Sammanfattning skelettet och muskler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning skelettet och muskler"

Transkript

1 Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp. En del av skelettbenen skyddar dessutom ömtåliga kroppsdelar som t.e.x. hjärna, hjärta och lungor. Skelettet är starkt, eftersom att benen innehåller mycket kalk och är uppbyggda på ett smart sätt. Du har ungefär 200 skelettben. Mer än hälften av dessa finns i dina händer och fötter. Det längsta och starkaste benet i kroppen är lårbenet. Det minsta benet benet heter stigbygeln. Stigbygeln är bara några millimeter stort och sitter inne i örat. Olika slags skelettben Du har olika slags skelettben i din kropp. Det finns bland annat rörben, korta ben och platta ben. Rörbenen är uppbyggda ungefär som rör. Inuti dem finns ett nät av ben. Det gör att benen blir både starka och lätta. Du har rörben i armarna och benen. De korta benen är små ben, som ligger mycket nära varandra. De har inte plats att röra sig så mycket och därför blir de stadiga tillsammans. Du har korta ben i händer, fötter och i ryggen, för ryggkotorna är också korta ben. De platta benen skyddar viktiga och ömtåliga kroppsdelar. Skallbenen är som en tunn hjälm av platta ben och de skyddar din hjärna. Revbenen är platta ben som skyddar hjärta och lungor.

2 Inuti skelettbenen Skelettbenen är inte helt tomma. I många av dem finns en mjuk massa, som liknar gelè. Denna mjuka massa kallas för benmärg. I benmärgen bildas både röda och vita blodkroppar och blodplättar. Dessa kommer ut till blodet genom pyttesmå hål i skelettbenens väggar. Utanpå skelettbenen Längst ut på benändar sitter blankt broskt. Brosk är lite mjukare än skelettben. Brosket gör så att skelettbenen inte skaver mot varandra. Det är därför det inte gnisslar när du rör dig. Lederna Nästan alla skelettben sitter ihop med andra ben. Det är som korta och långa kedjor av små och stora ben som är ihopkopplade med varandra. Om du känner på dina fingrar kan du känna flera kopplingar där korta ben sitter ihop med varandra. Kopplingarna mellan olika skelettben kallas för leder. I en led möts två benändar. På benändarna finns det brosk. Runt ändarna finns ett fodral, en ledkapsel. Inuti ledkapseln tillverkas en vätska som smörjer brosket, så att det blir halt. Mellan benen i leden finns också ledband. De sitter utanför ledkapseln och hjälper till att hålla benen på plats. Ett finare ord för ledband är ligament. Olika leder Det finns olika sorters leder i kroppen, t.e.x. kulleder och gångjärnsleder, kotor och menisker. Kulleder Har du i höfter och i axlarna. Kullederna gör så att du kan röra armarna och benen åt nästan alla håll.

3 Gångjärnsleder Har du i fingrarna, tårna och knäna. De liknar gångjärnen i en dörr och kan bara röra sig fram och tillbaka. Kotor i Ryggraden I din ryggrad är det kotorna som fungerar som ett slags leder. Mellan kotorna sitter ganska tjocka skivor av brosk som stötdämpare. Dessa broskskivor kallas för diskar. I knäna finns det också broskskivor. Broskskivorna i knäna kallas för menisker. Vad behöver dina skelettben för att hålla sig starka? För att dina skelettben ska vara/hålla sig starka, hårda och tåliga behöver du ofta röra dig ordentligt. Då tillverkas även mer ledvätska, som ser till att brosket blir ordentligt halt. När du växer behöver dina skelettben extra mycket kalk. Det får du i dig om du äter t.e.x. mjölk, fil, yoghurt, ost och spenat. För att kalken ska lagras (sparas) i skelettet behöver du dessutom D - vitamin. D - vitamin bildas i din hud, när du är ute i solen.

4 Musklerna Det är musklerna tillsammans med ditt skelett som gör att du kan röra dig. Utan muskler skulle du vara stel som en staty. Du skulle inte ens kunna öppna munnen. Du skulle inte kunna äta, inte andas och ditt blod skulle inte kunna åka runt (cirkulera i din kropp). Du har ungefär 650 olika muskler i din kropp. En del av dem arbetar utan att du behöver tänka på att få dem att arbeta, men de flesta muskler kan du själv, med din tankekraft, bestämma över (få att arbeta). De största musklerna använder du när du går, springer och hoppar. Dessa muskler sträcker sig från ryggen och magen till benen och är flera decimeter långa. Den minsta muskeln är en millimeter (mm) lång. Den finns inne i örat och styr vårt minsta skelettben, stigbygeln, så att det inte skadas. Stigbygeln får nämligen inte darra för mycket, när det träffas av ett starkt ljud. Två grupper muskler Du har muskler ända uppifrån pannan ner till lilltån och utifrån huden intill magen. Det finns flera sorters muskler. De fungerar på olika sätt och därför delar vi in dem i olika grupper. Två stora muskelgrupper är: 1. Muskler du inte kan styra med viljan och 2. Muskler som du kan styra med viljan ( med hjärnans tankekraft). Muskler du inte kan styra Du behöver inte tänka på att ditt hjärta ska slå, att du ska andas eller hur du ska ta hand om näringen i maten du äter eller hur rester av maten ska komma ut ur dig. Det finns muskler som sköter detta utan att du märker det. Hjärtat är en sådan muskel. Hjärtmuskeln drar ihop sig och slappnar av varje sekund hela ditt liv utan att vila. Runt dina lungor finns muskler som gör att du andas in och ut. I blodkärlens väggar hjälper muskler till att pressa ut blod från hjärtat och tillbaka igen. Och inuti magen finns muskler och när de drar ihop sig och slappnar av pressas maten fram en liten bit i taget. Dessa muskler styr du inte över - de sköter sig själva.

5 Muskler du kan styra Alla muskler som du använder när du rör dig, kan du själv bestämma över. De kallas skelettmuskler. Skelettmusklerna sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklerna kan dra ihop sig mycket snabbt, men de blir fort trötta av att arbeta. Hur arbetar skelettmuskler? Skelettmuskler arbetar i par. Nästan alla skelettmuskler har en kompis som de arbetar tillsammans med. Kompisarna turas om med att dra ihop sig och att slappna av. På framsidan av din överarm sitter till exempel en muskel, som heter biceps. På baksidan av överarmen sitter biceps kompis triceps. När du böjer armen drar biceps ihop sig och blir kortare och tjockare. Då slappnar triceps av, sträcks ut och blir lång och smal. När du sedan sträcker ut armen igen är det triceps tur att arbeta och dra ihop sig. Då får biceps vila och slappna av. Det är alltid flera muskler som samarbetar när du rör dig. Vem bestämmer? Det är din hjärna som skickar signaler till musklerna, så att de gör som du vill. Musklerna skickar även signaler till hjärnan så att du vet vad som händer. Signalerna rusar blixtsnabbt fram och tillbaka genom olika nerver.

6 Hur är en muskel uppbyggd? Alla dina skelettmuskler är byggda på samma sätt. De består av många fina muskeltrådar, som kan dra ihop sig och slappna av, ungefär som gummiband. Muskeltrådarna sitter ihop i buntar. Oftast är det flera buntar i en muskel. Varje muskeltråd är en enda muskelcell, som är tunnare än ett hårstrå. De flesta muskeltrådarna är ett par decimeter (dm) långa, de längsta är upp till 3 decimeter (dm). Muskeltrådar kallas även för muskelfibrer. När du tränar dina muskler blir muskeltrådarna tjockare och du blir starkare. En muskel består till 75% av vatten. Vad behöver musklerna? För att dina muskler ska kunna röra sig behöver de ungefär samma saker som hela du behöver för att leva och må bra. Musklerna behöver syre och mat (näring), träning och vila (återhämtning). Syre (O) Du andas in syre och det förs sedan med blodet ut till alla muskler. Musklerna måste ha syre för att fungera. Mat (näring) Musklernas mat kommer från maten som du äter. Maten omvandlas till ett slags socker och det får åka med blodet ut till musklerna. För att dina muskler ska vara starka och uthålliga vill de att du äter protein. Protein finns det i kött, kyckling, fisk, nötter, frön, mjölkprodukter, ost och ägg.

7 Träning och vila Du behöver använda dina muskler varje dag för att de ska bli starka. Det gäller både skelettmuskler och hjärtat. De mår bra om du går, cyklar, springer, leker på raster, tar trappor istället för att åka hiss, dansar m.m. När du tränar får dina muskler anstränga sig mer än vanligt. Då anpassar de sig, muskeltrådarna blir tjockare och du blir starkare. Muskler som inte får röra sig blir tunna och svaga. Både du och dina muskler behöver även vila och ordentlig sömn för att må bra och för att få kraft att växa. Träningsvärk Du kan få träningsvärk om du är ovan med träning, tränar ovanligt mycket eller har gjort rörelser som du inte brukar göra. Då kan några av muskeltrådarna skadas och då blir musklerna svullna och ömma. I så fall ska du låta bli att göra sådant som gör riktigt ont, men rör gärna musklerna lite lagom, för då blir svullnaden mindre. Det brukar ta några dagar för träningsvärken att gå över. Kramp När man får kramp i t.e.x. foten eller benet eller någon annanstans så är det musklerna som drar ihop sig fast man inte vill det. Krampen kan beror på att musklerna arbetat mycket och blivit trötta eller på vätskebrist. Då är det bra att gå på foten eller sträcka ut benet, så att det krampande musklerna dras ut igen och att dricka vatten.

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Din fantastiska kropp

Din fantastiska kropp Innehåll Din fantastiska kropp 1 Äta och bajsa 2 Andas luft 4 Blodet pumpas runt 6 Skelettet och musklerna 8 Din smarta hjärna 10 Dina sinnen 12 Dricka och kissa 14 Kroppsord 15 Formgiven av Laura Parker

Läs mer

Mindfull STÅENDE Yoga

Mindfull STÅENDE Yoga Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

SKELETTET. Helen Larsson, Sjöboskolan sär, Borås www.lektion.se

SKELETTET. Helen Larsson, Sjöboskolan sär, Borås www.lektion.se SKELETTET Helen Larsson, Sjöboskolan sär, Borås www.lektion.se Namn Skelettet Sätt ut: nyckelben revben armbågsben ryggrad lårben skulderblad överarmsben fingerben strålben höftben knäskål vadben skenben

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Skador. Viktigt att tänka på! Gör något ont är det aldrig bra! Tejpa skador

Skador. Viktigt att tänka på! Gör något ont är det aldrig bra! Tejpa skador Skador Att som tränare kunna hantera olika skadesituationer som kan komma att uppstå kan vara räddningen på dina spelares karriärer. Efter att ha forskat en del kring ämnet märker vi att kunskapen inom

Läs mer

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Innehåll Huvud och nackbesvär... 2 Ryggvärk... 5 Foglossning... 10 Knäskada... 12 Fotledsstukning... 13 Artros... 14 Nyttiga länkar...

Innehåll Huvud och nackbesvär... 2 Ryggvärk... 5 Foglossning... 10 Knäskada... 12 Fotledsstukning... 13 Artros... 14 Nyttiga länkar... Innehåll Huvud och nackbesvär... 2 Ryggvärk... 5 Foglossning... 10 Knäskada... 12 Fotledsstukning... 13 Artros... 14 Nyttiga länkar... 15 Huvud och nackbesvär Huvudvärk Prioritera god sömn och matvanor

Läs mer

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger

Läs mer

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte. Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning

Läs mer

5 genvägar till mer muskler

5 genvägar till mer muskler 5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,

Läs mer

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa Styrketräning Hälsa och Livsstil Mål Öka förståelsen för begreppet: styrketräning Känna till olika former av styrketräning Öka förståelsen för hur kroppen fungerar och reagerar när man tränar styrka Öka

Läs mer

5 genvägar till mer muskler

5 genvägar till mer muskler 5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,

Läs mer

Huden, skellettet och musklerna

Huden, skellettet och musklerna Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till

Läs mer

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Övningar flyta och glida Stjärnan Stå i ring, varannan ligger på rygg eller mage. De andra drar ringen runt. På rygg Försök att ligga stilla på rygg i vattnet.

Läs mer

Träningssplan: vecka 1-6

Träningssplan: vecka 1-6 Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning! TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak

Läs mer

TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR

TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9 Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR 1 Innehåll INLEDNING... 3 VAD HÄNDER I KROPPEN NÄR DU TRÄNAR...3 HJÄRTAT... 3 BLODET... 4 LUNGORNA...

Läs mer

GÅR TILL TANDLÄKAREN

GÅR TILL TANDLÄKAREN GÅR TILL TANDLÄKAREN Norrmejerier Författare: Karin Drangel Illustratör: Arvid Steen Grafisk formgivning: Krux I samarbete med Folktandvården Norr ISBN 978-91-979296-1-5 et här är Norris. Norris bor på

Läs mer

Skelettet. Benens byggnad Benen bildar kroppens viktigaste stödjevävnad och

Skelettet. Benens byggnad Benen bildar kroppens viktigaste stödjevävnad och Tilla alla aparater och maniker du använder har du en manual. Många gånger har du åtminstone flycktig ögnat igenom manualen för att åtmistone inte förstöra din nya dyra elektroniska leksak. Det dyraste

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel? Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska

Läs mer

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet. Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.

Läs mer

Tanketräning. Instruktioner

Tanketräning. Instruktioner Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att

Läs mer

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Muskler och senor Musklernas uppbyggnad Rörelse, stadga och skydd Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Att behandlas för Radiusfraktur

Att behandlas för Radiusfraktur Att behandlas för Radiusfraktur Patientinformation Sydöstra sjukvårdsregionen Radiusfraktur Handledsbrott kallas även radiusfraktur eller brott på strålbenet. Detta är det vanligaste benbrottet, som uppkommer

Läs mer

Hästens delar Sadelns delar

Hästens delar Sadelns delar Hästens delar Sadelns delar Ryttarmärke 1 Tränsets delar Det här är ett träns med ett metallbett och en aachen-nosgrimma. Tyglarna är avtagna men brukar sitta fast i bettringarna. Tecken Många hästar har

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21

Pedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21 Pedagogik & Metodik Verktygslåda Uppvärmningslekar: Namn: Brokull Genomförande: När man blir kullad ställer man sig som en bro, man blir befriad genom att kompisen kryper under. Namn: Plåsterkull Genomförande:

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Geting- och bistick Sid 2 Hjärnskakning hos barn Sid 4 Frakturer hos barn (benbrott hos barn) Sid 6 Näsblod Sid 7 Skavsår (blåsor) Sid 8 Stukning eller vrickning Sid 9 Sår/Skärsår

Läs mer

UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1

UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 HÄSTENS DELAR Nosrygg Ganash Hals Manke Länd Rygg Kors Svansrot Bringa Bog Bakknä Underarm Framknä Kastanj Has Skenben Kota Krona Skenben Karled Hov Så här är

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 09-10 2 INTRODUKTION / SÄKERHETSRIKTLINJER A. Introduktion Stort

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt? Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på

Läs mer

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Bruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se

Bruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se Bruksanvisning Bestic software version 1.0-2.0 Äthjälpmedel Sida 1 (20) Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Säkerhet 3. Produktöversikt 4. Handhavande 5. Äta med Bestic 6. Skötselråd 7. Transport och

Läs mer

MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 8 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

Träningsprogram för dig med AS

Träningsprogram för dig med AS Träningsprogram för dig med AS Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se ÖVNING 1 Vridning av bröstryggen Ligg på sidan och dra upp knäna mot magen. Håll Håll kvar kvar knäna knäna mot

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Sommarträning office 2015

Sommarträning office 2015 Sommarträning office 2015 Träningsprogrammet skall följas och kommer att kontrolleras med tester när vi startar igen (BIP samt Coopertest). Ju mer du tränar desto lättare blir det under säsong. Syftet

Läs mer

Kursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing

Kursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing Kursmaterial D-60 träning 2008 Tema: Timing Temat för årets kurs var timing. Vi startade med en genomgång i studion där Niklas demonstrerade vad en screening var för något. Därefter förevisades hur man

Läs mer

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Välj mellan att träna de Fysiska styrkeövningarna eller att Löpträna. Försök att variera. Utför minst 5 grenar på fysikövningarna utöver uppvärmning. Poängräkning

Läs mer

DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa....AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa

DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa....AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa...AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa GLAD SOMMAR! Ni har varit helt fantastiska, jag har fått mycket träningsinspiration

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn

Läs mer

Viktigt att tänka på!

Viktigt att tänka på! Hej läsare! För att bygga muskler krävs två saker. Ett energiöverskott och en väldigt nedbrytande träning av muskelmassan (så att kroppen sedan vill överkompensera och bygga upp ny samt extra muskelmassa).

Läs mer

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)

Läs mer

Stretchövningar Längskidor

Stretchövningar Längskidor Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas

Läs mer

BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR

BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR Arbetsblad: Behandlingsmål och prioriteringar B BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR Fyll i minst två behandlingsmål som du vill uppnå. Markera även hur viktigt du tycker att varje mål är för dig. Efter behandling

Läs mer

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com Snabbhetsträning Upplands Distriktslag -94 1 info@footballspeedacademy.com Innehållsförteckning Information!!!!!!!! 3 Uppvärmning!!!!!!!! 3 Mobility/Flexibility!!!!!!!!! 3 Activation!!!!!!!!!! 6 Precompetition!!!!!!!!!!

Läs mer

Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Datum: CPR nr: Namn: VÄGLEDNING: Detta frågeformulär innehåller frågor om hur din höft och/eller ljumske fungerar. Du skall ange hur din höft och/eller ljumske

Läs mer

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd för att undvika fall För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd En daglig promenad gör nytta. Den stärker muskler, ledband och skelett, motverkar yrsel och bidrar till

Läs mer

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Vad händer i hästens leder?

Vad händer i hästens leder? Vad händer i hästens leder? De flesta som sysslar med sporthästar har någon gång stött på problemet att hästen blivit halt. Vad beror det på? Ja, i de flesta fall så har hästen blivit överansträngd och/eller

Läs mer

gymprogrammet träningsguiden 2011 01 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31

gymprogrammet träningsguiden 2011 01 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31 26 TRG1101s26_41_programmet.indd 26 2011-02-16 11.31 SNYGG, STARK OCH EXPLOSIV med kontrastträning Att förbättra sin fysiska form behöver varken vara komplicerat eller tidskrävande. Vår träningsexpert

Läs mer

Grunder Medialitet !!!

Grunder Medialitet !!! Grunder Medialitet Välkommen Trevligt att du har valt att ladda ner detta övningshäfte. Innan man börjar att utveckla sin andliga sida, rekommenderar jag att man funderar lite på om du är redo för att

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

LINNE MED SNEDREMSA I HALS- OCH ÄRMHÅL

LINNE MED SNEDREMSA I HALS- OCH ÄRMHÅL Du behöver: urklippta delar till ett linne + extra tyg till snedremsor (ca 50 x 50 cm), symaskin och matchande tråd, sax, knappnålar, synål, måttband, strykjärn och strykbräda. Köpta snedremsor använder

Läs mer

LEK FÖR LIVET! Sport- & lekutrustning för seniorer

LEK FÖR LIVET! Sport- & lekutrustning för seniorer Park & Lekutrustning LEK FÖR LIVET! Sport- & lekutrustning för seniorer Om Lappset Lappset är ett familjeägt företag med rötterna i finska delen av Lappland. Vi är experter på lek och tar leken på största

Läs mer

Träningsprogrammet är just nu frivilligt. Du gör vad du vill och hur mycket du vill.

Träningsprogrammet är just nu frivilligt. Du gör vad du vill och hur mycket du vill. Sommarträning Office Träningsprogrammet är just nu frivilligt. Du gör vad du vill och hur mycket du vill. Ju mer du tränar desto lättare blir det under säsong. Syftet med sommarträningen är att spelarna

Läs mer