Trä ning och trä ningsplänering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trä ning och trä ningsplänering"

Transkript

1 Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor tycker om att träna själva och för en del passar träning i grupp bättre. En del gillar att ta ut sig och bli riktigt trötta, medans andra tycker om att ta det lugnare och träna på en liten lägre nivå. Pa samma sätt gillar en del bollar, medan andra tycker om andra saker, som att tex vara ute i naturen. Det viktigaste är inte vad du gör, utan att du gör någonting. Nästan all träning har positiv inverkan på din kropp, ditt humör och din koncentration. Den bästa träningen är den som blir av! Hur ska du träna Vad du än väljer för träning så behöver du lära dig hur du ska träna för att få de positiva effekterna. I detta kapitel ska du få lära dig hur du ska planera din träning, hur ofta du behöver träna och hur ett träningspass kan se ut. Vi börjar med starten på träningen uppvärmningen. Uppvärmningen När du är barn har du inga problem med att börja springa fort på en gång, eftersom dina muskler inte är stela. Men när du blir äldre och kommer in i tonåren har din kropp ett större behov av att få tid att ställa om sig från vila till arbete. Det gör du genom att värma upp innan din fysiska aktivitet. Även de som har fysiskt krävande jobb kan behöva värma upp, exempelvis målare, dykare, byggnadsarbetare, militärer och personal på äldreboenden. Varför värma upp? Uppvärmningen gör att du Minskar risken att blir skadad Presterar bättre, kroppen arbetar nämligen bättre när alla nödvändaga funktionen i den har kommit igång ordentligt. Hur går en uppvärmning till? Jogga, töja, hoppa rep hur gör man egentligen? En uppvärmning ska vara mellan minuter lång, eller till och med längre om du ska tävla. Det första du ska tänka på är att börja i lugnt tempo i ca 5 minuter, alltså inga snabba löpningar, kast eller sparkar. Du behöver inte skynda på. Efter den lugna inledningen kan du öka intensiteten gradvis, och i slutet av uppvärmningen kan du ta ut rörelserna maximalt. Gillar du att röra dig till musik? Ta då fram något riktigt bra som ger dig lust att röra dig. För övrigt, gör det du tycker är roligt! Det viktiga är dels att du värmer upp de muskelgrupper som du ska använda under träningen, dels att framförallt hjärtat kommer igång. Vad du än ska ägna dig åt så är det hjärtat som kommer att göra grovjobbet.

2 Recept på uppvärmning Börja lugnt, till exempel med att gå snabbt, jogga eller cykla. Gör något där du använder stora muskler. Inga snabba tempoväxlingar i detta steg. Öka tempot något i nästa steg. Nu kan du börja använda samma redskap som du tänker använda i din träning, exempelvis bollar. Rörelserna ska fortfarande vara lugna och mjuka. Var noga med att använda de delar av kroppen som du ska använda under själva träningspasset. Om du till exempel ska kasta spjut eller spela handboll, är det viktigt att använda armarna och överkroppen i uppvärmningen. Gör tänjövningar när musklerna är varma. Det minskar skaderisken. I slutet av uppvärmningen kan du ha lika hög intensitet som du ska hålla under själva aktiviteten. Om du ska ut och springa, cykla eller simma kan uppvärmningen vara en del av ditt träningspass. En viktig regel är att om du ska göra rörelser så snabbt och bra som möjligt (det vill säga på maximal nivå), ska du vara extra noga med din uppvärmning. Vikten av värme Tanken med uppvärmningen är att dina muskler ska bli varma och mjuka. Om du värmer upp utomhus i kyla behöver du därför ta på dig ordentligt med kläder, gärna mössa och vantar. Vad händer i min kropp? När du rör på dig blir du varm och svettas. Allt i kroppen börjar gå fortare. Det startar med att ditt hjärta slår snabbare och att ditt blod pumpas runt snabbare i kroppen. Kroppstemperaturen ökar från cirka 37 grader C till grader C. Nu börjar ännu fler saker i kroppen gå i snabbare temp: Nervinpulserna går snabbare från hjärnan till musklerna. (Det är nerverna som styr musklerna). Din ämnesomsättning ökar. Syret i blodet överförs lättare från blodet till musklerna. Allt detta gör kroppen tåligare. Dina muskler blir mjukare och tål mer. Du kan jämföra med ett gummiband. Ett mjukt och smidigt gummiband klarar av att tänjas längre innan det går av än ett stelt och gammalt gummiband. Eller jämför ett gummiband i rumstemperatur med ett som har legat i frysen. Det senare går mycket lättare sönder när det tänjs ut. Slutligen spelar även hjärnan en viktig roll, eftersom uppvärmningen blir en stund då du fokuserar på det som är på gång, din träning. Det finns många olika sätt att värma upp på. Vilket väljer du? Nedvarvning återhämtning På samma sätt som kroppen behöver förbereda sig på fysiska aktiviteter genom att värma upp, behöver din förbereda sig på att återhämta sig. Det gör du genom att varva ner i slutet av varje träningspass. Du bör varva ner mellan 5 och 15 minuter, beroende på hur intensivt träningspass du har kört. Intensiva träningspass kräver längre nedvarvning. Tänk på det här när du varvar ner efter träningen: Håll ett lugnt tempo. Använd stora muskelgrupper (se uppvärmningen). Avsluta eventuellt med att stretcha.

3 Uppgifter. Varför ska du värma upp? Beskriv kortfattat hur en uppvärmning går till. Beskriv vad som händer i kroppen under en uppvärmning/träning? Vad behöver du tänka på när du varvar ner efter din träning? Uthållighetsträning: Det är en härlig känsla att orka arbeta länge. Det känns som om du aldrig kan bli trött. Att kunna arbeta hårt och länge är att ha en bra uthållighet. Även uthållighet kan du träna dig till, och nu ska du få lära dig hur. Vi börjar med att se närmare på vad kroppen behöver för att klara av uthållighetsträning. Uthållighet kräver syre: För att musklerna ska kunna arbeta under lång tid behöver muskelfibrerna syre. Viktigast av allt är ett tränat hjärta, som orkar pumpa syret till musklerna. Musklernas förmåga att se till att cellerna får syre kallas syreupptagningsförmåga. En bra syreupptagningsförmåga gör att du kan arbeta hårdare under längre tid. Det betyder också att du inte behöver belasta kroppen lika hårt i vardagen. Du får, som sagt, reservkrafter. Syreupptagningsförmågan bestäms av: Hjärtats förmåga att pumpa blod Antalet kapillärer Lungvolym Kön Ålder Kroppsstorlek Hur tränar jag syreupptagingen? Syreupptagningsförmågan kan tränas på flera olika sätt. Gemensamt för dem är att du ska hålla på i minst minuter för att få effekt. Intensiteten i din träning bestämmer hur många gånger per vecka du måste träna. De flesta typer av idrott och motion tränar uthålligheten, bland annat skidor, löpning, bollspel, dans, simning, skridskor och cykling. Hittade du något som passar dig? Det viktiga är att du använder dina stora muskelgrupper. Det är då hjärtat får arbeta för att få ut syre i blodet. Det handlar framför allt om grovmotorisk träning. Lågintensiv och högintensiv träning: Lågintensiv träning, exempelvis en snabb promenad, behöver du genomföra 5 gånger per vecka i minst 30 minuter per tillfälle. Högintensiv träning, exempelvis snabb löpning, behöver du genomföra 3 gånger per vecka, 20 till 30 minuter per tillfälle. Börja lugnt träna lågintensivt Ett misstag man ofta gör när man ska komma igång med sin träning är att börja för hårt. Det gör att man kanske inte orkar hela träningspasset, eller att man får en fruktasvärd träningsvärk och tappar lusten att träna mer. Och då uteblir naturligtvis effekten. Samma ska gäller alltså vid uthållighetsträning som vid styrketräning: Börja lugnt! Ett sätt är att träna lågintensivt. Med lågintensiv

4 träning menas träning där din puls inte slår i takt utan ligger på 70% av din maxpuls. I samband med joggning brukar man till exempel tala om så kallat snacktempo. Det betyder att du inte ska jobba hårdare än att du orkar småprata med en person som springer bredvid dig. Testa genom att träna med en kompis. Med maxpuls menas det maximala antal slag som ditt hjärta kan slå per minut. Din maxpuls påverkas inte direkt av träning. Men det kan vara bra att veta vilken maxpuls du har för att träna på rätt intensitet. Det finns en formel för att få en uppskattning av maxpulsen: 220 slag/minut minus ålder. Observera att formeln inte ger din exakta maxpuls, eftersom denna skiljer sig från person till person, utan en ungefärlig. Hur kan du då veta hur hårt du tränar? Här är några exempel. Hjälpmedel vid uthållighetsträning Pulsklocka Pulsklockan används för att mäta intensiteten i träningspasset. Pulsklockan registrerar din puls, oftast med ett pulsband som fästs runt ditt bröst. På vissa modeller ka du mata in längd, vikt, ålder med mera och genast se hur många procent av max du arbetar på. Appar Det finns en rad olika appar till mobiltelefoner, surfplattor och datorer som hjälper dig att hålla koll på din träning. Oftast använder apparna GPS för att registrera tid, längd och hastighet på träningspasset. Vissa appar kan även kompletteras med pulsmätare för att mäta intensiteten på passet. Intervallträning Intervallträning är en effektiv träningsmetod när det gäller att öka uthåligheten. Med intervallträning menas at du arbetar under viss tid och sedan vilar eller tar det lugnt under en viss tid. Det gäller att vara förbered mentalt när man ska träna intervaller, eftersom träningspasset bli jobbigare efterhand. Exempel på intervaller Arbeta i 15 sekunder, vila 15 sekunder. Arbeta 70 sekunder, vila 20 sekunder. Arbeta 4 minuter, vila 4 minuter. Fartlek lyktstolpar och musik Fartlek är ett sätt att träna intervaller som inte är så i förväg planerat. Om du är ute och springer, åker skidor, cyklar och så vidare kan du i passet lägga in perioder där du arbetar snabbare respektive långsammare. Det kan vara så enkelt som att du ser något i naturen - en sten, en lyktstolpe och bestämmer dig för att springa fram till den så snabbt du kan. Sedan vilar du en stund genom att springa långsamt tills du bestämmer dig för ett nytt mål nästa tempoökning. En annan variant på fartlek är att använda sig av musik. Med musik i lurarna eller högtalarna kan du till exempel bestämma dig för att jogga under verserna och springa snabbare i refrängerna.

5 Uppgifter: Vad menas med kroppens syreupptagningsförmåga? Vad bestämmer hur bra din syreupptagningsförmåga är? Vad menas med a)lågintensiv träning, b)högintensiv träning, c)intervallträning, d) fartlek? Att bryta ner och bygga upp Vill du testa hur bra du kan bli, måste du utmana din kropp. Då måste du ibland träna på ditt max, det vill säga med maximal ansträngning. Att träna maximalt sliter hårt på kroppen. Du kan inte träna jättehårt varje dag. Dels eftersom det ökar risken för att du ska skada dig, dels eftersom träningen faktiskt bryter ner din kropp. Men när du vilar byggs kroppen upp igen och blir då starkare än den var före träningen. Detta kallas överkompensation. Sömn För att kroppen ska få möjlighet att bygga upp sig behövs alltså vila. När du sover bra, och tillräckligt länge, ger du kroppen rätt förutsättningar för att återhämta sig efter dagens aktiviteter, vilka de än är. Samma sak gäller självklart också för hjärnan. När du sover återhämtar sig hjärnan och bearbetar det som har hänt under dagen. Hälsovinster vid träning Din kropp mår som bäst när den får röra på sig regelbundet. Det är till och med så att fysisk aktivitet är det bästa sättet att motverka sjukdomar och därmed få en bättre hälsa. Träning har positiva effekter både på kroppen (fysiskt) och huvudet (psykiskt). Människor som rör sig regelbundet, har genomsnitt längre livslängd än människor som lever ett stillasittande liv. Forskare upptäcker ständigt allt fler vinster med fysisk aktivitet. Därför skriver många läkare ut rörelse på recept i stället för eller tillsammans med mediciner. Vid vissa sjukdomar kan träning ge lika bra resultat som mediciner, ibland till och med bättre. Forskning har visat att om man är inaktiv så är det viktiga att över huvud taget komma igång och röra på sig. Det räcker med aktiviteter som inte har så hög intensitet, exempelvis att ta snabbare promenader eller att cykla till och från skolan. Även små förändringar ger stora hälsovinster. Här är några av de viktigaste hälsovinsterna du gör genom att röra på dig regelbundet. Du får ett starkare hjärta som kan pumpa ut mer blod per slag, vilket leder till sänkt vilopuls och lägre arbetspuls. Risken för stroke minskar. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Blodtrycket sänks. Dina muskler blir starkare, du får reservkraft i vardagen. Ditt skelett blir starkare. Du förebygger ryggont och nackont. Du får bättre viktkontroll. Risken för diabetes minskar. Vissa cancerformer motvekas. Din rörlighet förbättras. Risken för fallolyckor minskar, eftersom reaktionsförmågan och koordinationen förbättras. Uppgifter Vad innebär det att kroppen överkompenserar vid träning? Nämn fem positiva effekter av uthållighetsträning.

6 Att vara sin egen tränare Att lära sig planera Om du tränar i en idrottsklubb har du ofta en tränare som hjälper dig både med att planera träningen och att genomföra den på bästa sätt. Men det är också viktigt att du själv kan göra detta. Det kommer ju kanske en dag när du inte längre är aktiv inom idrotten. Har du då de grundläggande kunskaperna så behöver det inte bli krångligare att träna än att snöra på sig träningsskorna och sätta igång. Att sätta upp mål Det första du bör göra är att tänka igenom vad du vill med din träning, det vill säga att du sätter upp mål, har en målsättning. Vart vill du nå? Vill du komma igång med att träna, eller vill du bli bättre i någon viss idrott? Eller vill du kanske genomföra en motionstävling, som Göteborgsvarvet eller Vasaloppet? Målsättningar skiljer sig från person till person. Bry dig därför inte så mycket om andras målsättningar, se i stället till att hitta en som stämmer med vad du själv vill. Planering konkreta tips 1. Tänk igenom vad du vill göra. Funderar inte på vad alla andra gör utan tänk efter vad just du tycker är roligt. Det behöver inte vara någon särskild idrott. Det viktiga är att du rör på dig. 2. Fundera på hur ofta du ska träna/röra på dig. 3. Var ska du vara? Behöver du skjuts, eller kan du ta dig till din träning själv? Ju färre hinder det finns, desto lättare är det att komma igång. Enklast är det om du kan träna precis i anslutning till där du bor. 4. Ta hjälp! Om du känner dig osäker så ta hjälp av din lärare i idrott och hälsa, eller av någon annan som du vet kan. 5. När du har kommit så här långt, tänk då igenom hur du ska lägga upp ditt träningspass. Hur länge ska du hålla på varje gång? Vilken intensitet behöver du hålla för att nå dina mål? Behövs det några hjälpmedel, exempelvis musik eller redskap? Om det är en organiserad idrott som du ska ägna dig åt (till exempel dans, ridning eller friidrott), kontakta då en förening. Där får du hjälp med punkterna ovan. Hjälpmeden vid träningsplanering Träningsdagbok En träningsdagbok är egentlige som vilken dagbok som helst. Men det du skriver i din träningsdagbok är vad och hur du tränar. Träningsdagboken kan också vara en hjälp när du planerar din träning. Se några veckor framåt i tiden och planera när du ska träna och vad du ska träna. Det kan du göra med hjälp av penna och papper eller med hjälp av dator. Det finns också flera exempel på träningsdagböcker på internet.

7 Exempel på träningsdagbok: Datum Aktivitet Tid Kommentar 28/4 Löpning 20 min Ganska lugnt pass. Kände mig pigg i kroppen idag. Inga problem. 29/4 Simning 30 min Tränade livräddning. Fungerade bra. 30/4 Promenad 50 min Känner av en förkylning i kroppen. Vilar i morgon. Promenad 2 x 10 min Till och från skolan. 2/5 Fotboll 90 min 5/5 Cykling 60 min Teknikträning, spel, avslutade med styrkeövningar för mage och rygg. Kände mig pigg igen efter förkylningen. Fick en lättare stukning på höger fot. Intervallträning. 5 min högt tempo, 2 min lugnare tempo osv. Roligt pass. Känner fortfarande av stukningen. Appar Det finns en mängd olika appar som hjälper till att planera och följa upp din träning. I apparna kan du oftast spara de träningar du genomför. Om du har rört dig utomhus kan du ofta följa vägval, sträcka och hastighet med hjälp av GPS. Böcker Biblioteket är en utmärkt plats att börja på om du vill lära dig mer om träning och träningsplanering. Inom ämnet idrott och hälsa finns det många böcker som ger tips på hur du kommer igång med träningen. Fråga bibliotekarien om hjälp att hitta rätt. Utvärdera sin träning De flesta av oss behöver inte mäta för att se att träningen ger resultat. Ofta känner vi det: koncentrationen ökar, vi blir piggare, känner oss starkare, orkar mer och så vidare. Elitidrottare däremot mäter sin träning med jämna mellanrum. På så sätt kan de se att träningsplaneringen ger det resultat de vill. Även för någon som inte elitidrottar kan det vara en sporre att se mätbara bevis på att träningen verkligen ger resultat. Uthållighetstest Det enklaset sättet att utvärdera uthållighetsträning är att utföra din aktivitet (simma, cykla, springa, åka skidor) en viss sträcka innan du börjar din träningsperiod. Ta tiden på sträckan. Sedan tränar du en viss period som planerat. När träningsperioden är genomförd gör du om samma sak som första gången samma aktivitet på samma sträcka och tar tiden igen. Om du då klarar att göra en bättre tid, så har träningen gett resultat. Utprövade tester för uthållighet Det finns olika tester som visar hur stor uthålliget du har. Till att börja med finns så kallade maximala tester, till exempel Coopertest och Beeptest. Maximala tester kräver att du är motiverad, eftersom de testar din maximala förmåga. Du måste alltså vara beredd att ta ut dig helt. Det finns också tester där du inte behöver pressa dig till ditt max. Många av dem visar hur din puls förändrar under en träningsperiod. Så här kan det gå till: Först mäter du pulsen medan du utför ett visst arbete under en bestämd tid. Sedan gör du om exakt samma ska efter träningsperioden. Om din

8 puls är lägre den här gången, så har ditt hjärta blivit starkare. Då behöver det inte slå lika många gånger för att utföra samma arbete. Styrketest På samma sätt som du utvärderar uthållighetsträning kan du utvärdera styrketräning: Gör en styrkeövning innan din träningsperiod börjar. Välj en vikt som du vet att du klarar av att lyfta, men inte så många gånger. Anteckna hur många repetitioner du orka göra. Efter träningsperioden gör du om samma övning med lika tunga vikter. Om du då klarar fler repetitioner än före träningsperioden, har du blivit starkare. Uppgifter Ge ett exempel på hur du kan utvärdera en period av a. Styrketräning b. Uthållighetsträning

MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

l vet att inan mar Rittre av motion?for ätt tratiin21rl?b^t[3ffsb bq

l vet att inan mar Rittre av motion?for ätt tratiin21rl?b^t[3ffsb bq I detta kapitel lär du dig om olika sorters trämtng ooh hur du planerar och geiiomför din. egen '»B ^l^^^y;'. träning. ^^^'^^^^^^w\!^i

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet. Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning! TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak

Läs mer

Vägen till milen med Metro Mode

Vägen till milen med Metro Mode Vägen till milen med Metro Mode 12 veckor till Tjejmilen 2016 Träningsprogram 1: Från 5 till 10 kilometer För dig som är ny i spåret eller som har sprungit runt 5 kilometer tidigare och nu vill ta steget

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Träningsguide för dig som är gravid

Träningsguide för dig som är gravid Träningsguide för dig som är gravid I dag har vi ett brett träningsutbud som erbjuder dig så många möjligheter att anpassa din träning efter lust, dagsform och andra behov, att du som väntar barn kan välja

Läs mer

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

9 FAKTA OM PULSTRÄNING 9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar

Läs mer

Vägen till milen med Metro Mode

Vägen till milen med Metro Mode Vägen till milen med Metro Mode 12 veckor till Tjejmilen 2016 Träningsprogram 2: Toppa formen till din snabbaste mil För dig som är van att springa milen och som nu vill förbättra din tid. Start vecka

Läs mer

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp Löpning kvalitet Löpning kvalitet är ett pass utomhus där vi primärt tränar kondition och skapar förutsättningar för effektiv, utvecklande och rolig löpning. Inom Löpning kvalitet har vi ett brett utbud:

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Goda vanor fysisk aktivitet

Goda vanor fysisk aktivitet Goda vanor fysisk aktivitet Varför ska jag röra på mig? För att må bra. Kroppens organ samt muskler och skelett påverkas positivt. Jag får ett bättre skydd mot sjukdom och smitta. Jag orkar mer i vardagen.

Läs mer

Om träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet.

Om träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet. Innehållet i denna presentation bygger främst på boken Total Heart Rate Training av Joe Friel. Går att förvärva: ISBN 9781569755624 Det innebär att denna lilla presentation är mycket ytlig jämfört med

Läs mer

Aktivitetskatalog. Hallstahammar och Surahammar. FaR - Fysisk aktivitet på recept

Aktivitetskatalog. Hallstahammar och Surahammar. FaR - Fysisk aktivitet på recept Aktivitetskatalog Hallstahammar och Surahammar FaR - Fysisk aktivitet på recept Innehåll REKOMMENDATIONER OM FYSISK AKTIVITET FÖR VUXNA sid 2 DET ÄR INTE BARA DEN FYSISKA AKTIVITETEN SOM RÄKNAS sid 3 FYSISK

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara. HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala

Läs mer

Explosiv styrka och snabbstyrka

Explosiv styrka och snabbstyrka Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft

Läs mer

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Fysträningen Skara HF A flickor 2009-2010

Fysträningen Skara HF A flickor 2009-2010 Vecka 39 5 x 800 meter Vecka 40 1 bålstab 15x100m max puls, gå tillbaka sakta starta om. Vecka 41 1 hopprep 5min + 20 x 60/20 max puls gå tillbaka starta om. 5 km puls165-170 Vecka 42 1 hopprep 5min +

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Välj mellan att träna de Fysiska styrkeövningarna eller att Löpträna. Försök att variera. Utför minst 5 grenar på fysikövningarna utöver uppvärmning. Poängräkning

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Vi har schemalagt mellan 3-4 träningspass per vecka, med start tisdagen den 5 juni. Totalt är det 36 pass schemalagt.

Vi har schemalagt mellan 3-4 träningspass per vecka, med start tisdagen den 5 juni. Totalt är det 36 pass schemalagt. Hej, Här finner ni träningsprogrammet för sommaren 2012. Träningen har 5 olika teman; allmänstyrka, bålstyrka, spänst/snabbhet, balans/koordination och kondition. Det finns 2 träningspass inom varje tema

Läs mer

Cykla.se i samarbete med Mattias Reck/Balansera presenterar

Cykla.se i samarbete med Mattias Reck/Balansera presenterar i samarbete med Matas Reck/Balansera presenterar träningsprogram z Matas Reck/Balansera och har tagit fram ett Träningsprogram Z för dig som är ny på cykel och startar utan egentlig träningsbakgrund i

Läs mer

Från 0 till 5 km på 10 veckor. Träningsprogram och stöd

Från 0 till 5 km på 10 veckor. Träningsprogram och stöd Från 0 till 5 km på 10 veckor Träningsprogram och stöd Innehåll Innehåll... 2 Vecka 1... 3 Vecka 2... 4 Vecka 3... 5 Vecka 4... 6 Vecka 5... 7 Vecka 6... 8 Vecka 7... 9 Vecka 8... 10 Vecka 9... 11 Vecka

Läs mer

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005)

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Syfte och ändamål Syftet med denna träningsperiod är att Du efter tre veckor skall ha påbörjat träning av grunduthållighet och grundstyrka. Vi kommer att träna

Läs mer

FÖRSÄSONGSTRÄNING POJKAR 03 2015

FÖRSÄSONGSTRÄNING POJKAR 03 2015 FÖRSÄSONGSTRÄNING POJKAR 03 2015 Det är nu dags att bli starkare, uthålligare, snabbare och explosivare. Spelet blir snabbare och motståndarna blir tyngre och bättre tränade. Det är därför du ska lägga

Läs mer

Vad är träningsvärk?

Vad är träningsvärk? Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av

Läs mer

PM Riksläger 2016 Allmän information Kontrol markering: Kontrol Definition: Kartritare: Banläggare: Observera!

PM Riksläger 2016 Allmän information Kontrol markering: Kontrol Definition: Kartritare: Banläggare: Observera! PM Riksläger 2016 Allmän information Kontrollmarkering: Vid varje kontroll sitter en orange/vitt snitsel med kodsiffra (se bild). Kontroll Definition: Kontrolldefinition finns tryckt på kartan. Kartritare:

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel

Målkriterier Beskrivning Exempel Bollspel - År 3: Eleven klarar enklare bollövningar enskilt, behärskar bollen. Eleven klarar bollövningar parvis, med olika typer av bollar. Eleven klarar olika bollekar och bollspel tillsammans med andra.

Läs mer

TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 -

TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 - TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 - Karlstad Stadslopp är ett arrangemang som alltid legat mig extra varmt om hjärtat. Jag har under åren haft flera tuffa duster runt de 10 000 metrarna. Så det finns minst

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com Snabbhetsträning Upplands Distriktslag -94 1 info@footballspeedacademy.com Innehållsförteckning Information!!!!!!!! 3 Uppvärmning!!!!!!!! 3 Mobility/Flexibility!!!!!!!!! 3 Activation!!!!!!!!!! 6 Precompetition!!!!!!!!!!

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

5 genvägar till mer muskler

5 genvägar till mer muskler 5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,

Läs mer

Sommarträningsprogram Juniortruppen

Sommarträningsprogram Juniortruppen Sommarträningsprogram Juniortruppen Vi kommer ta ett par veckors uppehåll från fotbollsträningen i sommar men det är fortfarande viktigt att hålla igång kroppen, jag har därför satt ihop ett träningsprogram

Läs mer

Varför mäta träningens intensitet?

Varför mäta träningens intensitet? Varför mäta träningens intensitet? För att träningen ska genomföras med rätt intensitet krävs att alla talar samma språk om hur hårt, hårt egentligen är. De åtta zoner vi använder speglar de huvudsakliga

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

http://www.polarpuls.com/showproduct.aspx?prodid=162&cat=106se

http://www.polarpuls.com/showproduct.aspx?prodid=162&cat=106se Det finns många uppfattningar om huruvida pulsmätare är "bra eller dåligt". Lite tycker jag att det är som med avelsindex, det bara ÄR ett hjälpmedel liksom. Det kan i alla fall aldrig vara dåligt att

Läs mer

Vid köp av fem eller fler kartor ges 10 SEK rabatt per karta. Övningarna sitter ute:

Vid köp av fem eller fler kartor ges 10 SEK rabatt per karta. Övningarna sitter ute: Allmän information om träningsövningarna i Sälen 2016 Kontrollmarkering: Vid varje kontroll sitter en orange/vitt snitsel med kodsiffra. Kontroll Definition: Kontrolldefinition finns tryckt på kartan.

Läs mer

Fotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58

Fotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Fotbollsskolan skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för

Läs mer

RODDMASKIN RW200 MANUAL

RODDMASKIN RW200 MANUAL RODDMASKIN RW200 MANUAL Läs igenom dessa instruktioner noggrant innan du börjar din träning. Spara denna manual, om produkten behöver reparation och/eller reservdelar. SÄKERHETS INSTRUKTIONER Denna roddmaskin

Läs mer

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa Styrketräning Hälsa och Livsstil Mål Öka förståelsen för begreppet: styrketräning Känna till olika former av styrketräning Öka förståelsen för hur kroppen fungerar och reagerar när man tränar styrka Öka

Läs mer

Norrköping 14 juni 2012

Norrköping 14 juni 2012 Norrköping 14 juni 2012 Träning inför Lidingöloppet personliga träningstankar baserade på erfarenheter och fysiologi. Norrköping 14 juni 2012 Löpträningen Mina egna erfarenheter...och lite fysiologi Min

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne

Läs mer

Viktigt att tänka på!

Viktigt att tänka på! Hej läsare! För att bygga muskler krävs två saker. Ett energiöverskott och en väldigt nedbrytande träning av muskelmassan (så att kroppen sedan vill överkompensera och bygga upp ny samt extra muskelmassa).

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium)

(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium) Hallå laget. Nu blir det som bekant ett uppehåll från den gemensamma barmarksträningen. Tyvärr har närvaron över lag varit alldeles för dålig! Vissa av er har gjort det bra med hög närvaro och meddelat

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM 19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM INNEHÅLL 1. Låt hjärtat styra din träning!... 3 2. Träna där det passar dig bäst... 4 3. Gränser för pulszon... 6 4. Det perfekta träningspasset...

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Träningsprogram multihallen. För dig som vill komma igång på egen hand. foto: tommy andersson

Träningsprogram multihallen. För dig som vill komma igång på egen hand. foto: tommy andersson Träningsprogram multihallen För dig som vill komma igång på egen hand foto: tommy andersson Friskis multihall bjuder på stora möjligheter att träna på olika sätt. Här kommer förslag på ett styrketräningsprogram

Läs mer

5 genvägar till mer muskler

5 genvägar till mer muskler 5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,

Läs mer

Kondition och styrka för Skå IK Handboll

Kondition och styrka för Skå IK Handboll Kondition och styrka för Skå IK Handboll Innehåll Målsättning...3 Träningsmål...3 Genomförande...3 Planering...3 Lite teori...4 Något om barn och konditionsträning...4 Något om barn och styrketräning...5

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika, tobak

Läs mer

FaR - Fysisk aktivitet på recept Aktivitetskatalog Frövi

FaR - Fysisk aktivitet på recept Aktivitetskatalog Frövi FaR - Fysisk aktivitet på recept Aktivitetskatalog Frövi 2016 Folkhälsoenheten Innehåll Kontaktuppgifter... 3 Gympa... 4 Kroppskännedomsträning... 4 Styrketräning... 5 Vattenaktiviteter... 5 För dig som

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet

Läs mer

Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år

Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år Fokusområden: - Driva - Passa - Mottagning - Vändning - Riktningsförändring - Avslut - Väggspel - Spelbarhet, Spelavstånd Spelarens mognad Fysisk utveckling Lugn tillväxtperiod

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Upplevelser av fysisk aktivitet

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

ETT ÅR MED DIN TRÄNING

ETT ÅR MED DIN TRÄNING ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att

Läs mer