TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR"

Transkript

1 TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9 Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR 1

2 Innehåll INLEDNING... 3 VAD HÄNDER I KROPPEN NÄR DU TRÄNAR...3 HJÄRTAT... 3 BLODET... 4 LUNGORNA... 4 SYRETS ROLL VID MUSKELARBETE... 4 MUSKEL ENERGI ANAEROB OCH AEROB PROCESS... 5 NERVSYSTEMET... 5 SKELETTETS BYGGNAD... 6 LEDER... 6 MENISK OCH DISK... 6 MUSKLER UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 7 VILKA DELAR KAN MAN MER TRÄNA... 7 KROPPENS MUSKLER... 8 KONDITIONSTRÄNING... 8 IDROTTSSKADOR... 9 KOST OCH PRESTATION DOPING HJÄRT- OCH LUNGRÄDDNING SAMT VANLIGA SKADOR ORDLISTA

3 Inledning För att du skall få en uppfattning om hur din kropp fungerar och hur du bäst skall vårda den för att den skall hålla länge och ge dig en hög livskvalité, har vi satt ihop detta lärohäfte. Vi har utgått från läroplanens mål för åk 9 och häftet bygger sedan på våra teorilektioner. Teorihäftet uppdateras varje år för att det skall vara så aktuellt som möjligt Att fundera över: Din fysiska kapacitet bör vara på samma nivå som ditt intellekt Vi önskar er en trevlig och lärorik läsning! Författarna: Magnus Bigge Birgersson & Mattias Gunnarsson Vad händer i kroppen när du tränar Hjärtat Hjärtat är en muskel och har till uppgift att driva runt blodet i kroppen. När hjärtmuskeln dras samman pumpas blodet ut i stora kroppspulsådern ca 1 2 dl för varje slag. Pulsslagen vi känner på t.ex. halsen är alltså när hjärtat pumpar ut blodet. Den mängd blod som hjärtat pumpar ut varje gång kallas för slagvolym. Den varierar mycket på olika människor beroende på hjärtats: styrka, storlek uthållighet. När du vilar är behovet av syre i kroppen lågt. Det innebär att hjärtat inte behöver slå så ofta för att få ut rätt mängd syre. De flesta människor har en vilopuls på slag/minut. Vid ökad träning av de centrala delarna (hjärta, lungor, blodomloppet) i kroppen, framförallt vid konditionsträning, kommer hjärtmuskeln att öka i storlek och effektivitet. Detta medför att hjärtat inte behöver slå så många gånger för att få ut samma mängd syre eftersom den pumpar ut mer blod vid varje slag automatiskt en sänkt vilopuls. Hjärtat är oftast stoppklossen när det gäller uthållighet. Därför är den också extra viktig att träna och hålla i bra form. När du är i puberteten är det extra viktigt att träna sin hjärtmuskel. I den åldern kan du snabbt få en ökning av hjärtats storlek och styrka genom rätt träning. Den ökningen har du sedan nytta av hela livet. Om vilopulsen sänks kan det vara ett tecken på att du har fått en förbättrad kondition. I puberteten kan det vara svårare att gå efter vilopulsen för att se om man blivit bättre tränad eftersom det händer så mycket saker i kroppen när man växer. Kroppens syrebehov ökar i takt med att du jobbar hårdare pulsen ökar (hjärtat slår snabbare) vid ökad belastning. När pulsen inte kan öka mer har du nått din maxpuls. Maxpulsen har inget att göra med hur bra tränad du är utan beror på gener och arv. Den minskar automatiskt i takt med ökad ålder. 3

4 Maxpulsen varierar kraftigt från person till person och kan ligga mellan slag/min när man är i puberteten. Ibland använder man nedanstående formel för att uppskatta sin maxpuls. 220 din egen ålder = MAXPULS Det är bra att veta sin maxpuls eftersom man vid av uthållighetsträning kan utgå lite från den. T.ex. vid långdistansträning ska du ligga på ca 65 % av din maxpuls, medan du vid intervallträning ska komma upp i ca 85 %. Ett bra hjälpmedel är att skaffa en pulsklocka som hela tiden visar vilken hjärtfrekvens du har eller använda t.ex. Borg-skalan som hjälpmedel. Det kan minska riskerna för överansträngning samt öka kvaliteten i din träning. Blodet De röda blodkropparna innehåller ett ämne som heter hemoglobin (ett järnhaltigt ämne) och den har bl.a. till uppgift att ta hand om syret och föra det runt i blodet. Därför har blodet och ditt Hb-värde (andelen röda blodkroppar) betydelse vid träning. Har du fler röda blodkroppar så har du också en större möjlighet att ta upp mer syre. Det kan du ha stor nytta av vid uthållighetsträning och tävling. En del försöker dopa sig genom att skaffa sig ett högre Hbvärde. Detta sker genom att man tillför extra röda blodkroppar innan tävling. Detta är farligt och kan leda till hjärtinfarkt. Lungorna När du tränar så påverkas din lungvolym ytterst lite. Däremot förbättras din andnings muskulatur vid träning. Den blir både starkare, effektivare och framförallt uthålligare. Syrets roll vid muskelarbete För att dina muskler skall orka jobba kräver de ökad syretillförsel. Muskeln kräver energi och för att bilda rörelseenergi krävs både näring och syre. Vid muskelarbete ökar både andning och hjärtfrekvens. Ju mer tempot eller din ansträngningsnivå ökar, desto mer syre behövs. Varje person har en gräns där inte syreupptagningen kan öka. Denna gräns kallas för maximal syreupptagningsförmåga. Friska män i 25 års ålder som inte tränar regelbundet klarar av att ta upp 2,5 3,5 liter/minut. För kvinnor ligger det på 2,0 2,5. Vid konditionsträning (träning av de centrala delarna) kommer man ganska snart att höja sin syreupptagningsförmåga. Medel tränade individer kan nå upp till 4 liter för män och 3 för kvinnor. Skidåkare och andra idrottsmän som håller på med rena konditionsidrotter kan komma upp i värden över 6 liter/minut. Om du är riktigt bra tränad så händer det inte så mycket med syreupptagningsförmågan. Då sker istället den största positiva förändringen i musklerna. 4

5 Muskel energi Anaerob och aerob process När du använder musklerna krävs energi för att de skall orka jobba. Energin skapas genom en förening mellan syre och näring. Det är därför som syre har en så central roll vid allt muskelarbete. Den slaggprodukt som bildas vid framställandet av energi är koldioxid som följer med din utandningsluft. SYRE + NÄRING (GLUKOS) = MUSKELENERGI KOLDIOXID Tränar du så hårt så att musklerna inte hinner ta upp rätt mängd syre (syrebrist) bildas det mjölksyra (laktat) i musklerna. Muskeln inre miljö blir sur och muskelfunktionen försämras. Du kan genom t.ex. intervallträning eller styrketräning träna upp kroppen att tåla mjölksyra bättre. ANAEROB PROCESS = I musklerna finns energi lagrat för ett muskelarbete på ca 8-10 sekunder t.ex. ett 100-meters lopp. Håller man inte på längre så behöver inte muskeln använda syre. AEROB PROCESS = Om en muskel skall orka jobba längre än en minut krävs det syre. Den processen kallas för aerob process. Syre tillförs via blodet och tillsammans med glukos (näring) bildas energi, koldioxid och vatten. Väldigt många uthållighetsidrotter är beroende av god aerob kapacitet. Dessa båda system jobbar alltid parallellt med varandra men används i olika stor grad beroende på typ av träning. Nervsystemet Varje rörelse vi gör har vi antingen fått lära in eller har vi automatiskt fått med oss genom vårt arv. Nedärvda rörelser kan t.ex. Vara andning och skyddsreflexer. När vi simmar eller cyklar gör vi däremot rörelser som vi har fått träna in. Genom att man lär in en rörelse, innebär det samtidigt att nervsystemet lär sig att sända impulser och göra rätt kopplingar. Ju mer en rörelse tränas desto fortare och säkrare går nervsignalerna ut till muskeln. Du lär dig alltså att jobba avspänt och inte använda mer kraft än vad som är nödvändigt. På det viset kan du spara energi. Musklerna får via elektriska signaler de impulser de behöver för att utföra ett muskelarbete. Signalerna går via nervtrådar ut till muskeln olika fibrer. Behövs det mycket muskelkraft aktiveras flera hundra tusen muskelfibrer medan det vid ett lätt arbete kanske bara rör sig om några hundra muskelfibrer. 5

6 Ditt skelett För att få ett starkt skelett som klarar av att stå emot belastningar som tunga lyft, tacklingar, fall skador mm så behövs det tre viktiga komponenter: 1. Rörelse 2. Kalcium 3. Solljus Dessa delar är extra viktiga fram tom 18 års ålder. Då är ditt skelett som starkast. Här finns det ett stort problem idag. Många ungdomar rör sig mindre idag, de sitter mer inomhus samt de äter mycket sämre. Det får till följd att deras skelett är svagt och skadekänsligt redan i tidig ålder vilket får till följd att arbetsskador och sjukskrivningar ökar. Vi kan se tendenser på det redan idag. Leder De delar i kroppen som går att röra åt olika håll kallas för leder tex. knäled och armbågsled. Olika leder har olika funktioner. Vissa kan utföra en roterande rörelse (tex. höftled) medan andra bara kan röra sig åt ett håll s.k. gångjärnsleder (tex. fingrarna). En led hänger ihop med hjälp av muskler och ledband. Ledbanden består av trådar som är mycket hållbara och som tillsammans bildar ett lite tjockare band. Några exempel på kraftiga ledband är korsbanden i knät som ser till att lårben och skenben hänger ihop samt ledbanden (yttre och inre) på knäts sidor som hjälper till att stabilisera leden. Tillsammans ska också korsband och ledband se till så att ditt knä inte vrids ur led och hindra knäna från att göra för stora rörelser som kan leda till skador. På ungefär samma sätt fungerar kroppens andra leder. Inne i kapseln finns celler som kan producera (framställa) ledvätska. Vätskan har till uppgift att smörja leden. Ledbroskets uppgift som sitter i ändarna av benet har till uppgift att minska friktionen i knäet och vid skador på brosket kan man få problem med smärtor och rörelse i knäleden. Menisk och disk De ben som ingår i en led passar i allmänhet mycket bra ihop. Om det ena benet buktar ut så är det andra skålformat osv. I vissa leder passar däremot inte benen riktigt ihop. Då utjämnas skillnaderna genom extra inlagringar. De kallas för menisker eller diskar och består av brosk. Uppgiften för dessa är att fungera som stötdämpare. 6

7 menisk Om en inlagring delvis tränger in i leden så kallas det menisk (tex. knäleden som har en inre och en yttre menisk) och om den helt delar av leden kallas det för disk (tex. diskarna som sitter mellan kotorna i ryggraden). disk Muskler uppbyggnad och funktion och träning De muskler vi tar upp i detta häfte kallas för skelettmuskler. Varje muskel har någon funktion. Det kan bl.a. vara för att böja, sträcka och stabilisera leden. Muskeln består av en mängd muskelfibrer/muskelceller Varje muskelfiber kan både dra ihop och förlänga sig. Det är detta som gör att en muskel kan arbeta och det som skapar muskelkraft. Inne i muskeln sker också syrets och näringens omvandling till muskel energi. Beroende på hur mycket muskelkraft som behövs styr hjärnan så rätt antal muskelfibrer arbetar. Vid ett lätt muskelarbete kanske några tusen fibrer jobbar medan vid stor muskelkraft tals fibrer kopplas in. Muskelfibrerna påverkas vid träning. Du kan träna musklerna att både bli snabbare, starkare och uthålligare. Vad som händer med dem beror helt på hur du tränar. Det är viktigt att man i tonåren tränar väldigt allsidigt. Det mår din kropp bra av. En allsidig träning kan bestå av uthållighetsträning som löpning, simning och cykling. Styrka kan du träna genom styrketräning. Styrketräning är väldigt viktigt framförallt i puberteten. I den åldern kan du på relativt kort tid få dina muskler att bli starkare. Att ha stora och starka muskler har många fördelar. T.ex. hjälper det dig att hålla dig frisk och motverka skador. Vilka delar kan man mer träna? När du är i puberteten är det också viktigt att träna andra delar än bara styrka och uthållighet. Under den här perioden ska man också försöka träna upp sin snabbhet, sin balans och sin koordination. Det kan man göra med hjälp av vanliga uppvärmningsövningar, genom styrketräning samt på många andra sätt. Även teknikträning inom olika idrotter är extra lämpligt att träna på under åren år. En allsidig träning gör att du blir starkare i kroppen, får bättre balans mellan kroppens olika delar samt många gånger mår bättre. En stark och balanserad kropp är också ett bra skydd mot skador i framtiden. 7

8 Kroppens muskler Här ovanför kan du se några av de ytliga musklerna som ofta nämns i idrottssammanhang. Konditionsträning Intervallträning innebär att man omväxlande arbetar och vilar. Detta innebär att du tex. springer 15 sekunder så fort du kan och sedan vilar 15 sekunder innan du springer igen. Detta kan du hålla på med en längre tid eftersom kroppen snabbt återhämtar sig efter så korta intervaller. Fördelen med korta intervaller med lika lång vila är att musklerna alltid är pigga när du tränar. En trött muskel fungerar sämre vilket innebär att träningen inte blir lika effektiv. Långa intervaller innebär att man springer i tex. 3 8 minuter och sedan joggar sakta i 2 4 minuter. Hur många gånger man upprepar intervallerna är beroende på hur hårt man vill träna. Kör man lite längre intervaller orkar du inte hålla samma tempo som vid korta. Vid intervaller förbättrar du de centrala delarna i kroppen. Framförallt är det hjärtat som får ökad pumpkapacitet. En annan fördel med intervaller är att du även förbättrar din snabbhet. 8

9 Distansträning innebär att du håller ett lägre tempo under längre tid. Det kan tex. vara att jogga i minuter i ett lugnt tempo. Att kombinera dessa olika träningsformer ger ofta en bra balans i träningen och ger kanske också störst möjlighet att utveckla din kondition. Det är särskilt viktigt att träna uthållighet genom både intervaller och distansträning i perioden år eftersom du då bygger kroppen för framtiden. Idrottsskador Muskelbristning Sträckning: Muskelfibrerna dras sönder och man får en blödning. Kan man begränsa blödningen så blir man fortare återställd. Intramuskulärblödning: Muskelbristning eller genom yttre slag på muskeln (tex. lårkaka ). Blödningen är då i en begränsad del av muskeln. Intermuskulär blödning: En mer utbredd blödning och det är en blödning mellan musklerna. Åtgärd Förband hårt för att förhindra blodtillströmning Högläge Ev. Nerkylning (lindrande effekt ej läkande) Blödningen varar i ca minuter. Det är viktigt att du börjar träna så fort som möjligt efter skadan. Börja med lätt styrketräning och stretching. Det går också bra med mjuka rörelser som i tex. Simning och cykling. Träningen är viktig för att man snabbt ska kunna bli återställd. Ledbandsskada Antingen får man en total (hela ledbandet av) eller en partiell (en del av ledbandet) bristning. Några ledband som många har haft problem med är korsbanden som sitter i knäet. Även stukningar/vrickningar i fotleden är vanliga ledbandsskador. Åtgärd Bandage Vila/avlastninig Högläge Det gäller att tidigt börja med aktiv muskel- och rörelseträning. När man sätter ett bandage så sätter man det i första läget väldigt hårt så att man stoppar blodtillströmning till blödningen. Efter ca min sätter man om bandaget så att det kan ske en blodgenomströmning, men fortfarande så att det blir ett stödjande bandage. Blödningen har då slutat. 9

10 KOST OCH PRESTATION Mat och matvanor är något som ständigt diskuteras både i media men också hemma och i skolmiljön. Problem som relateras till kosten blir bara fler för varje år som går och det kommer dagligen rapporter som varnar oss för konsekvenserna av de matvanor och den minskade fysiska aktiviteten man kan se hos barn och ungdomar idag. Övervikt har blivit ett av de stora hälsoproblemen i Sverige samtidigt som fler drabbas av olika former av ätstörningar. Som dagens samhälle ser ut så är det viktigt att man ska se ung och snygg ut. Detta medför att vissa äldre människor väljer plastikoperationer, men det pressar också många yngre till självsvält eller extrem träning för att hålla kroppen snygg. Tre alltför vanliga sjukdomar hos dagens unga är: Anorexi - självsvält Bulimi hetsätning att man äter massor och sedan kräks upp det igen. Megarexi - fixering vid att bli den med mest muskler - kan gå så långt att man dopar sig själv. Näringslära Alla processer i kroppen kräver energi. Även när du vilar behövs det energi för att tex. hålla rätt temperatur i kroppen. Energi får vi genom att maten bryts ner i magen och transporteras ut i kroppen med hjälp av blodet. När näringsämnena (fett, kohydrater och proteiner) förbränns så frigörs det energi. Energibehovet varierar beroende på bl.a. ålder, kön och kroppsstorlek men även beroende på hur mycket du rör dig. Mest energi behövs vid tyngre muskelarbeten och då används framförallt fett och kolhydrater. Sådana arbeten är ofta förknippade med idrotter där du använder hela kroppen som t.ex. bollsporter och konditionsidrotter som löpning och skidåkning. Protein används mest för att bygga upp nya celler och behövs vid tex. styrketräning. Protein får du i dig genom t.ex. mjölk. I åldrarna år behöver du nästan aldrig tillföra extra protein vid styrketräning. Om du äter en varierad och bra kost får du i dig tillräckliga mängder ändå. Om du inte får i dig rätt mängd och rätt sort av de olika näringsämnena så blir du oftare trött och blir också lätt sjuk. Om du får i dig mer energi än vad du gör av med så lagras överskottet i kroppen och det kan leda till övervikt. Fetma är farligt och kan medföra en mängd olika sjukdomar. Det är därför mycket lättare att hålla en normalvikt om man rör sig regelbundet samt tänker över vad och hur man äter. Det leder också till ett hälsosammare och friskare liv. Kostrekommendationer Det är viktigt att man försöker att äta en balanserad kost enligt tallriksmodellen. Den absolut bästa kosten är äkta husmanskost med bra råvaror. Tyvärr är det vanligare idag att man äter s.k. snabbmat (tex. hamburgare, pizza) eller värmer något snabbt i Mikron. Sådan mat innehåller inte alltid de 10

11 näringsämnen och den kvaliteten på maten som kroppen behöver för att må bra..rekommendationerna för en pojke i åldern år vid en vikt på 57 kilo är ca 2900 kcal/dag Rekommendationerna för en flicka i åldern år vid en vikt på 53 kilo är ca 2300 kcal/dag När du tränar gör du av med mycket mer energi och behöver får i dig mer näring genom att äta mer. Även här är det viktigt att du äter en varierad kost. Enligt nedanstående modeller kan du på ett enkelt sätt se sambandet mellan träning och näringsintag. Lite träning/rörelse = Kräver en välbalanserad kost gärna av god kvalitet. Intaget bör vara betydligt mindre än för de som rör på sig. Mycket träning/rörelse = Kräver en välbalanserad kost gärna av god kvalitet. Intaget bör vara betydligt större eftersom det vid rörelse förbrukas mycket energi. Kosten behövs sedan för att bygga upp musklerna igen och få kroppen i balans. 20% 10% 70% Snabba kolhydrater tex. godis, läsk Fett tex. chips, dipp Lite träning/rörelse + dålig mat = Risk för övervikt, dåliga blodfetter mm. Kan i förlängningen leda till sjukdom. Intaget blir mycket större än det du gör av med = obalans! Doping Med dopning (doping) menas att en idrottsutövare förbättrar sin prestationsförmåga med hjälp av de substanser eller metoder som är förbjudna enligt den lista som World Anti-Doping Agency (WADA) upprättat och som tillämpas av Riksidrottsförbundet i Sverige. Mycket av användningen av hormonaktiva preparat är kopplad till träning med avsikt att öka musklernas styrka och storlek, men hälsoriskerna med preparaten är stora och skador på såväl kropp som psyke finns dokumenterade. Vid bruk av dopingpreparat kan personlighetsförändringar ske. De kan uppträda som aggressivitet, lättretlighet, problem med spermieproduktion, snabb nedbrytning av dina inre organ, problem med hjärtat mm. Kvinnor som dopar sig kan få basröst, onaturlig hårväxt, problem med att få barn mm. Det finns olika sorters dopingpreparat, den ena typen tar man för att man vill bli starkare, den andra typen tar man för att man vill bli mer uthållig. Sedan finns det en mängd olika preparat som passar för varje typ av doping. Det finns numera också preparat som ska hjälpa till med att osynliggöra dopingpreparaten. 11

12 Hjärt- och lungräddning Vi vet aldrig om vi kommer i situationer där vi kan vara till hjälp för andra människor som råkat illa ut. Det kan vara på offentliga platser som folk faller ihop och får hjärtattack. Det kan vara i simhallen där någon håller på att drunkna, kanske någon av dina kompisar skär sig ordentligt när ni är ute i skogen eller du kommer först fram till en trafikolycka. Vågar man ingripa och hjälpa till så kan man vara med och rädda liv och därför är det viktigt att man känner till grunderna i hjärt- och lungräddning samt hur man ska agera vid vanliga skador. Detta blir bara en sammanfattning av de viktigaste stegen i HLR och därför rekommenderar vi att alla försöker gå en HLR kurs. Kurserna arrangeras av Röda Korset eller av Cardiologföreningen och dessa är mycket bra och lärorika. Alla bör kunna HLR då kan du också vara med och rädda liv. Undersökning Tillstånd Behandling 1) Reagerar personen? Ja Ej medvetslös - Observera personen Kan dock försämras Ring 112 En person som ser livlös ut men som reagerar på tilltal behöver oftast ingen speciell hjälp. Verkar personen förvirrad eller konstig bör du stanna så länge så att personen inte blir sämre. Ring i så fall 112! 2) Reagerar? Nej Andas? Ja Puls? Ja Personen är då Placera personen i medvetslös stabilt sidoläge En person som är medvetslös men har andning och puls skall som regel läggas i stabilt sidoläge. Ligger personen kvar på rygg kan tungan falla bakåt och blockera andningsvägarna. Rensa även upp i svalg och mun för att skapa fri luftväg. Misstänker man skada på tex. ryggen bör personen ligga kvar på rygg medan man håller luftvägarna fria. 3) Reagerar? Nej Andas? Nej Puls? Nej Personen har fått Ring 112- Hjärtstopp Starta HLR 30/2 En person som inte andas och där du inom 5-10 sekunder inte känner några pulsslag på halsen har antagligen drabbats av hjärtstopp. Ring omedelbart 112 eller se till att någon annan gör det. Starta omedelbart HLR genom 30 bröstkompressioner följt av 2 inblåsningar. Fortsätt med snabba växlingar mellan 30 kompressioner och 2 inblåsningar tills hjälp kommer eller tills du inte orkar mer. 12

13 ORDLISTA Aerob Anaerob Antagonist Artär Blodvolym Diffusion Distansträning Enkelomättat fett Excentriskt arbete Extension Fleromättat fett Flexion Hb-värde Hemoglobin Insulin Intermuskulär blödning Intervallträning Intramuskulär blödning Isometriskt arbete Kapillär Koncentriskt arbete Kontraktion Ligament Mjölksyra Mättat fett Slagvolym Typ I fiber Typ II fiber Ven Ventilation Med syre Utan syre En motarbetande muskel Blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till kroppens olika organ Hur mycket blod i antal liter om finns i kroppen Syre från lungan genom alveolen ut i blodet Träning under en lång tidsperiod Bra fett. Finns i oliv och rapsolja Muskel arbetar genom förlängning Sträckning av en led Bra fett. Finns i vegetabiliska oljor och fisk Böjning av en led Ett sätt att mäta din koncentration av röda blodkroppar Järnhaltigt rött ämne som finns i blodet Hormon från bukspottkörteln som styr vår blodsockernivå Blödning mellan muskelfibrer Träning av de centrala delarna genom växelvis träning/vila Blödning i en muskelfiber Muskel arbetar genom sammandragning och förlängning samtidigt Kroppens minsta och finaste blodkärl Muskel arbetar genom sammandragning Muskelsammandragning Ledband. Består av kollagena trådar Slaggprodukt vid anaerob-process Farligt fett. Finns i mejeri och charkprodukter Mängden blod som hjärtat pumpar ut per slag Långsam-röd muskelfiber Snabb-vit muskelfiber Blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat Antal liter i in och utandning 13

14 14

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet. Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning! TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

9 FAKTA OM PULSTRÄNING 9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Vad är träningsvärk?

Vad är träningsvärk? Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att

Läs mer

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005)

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Syfte och ändamål Syftet med denna träningsperiod är att Du efter tre veckor skall ha påbörjat träning av grunduthållighet och grundstyrka. Vi kommer att träna

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Träningsguide för dig som är gravid

Träningsguide för dig som är gravid Träningsguide för dig som är gravid I dag har vi ett brett träningsutbud som erbjuder dig så många möjligheter att anpassa din träning efter lust, dagsform och andra behov, att du som väntar barn kan välja

Läs mer

Om träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet.

Om träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet. Innehållet i denna presentation bygger främst på boken Total Heart Rate Training av Joe Friel. Går att förvärva: ISBN 9781569755624 Det innebär att denna lilla presentation är mycket ytlig jämfört med

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna

Läs mer

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004. Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer

Läs mer

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna

Läs mer

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa Styrketräning Hälsa och Livsstil Mål Öka förståelsen för begreppet: styrketräning Känna till olika former av styrketräning Öka förståelsen för hur kroppen fungerar och reagerar när man tränar styrka Öka

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

Kondition och styrka för Skå IK Handboll

Kondition och styrka för Skå IK Handboll Kondition och styrka för Skå IK Handboll Innehåll Målsättning...3 Träningsmål...3 Genomförande...3 Planering...3 Lite teori...4 Något om barn och konditionsträning...4 Något om barn och styrketräning...5

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Träningslära. Årskurs 8

Träningslära. Årskurs 8 Träningslära Årskurs 8 Vad är träningslära? Träningslära är samlingsnamnet för hur människan på olika sätt kan utveckla sin kropps funktioner Många olika saker kan ingå i begreppet träningslära, det ni

Läs mer

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o Stomioperation Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o peration Musklerna i buken Bukväggen sträcker sig från bröstkorgens bas till höftbenet. Under huden finns fettvävnad, bindväv och ytliga bukmuskler

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka

Läs mer

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för

Läs mer

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara. HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala

Läs mer

ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar

ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar Träningsl ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar Peter Adolfsson Barn- och förbundsläkare peter.adolfsson@vgregion.se Qviding 2010 Dagens föreläsning Träningslära barn

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Varför mäta träningens intensitet?

Varför mäta träningens intensitet? Varför mäta träningens intensitet? För att träningen ska genomföras med rätt intensitet krävs att alla talar samma språk om hur hårt, hårt egentligen är. De åtta zoner vi använder speglar de huvudsakliga

Läs mer

HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS

HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS BK Kt.- ngen. U 112 (är personer >dstäude. HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS Det här avsnittet handlar om vad du ska göra när en olycka har inträffat och du ser att personen är medvetslös och inte andas.

Läs mer

Norrköping 14 juni 2012

Norrköping 14 juni 2012 Norrköping 14 juni 2012 Träning inför Lidingöloppet personliga träningstankar baserade på erfarenheter och fysiologi. Norrköping 14 juni 2012 Löpträningen Mina egna erfarenheter...och lite fysiologi Min

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

Goda vanor fysisk aktivitet

Goda vanor fysisk aktivitet Goda vanor fysisk aktivitet Varför ska jag röra på mig? För att må bra. Kroppens organ samt muskler och skelett påverkas positivt. Jag får ett bättre skydd mot sjukdom och smitta. Jag orkar mer i vardagen.

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika, tobak

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

RODDMASKIN RW200 MANUAL

RODDMASKIN RW200 MANUAL RODDMASKIN RW200 MANUAL Läs igenom dessa instruktioner noggrant innan du börjar din träning. Spara denna manual, om produkten behöver reparation och/eller reservdelar. SÄKERHETS INSTRUKTIONER Denna roddmaskin

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Vägen till milen med Metro Mode

Vägen till milen med Metro Mode Vägen till milen med Metro Mode 12 veckor till Tjejmilen 2016 Träningsprogram 1: Från 5 till 10 kilometer För dig som är ny i spåret eller som har sprungit runt 5 kilometer tidigare och nu vill ta steget

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Vägen till milen med Metro Mode

Vägen till milen med Metro Mode Vägen till milen med Metro Mode 12 veckor till Tjejmilen 2016 Träningsprogram 2: Toppa formen till din snabbaste mil För dig som är van att springa milen och som nu vill förbättra din tid. Start vecka

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare, vilka i sin tur fick

av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare, vilka i sin tur fick Kundaliniyoga- vad är det? Kundaliniyoga är en kraftfull yoga som kom till väst i slutet av 1960-talet. Kundaliniyogan fördes hit av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare,

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

Tanketräning. Instruktioner

Tanketräning. Instruktioner Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att

Läs mer

Vad händer i hästens leder?

Vad händer i hästens leder? Vad händer i hästens leder? De flesta som sysslar med sporthästar har någon gång stött på problemet att hästen blivit halt. Vad beror det på? Ja, i de flesta fall så har hästen blivit överansträngd och/eller

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel? Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska

Läs mer

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp Löpning kvalitet Löpning kvalitet är ett pass utomhus där vi primärt tränar kondition och skapar förutsättningar för effektiv, utvecklande och rolig löpning. Inom Löpning kvalitet har vi ett brett utbud:

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Sommarträning office 2015

Sommarträning office 2015 Sommarträning office 2015 Träningsprogrammet skall följas och kommer att kontrolleras med tester när vi startar igen (BIP samt Coopertest). Ju mer du tränar desto lättare blir det under säsong. Syftet

Läs mer

Hej läsare. Jämför en vanlig gymnisse med en olympisk styrkelyftare. Hur kan styrkelyftaren lyfta sådana enorma mängder mer? Är hans muskler magiska?

Hej läsare. Jämför en vanlig gymnisse med en olympisk styrkelyftare. Hur kan styrkelyftaren lyfta sådana enorma mängder mer? Är hans muskler magiska? Hej läsare Mitt mål här först är att förklara konceptet maxstyrka. Jag vill att du noga läser igenom det här dokumentet. Gärna flera gånger. Schemat är bara ett schema, men det är när du har förståelsen

Läs mer

Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck

Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Träna för att träna 13-16år (Idrottsspecifika färdigheter, fysträning i fokus) UPPVÄRMNING 30 min Syfte: Höja musklernas temperatur, överladda fosfokreatin förrådet

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Akut omhändertagande Skadeförebyggande träning/åtgärder Vanliga skador inom fotboll Återgång till spel efter skada Akut omhändertagande PRICE

Läs mer

Skador. Viktigt att tänka på! Gör något ont är det aldrig bra! Tejpa skador

Skador. Viktigt att tänka på! Gör något ont är det aldrig bra! Tejpa skador Skador Att som tränare kunna hantera olika skadesituationer som kan komma att uppstå kan vara räddningen på dina spelares karriärer. Efter att ha forskat en del kring ämnet märker vi att kunskapen inom

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Mindfull STÅENDE Yoga

Mindfull STÅENDE Yoga Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska

Läs mer

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig

Läs mer

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

Styrketräning - Grundprinciper

Styrketräning - Grundprinciper Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst

Läs mer

Vasloppet! Here I come!

Vasloppet! Here I come! Vasloppet! Here I come! Hur blir jag en bra idrottsman/kvinna? När man talar om att någon är bra är det ofta många saker som spelar in. Inom i stort sett alla idrotter brukar man dela in idrottsmannens/kvinnans

Läs mer