När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:"

Transkript

1 Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne Gottlieb-Vedis intressanta utredning om tryckvagnsträning, här nedan. Artikeln är från 1990 men är högaktuell fortfarande eller kanske man också kan säga att Marianne var "före sin tid". Jag har under 1999/2000 haft förmånen att lyssna på flera föreläsare av rang under kursen "Träning för hälsa och hållbarhet" vid SLU, däribland Marianne Gottlieb-Vedi. Jag bjuder nedan på "urklipp" ur kursen. Notera slutsatsen i Marianne Gottlieb-Vedis utredning att man når samma resultat ett halvår snabbare med drögträning jämfört med konventionell träning (långsamkörning och traditionella snabbjobb)! Artikeln finns att läsa i sen helhet längre ned på denna sida. Tryckvagnsträning med förstånd tränar allt hos hästen med lägre skaderisk då man undviker hög fart. Använd dock pulsmätare om du belastar hästen i trav, så att du inte kör för hårt, man lurar sig lätt då tempot inte är högt. Travhästen behöver också utöva sportspecifik träning då och då som komplement till styrketräningen. Det vill säga göra det den förväntas kunna nämligen trava fort! När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: TYP I långsamma fibrer, rekryteras i första hand & vid lättare muskelarbeten påverkas mkt lite av träning. "Finns alltid med". 1 / 9

2 TYP IIA snabba uthålliga fibrer, rekryteras i andra hand, vid längre arbeten och högre intensitet. Påverkas av träning. TYP IIB snabba fibrer med sämre uthållighet, rekryteras i sista hand, bildar mjölksyra. Påverkas av träning. Man vill med träning förvandla mjölksyrabildande typ IIB-fibrer till uthålliga typ IIA-fibrer. Hästen föds med en viss fördelning av muskelfibrer, det är en genväg till framgång att födas med fler typ IIA än typ IIB! Vill man provocera kanske man ska föreslå muskelbiopsi på unghästar innan köp? (B. Essén-Gustavsson/M.Gottlieb-Vedi ) En bra häst rekryterar alla fibrer och använder upp allt glykogen (bränsle) i sina muskelfibrer. V et. Birgitta Essén-Gustavsson, SLU har tagit prover och muskelbiopsier på startande hästar på Solvalla, och har konstaterat att hästar som kommit oplacerade inte har rekryterat alla muskelfibrer och fortfarande har glykogen sparat. Detta medan segraren i samma lopp har förbrukat hela glykogenreserven och använt samtliga fibrer. Vad detta beror på är svårt att svara på, måhända dålig motivation och dålig oxidativ förmåga hos den oplacerade hästen? Man har i vetenskapliga undersökningar visat att hästens konditionsstatus är helt oförändrad efter 5 veckors vila. Med vila menar man då inte boxvila utan t ex. hagvistelse eller lätt motionsarbete. Glöm dock inte att lederna ändå behöver en successiv start. (B. Essén- 2 / 9

3 Gustavsson) Vikten av nedvarvning kan inte överskattas! En häst kan ha en mjölksyrahalt i blodet på mmol efter ett lopp (jmf."mjölksyratröskeln" vid ca 4-6 mmol/ puls slag/min). Provtagning efter varierande nedvarvning har visat att skritt och trav minuter, sänker mjölksyrahalten dramatiskt till mindre än 1 mmol efter 70 minuter.om hästen direkt ställs in i stallet/boxen efter prestationen kvarstår 7-8 mmol (jmf mjölksyratröskeln!) efter samma tid. Förutom att skaderisken minskas så mår förstås hästen mycket bättre när den varvas ned. ( vet. Leif Stilling ) Drögträning en alternativ träningsmetod för travhästar Ur Veterinärmedicin nr 9, Faktabladen kan beställas hos SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Av VMD Marianne Gottlieb-Vedi, SLU. Träning med tryckvagn en alternativ träningsmetod för travhästar 3 / 9

4 Man har länge tränat hästar med dragredskap. Metoderna har inte varit vetenskapligt underbyggda och risken för överbelastning har varit stor. Olika kombinationer av hastighet, dragmotstånd och arbetets längd ger olika effekt på hästens fysik. Dels påverkas hjärta och lungor, dels musklernas fiberkomposition och energiomsättning. Drögträning ger snabba förändringar i muskulaturen. Rätt utförd drögträning kan vara ett värdefullt komplement till annan träning. (Fotnot: kilopond = dragkraft, att lyfta 1 kg, motsvarar att dra 1 kp) Forskningen om hästens träningsfysiologi har stadigt ökat under de senaste 20 åren. Ett väl anpassat träningsprogram är avgörande för om hästen ska kunna prestera sitt bästa utan att få skador av träningen. Inom all läkekunskap är det viktigare att förebygga än att bota. Därför måste både hästveterinärer och tränare känna till hästens träningsfysiologi. 4 / 9

5 En travhäst måste tränas till uthållighet, styrka och snabbhet. Man kan nå resultat med många olika metoder, såsom långsamkörning, intervallträning, heat-körning, drögträning, simning och ridning. Historik Drögen var ursprungligen en grov dragkälke. Hästar har tränats med drögliknande redskap och varierande metoder under många år i hela Norden. Ofta använder man en bromsvagn eller ett däck som släpar efter en tyngre vagn eller rockard. Många tränare vet visserligen att drögträningen ger effekt men metoderna har inte varit vetenskapligt underbyggda. Man har varken känt till vad som händer med hästens kropp när den drögtränas eller hur träningen bäst ska bedrivas. Man kan variera drögmotstånd, hastighet och längd på arbetet i det oändliga. Drögarbete med olika dragmotstånd, i olika tempon eller på torr respektive fuktig bana kan inte jämföras. Försöket I laboratoriet använder vi en rullande matta som hästarna springer på. Hastighet, underlag, luftfuktighet och luftmotstånd kan standardiseras, upprepas och jämföras. Vi har studerat hur olika kombinationer av hastighet, dragmotstånd och längd på arbetet påverkar vuxna hästar (äldre än 4 år). Dels har vi studerat hjärta och lungor, dels musklernas fiberkomposition och energiomsättning. 5 / 9

6 Långsamma och snabba muskelfibrer Hästens muskulatur består av muskelfibrer med olika arbetssätt och egenskaper. Fibrer av typ I arbetar långsamt, men är uthålliga och kräver god tillgång på syre om de ska arbeta effektivt de har en hög oxidativ kapacitet. Typ II-fibrerna är snabba men kan inte utnyttja syre lika effektivt. I stället har de en högre glykotisk kapacitet de kan alltså få energi genom att bryta ner socker till mjölksyra utan att använda syre. Man talar dessutom om undergrupperna IIA och IIB, där typ IIA fibrer mer liknar typ I fibrer. Långsamma fibrer av typ I är uthålliga och används vid lättare muskelarbete. De får sin energi genom att förbränna antingen fettsyror och glukos som tillförs med blodet eller fett och glykogen' som finns lagrat i muskelfibern. Om arbetets intensitet eller längd ökar, går muskeln successivt över från att använda typ I fibrer till typ IIA-fibrer och slutligen typ IIB-fibrer. Typ IIA har också hög förmåga till anaerob förbränning vilket gör den uthållig. Typ IIB däremot, får sin energi genom anaerob ämnesomsättning, den nedbryter kolhydrat och fosfatföreningar utan tillgång till syre. Därmed bildas mjölksyra och muskeln tröttas ut. Vi skrittade och travade hästar samtidigt som vi varierade dragmotståndet för att se hur djurets cirkulation och muskulatur påverkas. Tryckvagnsträning i skritt Vid skritt med en dragbelastning på 34 kilopond, ett dragmotstånd som kan uppnås med en så kallad bromsvagn (Trotmaster/Protrainer) fick hästen en pulsfrekvens runt 110 slag per minut. Bara de långsamma muskelfibrerna av typ I användes. När belastningen ökades till 80 kilopond ökade pulsen till 160 slag i minuten, fortfarande i skritt. Förutom de långsamma muskelfibrerna användes nu också de snabba uthålliga typ IIA-fibrerna. Efter 30 minuters arbete togs även vissa av de snabba typ II-fibrerna till hjälp. Därmed kunde vi se en lindrig ökning av mjölksyrahalten i blodet. 6 / 9

7 Tryckvagnsträning i trav Arbetet i dessa försök kan jämföras med långsamkörning, där man ser samma effekter på cirkulation och muskulatur. I nästa försök fick hästen trava med en hastighet motsvarande kilometertiden 3.20 och 24 kiloponds belastning. Arbetet gav ungefär samma puls och användning av muskelfibrer som vid den tyngsta skritten. Mjölksyrehalten i blodet var däremot högre och steg efter mycket kortare tid. Dessutom blev temperaturen i musklerna lika hög som efter tävling. Resultaten så långt kan sammanfattas med att olika kombinationer av dragmotstånd, hastighet och längd på arbetet ger olika fysiologiskt svar hos djuret. Tryckvagnsträning i högre tempo När vi ökade travtempot till 2.20 och dragmotståndet till 34 kilopond aktiverades hjärtat och lungorna kraftigt. Pulsen gick upp till över 200 slag per minut och alla typer av muskelfibrer användes redan från början. Ämnesomsättningen både med och utan syre spelade en stor roll för musklernas energiförsörjning. Mjölksyrehalten ökade mycket snabbt i blod och i muskel och var redan efter 5-10 minuters drögarbete lika högt som efter ett tävlingslopp. Hästarna blev dessutom mycket muskeltrötta. Slutsats 7 / 9

8 Vid drögträning används alltså alla typer av muskelfibrer redan vid lågt dragmotstånd och i relativt lågt travtempo. Det innebär i praktiken att man vid en låg travhastighet kan träna muskelfibrer som annars bara används under sk. speed-träning. Samma hästar fick samma sorts träning under korta intervall på 1-2 minuter, och fick skritta utan belastning mellan intervallen. Hjärta, lungor och muskler aktiverades fortfarande lika mycket, men man undvek extremt höga mjölksyrahalter i kroppen. Detta är en fördel eftersom mjölksyran påverkar hästarna negativt. Djuren blir trötta och skadas då lättare. Den dagliga träningen ska ge effekt på hästen, men effekten kommer även vid måttligt förhöjd mjölksyra-koncentration i blodet. Långsiktiga effekter av drögträning Om hästarna intervalltränas på sistnämnda sätt varannan dag, ser man resultat i musklerna redan efter två veckor. Ämnesomsättningen blir mer ekonomisk och andelen snabba och mjölksyrebildande fibrer av typ IIB minskar medan andelen snabba och uthålliga typ IIA-fibrer ökar. Man kan få samma resultat med konventionell träning, alltså en kombination av långsamkörning och heatkörning, men resultaten tar mycket längre tid. Ett halvår eller mer. Dessutom blir typ IIA-fibrerna större efter drögträning. En större andel av musklerna kommer därmed att bestå av oxidativa muskelfibrer som inte bildar mjölksyra och därför är mer uthålliga. Antagligen är detta en positiv effekt. Vi vet nämligen att travhästar som presterar bra har en hög andel IIA-fibrer i sin muskulatur. Större fibrer kan dessutom utvecklar mer kraft, hästen blir starkare och bör, åtminstone teoretiskt sett, kunna springa fortare. Mindre mängder kolhydrat förbrukas och hästen kan springa lägre och/eller snabbare innan mjölksyran ansamlas. Det kan inte heller uteslutas att blodets förmåga att transportera syre från inandningsluften till musklerna ökar som följd av drögträning. 8 / 9

9 Träningen utfördes med låg hastighet i motsats till snabb heat-körning. Risken för överbelastning av skelett, ligament, senor, leder och muskler är alltid överhängande och troligen störst i hög fart. Drögträning i praktiken Mer forskning måste till innan vi kan ge råd om bästa styrketräningsmodell för den enskilda hästen. Redan nu kan vi rekommendera att all drögträning utförs i korta intervaller. Intervalllängden, antalet intervall, dragmotstånd och hastighet måste dock bestämmas efter den individuella hästens kapacitet, efter träningstillstånd och efter underlagets beskaffenhet.det är lätt att överbelasta hästen när man börjar drögträna om djuret inte är vant vid denna typ av träning. Vår forskning är gjord på vuxna hästar. Därför kan vi i dag inte säga om, eller hur mycket den unga travhästen tål att drögtränas. Vi vet heller inte vilken intensitet och vilket dragmotstånd som ska användas. Med hjälp av framtida forskning hoppas vi kunna placera in drögträningen som ett komplement i den dagliga träningen för alla åldersgrupper. 9 / 9

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)

Läs mer

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att

Läs mer

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna

Läs mer

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

9 FAKTA OM PULSTRÄNING 9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar

Läs mer

MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning! TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak

Läs mer

http://www.polarpuls.com/showproduct.aspx?prodid=162&cat=106se

http://www.polarpuls.com/showproduct.aspx?prodid=162&cat=106se Det finns många uppfattningar om huruvida pulsmätare är "bra eller dåligt". Lite tycker jag att det är som med avelsindex, det bara ÄR ett hjälpmedel liksom. Det kan i alla fall aldrig vara dåligt att

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet. Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.

Läs mer

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning Michel Svensson, Med Dr, Idrottsfysiolog lektor i Idrottsmedicin vid Umeå Universitet VD för Fysiometrics Tävlat i friidrott på elitnivå

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Varför mäta träningens intensitet?

Varför mäta träningens intensitet? Varför mäta träningens intensitet? För att träningen ska genomföras med rätt intensitet krävs att alla talar samma språk om hur hårt, hårt egentligen är. De åtta zoner vi använder speglar de huvudsakliga

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Vad är viktigt i grundarbetet för att få en hållbar och presterande häst?

Vad är viktigt i grundarbetet för att få en hållbar och presterande häst? Vad är viktigt i grundarbetet för att få en hållbar och presterande häst? Fördjupningsarbete Lars Roepstorrf, B-tränarutbildning handledare Katarina Schantz Strömsholm 2012 1. Sammanfattning Träningsfysiologi

Läs mer

Norrköping 14 juni 2012

Norrköping 14 juni 2012 Norrköping 14 juni 2012 Träning inför Lidingöloppet personliga träningstankar baserade på erfarenheter och fysiologi. Norrköping 14 juni 2012 Löpträningen Mina egna erfarenheter...och lite fysiologi Min

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

Vägen till milen med Metro Mode

Vägen till milen med Metro Mode Vägen till milen med Metro Mode 12 veckor till Tjejmilen 2016 Träningsprogram 1: Från 5 till 10 kilometer För dig som är ny i spåret eller som har sprungit runt 5 kilometer tidigare och nu vill ta steget

Läs mer

Vägen till milen med Metro Mode

Vägen till milen med Metro Mode Vägen till milen med Metro Mode 12 veckor till Tjejmilen 2016 Träningsprogram 2: Toppa formen till din snabbaste mil För dig som är van att springa milen och som nu vill förbättra din tid. Start vecka

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR

TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9 Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR 1 Innehåll INLEDNING... 3 VAD HÄNDER I KROPPEN NÄR DU TRÄNAR...3 HJÄRTAT... 3 BLODET... 4 LUNGORNA...

Läs mer

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst.

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. 2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson Uppvärmning galopphäst kontra travhäst. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. I detta arbete vill jag försöka få

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Hej läsare. Jämför en vanlig gymnisse med en olympisk styrkelyftare. Hur kan styrkelyftaren lyfta sådana enorma mängder mer? Är hans muskler magiska?

Hej läsare. Jämför en vanlig gymnisse med en olympisk styrkelyftare. Hur kan styrkelyftaren lyfta sådana enorma mängder mer? Är hans muskler magiska? Hej läsare Mitt mål här först är att förklara konceptet maxstyrka. Jag vill att du noga läser igenom det här dokumentet. Gärna flera gånger. Schemat är bara ett schema, men det är när du har förståelsen

Läs mer

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005)

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Syfte och ändamål Syftet med denna träningsperiod är att Du efter tre veckor skall ha påbörjat träning av grunduthållighet och grundstyrka. Vi kommer att träna

Läs mer

GALOPPTRÄNING OCH KÖRNING MED TVÅ TRAVARE

GALOPPTRÄNING OCH KÖRNING MED TVÅ TRAVARE Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 404 2011 GALOPPTRÄNING OCH KÖRNING MED TVÅ TRAVARE Johanna Johansson Wången

Läs mer

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara. HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala

Läs mer

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång

Läs mer

Kondition och styrka för Skå IK Handboll

Kondition och styrka för Skå IK Handboll Kondition och styrka för Skå IK Handboll Innehåll Målsättning...3 Träningsmål...3 Genomförande...3 Planering...3 Lite teori...4 Något om barn och konditionsträning...4 Något om barn och styrketräning...5

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Vad är träningsvärk?

Vad är träningsvärk? Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under

Läs mer

Träningslära. Årskurs 8

Träningslära. Årskurs 8 Träningslära Årskurs 8 Vad är träningslära? Träningslära är samlingsnamnet för hur människan på olika sätt kan utveckla sin kropps funktioner Många olika saker kan ingå i begreppet träningslära, det ni

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

Muskulaturens egenskaper vad händer vid arbete, träning och med ålder?

Muskulaturens egenskaper vad händer vid arbete, träning och med ålder? Muskulaturens egenskaper vad händer vid arbete, träning och med ålder? BIRGITTA ESSÉN-GUSTAVSSON Med hjälp av muskelbiopsier har man kunnat studera hur hästens muskler ser ut och fungerar. Studierna visar

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Tack för ni kom och lyssnade på mig! Mer finns i min bok. Lycka till med er träning önskar @szacke42195

Tack för ni kom och lyssnade på mig! Mer finns i min bok. Lycka till med er träning önskar @szacke42195 Utvecklande träning mot halvmaran Svettisdagarna Tack för ni kom och lyssnade på mig! Mer finns i min bok Lycka till med er träning önskar @szacke42195 Träningsfilosofin Olika bakgrund Olika målbild Liknande

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer

Hej publiken! Jag är en tjej på 9 år det är min pappa som ska prata idag. Nu kommer han.. Ulf Olov Hedenström

Hej publiken! Jag är en tjej på 9 år det är min pappa som ska prata idag. Nu kommer han.. Ulf Olov Hedenström Hej publiken! Jag är en tjej på 9 år det är min pappa som ska prata idag. Nu kommer han.. Ulf Olov Hedenström Welcome to Wången: *National Equestrian Centre for Trotters *Horse-related educations at all

Läs mer

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004. Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer

Läs mer

2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen.

2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen. Hälsa och livsstil Din uppgift är att sätta upp mål för samt planera, genomföra och utvärdera ett eget träningsprogram. Utgå från din egen fysiska förmåga och din träningsstatus samt vad du vill förbättra.

Läs mer

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa Styrketräning Hälsa och Livsstil Mål Öka förståelsen för begreppet: styrketräning Känna till olika former av styrketräning Öka förståelsen för hur kroppen fungerar och reagerar när man tränar styrka Öka

Läs mer

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater

Läs mer

ATT TRÄNA TVÅÅRINGAR. Fördjupningsarbete Amatörtränarkursen steg 3 Januari -05. Mari Falker Norin Ulrika Nordgren Ann-Carin Svedberg

ATT TRÄNA TVÅÅRINGAR. Fördjupningsarbete Amatörtränarkursen steg 3 Januari -05. Mari Falker Norin Ulrika Nordgren Ann-Carin Svedberg ATT TRÄNA TVÅÅRINGAR Fördjupningsarbete Amatörtränarkursen steg 3 Januari -05 Mari Falker Norin Ulrika Nordgren Ann-Carin Svedberg INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning.3 2. Litteraturgenomgång 4 3. Intervjuer

Läs mer

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå 19 veckor till start (Om vädret inte tillåter löpning utomhus så träna alt träning eller löpband)

Läs mer

Kravanalys för fotboll

Kravanalys för fotboll Idrottshögskolan i Stockholm University College of physical education and sports Kravanalys för fotboll Författare: Andreas Mattsson, Mats Wistedt ht-, Idrottshögskolan i Stockholm Kravanalys för fotboll

Läs mer

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för

Läs mer

ETT ÅR MED DIN TRÄNING

ETT ÅR MED DIN TRÄNING ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Lulekamraterna träningsprogram augusti-september 2011

Lulekamraterna träningsprogram augusti-september 2011 Lulekamraterna träningsprogram augusti-september 2011 Samling Porsöhallen Skogsvallen Ormberget Arcushallen Syfte E L T I R B 10KP MP Parkeringen vid fotbollsplanen. Om träning är förlagd till Skogsvallen

Läs mer

Förändring av muskelfiber typer vid arbete.

Förändring av muskelfiber typer vid arbete. 2011 Förändring av muskelfiber typer vid arbete. Yannic Jönsson Hästens biologi 2011-05-09 Innehåll Bakgrund... 2 Inledning... 2 Muskels byggnad... 2 Muskelfibrernas benämning och funktion... 4 Träning

Läs mer

ORIENTERINGENS KRAVPROFIL FRÅN START TILL MÅL PÅ KORTAST MÖJLIGA TID

ORIENTERINGENS KRAVPROFIL FRÅN START TILL MÅL PÅ KORTAST MÖJLIGA TID ORIENTERINGENS KRAVPROFIL FRÅN START TILL MÅL PÅ KORTAST MÖJLIGA TID HELENA JANSSON Leksands OK VM: 2 guld, 5 silver, 6 brons EM: 3 guld, 2 brons Jerringpriset: 4a 2009 5a 2011 2 silver och 3 brons World

Läs mer

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING Det är dags att ta fysisk aktivitet på allvar och Fundera över hur/var/på vilket sätt vi vill att barn och vuxna ska utöva den Fysisk inaktivitet är numera en av vårt

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Stefan Hultman (2002) Skrivet av Jenny Persson

Stefan Hultman (2002) Skrivet av Jenny Persson De senaste årens succétränare Stefan Hultman, kan se tillbaka på en närmast drömlik utveckling de senaste åren. Hans stall körde in 14,4 miljoner 2001 vilket gör 34.000 kronor/start. Hela tio miljonärer

Läs mer

RODDMASKIN RW200 MANUAL

RODDMASKIN RW200 MANUAL RODDMASKIN RW200 MANUAL Läs igenom dessa instruktioner noggrant innan du börjar din träning. Spara denna manual, om produkten behöver reparation och/eller reservdelar. SÄKERHETS INSTRUKTIONER Denna roddmaskin

Läs mer

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Linda Eriksson

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Linda Eriksson Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2013 Adaptiva egenskaper i hästens skelettmuskulatur. Linda Eriksson

Läs mer

Psykologiska faktorer - koncentration - motivation - vilja. Vätska. Kost. Sömn. Energigivande processer - förbränning - spjälkning

Psykologiska faktorer - koncentration - motivation - vilja. Vätska. Kost. Sömn. Energigivande processer - förbränning - spjälkning Psykologiska faktorer - koncentration - motivation - vilja Vätska Kost Sömn Energigivande processer - förbränning - spjälkning Personlig utrustning Hygien Nerv-/muskelfunktionen - styrka - teknik Miljö

Läs mer

Grenspecifik träning innebandy Sammanställd av Annika Eklund Personlig tränare 2008-05-14

Grenspecifik träning innebandy Sammanställd av Annika Eklund Personlig tränare 2008-05-14 Grenspecifik träning innebandy Sammanställd av Annika Eklund Personlig tränare 2008-05-14 Syftet: Den specifika kvalitet som skall utvecklas är spelarnas kondition/uthållighet, snabbhet och styrka. Mål:

Läs mer

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut. Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.

Läs mer

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Frågor Energimetabolism Varför ökar pulsen vid arbete Kontraindikationer för arbetsprov När ska man avbryta ett arbetsprov Vilka är de arbetsinducerade tecknen

Läs mer

Cykla.se i samarbete med Mattias Reck/Balansera presenterar

Cykla.se i samarbete med Mattias Reck/Balansera presenterar i samarbete med Matas Reck/Balansera presenterar träningsprogram z Matas Reck/Balansera och har tagit fram ett Träningsprogram Z för dig som är ny på cykel och startar utan egentlig träningsbakgrund i

Läs mer

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:45

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Styrketräning - Grundprinciper

Styrketräning - Grundprinciper Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst

Läs mer

Träningsguide för dig som är gravid

Träningsguide för dig som är gravid Träningsguide för dig som är gravid I dag har vi ett brett träningsutbud som erbjuder dig så många möjligheter att anpassa din träning efter lust, dagsform och andra behov, att du som väntar barn kan välja

Läs mer

Från 0 till 5 km på 10 veckor. Träningsprogram och stöd

Från 0 till 5 km på 10 veckor. Träningsprogram och stöd Från 0 till 5 km på 10 veckor Träningsprogram och stöd Innehåll Innehåll... 2 Vecka 1... 3 Vecka 2... 4 Vecka 3... 5 Vecka 4... 6 Vecka 5... 7 Vecka 6... 8 Vecka 7... 9 Vecka 8... 10 Vecka 9... 11 Vecka

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

2009-04-16. JS linjen SIMFÖRSTÅELSE. Klubben med excellence

2009-04-16. JS linjen SIMFÖRSTÅELSE. Klubben med excellence 2009-04-16 JS linjen SIMFÖRSTÅELSE Klubben med excellence Detta dokument är skrivit för skapa en förståelse för vad som krävs av oss, tränare, ledare, simmare, föräldrar m.fl. ta del av informationen.

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp Löpning kvalitet Löpning kvalitet är ett pass utomhus där vi primärt tränar kondition och skapar förutsättningar för effektiv, utvecklande och rolig löpning. Inom Löpning kvalitet har vi ett brett utbud:

Läs mer

Goda vanor fysisk aktivitet

Goda vanor fysisk aktivitet Goda vanor fysisk aktivitet Varför ska jag röra på mig? För att må bra. Kroppens organ samt muskler och skelett påverkas positivt. Jag får ett bättre skydd mot sjukdom och smitta. Jag orkar mer i vardagen.

Läs mer

Explosiv styrka och snabbstyrka

Explosiv styrka och snabbstyrka Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft

Läs mer

Islandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare

Islandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare Islandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz För alla hängivna islandsryttare är det en självklarhet att islandshästar

Läs mer

Träningsprogram för sluttid 2h på Lidingöloppet 30K.

Träningsprogram för sluttid 2h på Lidingöloppet 30K. sprogram för sluttid 2h på Lidingöloppet 30K. Välkommen att Run Happy tillsammans med Club Running Sweden och Rubin McRaes träningsprogram för dig som har Lidingöloppet som mål. Det här programmet är för

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med nmd Det går att hitta lösningar på det mesta i vardagen Johanna Andersson var i tioårsåldern när både hennes föräldrar och gymnastiklärare uppmärksammade

Läs mer

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka: Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den

Läs mer

Äter jag rätt när jag tränar?

Äter jag rätt när jag tränar? Kostens betydelse för prestation Äter jag rätt när jag tränar? Eva Blomstrand Individens allmänna kostvanor Intag före träning Intag under träning Intag efter träning Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Vasloppet! Here I come!

Vasloppet! Here I come! Vasloppet! Here I come! Hur blir jag en bra idrottsman/kvinna? När man talar om att någon är bra är det ofta många saker som spelar in. Inom i stort sett alla idrotter brukar man dela in idrottsmannens/kvinnans

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer