Hur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete."

Transkript

1 Hur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete.

2 Utfodringens inverkan på prestation och hälsa hos hästar JAN ERIK LINDBERG De flesta hästar som svettas mycket har saltbrist. Ge hästen salt i maten istället för en saltsten! Hästar med stort energibehov kan få betfiber istället för en del av havregivan. Detta är två exempel på resultat av forskning om hästars konsumtion av foder och salt. Foderstatens sammansättning och utnyttjande Grovtarmen har en central funktion hos hästar. Hästen är en grovtarmsjäsare, anpassad för att leva på gräs. I naturligt tillstånd intas födan under kortare eller längre perioder, avbrutna av korta uppehåll, under hela dygnet. Därför har matsmältningsapparaten utvecklats för att hantera ett kontinuerligt tillflöde av föda. Gräs är rikt på växtfiber och måste förjäsas mikrobiellt för att den energi som finns potentiellt tillgänglig i materialet skall kunna utnyttjas. Den mikrobiella jäsningen sker i grovtarmen som är mycket välutvecklad. Vid jäsningen av fiber i grovtarmen bildas kortkedjiga fettsyror och gaser. Den betande hästen, liksom den stallutfodrade hästen, täcker större delen av sitt energibehov genom att omsätta kortkedjiga fettsyror. Hästen har en begränsad förmåga att enzymatiskt, i sin tunntarm, bryta ner stora portioner av den stärkelse som finns i spannmål (t ex havre, korn, vete och majs). Detta medför ökad risk för störningar av matsmältningen om man utfodrar med stora givor kraftfoder, eftersom osmält stärkelse passerar från tunntarmen till grovtarmen och där kan förorsaka en alltför snabb och okontrollerad jäsning. Hästens förmåga att konsumera vallfoder (bete, hö, ensilage) är begränsad, speciellt om detta har ett lågt näringsinnehåll. Detta innebär att det finns en övre gräns för hur stor del av det dagliga energiintaget som kan utgöras av vallfoder. Foderstater till hästar med ett stort energibehov (t ex vid hög fysisk aktivitet, mjölkproduktion eller tillväxt) måste därför kompletteras med andra fodermedel för att energiintaget skall motsvara behovet. Som exempel kan nämnas att för ett digivande sto eller en mycket hårt arbetande häst är energibehovet drygt det dubbla jämfört med behovet för underhåll. Av tradition används spannmål, främst havre, för att komplettera foderstaten. Som diskuterats ovan ökar stora mängder spannmål

3 risken för störningar av matsmältningen, men kan också negativt påverka ämnesomsättningen samt öka risken för att hästen skall utveckla beteendestörningar. Dessa risker ökar ytterligare om foderstaten samtidigt innehåller för liten mängd vallfoder eller halm. Betfiber är ett alternativ till havre vid utfodring av högpresterande hästar. Ett sätt att minska risken för störningar av såväl matsmältning som ämnesomsättning hos högpresterande hästar som utfodras med stora mängder kraftfoder är att ersätta en del av spannmålsdelen med andra fodermedel. Våra studier har visat att betfiber har ett energivärde som är jämförbart med havre och kan användas för att ersätta havre i foderstater till högpresterande hästar. Hos hästar där havre delvis ersatts med betfiber i kraftfodret uppmättes ett lägre innehåll av mjölksyra i plasma och i muskel efter arbete jämfört med de som utfodrats med havre. Våra studier visar också att muskulaturen innehöll mer glykogen efter arbete när havre delvis ersatts med betfiber i kraftfodret. Sammantaget tyder detta på att betfiber kan användas för att ersätta havre i kraftfodret till högpresterande hästar utan risk för en försämrad prestation. Detta borde vara särskilt gynnsamt vid t ex distansritt eftersom mer glykogen finns tillgängligt i muskulaturen och kan innebära att det tar längre tid innan hästen blir trött. Utfodringsfrekvens. Genom att tilldela kraftfodret i flera mindre portioner per dag kan man minska risken för störningar av matsmältning hos högpresterande hästar som utfodras med stora mängder spannmålsbaserat kraftfoder. Tidigare studier har också visat att blodvolymen minskar i samband med utfodring hos ponnyer som utfodras ett fåtal gånger per dag. En minskad blodvolym kan negativt påverka hästens prestationsförmåga. Våra studier har visat att blodvolymen förblir tämligen opåverkad hos travhästar som tränas hårt och äter mycket foder, även om de bara får foder två gånger per dygn. Inte heller näringsutnyttjandet eller mjölksyrahalten i blodet efter arbete påverkades av ett ökat antal utfodringar per dygn (6 gånger jämfört med 2 gånger). Däremot uppvisade hästar som utfodrades 6 gånger per dygn en mindre variation under dygnet av blodsocker och insulin i plasma. Dessutom uppvisade de hästar som utfodrades 6 gånger per dygn i genomsnitt per dygn en högre blodsocker- och insulinnivå i plasma jämfört med de som utfodrades 2 gånger per dygn. Det noterades också att när hästarna fick foder 2 gånger per dag var det många som var sura/griniga i samband med utfodringen. Foderhygien Mykotoxiner i foder. Ett ur näringssynpunkt perfekt foder är oanvändbart om det inte har en god hygienisk kvalitet och är fritt från substanser, som är skadliga för hästen. Foder av hygieniskt tveksam kvalitet orsakar störningar och medför årligen stora kostnader i form av veterinärbehandling och av nedsatt prestation. Djur som äter mögligt foder kan bli akut sjuka eller uppvisa ospecifika kliniska symptom som t ex fodervägran, diarré och minskad tillväxt. Det finns också risk för olika följdsjukdomar vid en exponering för mögligt foder på grund av ett nedsatt immunförsvar. En vanlig orsak till att foders användbarhet begränsas är att det skadas under skörd och lagring med tillväxt av mögel och svampar som följd. De sporer som då bildas orsakar luftvägslidande hos ett stort antal hästar varje år. Dessutom kan sporer under vissa förutsättningar bilda olika typer av gifter, s k mykotoxiner, som kan påverka djurets hälsostatus. Totalt finns flera hundra mykotoxiner beskrivna, men av dessa påträffas endast ett 20-tal i foder producerat i Skandinavien. Mykotoxiner förknippas ofta med lagerskador (s k lagerflora), men kan också bildas i grödan redan ute på fältet (s k fältflora). Mögelsläktet Fusarium ingår i fältfloran och bildar de fyra vanligaste mykotoxinerna i svenskt spannmål: deoxynivalenol, nivalenol, HT-2-toxin och

4 Mjölksyrahalten i blodet efter arbete påverkades inte av hur ofta hästarna utfodrades men många hästar blev griniga när de utfodrades bara två gånger per dag. T-2-toxin. Ett samlingsnamn för mykotoxiner bildade av Fusarium är trichotecener. Havre innehåller ofta höga halter av mykotoxiner. Havre är det av våra spannmålsslag som i störst utsträckning drabbas av fältmögelangrepp och kan därför innehålla höga halter av olika mykotoxiner. Detta medför att hästar, vars kraftfoder till stor del baseras på havre, kan utsättas för stor belastning genom konsumtion av hygieniskt undermåligt kraftfoder. I en studie som genomförts i fält under 1997 var trichotecener vanligt förekommande i havre som samlats in i häststallar. Högst frekvens uppvisade deoxynivalenol (86 % positiva prov) följt av nivalenol (60 % prov positiva) och HT-2-toxin (27 % positiva prov), medan T-2-toxin inte förekom i några prov. Generellt var halterna av trichotecener låga till måttliga. I problemstallen förekom hälsostörningar i form av magstörningar, nedsatt allmäntillstånd och/eller prestationsförmåga, ätstörningar, hudproblem och luftvägsproblem. Det var dock inte möjligt att finna några samband mellan innehållet av trichotecener i havre och uppgivna hälsostörningar hos hästarna.

5 Detta kan troligen förklaras av de låga till måttliga halterna av trichotecener och svamp i utfodrade fodermedel. Snabb metodik för screening av foderhygienisk status. Vi har utvecklat en celltoxisk metodik som uppvisar stor potential att kunna användas för generell screening av foderhygienisk status. Den celltoxiska metodiken uppfyller flera viktiga kriterier för hygienisk värdering av spannmål. Metoden är snabb, känslig, generell (flera olika toxiner kan detekteras) samt enkel att tillämpa. Prover som samlats in i olika häststallar har analyserats med den celltoxiska metodiken och resultaten visar att celltoxiciteten hos proverna stämde väl överens med de resultat som man fick vid gaskromatografisk analys av trichotecener i samma prover. Salt behövs för att ersätta förluster med svett Svett och saltförluster. Gemensamt för alla hästar som skall vara snabba eller uthålliga är att de måste tränas hårt året runt. Vid fysiskt arbete måste hästen svettas för att förhindra att den värme som bildas vid muskelarbete höjer kroppstemperaturen för mycket. En alltför stor förhöjning kan leda till skador på kroppens vävnader. Det är endast den svett som verkligen avdunstar från huden som bidrar till att kyla hästen. Svett som rinner av ger ingen kylning utan innebär endast en förlust av vatten och salter. Hur stora svett- och saltförlusterna blir beror, förutom på arbetets intensitet och varaktighet, på klimatet. Detta innebär att förlusterna efter ett arbete under en varm dag sommartid kan vara dubbelt så stora som under vintern. Beroende på omständigheterna kan en häst kan förlora liter svett i timmen under fysiskt arbete. Vid studier på travhästar uppmättes förluster på ca 8 l vätska och 75 g koksalt (NaCl) vid ett simulerat travlopp på rullmatta i en omgivningstemperatur på 20 C. När de sedan sprang i en omgivningstemperatur på 35 C ökade vätske- och saltförlusten med 45 %. Detta innebär att man måste öka hästarnas saltgiva med ca 50 % under riktigt varma sommardagar. Många högpresterande hästar klarar inte att tillgodose sitt saltbehov genom att bara slicka på en saltsten. Tilldelning av salt. Det vanligaste sättet att ge hästar salt är via saltsten. Detta kan dock inte rekommenderas till hårt arbetande hästar eftersom många individer inte tycks klara av att inta så mycket salt som de behöver från en saltsten. Ett bättre och säkrare alternativ för att få i hästen det salt den behöver är att ge salt direkt i fodret. Vi har mätt det frivilliga saltintaget hos travhästar i hård träning genom att väga deras saltsten varje dag i sammanlagt 50 dagar. Studien visade att det frivilliga saltintaget var mycket lågt och att flera av hästarna levde med en större eller mindre saltbrist. Hos 75 % av hästarna täckte det frivilliga saltintaget inte ens deras beräknade underhållsbehov, d v s de förluster som de dagligen gör med urin och träck. Dessa hästar hade också höga nivåer av det natriumsparande hormonet aldosteron. Kroppen kan försöka kompensera för en saltfattig diet genom att ta natrium från skelett

6 och muskulatur. Vilka konsekvenser den typen av reglering får för hästen i ett längre perspektiv vet man inte. Den här studien visar dock att en saltsten inte är det bästa sättet att erbjuda salt till hårt arbetande hästar. I de studier som genomförts har det visat sig att travhästar som tilldelats salt i fodret (40 g per dag), motsvarande ca 1,4 gånger deras underhållsbehov (ca 25 g salt för en 500-kg häst), återhämtade sig bra efter normalt arbete. Det tog dock några dagar innan kroppens saltbalans var fullt återställd efter utfört arbete. Detta innebär att om man vill använda denna strategi vid tilldelning av salt är det viktigt att hästen inte ansträngs innan den åter är i positiv saltbalans. Det kan vara acceptabelt att kompensera för en saltförlust under flera dagar om hästarna inte tränas eller tävlas under dessa dagar. Skall hästarna däremot tävla kort efter en stor svettförlust måste den ersättas samma dag, så att hästen är i positiv saltbalans inför tävlingen. Det snabbaste sättet att återhämta en salt- och vätskeförlust har i våra studier visat sig vara intag av en s k fysiologisk koksaltlösning. Denna innehåller 9 gram salt per liter vatten vilket motsvarar blodplasmans saltkoncentration. Hästar påverkas inte negativt av höga kaliumintag I tidigare studier på ponnyhästar har man sett att dessa inte klarar av att utsöndra allt kalium om kaliumintaget med fodret är något högre än normalt. Vi har visat att detta inte gäller för travhästar, utan att dessa snabbt utsöndrade allt överflödigt kalium med urinen. Ett ökat kaliumintag visade sig inte heller vara till någon fördel i samband med arbete eftersom återhämtningen tog lika lång tid med ett normal-högt såväl som ett extra högt intag. LÄSA MER von Horn H. Trichotecener i hästfoder förekomst och betydelse för hälsostörningar. Examensarbete 103. Uppsala, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, Jansson A. Sodium and potassium regulation special reference to the athletic horse. Doktorsavhandling, SLU. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Agraria, Jansson, A, Rytthammar Å, Lindberg J E & Dahlborn K. Voluntary salt (NaCl) intake in Standardbred horses. Pferdeheilkunde 1996, 12 (4), Palmgren Karlsson C. Nutrient utilization in horses Effect of oats replacement on ration digestibility and metabolic parameters. Doktorsavhandling, SLU. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Agraria, Rytthammar Å. Utfodringsfrekvensens betydelse för fodrets smältbarhet och några plasmavariabler hos arbetande hästar. Examensarbete 130. Uppsala, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, 2000.

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.

Läs mer

Fördjupningsarbete under tränarkursen Steg 3 våren Av: Maria Nilsson

Fördjupningsarbete under tränarkursen Steg 3 våren Av: Maria Nilsson Fördjupningsarbete under tränarkursen Steg 3 våren 2004 Av: Maria Nilsson Innehåll: 1. Inledning 2. Fakta 3. Intervjuer 4. Sammanfattning 1. Inledning Elektrolyter Ett ämne som kan bli hur stort som helst

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

HIPPOS. Framgång föder framgång

HIPPOS. Framgång föder framgång HIPPOS Framgång föder framgång AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett högkvalitativt

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten År de Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012 Vad händer om hästen får natriumbrist och vilka negativa

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor 2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald

Läs mer

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Foder UTFODRING AV HÄSTEN Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att

Läs mer

HIPPOS. Framgång föder framgång

HIPPOS. Framgång föder framgång HIPPOS Fraån föder fraån AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor fraån och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett hökvalitativt foderoch

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

SLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer?

SLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer? SLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer? Docent Anna Jansson* och professor Clarence Kvart**, *Inst för husdjurens

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Fodertillsatser. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010

Fodertillsatser. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 Fodertillsatser Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 VÄRT ATT LÄGGA PÅ MINNET 2 BAKGRUND.2 SYROR.. 2 OORGANISKA SYROR... 3 ORGANISKA SYROR.. 3 SYRASALTER.. 3 AROMÄMNEN

Läs mer

Skapa bättre prestationer

Skapa bättre prestationer Skapa bättre prestationer Undvik fodring med krubbfoder mindre än 5 timmar före start. Ska du rida först på dagen, så hoppa över morgonfodring. 1-2 kg hö innan 2 timmar före start hjälper till att hålla

Läs mer

Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder ,

Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder , Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp 2006-03-29 Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder 018-674225, ursula.bjerselius@sva.se Foderrelaterade djurhälsostörningar Mykotoxikos Mykotoxiner

Läs mer

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Optimera djurhälsa och mjölkmängd Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG Energipasta SPORT X Vätskebalans Aptus PROSPORT DOG Produktbeskrivning Aptus Pro Sport är en koncentrerad energipasta anpassad för tillfällen när hunden arbetar

Läs mer

Vätska, svettning och hudavlagringar

Vätska, svettning och hudavlagringar Vätska, svettning och hudavlagringar Hur mycket vätska behöver vi på en dag? Varför ska man duscha efter en idrottslektion? Vilken funktion har svetten för människorna? Byter vi människor hud precis som

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Slutrapport från projektet 0447016 Utfodring för hälsa och prestation

Slutrapport från projektet 0447016 Utfodring för hälsa och prestation Slutrapport från projektet 0447016 Utfodring för hälsa och prestation Bakgrund Trav-, galopp-, fälttävlan och distansritthästar, men också högdräktiga, digivande och växande hästar har ett högt närings-

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori: TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Överutfodring med protein. L.

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Överutfodring med protein. L. Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Överutfodring med protein L.Ploug Elkjær Strömsholm HANDLEDARE:

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, torsten.eriksson@slu.se Torsten Eriksson är forskare på

Läs mer

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne

Läs mer

Hästar och foderstater

Hästar och foderstater Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder.

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag

Läs mer

Muskulaturens egenskaper vad händer vid arbete, träning och med ålder?

Muskulaturens egenskaper vad händer vid arbete, träning och med ålder? Muskulaturens egenskaper vad händer vid arbete, träning och med ålder? BIRGITTA ESSÉN-GUSTAVSSON Med hjälp av muskelbiopsier har man kunnat studera hur hästens muskler ser ut och fungerar. Studierna visar

Läs mer

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod

Läs mer

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier ATT förstå din hunds fodermedelsallergier vad är fodermedels- Allergier? Precis som hos människor föds vissa hundar mer känsliga än andra och kan därför också drabbas av allergier. Även om nysningar och

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar Fång Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är fång? Fång är en inflammation i lammellagret i hästens hovar. Lamellagret är fästet mellan hovkapseln och hovbenet. Inflammationen gör så att hästen får mycket

Läs mer

KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC

KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC SAKEN I KORTHET! Även om mycket få besättningar ännu kan hävda att de aldrig haft en ko med kalvningsförlamning, så är det en sjukdom som minskat i förekomst de

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Leif Göransson

Leif Göransson Leif Göransson goranssonleif@telia.com leif.goransson@slu.se Diversearbetare i grisfoderbranschen SLU Djuren behöver protein för sitt kroppsunderhåll och sin produktion Behovet av såväl mängd som kvalitet

Läs mer

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning Koldioxid Ammoniak Ammoniak Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

sto, föl och den växande unghästen

sto, föl och den växande unghästen Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för

Läs mer

Tillskott som hjälper din häst att må bra. Nyheter!

Tillskott som hjälper din häst att må bra. Nyheter! Tillskott som hjälper din häst att må bra Nyheter! VÅRA FÄRSKASTE NYHETER! STRESS RELIEF Ett väl sammansatt tillskott med tryptofan, magnesium, B-vitaminer och aminosyror som kan balansera hästens temperament

Läs mer

"Skillnader i hästens prestation och välbefinnande när den får energi från stärkelse, socker eller fett."

Skillnader i hästens prestation och välbefinnande när den får energi från stärkelse, socker eller fett. "Skillnader i hästens prestation och välbefinnande när den får energi från stärkelse, socker eller fett." Differences in performance and well-being of the horse when gaining energy from starch, sugar or

Läs mer

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006 Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 00-00 utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande

Läs mer

Innehållsförteckning RÄTT FODERSTAT TILL ALLA HÄSTAR - SID. 54 HÄSTEN EN GROVFODER- OMVANDLARE - SID. 2

Innehållsförteckning RÄTT FODERSTAT TILL ALLA HÄSTAR - SID. 54 HÄSTEN EN GROVFODER- OMVANDLARE - SID. 2 Innehållsförteckning HÄSTEN EN GROVFODER- OMVANDLARE - SID. 2 Munhålan första anhalten - sid. 4 Foderstrupen känsligt organ - sid. 6 Magsäcken station på vägen - sid. 7 Tunntarmen snabb energi - sid. 9

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. Öka din förtjänst Planera och delbetala HP-Massa i Plansilo HP-Massa i Hårdpack HP-Massa i Rundbalar Forskningsrapport Sid. 2-3 4 5-9 10-11 12-13 14-15

Läs mer

En ovanlig s p o rt d ry c k

En ovanlig s p o rt d ry c k En ovanlig s p o rt d ry c k En som har effekt K A N O T Markant skillnad! T E N N I S Koncentration och tempo på hög nivå. T R I A T H L O N Fulltankad med Vitargo. Först inom extremt fysiskt och psykiskt

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren Primo mjölknäring Primo Kasvatus -foder Mineraler för köttnöt Komponenter för blandfoder till köttnöt En bra tillväxtstart för kalven ger resultat

Läs mer

NG FÅ EMS N U T R I T I O N C O N C E P T S

NG FÅ EMS N U T R I T I O N C O N C E P T S FÅNG EMS NUTRITION CONCEPTS - Att det finns flera orsaker till att hästen får fång? - Akut överfodring med stärkelse eller protein kan resultera i en feljäsning i grovtarmen med fång som följd. - Långvarig

Läs mer

Drick rätt före, under och efter träning!

Drick rätt före, under och efter träning! Drick rätt före, under och efter träning! Vätska har en enorm betydelse för prestationen och för andra funktioner i kroppen. Det råder många myter om hur man skall dricka för att prestera så bra som möjligt.

Läs mer

Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom www.emmalindblom.com

Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom www.emmalindblom.com Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet Emma Lindblom www.emmalindblom.com Vem jag är! Bachleor & Master: Exercise Science Post bacc: Nutrtition Certified Sport Dietitian Registered Dietitian Leg.

Läs mer

FODER i ekologisk produktion

FODER i ekologisk produktion FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,

Läs mer

Nutrina Användarhandledning

Nutrina Användarhandledning Nutrina Användarhandledning 1 Innehåll Nutrina - Användarhandledning... 3 Din häst är lyckligt lottad... 3 Inloggning... 3 Varför ska jag beräkna en foderstat till min häst?... 3 Hur beräknar jag en foderstat

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III. Ryttarmärke III

Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III. Ryttarmärke III Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III Ryttarmärke III Innehåll Sida Krav Ryttarmärke III (Rött) 2 Tränsens olika delar 3 Olika typer av Nosgrimmor 4 Sadelns olika delar 5 Hästens olika kroppsdelar,

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. FÖRORD sid 2. REFERAT sid 2. INLEDNING sid 2. LITTERATURÖVERSIKT sid 2 Havre sid 2 Beteende ättider sid 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. FÖRORD sid 2. REFERAT sid 2. INLEDNING sid 2. LITTERATURÖVERSIKT sid 2 Havre sid 2 Beteende ättider sid 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD sid 2 REFERAT sid 2 INLEDNING sid 2 LITTERATURÖVERSIKT sid 2 Havre sid 2 Beteende ättider sid 4 EGEN UNDERSÖKNING sid 4 MATERIAL OCH METODER sid 4 sid 4 Djur sid 4 Material

Läs mer

Ge din häst mer livsglädje

Ge din häst mer livsglädje Ge din häst mer livsglädje Det bästa från naturen Hästar med en hälsosam och ett starkt immunförsvar har sällan hälsosamma problem. Hästar i naturen äter ofta upp mot 60 olika växter varje dag och rör

Läs mer

Välkommen ljuvliga höst!

Välkommen ljuvliga höst! Välkommen ljuvliga höst! På med strumpor och skor, hösten är här! Och det är väl dags nu kan man tycka även om årets sommar är värd att minnas. Hösten är en vanlig tid för förändring för många men det

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur

Läs mer

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på... Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion

Läs mer

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett

Läs mer

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Magsår hos häst.

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Magsår hos häst. Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2014 Magsår hos häst -Hur ofta förekommer och hur ska magsår förebyggas?

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer