Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Transkript

1 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt Jessica Schenck Djurhälso- och utfodringskonferens

2 Fodertyp TS Konservering Problem Risker Ensilage Vall/gräs Majs Hela grödor Spannmål Hösilage Vall/Gräs Halm Hö % % Fermentationsprocess (anaerob) Lufttät lagring (anaerob/aerob) % Torkat (aerob) Bakterier Mögel Jäst Mögel Jäst Mögel Allergena sporer Mjölksyrabakterier Luftvägsproblem Mykotoxiner (svampgift) TS = torrsubstanshalt

3 Doktorandprojekt Screening av mögel i hösilage i Norge och Sverige Varierande storlekar av rund- och fyrkantsbalar Metoder - Synligt ytmögel - Borrprov Identifiera mögelarter Vilka produktionsfaktorer kan vi associera med mögelförekomst?

4 Provinsamling Antal gårdar 124 gårdar (2010/2011) i Sverige och 25 i Norge Antal balar 372 balar (3 balar/gård) (225) poolade öppnade (synligt ytmögel) Frågeformulär till lantbrukarna - produktionsfaktorer Plastlager, plastfärg, täthet, skördetidpunkt, lagring, vallålder, torktid, bredspridning och strängläggning m.m.

5 Provtagning Borrning I balen (8 borrhål) Sträckfilm Hål och skador under lagring/hantering Antal plastlager Baldensitet Täthet Odling Mikrobiologiska metoder I. Synligt ytmögel (och jäst) II. Små fragment från borrprov III. Spädningsserie från borrprov Karaktärisering Identifiering i mikroskop och med sekvensering (DNA)

6

7 asfd Penicillium spp. Aspergillus spp. Arthrinium spp.

8 Penicillium roqueforti Photos: Jessica Schenck

9 Aspergillus fumigatus Photos: Jessica Schenck

10 Faktorer Typ av bal (N=124) Andel gårdar Faktorer Förtorkning (N=115) Andel gårdar Stora rundbalar 65 % Bredspridning 55 % Medel & stora fyrkant 22 % Strängläggning 45 % Övriga 13 % Utfodras till Antal lager plast (N=123) Häst 65 % 8 47 % Nötkreatur 43 % >14 16 % Får 4 % 6 15 % Get 2 % 12 9 % Vallålder Förtorkningstid (N=114) 1 år 18 % 1 dag 22 % 2 år 16 % 2 dagar 39 % 3 år 26 % 3 dagar 39 % 5 år 40 %

11 Mögelförekomst Metod I (synligt ytmögel) 52 % av gårdarna. 16 mögelarter som t.ex. Penicillium roquefort, Arthrinium spp., Aspergillus fumigatus och Fusarium poae. Metod II (direktutlägg från borrprov) 79 % av gårdarna. 46 arter varav Arthrinium spp (58 gårdar) var vanligast. Metod III (spädningsserie från borrprov) 56 % av gårdarna 25 arter varav P. roqueforti (35 gårdar) var vanligast Kemisk analys TS-halt: 627 g kg -1 (min = 300, max = 800) Mjölksyrahalt: 14 g kg -1 (min = 2, max = 75) Etanolhalt: 7 g kg -1 (min = 2, max = 42) ph: 5,3 g kg -1 (min = 4,2, max = 6,1)

12 Metod Variabel Risk för mögelförekomst Synligt ytmögel (Metod I) Täthet TS-halt ph Strängläggning Låg täthet Hög TS-halt Högt ph Gav ökad risk i jämförelse med bredspridning Direktutlägg av strån från borrprov (Metod II) TS-halt Skördenummer Hög TS-halt Senare skörd Spädningsserie av borrprov (Metod III) Skördenummer TS-halt Antal lager plast Senare skörd Hög TS-halt Mindre än 9 lager plast

13 Förebygga tillväxt av mögel i hösilage Balarnas täthet har betydelse. Viktigt att undvika skador i plasten under hanteringen. Undvika alltför höga ts-halter. Torrare bal är även mindre kompakt (tät). Fermentationsprocess kan vara viktig för att undvika mögel Antal lager plast påverkar (mer än 8 lager gav mindre mögel) Skördetidpunkten (tidigare skörd gav mindre mögelförekomst)

14 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV) Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi (MYKOPAT) Tack till Kollegor Martin O Brien (Gästforskare, SLU) Astrid Johansen (Forskare, Bioforsk) IngeBorg Bjoernstad Jensen (MSc student, Bioforsk) Ida-Maria Blåhed (MSc student, SLU) Anne-Christine Månsson (MSc student, SLU) Handledare Cecilia Müller, HUV Rolf Spörndly, HUV Dan Funck Jensen, MYKOPAT Annika Djurle, MYKOPAT