Skördeteknik för hampa till energi och fiber
|
|
- Bo Sundström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 eteknik för hampa till energi och fiber Varför hampa? Hampa som energigröda snabb tillväxt, hög avkastning av biomassa multi-funktionell användning alla användningar är inte lönsama Hampa i Sverige ~600 ha - årlig tillväxt ~ ha odling för lokal marknad (som briketter, pellets) Fiber Papper Textilier Möbler Bildelar Isoleringsmaterial Energi Briketter/pellets Bal till värmeverk Biogas Etanol Syntesgas Thomas Prade, Sven-Erik Svensson, Jan Erik Mattsson it t (SLU), Alnarp Workshop Odling och skörd av industrihampa Partnerskap Alnarp Alnarp, 13 Mars 2008 Vedämne Byggnadsmaterial Strö till djur Olja Mat Kosmetikprodukter Hampa till fastbränsle Exakthack med majsbord 10-15% 15% H 2 O 7-12 t TS/ha Lagring Produkt A) Exakthack med majsbord Lös hackelse till förädling på gården Briketter, pellets Värme & el
2 Exakthack med majsbord Exakthack med majsbord inga modifieringar hög skördekapacitet små skördeförluster lagring i slang möjligt Bild: Stina Jonsson ingen nersmutsning Hampa till fastbränsle Slå och pressa 3-stegs-skörd Slåtterbalk lk + strängläggare + balpress A) Exakthack med majsbord Lagring Lös hackelse till förädling på gården Produkt Briketter, pellets B) Slå och pressa Bal till kraftvärmeverk 10-15% 15% H 2 O 7-12 t TS/ha? Värme & el inga modifieringar (dubbelkniv) hög skördekapacitet hög maskininsats större förluster nersmutsning olika slags pressar användbara
3 Slå och pressa 2-stegs-skörd Rapshuggare + balpress Slå och pressa 2-stegs-skörd Rapshuggare + balpress modifieringar krävs låg skördekapacitet stora förluster (30-50%) olika slags pressar användbara långhalm Slå och pressa 2-stegs-skörd Modifierad d exakthack k + balpress Slå och pressa 2-stegs-skörd Modifierad d exakthack k + balpress omfattande modifieringar - reducerat antal knivar i trumman - modifierad trumbotten fungerar i grön hampa (HempFlax) hög skördekapacitet (i grön hampa) olika slags pressar användbara förluster vid vårskörd? (testas våren 2008)
4 Självgående balpress Självgående balpress Förändrad inmatning krävs Utflyttat lager för att hantera hampafiber Självgående balpress Traktorkombination k ti av majsbord och press omfattande ombyggnation (speciellt för hampa) - kraftöverförning till majsbord - inmatningskanal i låg skördekapacitet låg baldensitet föråldrad d pressteknik k mindre förluster fungerar i elefantgräs (och ev. i rörflen)
5 Traktorkombination k ti av majsbord och press Hampa till biogas / cellulosa-etanol omfattande ombyggnation - kraftöverföring majsbord - transportband hög skördekapacitet??? alla slags pressar användbara mindre förluster fungerar i elefantgräs ~70% H 2 O t TS/ha Lagring Produkt Standard exakthack med majsbord Standard exakthack med majsbord Ensilage (tub, bal) eller direkt användning Direkt användning (ingen lagring) Biogas Etanol Fordonsbä bränsle, värme & el Exakthack med majsbord 1-stegs-skörd Exakthack med majsbord 1-stegs-skörd
6 Exakthack med majsbord 1-stegs-skörd Hampa till fiber och vedämne ingen ombyggnation hög skördekapacitet inga skördeproblem låg densitet?? olika lagringsmöjligheter som biogassubstrat (plansilo, tub, bal) ~70% H 2 O t TS/ha Hantering Produkt A) Slå + korta ner + vänd + pressa Bal Problem att få hampan torr? Fiber + skävor Fiber + strö, byggnadsmaterial, drivmedel, etc Modifierad d exakthack k + vändning + pressning 3-4 slåtterbalkar lk + strängläggning + pressning HempFlax-System Bilder: Bilder:
7 3-4 slåtterbalkar lk + strängläggning + pressning 3-4-nivås-knivtrumma i + strängläggning + pressning Blücher 02 Blücher 04 Bilder: avskärningsnivåer i + strängläggning + pressning Hampa till fiber och vedämne hög skördekapacitet hög maskininsats krav på daggrötning??? förluster?? nersmutsning?? ~70% H 2 O t TS/ha Hantering Produkt A) Slå + korta ner + vänd + pressa Bal Problem att få hampan torr? Standard exakthack B) Slå med + separera Lös fiber / skävor majsbord Fiber + skävor Fiber + skävor Fiber + strö, byggnadsmaterial, drivmedel, etc
8 Fiberseparering i fält 1-stegs-skörd Fiberseparering i fält 1-stegs-skörd Bilder: Bilder: Vision om maskinkonceptet dock ej verifierad Höstskördad fiber av hög kvalitet Skävor till produktion av biogas, etanol, fastbränsle, strö byggnadsmaterial, etc? Vad vi jobbar med Tack! Värdering av olika system för biomassaproduktion Tekniska krav Ekonomi Energi- och miljöbalanser Olika koncept för ekonomisk förbättring Minimerad användning av maskiner vid produktion av biomassa Ersättning av mineralgödsel med näringsrika urbana restprodukter Möjligheter till en kombinerad användning av fiber och energi från hampa Thomas Prade thomas.prade@ltj.slu.se slu se Tel Filmer tillgängliga på
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av
Läs merTEKNIK FÖR VÅRSKÖRD AV HAMPA TILL STRÅBRÄNSLE
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet TEKNIK FÖR VÅRSKÖRD AV HAMPA TILL STRÅBRÄNSLE TECHNOLOGY FOR SPRING HARVESTING OF HEMP FOR STRAW FUEL Johannes Nilsson Mattias Olsson Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merSommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Läs merHöstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.
Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;
Läs merBOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
Läs merDelrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering
Delrapport 4. Bioenergigårdar Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Projektledare: Håkan Örberg Juni 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans
Läs merSyfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.
Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.
Läs merBaljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Läs merUtvärdering av metoder för vårskörd av stråbränslen
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Utvärdering av metoder för vårskörd av stråbränslen Evaluation of methods for spring harvest of straw fuels Partnerskap Alnarp Sven-Erik Svensson, Thomas Prade Fredrik
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merHampberedning med tornadoteknik Peter Norberg Högskolan i Gävle
Hampberedning med tornadoteknik Peter Norberg Högskolan i Gävle Dokumentation till seminarium om Fiberberedning av hampa, Laholm, 2008-08-21 Hampberedning med tornadoteknik Projektidé Bakgrund Sedan industrihampan
Läs merSPILL VID VÅRSKÖRD AV HAMPA
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet SPILL VID VÅRSKÖRD AV HAMPA LOSSES AT SPRING HARVESTING OF HEMP Roger Sjödahl Handledare: Sven-Erik Svensson Examinator: Jan-Eric Englund Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merBiogasproduktion från vall på marginalmark
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merSlutrapport. 2010-05-15 Energinätverket Green4u Roger Olofsson och Sinikka Johansson
Slutrapport 2010-05-15 Energinätverket Green4u Roger Olofsson och Sinikka Johansson 2 INNEHÅLL 1. Bakgrund till projektet... 3 1.1 Projektets syfte och mål... 3 1.2 Metod för genomförande... 4 2 Projektredovisning...
Läs merProduktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Läs merLäglighetskostnader vid skörd av vall
Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina
Läs merUnikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor
Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,
Läs merSLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14
Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merVad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning
Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi
Läs merVallmaskinsystem. Christer Johansson
Vallmaskinsystem Christer Johansson christer.johansson@jordbruksverket.se 013-155877 Teknik, förluster och lite energiperspektiv Slåtter Strängning Skördesystem Fasta körspår Stubbhöjd! Hur ser vallen
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs merVärdet av vall i växtföljden
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap
Läs merEnergigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering
Läs merEn utlokaliserad energiproduktion
1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola
Läs merSKÖRDEMETODER AV INDUSTRIHAMPA
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:24 SKÖRDEMETODER AV INDUSTRIHAMPA HARVEST METHODS OF INDUSTRIAL HEMP Ingrid Hansson Examinator: Torsten Hörndahl Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen
Läs merSmåskalig brikettering av hampa
JTI-rapport Lantbruk & Industri 351 Småskalig brikettering av hampa Förstudie Maya Forsberg Martin Sundberg Hugo Westlin JTI-rapport Lantbruk & Industri 351 Småskalig brikettering av hampa Förstudie Maya
Läs merSkördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Varför mellangrödor? Vinter- och sommarmellangrödor i odlingssystemet: Ogräskontroll Minskat kväveläckage
Läs merRörflen som biogassubstrat
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?
Läs merPA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin
PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin 1 Drygt 80 medlemmar i Partnerskap Alnarp 3 N Produkter AB, Abetong AB, Agrico Nordic AB, Alnarp Cleanwater Technology AB, Anolytech AB, Bara Mineraler AB, BASF
Läs merFörnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet
Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få
Läs merKalkylprojekt Totalstegkalkyler
Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och
Läs merMellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp
Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor - en orienterande studie - PA-projekt 1132. Samarbete med bl.a. The Absolut Company, Nordic Beet Research, HS Skåne och Kronoslätts gård Mellangrödor
Läs merMöjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Läs merBiogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders
Biogasmajs på eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders Växjö Möte den 8-9 dec 2015 Slutsats Ett radavstånd på
Läs merEffektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder
Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merEffektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad
hans.hedstrom@hushallningssallskapet.se Äntligen kommer det vi har väntat på länge. Grovfoderverktyget ger hjälp a beräkna fodrets kostnad när det ligger i lager. Idag har vi väldigt lite kunskap om den
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merHållbar energieffektivisering av historiska trä- och stenbyggnader med hampa-kalk
Hållbar energieffektivisering av historiska trä- och stenbyggnader med hampa-kalk Nordisk Kalkforum Fredag 18 november 2016 Tekn Dr Paulien Strandberg Avd Byggnadsmaterial, Lunds Tekniska Högskola paulien.strandberg@byggtek.lth.se
Läs merJORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och
NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags
Läs merBiogasforskning vid SLU Alnarp
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasforskning vid SLU Sven-Erik Svensson, Thomas Prade, m.fl. SLU, Institutionen för biosystem och teknologi Biogasforskning vid SLU http://www.slu.se/biogas
Läs merEnergiodlare och användare tillsammans
Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget
Läs merKlosettvatten till energigrödor
Klosettvatten till energigrödor (projekt nr 36) Affärsmöjligheter kring stråbränslen (projekt nr 91) Jan Erik Mattsson Gunnar Svensson Charlott Gissén Sven-Erik Svensson Angelika Blom Thomas Prade Klosettvatten
Läs merBioEnergi Kombinatet i Härjedalen
BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merKomplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg
Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande frågeställningar redovisas i detalj: Är systemet ekonomiskt
Läs merSommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Läs merEnsileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merJordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Läs merMatsvinn. Åsa Odell, Vice ordförande LRF. Lantbrukarnas Riksförbund
Matsvinn Åsa Odell, Vice ordförande LRF Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Grisar som en del i ett kretslopp Vi odlar korn och vete som används som foder tillsammans
Läs merRegister Grupp Norm namn/insats
Register Grupp Norm namn/insats Driftsenhet Fält Gröda En driftsenhet är det samma som en kund i tidredovisningen. Speciellt om registrering skall ske på fält eller grödnivå På de fält som är angivna för
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merPlantekongres 2013, Herning Dave Servin, Partnerskap Alnarp. Framgångsrikt samarbete mellan akademi och näringsliv
Plantekongres 2013, Herning Dave Servin, Partnerskap Alnarp Framgångsrikt samarbete mellan akademi och näringsliv Henrik Stridh, rådgivare: Five years ago, scientists in Alnarp were involved with what
Läs meri samarbete med Gotlands museum, HN Byggnadsvård AB, Tom Yttergren, Nordkalk, m.fl.
Tilläggsisolering av historiska byggnader med hampa-kalk TEKN.DR. PAULIEN STRANDBERG, AVD BYGGNADSMATERIAL, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Fuktcentrums informationsdag 29 november 2018 Lund Projektgruppen Avd
Läs merFörädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll
Läs merRAPPORT. Småskalig pelleteringsanläggning för lantbruket
RAPPORT Småskalig pelleteringsanläggning för lantbruket Susanne Paulrud, IVL och Mikael Wallin, SPC B1854 Juni 2009 Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet AB Adress Box 5302 400 14 Göteborg Telefonnr
Läs merDelrapport 8. Bioenergigårdar
Delrapport 8. Bioenergigårdar Brikettering av rörflen med kolvpress. Jan 2011 Projektledare Håkan Örberg Bakgrund Transport och hantering av fasta biobränslen kan underlättas genom förädling av biobränslen
Läs merBoostra markkolen med vall och mellangrödor
Boostra markkolen med vall och mellangrödor Thomas Prade, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU, Alnarp Seminarium Kol i backen, SLU Alnarp, 2019-06-17 1. Typiska växtföljder markkolstrender 2.
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merMögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi jessica.schenck@slu.se Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Läs merBrikettering av biomassa från åkern
Briketterad rörflen, Röbäcksdalen, Umeå Brikettering av biomassa från åkern Sammanställning av svenska briketterings- och pelleteringsstudier med åkergröda som råvara. Fokusering på vad som tekniskt fungerar
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merBioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping
Område Jordbruk SLU Alnarp 2009-03-26 C Gissén, S-E Svensson Box 104, 230 53 Alnarp 040-41 50 00 Bioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping Projektbakgrund Under år
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merBogserade exakthackar. Bogserade exakthackar FCT 1060 / FCT 1260 FCT 1360 / FCT Moving agriculture ahead
Bogserade exakthackar Bogserade exakthackar FCT 1060 / FCT 1260 FCT 1360 / FCT 1460 Moving agriculture ahead Exakt hackning Varför exakthack? Växtsaften och eventuella additiv fördelas jämnt över alla
Läs merRörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur
Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur Linnéa Holmström Agronomprogrammet- Husdjur Antagen 2009 Examensarbete (Avancerad nivå) vid LTV-fakulteten, SLU Alnarp 2014 1 Resultaten Högre ströåtgång
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merAlternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator
Läs merOdla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland
Odla ditt eget strö Rörflen Karin Granström Värmland Rörflen i djurproduktionen Erfarenheter av rörflen som strö? De flesta som provat är mycket nöjda! Bl.a. i länder som: Finland Canada Skottland Wales
Läs merKONKURRENSEN OM BIORÅVARAN
KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merskogsbränsle för klimatet?
Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merEnergigrödor och gödsel - problem och möjligheter
Energigrödor och gödsel - problem och möjligheter Charlott Gissén Agrosystem SLU Alnarp Håkan Eriksson EON Gas Sverige AB Nobelvägen, Malmö Gasdagarna, oktober 2012, Trollhättan Kretslopp för urban växtnäring
Läs merTabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa
Sida 1 av 10 Ensilering innebär att foderråvaran lagras utan tillträde till syre och att sockret i grödan under denna lagring ska omvandlas till mjölksyra. Alla system för lagring och hantering av ensilage
Läs merFramtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Läs merFrån kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut
Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:
Läs merUtvecklingscentrum Uddetorp Ett utvecklingscentrum i Västra Götaland för utveckling av stråbränslen, rest- och biprodukter från jord och skog
Beskrivning av Utvecklingscentrum Uddetorp Ett utvecklingscentrum i Västra Götaland för utveckling av stråbränslen, rest- och biprodukter från jord och skog Vad vill vi uppnå med Utvecklingscentrum Uddetorp?
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merStrategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme
Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion
Läs merDU BALAR. VI BRYR OSS. BALPACKNINGSPRODUKTER
DU BALAR. VI BRYR OSS. BALPACKNINGSPRODUKTER VI BRYR OSS OM BALNINGSPRESTANDA. På New Holland, vill vi att du ska få ut det mesta av din press. Vi gör vårt jobb - tillhandahåller kvalitetsnät, -garn och
Läs merKURS I GROVFODERVERKTYGET
KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Läs merMETANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet
METANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet Biogas 2020 Metanol som en möjlig utvecklingsväg för biogas 26 oktober 2016 Per-Ove Persson Förnybara Drivmedel Förflyttning
Läs merRörflen till Strö och Biogas
Rörflen till Strö och Biogas Lycksele 12 april 2014 Sven-Erik Wiklund Energiodlarna Samlar Ca 40 lantbrukare som odlar 400 Ha rörflen i Västerbotten. Första insådd gjordes 2007. MÅL: Utnyttja befintlig
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merEnsileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merKalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps
Kalkyler för energigrödor 2018 fastbränsle, biogas, spannmål och raps 1 Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början av år 2018 och har granskats översiktligt av Jordbruksverket.
Läs mer