Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)
|
|
- Peter Ingemar Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliografiska uppgifter för Maskinsamverkan - en fallstudie i Uppsala Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 24 Nr/avsnitt 68 Författare Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Toro A. de Ingår i... Jordbrukskonferensen 24 Huvudspråk Målgrupp Svenska Rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN
2 Maskinsamverkan en fallstudie i Uppsala Alfredo de Toro Inst. för biometri och teknik, SLU Box 732, 75 7 Uppsala tel.: e-post: Alfredo.de.Toro@bt.slu.se Utveckling mot ökade maskinkostnader och sänkta spannmålspriser Under de 3 senaste åren har spannmålspriset i landet ökat trefalt, från ca,5 kr/kg år 197 till ca 1,4 kr/kg år 22 (inkl.stöd). Under samma tid har de totala kostnaderna för maskinerna ökat 6 till 1 gånger (Länsstyrelsen i Kalmar län, 21). Denna utveckling illustreras i figur 1, där man kan se att spannmålspriset (exkl. stöd) halverats på 12 år samtidigt som kostnader relaterade till maskinarbeten (avskrivning, underhåll, energi och arbete) ökat med ca 25 % eller mer. Figur 1. Utvecklingen i fasta priser (199=1) av spannmålens avräkningspris och kostnader för några maskinkostnadsposter (Jordbruksverket, 21; 23) och arbetskostnad (SCB, 23). Prisindex, 199= Spannmålspris Arbete Avskrivning Reparation & underhåll Energi Maskinsamverkan Maskinkostnaderna utgör en betydande del av produktionskostnaderna, men genom maskinsamverkan kan de fasta maskinkostnaderna fördelas över en större areal. Detta är speciellt viktigt för små och medelstora gårdar. Genom samverkan kan även arbetskostnaderna minskas, om man använder maskiner med större kapacitet. Det gemensamma utnyttjandet av maskiner kan anta olika former, t.ex. som grannsamverkan, maskinringar, maskinstationer eller andra arrangemang med gemensam drift eller gemensamt ägande. Svenska lantbrukare samverkar ofta med grannar under informella former. Det finns idag mycket lite sammanställd kunskap om omfattningen av detta samarbete eller utnyttjande av maskinstationer. Rörande maskinringar finns det mer information samlad. Dessa startade i början av 199-talet och det finns nu 21 väl etablerade ringar med cirka 5 medlemmar (ca 7 % av landets lantbrukare) och ett avräkningsvärde på 2 miljoner kr (Göran Abrahamsson, 24; Sveriges maskinringar; personlig kontakt). Man kan anta att de flesta lantbrukare ännu inte har kunnat dra de fördelar som en större drift kan ge, med tanke på att 63 % av landets åkermark brukas på gårdar med mindre än 1 ha och 41 % av landets spannmål odlas på gårdar med 3 till 1 ha (Jordbruksstatistisk årsbok, 22). År 1999 fanns endast 114 jordbruksföretag med mer än 5 ha åkermark (Jordbruksstatistisk årsbok, 1999). En dansk studie av 116 gårdar med vegetabilieproduktion visade att maskinkostnaderna per hektar minskar ju större areal gårdarna har, upp till ca 4 ha. Skillnaden var särskilt stor mellan gårdstorlekar på 2 och 13 ha, där kostnaderna halverades. Lägsta summa av arbets-, maskin- och läglighetskostnader ger bäst maskinekonomi Bäst maskinekonomi får man genom en lämplig avvägning mellan arbets-, maskin- och läglighetskostnader. Arbetsoch maskinkostnaderna är utbytbara med varandra. Stora maskiner leder till högre fasta kostnader, men man får samtidigt en högre arbetskapacitet som ger färre arbetstimmar per hektar. På liknande sätt ger mindre maskiner vanligtvis lägre fasta kostnader, men risken ökar för att fältoperationer inte kan utföras under den gynnsammaste tidsperioden. Ifall skördekapaciteten är låg och spannmålen utsätts för regn ökar risken för kvalitetsförsämring och höga torkningskostnader (dessa förluster och extrakostnader kallas för läglighetskostnader). Gårdar med låg maskinkapacitet riskerar att få höga läglighetskostnader framförallt under regniga år, då de inte har tillräcklig kapacitet att 47
3 utföra arbetsmoment i rätt tid. Läglighetskostnaderna är dock svåra att uppskatta, eftersom de beror på ett samspel mellan gröda, odlad areal, jordart och maskinsystem samt väder. Undersökningar om maskinsamverkan i landet Neuman (1991) och von Buxhoeveden m.fl. (1991) har sammanställt hur maskinsamarbeten kan organiseras; Thomsson (1992) har beskrivit medlemmars uppfattningar och erfarenheter från en maskinring i Dalarna. Blad (23); de Toro & Hansson (24) och Nilsson (1998) har genomfört ekonomiska utvärderingar av samarbete i form av driftbolag. Denna studie kom till eftersom tidigare studier av maskinsamverkan inte inkluderat läglighetseffekter och inte heller dessas variation. Man bör dock ta hänsyn till läglighetskostnaderna, eftersom så- och skördeperioderna är relativt korta i landet och klimatförhållandena varierar mycket mellan år. Sammanställningen nedan baseras på en studie av de Toro & Hansson (24). Studiens syfte Studien syftade till att utvärdera effekten av maskinsamarbete genom att kvantifiera de totala maskinkostnaderna (arbets-, maskin- och läglighetskostnader), deras årliga variation, investeringsbehov och arbetstidsåtgång för fältoperationer, samt att utvärdera några sociala aspekter. Metod För att utvärdera effekten av maskinsamarbete gjordes följande: (1) ett exempel på maskinsamverkan i Uppsala valdes, och grunddata om gårdarnas mekaniseringssystem före och efter samarbetet insamlades; (2) lantbrukarna intervjuades om deras erfarenheter av samverkan; och (3) de totala kostnaderna (arbets-, maskin-, och läglighetskostnader), investeringsbehov samt tidsåtgång för jordbearbetning, sådd och skörd beräknades för gårdarna före och efter samverkan (tre år efter samarbetets start). Dessutom utvärderades några maskinuppsättningsalternativ. Simuleringsmodell för fältarbete Proceduren för beräkningar av läglighetskostnader är skissad i figur 2. Simuleringsmodellen för fältoperationer simulerade fältarbetet på en gård dag för dag under flera år utifrån indata på dagligt jordbearbetningstillstånd. Resultat från modellen var sådd- och skördedatum för varje fält som sen användes för att uppskatta läglighetseffekterna för varje enskilt fält, varefter genomsnittlig läglighetskostnad och årlig variation kunde beräknas. Figur 2. Läglighetskostnaderna beräknades i tre steg; först beräknades markens bearbetningstillstånd utifrån en 2-årig serie av väderdata, sedan beräknades tidpunkten för sådd och skörd, varvid sedan läglighetskostnaderna kunde beräknas. Denna metod var fördelaktig jämfört med andra enklare metoder eftersom så- och skördedatum beräknades för varje enskilt fält och år och det medförde att läglighetskostnaderna kunde beräknas med stor noggrannhet. Man kunde också ta hänsyn till så kallade kedjeeffekter av operationer som utförs i en följd. Exempel på läglighetskostnader är när en planerad höstsådd måste skjutas upp till våren eller om ett fält blir oskördat pga. dåliga skördeförhållanden. Samverkansgårdar Grunddata och maskinuppsättningar för spannmålsgårdarna (ej gård 6) före samarbetet, under samverkan och ytterligare tre alternativa uppsättningar för samverkan visas i tabell 1. Jordarten på gårdarna är mellanlera och på alla gårdar odlades främst spannmål med ca 4 % höstvete och resten vårvete, korn eller havre. De utnyttjade harvsåddteknik med undantag för gårdarna 2 och 4. Torkkapacitet antogs vara tillräcklig för att inte försena tröskningen. 48
4 Tabell 1. Grunddata, maskinsammansättning och storlekar för några av gårdarna före samverkan, under samarbetet och för några alternativa samverkanssystem. Gård 1 a Gård 2 b Gård 3 Gård 4 b Gård 5 Sam Alt1 Alt2 d Alt3 (Skift) c (Skift) c, d Odlad areal*, ha Arbete t/dage Traktorer, antal x Effekt, kw 1 x 9 1 x 57 1 x 1 2 x 65 1 x 52 3 x x 6-9 2x115&16 1 x 16 1 x 13 2 x 11 1 x x 93 3 x x äldre d 2 äldre d Plogar, antal x skär 1 x 4s 1 x 4s 1 x 4s 1 x 4s 1 x 4s 2 x 4s 2 x 4s 2 x 6s& 7s 1 x 7s Harvar antal x bredd, m 1 x 6,6 1 x 8,1 1 x 8,1 1 x 6,6 1 x 6,6 2x 8,1&8,9 2 x8,1/8,9 1 x 1 1 x 1 Såmaskiner, antalxbredd, m 1 x 4 1 x 4 1 x 4 1 x 4 1 x 4 2 x 4 2 x 4 2 x 4 / 5 1 x 5 Vältar, antal x bredd, m 2 x 12 2 x 6 2 x 4,5 2 x 5 2 x 4,5 2 x 6&12 2 x 6 &12 1 x 12 1 x 12 Tröskor, antal x bredd, m 1 x 5,2 1 x 5,2 1 x 5,2 1 x 3,7 1 x 4,8 2x5,2&6,7 2 x5,2&6,7 2x5,2&6,7 2x5,2&6,7 a) Gård 1 inkluderar en begagnad traktor och tröska; b) Gård 2 och 4: traditionell såteknik, de andra utnyttjar harvsåmaskinteknik; c) Skiftarbete för sådd skörd, d) Två andrahandstraktorer, huvudsakligen för transport; e) Arbetskraft under skördeperioden Resultat Arbets-, maskin- och läglighetskostnaderna för jordbearbetning, sådd och skörd visas i figur 3. Den genomsnittliga totala kostnaden beräknades till 3 41 kr/ha för gårdarna före samverkan (viktat beroende på areal). Efter att samverkan ingåtts blev kostnaderna 2 9 kr/ha ( Sam, figur 3), dvs. en minskning med 15 %. De totala kostnaderna skulle kunna reduceras ännu mer vid samverkan med större maskiner, kostnaden för Alt2 var 3 % mindre än den genomsnittliga totala kostnaden före samarbete (viktat beroende på areal). Kvartilfördelningar (n=2) för läglighetskostnaderna visas i figur 4. Resultaten visade på stor variation mellan åren. Läglighetskostnaderna var som förväntat låga under gynnsamma år, men under besvärliga år ökade de till 55 kr/ha ( Övre kvartil, figur 4), och under extrema år till ca 1 1 kr/ha ( Maximumvärde, figur 4) för de flesta alternativen. Trots att läglighetskostnaderna var relativt låga för gårdarna 3 och 5 blev det ändå ingen vinst p.g.a. deras höga specifika maskinkostnader (figur 3 och 4). 5 Figur 3. Arbets-, maskin- och läglighetskostnader för jordbearbetning, sådd och skörd och standardavvikelser (n=2) för de mekaniseringssystem som gårdarna hade före samarbetet (G1 G6) under samarbetet (Sam) och för tre alternativa system (Alt1 Alt3). För detaljer om maskinuppsättningar se tabell 1. Kostnad, Kr / ha G1 G2 G3 G4 G5 G6 Sam Alt1 Alt2 Alt3 Läglighet Maskin Arbete Figur 4. Läglighetskostnadernas fördelning i kvartiler för de mekaniseringssystem som gårdarna hade före samarbetet (G1 G6), under samverkan (Sam) och för tre alternativ (Alt1 Alt3). För detaljer om maskinuppsättningar se tabell 1. Kostnad, Kr / ha G1 G2 G3 G4 G5 G6 Sam Alt1 Alt2 Alt3 Minimum värde Nedre kvartil Median Övre kvartil Maximum värde 49
5 Andra ekonomiska fördelar med en gemensam drift var att större volymer hanterades, vilket resulterade i ca 1 % avdrag på inköp av produktionsmedel och ca 5 % högre pris vid försäljning av produkter. Angående sociala aspekter, var alla lantbrukare som var med i samverkan nöjda med resultatet efter 3 år. De pekade på att förutom de ekonomiska fördelarna hade samverkan ökat deras trygghet, eftersom de i händelse av sjukdom eller vid annat hinder kan få hjälp. Slutsatser De viktigaste slutsatserna utifrån studien var: Maskinsamarbetet minskade de totala kostnaderna med 15 %. Kostnaderna skulle dessutom kunna reduceras ännu mer med färre, men större, maskiner. Det gick inte att undvika betydande läglighetskostnader även med rimlig maskinkapacitet under blöta år. Alla lantbrukare i samverkan var nöjda med resultatet efter tre år. Endast mindre nackdelar påpekades, såsom exempelvis en längre beslutsprocess. Med hänsyn tagen till förutsättningarna i denna studie (jordtyp, gårdsstorlek, grödor etc.) kan man anta att integrerad samverkan är ekonomiskt fördelaktigt för de flesta lantbruk i landet. Referenser Blad, F. 23. Ekonomisk analys av driftsamverkan mellan växtodlingsföretag. Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för ekonomi, examensarbete 299. Uppsala. De Toro, A. & Hansson. 24. Machinery co-operatives - a case study in Sweden. Biosystems Engineering 87(1), Jordbruksstatistisk årsbok 1999, 22. Statistiska centralbyrån (SCB). Jordbruksverket. 21. Prisindex på jordbruks- och livsmedelsområdet 1966/67-2. Rapport 21:15. Jordbruksverket. 23. Svenska prisindexserier fr.o.m Laddningsbar fil (Excel). Startsida/%c4mnesomr%e5den/Statistik+&+fakta/Priser+och+prisindex; ( ). Neuman L (1991). Maskinsamverkan så klart!. Stockholm LT, 46 s. Nilsson, L Maskinsamverkan i Bergslagen: en väg till förbättrad ekonomi. Sveriges lantbruksuniversitet; inst. för jordbrukets biosystem och teknik, Examen arbete lantmästarprogrammet, 1998:61. Alnarp, 76 s. Länsstyrelsen Kalmar Län. 21. Handbok i maskinkostnadskalkylering med kalkylexempel för år 21. Poulsen, B. & Jacobsen, B.H Maskinomkostninger i landbruget. Empirisk analyse af 5 heltidsbedrifter. Statens Jordbrugs- og fiskeriøkonomiske institut, rapport nr. 92. Köpenhamn, 96 s. SCB. 23. Arbetskostnadsindex för arbetare, privat sektor (AKIak) efter näringsgren SNI92. Månad 1996M1-23M9. Thomsson, O Maskinringar som samverkan. Åsikter och erfarenheter bland bönder i Lantbrukets. Sveriges lantbruksuniversitet, lantbrukets informationslära, examensarbete nr. 14. Uppsala, 45 s. von Buxhoeveden, E.; Wiklander. K. Neuman, L Maskiner som går runt. Media Nova, Stockholm, 7 s. 5
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)
Bibliografiska uppgifter för Ekonomiska vinster vid samverkan mellan lantbruksföretag Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Andersson H. Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merMachinery cooperation a study of three cases
Maskinsamverkan - tre fallstudier Machinery cooperation a study of three cases Alfredo de Toro A. Håkan Rosenqvist SLU Institutionen för biometri och teknik Rapport miljö, teknik och lantbruk 2005:03 SLU
Läs merLäglighetskostnader vid skörd av vall
Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina
Läs merLönsamhet i skörde- och odlingssystem för spannmål vid varierande väderlek och ökande nederbörd
Slutrapport SLF-projektnr: H8 335 27-K, Projektledare: Alfredo de Toro E-post: Alfredo.de.Toro@slu.se tel 18-67 1846 Lönsamhet i skörde- och odlingssystem för spannmål vid varierande väderlek och ökande
Läs merBra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd
Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med
Läs merTillväxthinder och lösningar
Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala
Läs mergrovfoderverktyget.se Hans Hedström
grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.
Läs merProduktivitet. Utveckling. Produktivitet. Hur arbetar lantbrukssverige med produktiviteten Maskin. Per-Anders Algerbo
Produktivitet Per-Anders Algerbo Hur arbetar lantbrukssverige med produktiviteten Maskin Basenheter är i stort sett lika förr som nu Bearbetning kn/dm² Urtröskning kw/ton och timme Hackning kw/ton och
Läs merLönsamhet i ett framtida samarbete.
Lönsamhet i ett framtida samarbete. En fallstudie på två växtodlingsgårdar. Profitability in a future cooperation. A case study of two farms. Jacob Nilsson och Niklas Rosén Självständigt arbete 10 hp Grundnivå,
Läs merSpannmålsskörd Strategier och kostnader vid varierande väderlek
JTI-rapport: Lantbruk & Industri / Agriculture & Industry, nr 403 Spannmålsskörd Strategier och kostnader vid varierande väderlek Cereal harvesting- strategies and costs under variable weather conditions
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merPM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Läs merSäkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling
Slutrapport för projekt V0533151 Säkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling 2 Bakgrund För att skapa en uthållig spannmålsproduktion i Sverige måste den vara konkurrenskraftig. Maskinkostnaderna
Läs merLönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder
Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Anders Krafft Lantmännen Anders Krafft 2004-2014 Rådgivare på VäxtRåd 2014- Regionchef Lantmännen Lantbruk Östergötland, Sörmland och
Läs merSäkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling
05-02-11 HH:02 1 (10) Säkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling Målgrupper Stora och medelstora lantbruksföretag specialiserade på växtodling, rådgivare och lärare samt studenter. Bakgrund
Läs merKalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter
Läs merFörfattare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs merSmått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Läs merTäckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER
Läs merEkonomiska fördelar vid maskinsamverkan
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för ekonomi Ekonomiska fördelar vid maskinsamverkan Economic benefits of machinery interaction Sebastian
Läs merBibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?
Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk
Läs merDet har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Läs merTeam 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga
Läs merARBETSRATIONALISERING GENOM SAMARBETE - EN FALLSTUDIE
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:17 ARBETSRATIONALISERING GENOM SAMARBETE - EN FALLSTUDIE WORK RATIONALIZATION THROUGH COOPERATION - A CASE STUDY Henrik Carlsson Handledare: Universitetsadjunkt
Läs merBibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merEkonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03
Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merSamverkan vid skörd, torkning och lagring av spannmål
nr 112 Samverkan vid skörd, torkning och lagring av spannmål sparar upp till tusen kronor per hektar Hugo Westlin Gunnar Lundin Christoffer Anderson Hans Andersson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Läs merEffektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad
hans.hedstrom@hushallningssallskapet.se Äntligen kommer det vi har väntat på länge. Grovfoderverktyget ger hjälp a beräkna fodrets kostnad när det ligger i lager. Idag har vi väldigt lite kunskap om den
Läs merFörfattare Gustafsson S. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Lönsamhetsutveckling i växtodlingen Författare Gustafsson S. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 62 Ingår i... Rapport
Läs merKalkylprojekt Totalstegkalkyler
Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och
Läs merRiskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag
Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför
Läs merManual till JTI/SLU:s kalkylator för maskinkostnader i lantbruket
Rapport Manual till JTI/SLU:s kalkylator för maskinkostnader i lantbruket Manual for the JTI/SLU s Farm Machinery Cost Calculator Version 1 Alfredo de Toro A. Marcelo Cardoso P. Johanna Olsson Institutionen
Läs merBibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling
Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt
Läs merFörfattare Nilsson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merMachinery cooperation a study of three cases
Maskinsamverkan - tre fallstudier Machinery cooperation a study of three cases Alfredo de Toro A. Håkan Rosenqvist SLU Institutionen för biometri och teknik Rapport miljö, teknik och lantbruk 2005:03 SLU
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merManual till JTI/SLU:s kalkylator för maskinkostnader i lantbruket
Rapport Manual till JTI/SLU:s kalkylator för maskinkostnader i lantbruket Manual for the JTI/SLU s Farm Machinery Cost Calculator Version 1 Alfredo de Toro A. Marcelo Cardoso P. Johanna Olsson Institutionen
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merPå spåret med fasta körspår
På spåret med fasta körspår Controlled Traffic Farming, CTF Per-Anders Algerbo Jordbrukaredag 2011 Vad är fasta körspår? CTF Controlled Traffic Farming Vad är Fasta körspår CTF (Controlled Traffic Farming)
Läs merDränering Från missväxt till tillväxt
Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten
Läs merSveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)
Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merSveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)
Bibliografiska uppgifter för Spannmålskvalitet för olika användningsområden - pasta, bröd och plast Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Johansson E. Sveriges
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merVärdet av vall i växtföljden
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merOgräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag
29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Läs merTillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merPlanering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand
Planering för bra vallfoder Cecilia Åstrand Linköping 22 nov 2013 Planering för bra vallfoder Vallmanagement Vad innebär det? Gårdsstudie Grovfoderverktyget.se Beslutsfattandets olika nivåer. Strategiskt
Läs merDieselförbrukning och andra energiinsatser
Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merLönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne
Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne Slutsatser: * Fältförsök är extremt viktiga för våra företags lönsamhet * Fältförsöksverksamheten minskar och är vid en farligt låg nivå
Läs merOväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Läs merFörfattare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merJos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merArbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018
1(7) 2018-02-16 Statistikenheten Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018 Jordbruksverket är en av de statistikansvariga myndigheterna i Sverige. Det innebär att vi tar fram officiell statistik
Läs merEkonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merKalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix
Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merEtableringsstrategier för spannmål
Etableringsstrategier för spannmål en studie av investeringsbeslut i maskinsystem Nils Olsson SLU, Department of Economics Thesis No 554 Degree Thesis in Economics Uppsala, 2009 (Version -final) D-level,
Läs merBibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen
Läs merFörkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda
Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda 18.1.2017 Förkalkyl inför 2017 - I dessa kalkyler används 40 % växttäcke som tilläggsåtgärd i miljöersättningen - Priset är i huvudsak Avenas terminspris
Läs merMiljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 18 juni 2018 Uppföljningen har gjorts
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden
2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Lantbruk Maskinförare Sida: 1 av 6 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merSkördestatistik med fältobservationer under tre decennier
Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier Martin Ribe SCB Surveyföreningens årskonferens på Alnarp Mars 2012 Svensk skördestatistik genom tiderna 1799 1960 ca 1960 1994 ca 1995 2004 2005
Läs merEtableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning
Läs merBibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?
Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt
Läs merKURS I GROVFODERVERKTYGET
KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...
Läs merVarför sjunker spannmålsskördarna?
Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com
Läs mer1 Historisk jordbruksstatistik
1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes
Läs merPolicy Brief Nummer 2018:2
Policy Brief Nummer 2018:2 Ojämlikhet och fattigdom i svenskt jordbruk Ojämlikhet i inkomster och antalet som faller under fattigdomsgränsen i befolkningen som helhet har ökat i flera västländer, inklusive
Läs merJORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem
JORDBEARBETNING ssystem Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland sfrågor har redan från starten av de regionala försöken rönt ett stort intresse i försökskommittén och bland lantbrukarna.
Läs merNoggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...
Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs mer1 Historisk jordbruksstatistik
41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes till digital form. I detta avsnitt presenteras en del
Läs merProduktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök
Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden
Läs merBibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver?
Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver? Författare Svensson H. Utgivningsår 8 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merPolicy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen
Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd
Läs merMaskiner och metoder i vallodling
JTI-rapport Lantbruk & Industri 377 Maskiner och metoder i vallodling Resultat av en enkät till mjölkproducenter Ola Pettersson Martin Sundberg Hugo Westlin JTI-rapport Lantbruk & Industri 377 Maskiner
Läs merEn stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha 1 stödrätt.
2017-07-18 Stödrätter 2017 En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. Stödrätterna gäller för all
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merManual till JTI/SLU:s Kalkylprogram för maskinkostnader i Excel
Rapport Manual till JTI/SLU:s Kalkylprogram för maskinkostnader i Excel Manual for the JTI/SLU s Farm Machinery Cost Estimator in Excel Version 1 Marcelo Cardoso P. Johanna Olsson Alfredo de Toro A. Institutionen
Läs merJordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik
Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges
Läs merkadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs mer