mjölksyrajäsning är av mycket stor betydelse för att nå ett bra ensileringsresultat. Goda förutsättningar för detta skapas genom att bearbeta grönmassan mekanisk så att växtsaft frigörs. Detta ger mjölksyrabakterierna tillgång till den näring de behöver, och de kan snabbt komma igång med sin tillväxt. I tidigare studier har det visats att packningsrotorns bearbetning av grönmassan som sker vid slangensilering, har en positiv inverkan på ensileringsprocessen. I två modellskaleförsök skedde sänkningen av ph-värde signifikant snabbare och till en lägre nivå i den grönmassa som passerat genom rotorn. Syftet med detta projekt var att undersöka om de positiva effekterna av mekanisk bearbetning även kan uppnås i större skala under mer praktiska förhållanden. Studierna genomfördes på praktiskt förekommande ensileringssystem, där den teknik som används under bärgning och inläggning innebär att grönmassan bearbetas med olika intensitet. De tre ensileringssystem som undersöktes i studierna var följande: 1) Bal - grönmassa pressad i rundbalspress med snittaggregat 2) Silo - exakthackad grönmassa (ej bearbetad av packningsrotor) 3) Slang - exakthackad grönmassa i slang (bearbetad av packningsrotor) 7 Förutom led 2 där 250-liters glasfibersilos användes för att simulera plan/tornsiloensilering, genomfördes försöken under praktiska förhållanden i fullstor skala. Under 2005 utfördes försök vid två tillfällen, ett i förstaskörd och ett i återväxt. Till varje försöksomgång användes samma grönmassa till alla tre försöksleden. Fem rundbalar pressades och plastades med nio lager sträckfilm. Till försöksled 2 och 3 bärgades ett lass grönmassa med hackvagn, varav en del togs undan och fylldes i fem glasfibersilos. Resterande grönmassa från lasset packades i en 3-4 meter lång sektion av slangen. Efter 5 respektive 3 månaders lagring bröts respektive försöksomgång och ensilageprover togs ut med provborr. På de 15 ensilageproverna i varje försöksomgång utfördes kemiska och mikrobiella analyser. Analyserna omfattade bestämning av: ts-halt, mängd vattenlösliga kolhydrater (socker), ph-värde, ammoniumkväve, fettsyror, etanol samt antalet klostridier och jästsvampar. Analysresultaten visade överlag att ensilagekvaliteten får betraktas som bra i båda försöksomgångarna och i alla tre försöksleden. Halterna av smörsyra var försumbara och det fanns inte heller i övrigt några tecken på klostridieaktivitet. Ensilaget i slang hade dock genomgående bättre värden för flera av de parametrar som brukar användas för att bedöma ensilagekvaliteten. Såväl ph-värde, ammoniaktal samt halten butandiol var lägre i slangensilaget än det i både balar och silor. Butandiol bildas främst av enterobakterier under en begränsad period strax efter inläggningen. En låg halt av butandiol kan därför ses som en indikation på att phvärdet sjunkit snabbt i ensilaget, vilket har hämmat enterobakterierna. Resultaten från denna studie styrker tidigare erhållna resultat, och visar att packningsrotorns mekaniska bearbetning vid ensilering i slang förändrar grönmassans struktur på ett sätt som gynnar en snabbare och mer omfattande ph-sänkning.

10 Summary 8 A fast and extensive lactic acid fermentation is of great importance in order to achieve high quality silages. An intensive mechanical treatment of the crop releases plant juice, which will create favourable conditions for the ensiling process. It gives the lactic acid bacteria direct access to the nutrient they require, so that they can start immediately to grow and multiply. Earlier studies have revealed that the mechanical treatment of forage by the packing rotor in a bagging machine has a beneficial effect on the fermentation process. In two model-scale experiments the drop in ph was significantly faster and more pronounced for the forage that had passed through the rotor. The aim with this project was to investigate whether the beneficial effects from mechanical treatment could be obtained also in larger scale under more practical conditions. The studies were done on common ensiling systems used in practice, where the machinery used at harvest and filling subjects the crop to mechanical treatment of different intensity. The three ensiling systems included in this study were: 1) Bale forage pressed with a round-baler equipped with cutting knives 2) Silo precision chopped forage (not treated by packing rotor) 3) Bag precision chopped forage in silage bag (treated by packing rotor) Except for system 2, where 250 litre fibreglass silos were used to simulate bunker/tower ensiling, the experiments were made under practical full-scale conditions. Two experiments were conducted during 2005, one in first cut and one in re-growth. In each experiment the same forage crop was used for all three silage systems. Five round bales were pressed and then wrapped with nine layers of white stretch film. One wagonload of precision chopped forage was used for systems 2 and 3, of which a part was used for the filling of five glass fibre silos. The remaining forage was pressed into a 3-4 meter long silage bag section. After 5 and 3 months storage respectively, each experiment was terminated and core samples were taken from the silages. Chemical and microbial analyses were made on the 15 samples in each experiment. Analyses included dry matter (DM), water-soluble carbohydrates, ph, ammonia-n, fatty acids, ethanol and number of clostridial spores and yeasts. The overall results from the analyses showed that silage quality was considered good in both experiments and in all three ensiling systems. The content of butyric acid was negligible and neither were there any other signs of clostridial activity. However, the bag silage had consistently better values for many of the parameters commonly used to asses silage quality. Both ph as well as ammonia-n and the content of butanediol was lower in the bag silage than the silages in bales as well as silos. Butanediol is mainly produced by enterobacteria during a limited period of time shortly after sealing. Therefore, a low concentration of butanediol can be seen as an indication on a rapid drop in ph in the silage, which restricts the growth of enterobacteria. Results from this study confirmed earlier results, and demonstrate that the mechanical treatment by the packing rotor in a silage bagger affects forage structure in a way that facilitates rapid and more pronounced ph drop.

11 Inledning 9 Vid ensilering vill man att mjölksyrabakterier ska växa till och bilda mjölksyra i en sådan mängd att ph sänks till en nivå som hämmar tillväxten av andra, icke önskvärda mikroorganismer. De mjölksyrabakterier som behövs för att starta denna process finns naturligt på växterna. På växterna finns emellertid också andra mikroorganismer i riklig mängd. Flera av dessa är sådana som om de ges möjlighet att växa till kan ge allvarligare störningar på ensileringsprocessen och/eller nedsatt ensilagekvalitet. Det är således av stor vikt att man på olika sätt skapar så goda förutsättningar som möjligt för mjölksyrabakterierna. För att dessa ska kunna växa och producera syra krävs att näring i form av lättlösliga kolhydrater (socker) finns i tillräcklig mängd i grödan. En snabb tillväxt av mjölksyrabakterier, och därmed en snabb ph-sänkning, är av mycket stor betydelse för ensileringsresultatet. För att uppnå detta är det viktigt att kolhydraterna i grödan finns lätt tillgängliga för mjölksyrabakterierna. Om produktionen av mjölksyra inte blir tillräcklig stor eller inte sker tillräckligt snabbt, finns möjligheter för de icke önskvärda mikroorganismer att utvecklas. Sålunda kan tillväxt av smörsyrabakterier (klostridier) i ensilaget medföra såväl konsumtions- som produktionsproblem. Klostridier trivs bäst i fuktig miljö, men är inte särskilt tåliga mot syror vid ph-värden under 4,2 blir de inaktiverade. Förtorkning och en snabb mjölksyrajäsning är därför viktigt för att begränsa deras tillväxt. Ett smörsyrajäst ensilage innebär risker med att klostridiesporer via gödsel på spenarna kommer med i mjölken, vilket är ett stort problem vid tillverkning av vissa osttyper. En mekanisk bearbetning av grönmassan innebär att växtsaft frigörs, vilket gör att den näring mjölksyrabakterierna behöver för att komma igång med sin tillväxt finns mer tillgänglig. Sålunda är det sedan länge känt att hackning förbättrar möjligheterna för ett lyckat ensileringsresultat. Förutom att näring friläggs, har Pahlow m.fl. (1995) vid en genomgång av tillgängliga försöksresultat visat att antalet mjölksyrabakterier ofta ökade med en faktor 100 efter att grönmassan passerat genom en exakthack. Under senare år har det också visats att en ännu kraftigare mekanisk bearbetning (intensivbehandling) kan skapa ytterligare förbättrade förutsättningar. I långstråigt material som utsatts för intensivbehandling har sänkningen av ph skett avsevärt snabbare och till en lägre nivå än när materialet exakthackats (Muck m.fl., 1989; Walther, 1991). Man har dessutom visat att denna hårt bearbetade grönmassa packat sig snabbare och till en högre slutlig volymvikt än ett hackat material (Shinners m.fl., 1988). Efter intensivbehandling har man också kunnat påvisa ett större antal mjölksyrabakterier än efter exakthackning (Muck m.fl., 1989). I de två försök som då genomfördes konstaterades 275 respektive 200 gånger fler mjölksyrabakterier i den intensivbehandlade grönmassan. Även i Sverige har ensileringsförsök med intensivbehandlad grönmassa genomförts. I ett samarbete mellan JTI och institutionen för husdjurens utfodring och vård vid SLU undersöktes bl.a. hur ensileringsegenskaperna för en exakthackad grönmassa påverkades av en intensiv mekanisk behandling (Sundberg m.fl., 1996). Erhållna resultat visade framför allt på en anmärkningsvärt mycket snabbare och kraftigare produktion av mjölksyra i den grönmassa som intensivbehandlats. Redan efter två dygn uppmättes högre halt mjölksyra än vad som någon gång under lagringen registrerades i det exakthackade ensilaget. Även

12 10 när det gäller grönmassans packningsegenskaper och ensilagets lagringsstabilitet uppvisade det intensivbehandlade ledet ett gynnsammare resultat än det enbart exakthackade. Vid ensilering av vallfoder i slang utsätts grönmassan för en kraftig bearbetning av den packningsrotor som trycker in materialet i slangen, bild 1. Att denna bearbetning har en gynnsam inverkan på ensileringsprocessen har nyligen visats i en studie av pilotkaraktär (Sundberg & Pauly, 2005). Två försök genomfördes där ensilerbarheten för hackad grönmassa tagen före respektive efter passagen genom rotorn jämfördes, bland annat genom studier av ensileringsdynamiken i små modellsilor. I båda försöken skedde sänkningen av ph-värde signifikant snabbare och till en lägre nivå i den grönmassa som passerat genom rotorn. I övrigt gav båda försöksleden ett bra ensilage med försumbar aktivitet av klostridier. Halterna av smörsyra var genomgående under 0,05 % av ts och antalet klostridiesporer var under 100/g. Slutsatsen från denna pilotstudie var att den mekaniska bearbetningen av grönmassan i packningsrotorn har en gynnsam effekt på ensileringsprocessen, vilket resulterat i en både snabbare och kraftigare mjölksyrajäsning. Bild 1. Vid ensilering i slang komprimeras grönmassan i en tunnel bakom maskinen med en kraftig packningsrotor. Syfte Detta projekt kan ses som en fortsättning av den tidigare genomförda pilotstudien. Syftet är att undersöka om de positiva effekter av rotorns mekaniska bearbetning som erhållits i försöken med modellsilor även kan uppnås i större skala under mer praktiska förhållanden. Studierna genomförs på praktiskt förekommande ensileringssystem, där den teknik som används under bärgning och inläggning innebär att grönmassan bearbetas med olika intensitet.

13 Utförande Följande tre ensileringssystem, motsvarande olika grader av strukturpåverkande mekanisk bearbetning av grönmassan, ingick i studierna: 4) Bal - grönmassa pressad i rundbalspress med snittaggregat 5) Silo - exakthackad grönmassa (ej bearbetad av packningsrotor) 6) Slang - exakthackad grönmassa i slang (bearbetad av packningsrotor) 11 Material till försöksled 2 med hackad grönmassa togs från samma lass med grönmassa som den som packades in i slangen. Denna grönmassa fylldes manuellt i 250-liters glasfibersilos med fem upprepningar. Avsikten med detta var att simulera ensilering av exakthackad grönmassa i en plan- eller tornsilo. Vilka maskiner som användes till de olika försöksleden framgår av bild 2. Försöksled Fixkammarpress John Deere 578 Snittverk 7,5 cm Inplastare ELHO Sideliner lager sträckfilm Slåtterkross Kuhn FC 352 G Manuell fyllning Rundbal Glasfibersilo Hackvagn Sahlströms 50m3 Hack: Taarup 480 Packare Winlin 5400 Slang Bild 2. Maskiner som användes för bärgning av grönmassa till de olika försöksleden. Under 2005 genomfördes två försök, fortsättningsvis benämnt Skörd 1 och Skörd 2. Skörd 1 genomfördes den 9 juni med material från en andraårsvall, och Skörd 2 den 14 juli med återväxt från en förstaårsvall. Båda vallarna bestod till övervägande del av gräs, med ängssvingel och timotej som dominerande arter. Därutöver fanns en mindre mängd klöver, ca procent. Försöken genomfördes hos en lantbrukare som tillämpar metoden med slangensilering, och utfördes i anslutning till dennes ordinarie ensileringsarbete. Maskiner för pressning och inplastning av balar hyrdes in. All grönmassa till ett försök bärgades samtidigt från fältet, där var fjärde sträng pressades till balar och strängarna däremellan bärgades till ett lass med hackvagnen, bild 3. Inläggning i de olika systemen gjordes således med ett och samma växtmaterial. Hacken i hackvagnen var inställd på 14 mm nominell hackelselängd.

14 12 Bild 3. Grönmassan till de tre försöksleden hämtades från samma fält och bärgades samtidigt. Inläggning Till varje försöksomgång pressades fem stycken balar, ca 120 cm breda och med en diameter på 125 cm, som lindades med nät. Balarna plastades omgående med nio lager 750 mm bred sträckfilm. Med en balgrip flyttades balarna till lagringsplatsen och placerades på var sin lastpall försedd med träfiberskiva för att minimera risken för skador på plasten. När alla fem balar i ett försök var på plats täcktes de med ett fågelskyddsnät som med hjälp av plastdunkar hölls på en viss distans till balarna. Från lasset med grönmassa i hackvagnen togs ett skoplass undan för att fylla i glasfibersilorna och lades av på en ren plastfolie. Fyllningen gjordes manuellt med kontinuerlig packning medelst trampning. Silorna, som var 90 cm höga och hade en diameter på 60 cm, fylldes till ca 20 cm från överkant. Förslutningen av silorna utfördes med en vit plastfolie (150 µm tjock) som trycktes ned mot grönmasseytan och sedan pressades mot siloväggen med hjälp av ett cykeldäck. Plastfolien veks sedan över silokanten, klipptes av ca cm under kanten och fixerades mot siloväggen med en tunn, 10 cm bred sträckfilmsfolie. Slutligen tyngdes folien ner mot grönmassan med ett ca 4 cm tjockt lager sand. Balar och glasfibersilos var placerade intill varandra i ytterkant på samma lagringsyta som slangarna var upplagda på, bild 4.

15 13 Bild 4. Rundbalar och glasfibersilos placerade på lagringsplatsen uppställda på pallar. Balarna är försedda med nät för att undvika fågelskador på plasten. Resterande mängd grönmassan i lasset på hackvagnen packades in i slangen. Detta resulterade i en ca 3-4 m lång sektion i slangen, vars början och slut markerades på plasten. Även här skyddades fodret med fågelskyddsnät som hölls på distans med hjälp av plastdunkar, bild 5. Bild 5. Den sektion av slangen som ingick i försöken markerades och skyddades med nät.

16 14 I samband med skörden karakteriserades grödan med avseende på botanisk sammansättning och utvecklingsstadium. Från den hackade grönmassan togs tre prover för bestämning av ts-halt, mängd lättlösliga kolhydrater (socker), nitrathalt, buffertkapacitet, aska samt antal mjölksyrabakterier, klostridier och jästsvampar. De kemiska analyserna utfördes av laboratoriet vid Kungsängens forskningscentrum, SLU, Uppsala. Mikrobiella analyser utfördes vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Uppsala. Brytning av försök och provtagning Avsikten var att bryta och ta prover från de båda försöken efter minst 100 dygns lagring. Försöket med vall från förstaskörden (Skörd 1) bröts den 1 november, vilket var 145 dygn efter inläggning. Försöket med återväxt (Skörd 2) bröts dock redan efter 95 dygn, den 17 oktober. Orsaken till den tidiga brytningen var att lantbrukaren hade behov av fodret i den slang där försöket låg. Vid provtagningen hade slangen redan varit öppen sedan några dagar och fodret på ömse sidor om den sektion som innehöll försöket hade avlägsnats. Luft hade således haft möjlighet att tränga in i ensilaget, vilket ska beaktas vid utvärdering av analysresultaten. I varje försök togs fem ensilageprover från vart och ett av försöksleden. Samtliga prover borrades ut med en provborr som desinficerades mellan varje prov genom avflamning med etanol. I slangen togs proverna på fem platser förlagda utmed en tänkt spiralform från den aktuella sektionen av slangen. Från var och en av balarna togs tre borrstick per bal, som sedan slogs ihop till ett samlingsprov för balen. Borrsticken fördelades runt mantelytan på balen, där ett togs från balens överkant, ett från mitten och ett från bottendelen. I glasfibersilorna togs tre vertikala borrprov i triangelform per silo, som sedan slogs ihop till ett samlingsprov för varje silo. På de 15 ensilageproverna i varje försöksomgång utfördes kemiska och mikrobiella analyser. De kemiska analyserna omfattade bestämning av: ts-halt, mängd vattenlösliga kolhydrater (socker), ph-värde, ammoniumkväve, fettsyror samt etanol. I de mikrobiella analyserna bestämdes antalet klostridier och jästsvampar. De kemiska analyserna utfördes av laboratoriet vid Kungsängens forskningscentrum, SLU, Uppsala. Mikrobiella analyser utfördes vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Uppsala. I samband med provtagningen mättes också gastätheten i de inplastade rundbalarna. Detta gjordes genom att evakuera några liter luft ur balen så att ett undertryck skapades. Därefter registrerades den tid i sekunder som åtgick för att undertrycket skulle minska från 200 till 150 Pa. Tider på över en minut indikerar att balen har god täthet.

17 15 Resultat och diskussion Grönmassa Kemiska analyser En sammanställning över resultaten från de kemiska analyserna av grönmassan återfinns i tabell 1. Grönmassans ts-halt var ca 34 % i Skörd 1 och ca 27 % i Skörd 2. Detta är i den nedre regionen av vad som i allmänhet rekommenderas vid ensilering av vallfoder i slang, där lämplig ts-halt anses ligga i intervallet 30 till 40 procent (Muck & Holmes, 2003; Steinhöfel, 2003). Tabell 1. Kemiska analyser på grönmassa, medelvärden av tre prov. Skörd 1 Skörd 2 Ts-halt, % 33,6 26,6 Vattenlösliga kolhydrater (socker), % av ts 10,9 8,0 Buffertkapacitet, g mjölksyra/100 g ts 7,7 6,8 Råprotein, % av ts 17,0 17,9 Nitrat, % av ts 0,18 0,71 NDF, % av ts 46,5 51,5 Aska, % av ts 8,7 9,3 Utifrån värden på ts-halt, buffertkapacitet och lättlösliga kolhydrater (socker) i grönmassan är det möjligt att beräkna en koefficient för fermenterbarhet (FC), som indikerar hur pass lättensilerad en gröda är (Weissbach, 1996). För att grödan ska utgöra ett tillräckligt bra substrat för att få en mjölksyrajäsning som ger ett stabilt ensilage utan smörsyra, bör värdet på FC överstiga 45. Grönmassan i Skörd 1 hade ett FC-värde på 45 och kan således karakteriseras som lättensilerad, medan värdet i Skörd 2 bara var 36 vilket får betraktas som något svårensilerat. Det låga värdet beror huvudsakligen på att grönmassan både var fuktigare och hade lägre halt av vattenlösliga kolhydrater än i Skörd 1. Grönmassans buffertkapacitet var relativt hög i båda försöksomgångarna. Grönmassan i Skörd 2 innehöll en påfallande hög halt av nitrat, vilket kan medföra djurhälsoproblem vid utfodring (Spörndly, 2003). Ur ensileringssynpunkt är emellertid höga nitrithalter i grönmassan ingen nackdel, eftersom detta har en hämmande inverkan på klostridier (smörsyrabakterier). Mikrobiella analyser En sammanställning av resultaten från de mikrobiella analyserna av grönmassa finns i tabell 2. Här framgår att antalet av såväl mjölksyrabakterier som jästsvampar var högt i båda försöksomgångarna. Jäst utgör inte något problem vid ensileringen om bara luften utestängs effektivt, i annat fall finns det risk för varmgång. Antalet klostridier i grönmassan var genomgående mycket lågt.

18 16 Tabell 2. Resultat från mikrobiella analyser av grönmassa. Antal kolonibildande enheter, log CFU/g. Medelvärden av tre prov. Skörd 1 Skörd 2 Mjölksyrabakterier 5,5 5,7 Jästsvampar 5,7 6,8 Klostridier < 2 < 2 Täthet i balar Mätningarna av balarnas täthet visade att nio av de tio balarna i försöken hade en mycket god täthet, där tiderna som åtgick för undertrycket att minska från 200 till 150 Pa var betydligt längre än en minut. I en av balarna från Skörd 1 var dock den registrerade tiden bara 20 sekunder, vilket indikerar att sträckfilmen på något sätt blivit skadad. Analysresultaten för denna bal var dock inte avvikande från de övriga balarna i denna försöksomgång. Den har därför inte heller uteslutits vid resultatbearbetningen. Ensilagekvalitet De kemiska analyserna, tabellerna 3-4, visar att ensileringsresultatet i båda skördeomgångarna och i alla tre försöksleden får betraktas som bra. Halterna av smörsyra, som inte bör överstiga 0,1 % av ts, var försumbara. Ammoniaktalet bör helst ligga under 8, men värden upp till 12 anses vara acceptabelt. I båda försöken hade ensilaget i slangarna signifikant lägre ph-värde än ensilaget i både bal och silo. Även ammoniaktal och halterna av butandiol var lägst i slangensilagen. När det gäller butandiol hade ensilaget i silorna i sin tur lägre halter än det i balarna. Butandiol bildas främst av enterobakterier (tarmbakterier). Eftersom enterobakterier har sin optimala tillväxt vid ph-värden omkring 7, är de som regel endast aktiva under en begränsad period strax efter inläggningen. När ph-värdet sjunkit till 4,4-4,5 upphör deras tillväxt (Lindgren, 1990). En låg halt av butandiol kan därför ses som en indikation på en snabb sänkning av ph-värdet i ensilaget, där mjölksyrabakterierna fått en snabb dominans över andra mindre syratåliga mikroorganismer. Tabell 3. Skörd 1: Ensilagens sammansättning efter ca 5 månaders lagring utomhus. Medelvärden av fem prov per behandling. Bal Silo Slang Ts-halt, % 31,5 a 34,2 b 34,7 b PH-värde 4,74 a 4,59 b 4,31 c Ammoniaktal, % NH 3 -N av N 8,7 a 9,0 a 5,8 b Vattenlösliga kolhydrater (socker), % av ts 1,0 1,2 1,2 Mjölksyra, % av ts 5,4 a 6,4 b 6,3 b Ättiksyra, % av ts 0,9 a 1,6 b 1,5 b Smörsyra, % av ts <0,02 <0,02 <0,02 Bärnstenssyra, % av ts 1,0 1,0 0,8 2,3-butandiol, % av ts 0,75 a 0,32 b 0,08 c Etanol, % av ts 1,1 a 0,6 b 0,3 c Värden med olika bokstav inom samma rad är signifikant skilda (p<0,05).

19 17 Tabell 4. Skörd 2: Ensilagens sammansättning efter ca 3 månaders lagring utomhus. Medelvärden av fem prov per behandling. Bal Silo Slang Ts-halt, % 26,4 24,8 25,8 PH-värde 4,46 a 4,48 a 4,20 b Ammoniaktal, % NH 3 -N av N 8,2 a 9,7 b 7,4 a Vattenlösliga kolhydrater (socker), % av ts 0,53 a 0,26 b 0,12 b Mjölksyra, % av ts 8,1 8,4 9,1 Ättiksyra, % av ts 1,8 a 3,5 b 2,2 a Smörsyra, % av ts <0,06 <0,06 <0,06 Bärnstenssyra, % av ts 0,7 a 0,8 a 1,2 b 2,3-butandiol, % av ts 0,28 a 0,15 b 0,10 b Etanol, % av ts 0,5 0,4 0,5 Värden med olika bokstav inom samma rad är signifikant skilda (p<0,05). Hur lågt ph-värdet behöver sänkas för att få ett under syrefria förhållanden stabilt ensilage, är beroende av vilken ts-halt ensilaget har. I bild 6 har en linje lagts in som visar hur detta kritiska ph-värde enligt Weissbach m.fl. (1974) varierar med ts-halten. För att anses som stabilt ska man således ligga under linjen i diagrammet. I diagrammet har också de i försöken ingående ensilagens ts-halt och phvärde lagts in som punkter. Här framgår att slangensilaget i båda försöken har värden som med god marginal befinner sig nedanför linjen, medan ph-värdena i bal- och siloensilaget i de flesta fall inte riktigt nått ned till önskvärd nivå. 5,5 Kritiskt ph-värde Skörd 1 Skörd 2 5,0 ph-värde 4,5 Silo Bal Bal Silo Slang Slang 4, Ts-halt, % Bild 6. Den heldragna linjen visar vilket högsta ph-värde ett ensilage med olika ts-halt bör ha för att det ska anses vara stabilt. Aktuella värden för ensilagen i försöken har lagts in som punkter.

20 18 I tabell 5 finns resultaten från de mikrobiella analyserna sammanställda. Även dessa analyser visar att ensilagen var av genomgående bra kvalitet, även i skörd 2 där grönmassan var relativt svårensilerad. I alla försöksled reducerades det höga antalet jästsvampar som fanns i grönmassan vid skörd. Detta tyder på att förslutningen av systemen varit tillfyllest och gett en god täthet som hindrat inträngning av luft. Det något förhöjda jästantalet i slangensilaget från Skörd 2 beror med stor sannolikt på att slangen öppnats några dagar innan provtagning och därmed exponerats för syre. Tabell 5. Resultat från mikrobiella analyser av ensilage. Antal kolonibildande enheter, log CFU/g. Medelvärden av fem prov. Skörd 1 Skörd 2 Bal Silo Slang Bal Silo Slang Klostridier <2 <2 <2,3 <2 <2 <2 Jäst <2,9 4,4 <2 <2 <2 3,5 Trots de relativt låga ts-halterna, särskilt i Skörd 2, fanns inga tecken på klostridieaktivitet i ensilagen. Såväl innehållet av smörsyra som förekomsten av klostridier var mycket låg. Endast i ett av proven från slangen i Skörd 1 kunde en mycket liten förekomst av klostridier påvisas. I rundbalarna, ett system där smörsyrajäsning är vanligt förkommande vid låga ts-halter, kunde i dessa försök ingen förekomst av klostridier påvisas. En bidragande faktor till den låga förekomsten av klostridier i Skörd 2 kan ha varit den ovanligt höga nitrathalten i grönmassan, vilket som tidigare nämnts har en hämmande effekt på tillväxten av klostridier. Slutsatser Graden av grönmassans bearbetning påverkade ensileringsprocessen och gav skillnader i kvalitet mellan ensilagen. Grönmassan som bearbetats av rotor vid inpackning i slang gav ensilage som var av bättre kvalitet än ensilaget i både bal och silo. Kvalitetsskillnaderna mellan ensilagen från den exakthackade grönmassan i silor och den skurna grönmassan i balar var inte lika tydliga och konsekventa. Resultaten från denna studie styrker tidigare erhållna resultat, och visar att packningsrotorns mekaniska bearbetning vid ensilering i slang förändrar grönmassans struktur på ett sätt som gynnar en snabbare och mer omfattande ph-sänkning.

21 Referenser 19 Lindgren, S Microbial dynamics during silage fermentation. Ur: Proceedings of the EUROBAC Conference (aug.1986, Uppsala). Grovfoder nr.3, s SLU, Uppsala. Muck, R.E. & Holmes, B. J Density and losses in pressed bag silos. U.S. Dairy Forage Research Center 2002 Research Report Research summary, s Muck, R.E., Koegel, R.G., Shinners, K.J. & Straub, R.J Ensilability of matprocessed alfalfa. I Land and water use, Dodd & Grace (ed), ISBN s Balkema, Rotterdam. Pahlow, G., Müller, Th. & Lier, D Einfluss der Ernteverfahrens auf die Nachweisbarkeit epiphytischer Laktobakterien von Futterpflanzen [Recovery of epiphytic LAB from forages as influenced by harvesting methods]. Das Wirtschafteigene Futter 41(3), s Shinners, K.J., Koegel, R.G. & Straub, R.J Consolidation and compaction characteristics of macerated alfalfa used for silage production. Transactions of the ASAE 31(4), Spörndly, R Fodertabeller för idisslare SLU, Institutionen för husdjurens utfodring & vård, Uppsala. Rapport nr 257. Steinhöfel, O Silierung im Folienschlauch. Milchpraxis 41(3), s Sundberg, M., Thylén, A. & Lingvall, P Ensilering av intensivbehandlad vallgröda. Jordbrukstekniska institutet. Rapport till Stiftelsen Lantbruksforskning. Sundberg, M. & Pauly, T Grönmassans ensilerbarhet vid slangensilering. JTI-rapport Lantbruk & Industri nr 336. Weissbach, F., Schmidt, L. & Hein, E Method of anticipation the run of fermentation in silage making, based on the chemical composition of green fodder. XII Int Grassland Congress, s Weissbach, F New development in crop conservation. Proceedings of the XIth International Silage Conference, s Walther, K Untersuchungen zur Mähaufbereitung von Wiesenaufwuchs durch Intensivaufschluss und Mattenformung. Forschungsbericht Agrartechnik des Arbeitskreises Forschung und Lehre der Max-Eyth-Gesellschaft (MEG). Dissertation. Hohenheim 1991.

22

23

24 är ett industriforskningsinstitut som forskar, utvecklar och informerar inom områdena jordbruks- och miljöteknik samt arbetsmaskiner. Vårt arbete ger dig bättre beslutsunderlag, stärkt konkurrenskraft och klokare hushållning med naturresurserna. Vi publicerar regelbundet notiser på vår webbplats om aktuell forskning och utveckling vid JTI. Du får notiserna hemskickade gratis om du anmäler dig på På webbplatsen finns även publikationer som kan läsas och laddas hem gratis, t.ex.: JTI-informerar, som kortfattat beskriver ny teknik, nya rön och nya metoder inom jordbruk och miljö (4-5 temanr/år). JTI-rapporter, som är vetenskapliga sammanställningar över olika projekt. Samtliga publikationer kan beställas i tryckt form. JTI-rapporterna och JTI-informerar kan beställas som lösnummer. Du kan också prenumerera på JTI-informerar. För trycksaksbeställningar, prenumerationsärenden m.m., kontakta vår publikationstjänst (SLU Service Publikationer): tfn , fax e-post: bestallning@jti.slu.se

Grönmassans ensilerbarhet vid slangensilering

Grönmassans ensilerbarhet vid slangensilering JTI-rapport Lantbruk & Industri 336 Grönmassans ensilerbarhet vid slangensilering Martin Sundberg Thomas Pauly JTI-rapport Lantbruk & Industri 336 Grönmassans ensilerbarhet vid slangensilering Forage

Läs mer

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité

Läs mer

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar

Läs mer

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Forskning och Utveckling inom Ekologisk

Läs mer

Hur undviker man sporer i ensilaget

Hur undviker man sporer i ensilaget Hur undviker man sporer i ensilaget Thomas Pauly SLU, Institution för husdjurens utfodring & vård, Kungsängens forskningscentrum, Uppsala Bankeryd, 9 feb. 2006 Klostridier bakterie aktiv förökar sig i

Läs mer

Vit eller svart plansiloplast?

Vit eller svart plansiloplast? Vit eller svart plansiloplast? Svart plansiloplast ger högre temperatur i ensilaget än vit plansiloplast när den inte täcks. Om plansiloplasten täcks med nät eller träflis blir det ingen skillnad i ensilagetemperatur

Läs mer

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage. Elisabeth Nadeau, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU, tel: 0511-671 42, e-post: Elisabet.Nadeau@jvsk.slu.se Medarbetare: Birgitta Johansson, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU & Søren Krogh

Läs mer

Ensilering av vallfoder

Ensilering av vallfoder Ensilering av vallfoder Januari 2003 1 2 Materialet får ej kopieras utan medgivande. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Text & Tryck Totab AB, Eskilstuna Revidrad

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Foderkonservering i slang

Foderkonservering i slang nr 116 Foderkonservering i slang Martin Sundberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2007 Foderkonservering i slang Intresset för att lagra foder i slang har

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Snabb förtorkning ger bra ensilage Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt 1

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder

Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder Docent Cecilia Müller, samverkanslektor Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Hygienisk kvalitet

Läs mer

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för Råd inför ensileringen Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt 2 Utgivare SLU,

Läs mer

Förtorkning av ensilage - SLUTRAPPORT

Förtorkning av ensilage - SLUTRAPPORT FORSKNINGSPROGRAM SLF Mjölkproduktion V0830429 Förtorkning av ensilage - SLUTRAPPORT Projektgrupp: Rolf Spörndly inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU Martin Knicky inst. för husdjurens utfodring

Läs mer

Tabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa

Tabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa Sida 1 av 10 Ensilering innebär att foderråvaran lagras utan tillträde till syre och att sockret i grödan under denna lagring ska omvandlas till mjölksyra. Alla system för lagring och hantering av ensilage

Läs mer

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur

Läs mer

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt Mögel i inplastat grovfoder med Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård och Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, jessica.chenck@slu.se Jessica Schenk är husdjursagronom med e

Läs mer

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten

Läs mer

Rapport. Tillsatsmedel för ensilering baserat på natriumbensoat, kaliumsorbat och natriumnitrit

Rapport. Tillsatsmedel för ensilering baserat på natriumbensoat, kaliumsorbat och natriumnitrit Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Avd. för foderkonservering Kungsängens Forskningscentrum 753 23 Uppsala Rapport Tillsatsmedel för ensilering baserat på natriumbensoat,

Läs mer

Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor

Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor Rolf Spörndly SLU vid D&U Konferensen 2014 Forskning kring varmgång och förluster i ensilering, finansierade av SLF kan se ut så hör

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

Slutrapport för projekt V Snabbtest för att värdera grönmassans ensilerbarhet Sammanfattning Bakgrund

Slutrapport för projekt V Snabbtest för att värdera grönmassans ensilerbarhet Sammanfattning Bakgrund Slutrapport för projekt V0530047 Snabbtest för att värdera grönmassans ensilerbarhet Helena Hedqvist, Margareta Emanuelson, Thomas Pauly, Rolf Spörndly Sammanfattning Ett snabbtest för att undersöka ensilerbarheten

Läs mer

Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Mål för näringsinnehåll i vallfoder Energi Protein Övrigt

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003 Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.

Läs mer

Vallkonferens Konferensrapport. 7 8 februari 2017 Uppsala, Sverige

Vallkonferens Konferensrapport. 7 8 februari 2017 Uppsala, Sverige Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Vallkonferens 2017 Konferensrapport 7 8 februari 2017 Uppsala, Sverige Rapport nr 22/Report No. 22 Uppsala 2017 Publicerad

Läs mer

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Läglighetskostnader vid skörd av vall Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina

Läs mer

Inverkan av korta inläggningsavbrott på ensilagekvaliteten i plansilor

Inverkan av korta inläggningsavbrott på ensilagekvaliteten i plansilor JTI-rapport: Lantbruk & Industri / Agriculture & Industry, nr 407 Inverkan av korta inläggningsavbrott på ensilagekvaliteten i plansilor Modellförsök Effects of short interruptions during filling on silage

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi

Läs mer

Hygienisk kvalitet i ensilage

Hygienisk kvalitet i ensilage 1 (22) Hygienisk kvalitet i ensilage Kort faktasamling och åtgärdsguide Sammanställd 2004, uppdaterad 2011-06-15 Av Jannika Hallén Landin - Svenska Husdjur, Margareta Emanuelson - Svensk Mjölk, Thomas

Läs mer

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006 Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 00-00 utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande

Läs mer

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år Sida 1 av 5 Foderanalys Sommaren är en stressig tid och många glömmer i farten att ta ut prov för att analysera det skördade grovfodret. Chansa inte i år utan bestäm dig i förväg för att analysera ditt

Läs mer

Åtgärder för att minimera förekomsten av klostridiesporer i mjölk

Åtgärder för att minimera förekomsten av klostridiesporer i mjölk Rapport nr 7061-P 2006-03-06 Åtgärder för att minimera förekomsten av klostridiesporer i mjölk Inger Andersson, Anders Christiansson, Margareta Emanuelson, Bengt Everitt Svensk Mjölk Forskning Telefon

Läs mer

Maskiner och metoder i vallodling

Maskiner och metoder i vallodling JTI-rapport Lantbruk & Industri 377 Maskiner och metoder i vallodling Resultat av en enkät till mjölkproducenter Ola Pettersson Martin Sundberg Hugo Westlin JTI-rapport Lantbruk & Industri 377 Maskiner

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos

Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos Rolf Spörndly, Ins tu onen för husdjurens u odring och vård, SLU, rolf.sporndly@slu.se Rolf Spörndly är forskare vid SLU inom områdena ensilering

Läs mer

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi jessica.schenck@slu.se Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Läs mer

Gul lök - tjäna på att odla rätt

Gul lök - tjäna på att odla rätt nr 123 Gul lök - tjäna på att odla rätt Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Gul lök - tjäna på att odla rätt Gul lök är en av de vanligaste

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor Författare Rondahl T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.

Läs mer

Lathund vid inventering av vallfoder och halm i storbal 2004

Lathund vid inventering av vallfoder och halm i storbal 2004 Lathund vid inventering av vallfoder och halm i storbal 4 Bild: Strängluftning av grönmassa, Niels Andresen Hushållningssällskapet Kristianstad 044-22 99 00 Detta material är producerat inom det svenska

Läs mer

Skördetidpunkt och ensilering av majs

Skördetidpunkt och ensilering av majs SLUTRAPPORT Skördetidpunkt och ensilering av majs SLF Projekt nr H0841018 Projektgrupp: Rolf Spörndly inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU Thomas Pauly inst. för husdjurens utfodring och vård,

Läs mer

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Slutrapport Projekt nr V TÄTHET I RUNDBALAR FÖR ENSILAGE- II

Slutrapport Projekt nr V TÄTHET I RUNDBALAR FÖR ENSILAGE- II 1 Slutrapport Projekt nr V-0730300 TÄTHET I RUNDBALAR FÖR ENSILAGE- II Torsten Hörndahl, Lantbrukets Byggnadsteknik, SLU Alnarp Rolf Spörndly, Rainer Nylund inst. för Husdjurens utfodring och vård, SLU

Läs mer

Foderproduktion och kvalitetsfel

Foderproduktion och kvalitetsfel Foderproduktion och kvalitetsfel 13.2.218 Alla AIV- produkter är tillverkade i Finland 1 (14) Uleåborg myrsyra- och AIV-fabrik Från fält till utfodring 2 (14) Ensilering - olika steg Skörd Kvalitetsgränser

Läs mer

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.

Läs mer

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN en dokumentation från KRAV-mjölkgårdar i Östergötland Sammanställd av Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby, Askeby 590 62 Linghem Skriften är finansierad av EU och

Läs mer

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

Tolkning av foderanalys BLGG

Tolkning av foderanalys BLGG Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger bland annat svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjlighet

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Hur påverkar bakteriella tillsatsmedel ensilagets kvalité och produktionsförmåga?

Hur påverkar bakteriella tillsatsmedel ensilagets kvalité och produktionsförmåga? Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Hur påverkar bakteriella tillsatsmedel ensilagets kvalité och produktionsförmåga?

Läs mer

Bredspridning av vallfoder vid slåtter

Bredspridning av vallfoder vid slåtter JTI-rapport Lantbruk & Industri 291 Bredspridning av vallfoder vid slåtter Inverkan på grönmassans torkning och mikroflora Spreading of ley crops during mowing effects on wilting and microflora Martin

Läs mer

Ensilering av grovfoder Del II- Stoppa varmgången

Ensilering av grovfoder Del II- Stoppa varmgången FORSKNINGSPROGRAM Ensilering av grovfoder Del II- Stoppa varmgången SLF Projekt nr V1330016 Slutrapport Projektgrupp: Rolf Spörndly, inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU (huvudsökande) Peter Udén,

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Feedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer

Feedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer Feedtech Silage Feedtech Silage M0XCE Feedtech Silage F Feedtech Silage M0 Feedtech TMR Stabilizer 8 Feedtech Silage M0XCE :58 Art nr 905305 Feedtech Silage M0XCE 50 g flaska 50 ton Foder utgör 5-5% av

Läs mer

Teknik för vallskörd i ekologiskt lantbruk

Teknik för vallskörd i ekologiskt lantbruk Teknik för vallskörd i ekologiskt lantbruk Jordbruksinformation 3 2002 Teknik för vallskörd i ekologiskt lantbruk Tekniken är viktigare i ekologisk vallodling än i konventionell När man diskuterar vallskördeteknik

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar

Läs mer

Slutrapport. Projekt nr V0630012. Täthet av rundbalar för ensilage

Slutrapport. Projekt nr V0630012. Täthet av rundbalar för ensilage Slutrapport. Projekt nr V0630012. Täthet av rundbalar för ensilage Rolf Spörndly, Rainer Nylund, inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala Torsten Hörndahl, inst. för jordbrukets biosystem

Läs mer

Ensilering, en jämförelse mellan olika ensileringssystem

Ensilering, en jämförelse mellan olika ensileringssystem Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Ensilering, en jämförelse

Läs mer

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version! Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk

Läs mer

Balhantering. Maximera värdet på varje bal

Balhantering. Maximera värdet på varje bal Balhantering Maximera värdet på varje bal Perfekta balar. Varje gång Det finns många anledningar att välja original John Deere balhanteringsprodukter. De är framtagna och testade för din John Deere balpress

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

VAD ORSAKAR HÖGA AMMONIUMVÄRDEN I ENSILAGE?

VAD ORSAKAR HÖGA AMMONIUMVÄRDEN I ENSILAGE? Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:16 VAD ORSAKAR HÖGA AMMONIUMVÄRDEN I ENSILAGE? WHY HIGH AMMONIUM LEVELS IN SILAGE? Per Måttgård Handledare: Anders Herlin Examinator: Birgit Frank Sveriges

Läs mer

Tolkning av foderanalys BLGG

Tolkning av foderanalys BLGG Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal

Läs mer

JÄMFÖRELSE AV FYRA RUNDBALS- PRESSARS PACKNINGSFÖRMÅGA SOM FUNKTION AV GRÖDANS TORRSUBSTANSHALT

JÄMFÖRELSE AV FYRA RUNDBALS- PRESSARS PACKNINGSFÖRMÅGA SOM FUNKTION AV GRÖDANS TORRSUBSTANSHALT Examensarbete inom Lantmästarprogrammet JÄMFÖRELSE AV FYRA RUNDBALS- PRESSARS PACKNINGSFÖRMÅGA SOM FUNKTION AV GRÖDANS TORRSUBSTANSHALT COMPARISON BETWEEN THE PACKING CAPACITY BETWEEN FOUR ROUND BALERS

Läs mer

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm

Läs mer

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@radgivarna.nu www.hush.se Hanteringskedja från skörd

Läs mer

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Vallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet

Vallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet Vallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet Forage harvesting technique and additives effects on silage quality Elisabet Nadeau, Annika Arnesson och Ola Hallin Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Economic Benefit Tool. Balat ensilage. är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna. Economic Benefit Tool

Economic Benefit Tool. Balat ensilage. är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna. Economic Benefit Tool Economic Benefit Tool Economic Benefit Tool En jämförande produktionskostnadskalkyl mellan ensilering i och ensilage i rundbalspaket Balat ensilage är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna.

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. Öka din förtjänst Planera och delbetala HP-Massa i Plansilo HP-Massa i Hårdpack HP-Massa i Rundbalar Forskningsrapport Sid. 2-3 4 5-9 10-11 12-13 14-15

Läs mer

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA. Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

DU BALAR. VI BRYR OSS. BALPACKNINGSPRODUKTER

DU BALAR. VI BRYR OSS. BALPACKNINGSPRODUKTER DU BALAR. VI BRYR OSS. BALPACKNINGSPRODUKTER VI BRYR OSS OM BALNINGSPRESTANDA. På New Holland, vill vi att du ska få ut det mesta av din press. Vi gör vårt jobb - tillhandahåller kvalitetsnät, -garn och

Läs mer

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Delrapport 4. Bioenergigårdar Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Projektledare: Håkan Örberg Juni 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans

Läs mer

Ensilering av grovfoder Del I- Minskade förluster

Ensilering av grovfoder Del I- Minskade förluster FORSKNINGSPROGRAM Ensilering av grovfoder Del I- Minskade förluster SLF Projekt nr V1230024 Slutrapport Projektgrupp: Rolf Spörndly, inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU (huvudsökande) Peter Udén,

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens

Läs mer

Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder

Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder Effects of harvest time and additive on chemical composition and aerobic stability

Läs mer

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Vallkonferens Konferensrapport. 7 8 februari 2017 Uppsala, Sverige

Vallkonferens Konferensrapport. 7 8 februari 2017 Uppsala, Sverige Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Vallkonferens 2017 Konferensrapport 7 8 februari 2017 Uppsala, Sverige Rapport nr 22/Report No. 22 Uppsala 2017 Publicerad

Läs mer

Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna

Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna Bilaga 1 Delredovisning till Jordbruksverket av FoU-projekt med diarienummer 25-5152/00 Skördemetodens och lagringens betydelse för vitamininnehållet i ensilage och mjölk på ekologiska mjölkgårdar. E.

Läs mer

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor

Läs mer

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år

Läs mer

Effekt av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagekvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor

Effekt av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagekvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor Effekt av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagekvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor Effects of pre-wilting technique and additive on silage quality, consumption and milk production

Läs mer

Förluster i olika ensileringssystem

Förluster i olika ensileringssystem Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Förluster i olika ensileringssystem

Läs mer

SUZUKI GRAND VITARA 3P CITY 2011»

SUZUKI GRAND VITARA 3P CITY 2011» 00-2082 120 SUZUKI GRAND VITARA 3P CITY 2011» 661-0830 rev. 2014-04-04 DC Congratulations on purchasing an ATS towbar Alexo Towbars Sweden offer quality towbars produced as a result of direct market research.

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Effektivare foderkonservering. Handbok för optimal foderkvalitet

Effektivare foderkonservering. Handbok för optimal foderkvalitet Effektivare foderkonservering Handbok för optimal foderkvalitet Innehåll Vad är ensilering? 6 Grovfoderproduktion i korthet 8 Lätt eller svårt att ensilera? 12 Lagringsmetoder för grovfoder 14 Majsensilering

Läs mer