Stefan Hultman (2002) Skrivet av Jenny Persson

Transkript

1 De senaste årens succétränare Stefan Hultman, kan se tillbaka på en närmast drömlik utveckling de senaste åren. Hans stall körde in 14,4 miljoner 2001 vilket gör kronor/start. Hela tio miljonärer finns i stallet för närvarande och 2002 har börjat ännu bättre med stora framgångar i Frankrike. Här nedan kan du ta del av hans åsikter kring "Val och träning av unghästen" (2002). Tar man en titt på träningslistan så är det mängder med unghästar och bara med guldkantade härstamningar. Men... livet har inte alltid varit en dans på rosor för Stefan Hultman. - I början gick allt nästan för bra. Jag var ung och het, ville för mycket och gjorde mycket misstag säger Stefan som bl.a. nämner att han tränade hästarna för hårt, tog på sig en större rörelse än han var mogen för och var för offensiv i löpkörningen. Efter att ha satsat på en sejour i Italien kom han åter till Sverige Då var intresset för hans tjänster minimalt, och ett tag försörjde han familjen på att sko ridhästar. - Trav är en otrolig medgångssport, många gånger orättvis mot seriösa och duktiga människor. Visst var jag nära att lägga travet på hyllan helt och hållet när det gick som tyngst. Jag försökte t.o.m. att jobba som grönsakshandlare, men hästarna betydde för mycket, säger Stefan. Det var fina resultat med bl.a. Bambolero och King Anders som gjorde att Margareta Wallenius-Kleberg fick upp ögonen för Stefan Hultman som travtränare, och på den vägen är det. Nu handlar rörelsen om ett helt koncept mellan Hultman, Menhammar Stuteri och Boko Stables. Hultmans uppdrag är i princip att hitta köpare till unghästar från de båda stuterierna och göra dem till topphästar. Personalen är anställd av Menhammar, så livet som företagare har blivit enklare. - Men jag har ingen rabatt på unghästarna, som många tror. Prislistorna är offentliga och de får även jag anpassa mig till, säger Stefan, som numera tvingas tacka nej till hästar dagligen. - Jag mår inte alls bra av att säga nej, vill inte göra människor besvikna. Jag har säkert tackat nej till 150 hästar, och 20 ettåringar (!) på kort tid, men jag kan inte behålla kontrollen om rörelsen blir större än den är i dagsläget, säger han med tydlig vånda trots att det handlar om angenäma bekymmer. Organisationen För närvarande finns det drygt 100 hästar i träning, ett fyrtiotal tvååringar och 64 hästar i tävlingsstallet. Sedan går även ett fyrtiotal ettåringar i väntan på lösdrifter. Dessa påbörjar allvaret och inkörningen 1/8 varje år. Personalen har sex passhästar per skötare, men i huvudsak arbetar man i team. Detta betyder 1 / 10

2 att man inte alltid får köra sin passhäst, eftersom träningsgrupperna delas in efter individens förmåga. Dessutom ska de som har jobbat helg vara ledig någon dag under veckan, och då är det andra som sköter dennes hästar. - Jag ser det som att alla ska ta åt sig av våra framgångar, säger Stefan och tar Pine Dust som exempel. Det är inte bara hennes skötare som förtjänar beröm, även alla andra som mockat åt henne och släppt ut henne i hagen o.s.v. Morgonen börjar med att två ur personalen utfodrar hästarna en timme innan de övriga kommer till stallet. När hästarnas matstund är över ska alla ut i hagen, och det ska mockas, sopas och snyggas till. - Jag gillar när det är ordning och reda, säger Stefan. Klockan 7.30 går första träningspasset och då har både hästar och personal varit igång en bra stund, som ni förstår. Eftersom Stefan är mycket bestämd med att hästarna ska vara ute i hagen varje dag så jobbas det alla dagar i veckan. - Jag gör ingen skillnad på om det är nyårsafton eller inte, hästarna ska ut, de är inte skapta för att stå i box! Personalen arbetar fem dagar per vecka och har helgtjänstgöring enligt schema. De veckor de jobbar helg är de lediga tisdag och torsdag. Val av unghäst - Jag har numera förmånen att välja de hästar jag vill ha, utan att behöva tänka på prislappen. Det är jag ödmjuk inför, och vet att de flesta av er har en omvänd situation, säger Stefan när vi kommer in på val av unghäst. - Skulle jag behöva tänka på priset skulle jag fokusera mer på individen än på härstamningen, säger han också som ett tips för oss vanliga "dödliga", men som det nu är så är det naturligt att jag inte ens tittar på en häst om jag tycker att härstamningen inte är tilltalande. Detta lägger Stefan Hultman stor vikt vid när han väljer ut en unghäst (bild: Lie Detector): Stam - Rörelser - Exteriör - Jag lägger otroligt mycket vikt vid rörelser. Hästarna måste ha spänst/elasticitet i rörelserna från dag 1! Rör den sig trevligt, så kan jag stå ut med lite exteriöra avvikelser, säger han och fortsätter; - Oavsett pris, så är det fortfarande "wow-upplevelsen" jag eftersträvar när jag ser hästen första 2 / 10

3 gången, menar han och säger att han också skulle kunna rata en häst med fult huvud. "De ska ha kloka huvuden, annars gillar jag dem inte." I övrigt nämner han att en rejäl manke är något som han förknippar med alla sina bra hästar, han vill gärna ha ett sluttande kors för att få bra driv i baksteget och lång a kotor för den redan nämnda elasticiteten. - Jag är inte rädd för hästar som är lite fransyska, men finns det däremot två brutna benaxlar då köper jag inte, säger han och tar som exempel om en häst är bruten utåt från knäet och sedan är intåad. - Flera av mina bästa hästar har inte så särskilt raka och vackra haser, men jag ser inte det som något större problem. Allt handlar ändå om hur de rör sig, vilket "schvung" de har i rörelserna. Stefan älskar ston, säger han, och tycker också att det kastreras för ofta. Han vill ha "liv" i hästarna, de ska vara glada och busiga. - Det är kul att köra Energetic när han kommer ut på banan och skriker, och ska ladda lite med baken, då trivs han, säger Stefan och ler. Stefan Hultman anser att Pine Chip är världens bästa avelshingst och har nyligen bokat om Namarra Boko till honom i stället för Valley Victory. - Det fanns en tanke bakom ombokningen. Namarra är väldigt flack i sin aktion och jag skulle vilja ha avkomman lite rundare i steget, därför blev det Pine Chip i stället. Stefan avslutar med att säga att om man måste göra avkall på någonting i härstamningen på grund av prisklass så är det bättre att välja en individ med ett bra möderne och en "sämre" pappa. - Jag tar hellre en ostartad mamma med fin stam, än ett sto med bra prestationer som är "stamlös", säger Stefan som också är rädd för mer än 25 % franskt i stammen % känns lagom för mig, annars är jag rädd att travet kan bli lidande säger han samtidigt som han avslöjar att han faktiskt köpt två helfranska unghästar. - Men det var för att det var två fantastiska individer exteriört och de rör sig gudomligt, säger han och ler. Unghästträningen Från avvänjningen går unghästarna på stora lösdrifter. Inkörningen påbörjas i augusti som ettåring, och den klarar hästarna av på cirka fyra veckor. Trots att hästarna börjar tränas går de kvar på lösdrifterna till dess att de är 2 år i augusti. - De ska röra sig maximalt, därför har vi aldrig problem med några stelheter eller växtperioder. Sånt tror jag mest drabbar unghästar som tillbringar mycket tid i box, säger Stefan. När ettåringarna är inkörda och säkra tar träningen vid och de tillbringar måndag, onsdag, fredag på en 8 km lång kuperad skogsslinga fram till årsskiftet. - I den här fasen är det slängtrav som gäller så att de får upp flåset, säger han och fortsätter med att säga att hästarna aldrig står över jobb. - Nej, då ska det vara något mycket allvarligt. Särskilt viktigt är det att unghästarna tränas kontinuerligt, annars kan man hamna i en ond cirkel där de börjar växa ojämnt och få besvär. När hästarna har blivit två år i januari fortsätter de att arbeta på slingan två dagar i veckan, men får också byta ut ett pass i veckan mot backträning. Nu börjar allvaret! Så här tränar de i 1,5 3 / 10

4 månad. Därefter utökas backträningen till två gånger per vecka i backen och en gång per vecka på slingan. I april byts ett backjobb ut mot rakbaneträning. De tränar således en gång i backe, en gång på rakbanan, en gång på slingan. - Träningen på rakbanan är inte alls optimal på något sätt. De ska bara leka och öva koordination och känna på premiefarten, säger Stefan som också nämner att de mest försigkomna kan speeda nedåt 1.30 vid den här tidpunkten någon enstaka gång, men i övrigt handlar det om premiefarter. De behöver inte springa fort, men de ska röra sig fint - det ska kännas att det finns "power", som han säger I april/maj övergår de till att träna i backen 3 gånger per vecka och första banjobben inne på Solvalla för ungdomarna brukar ske efter Elitloppshelgen. - Det är då vi kan avgöra om någon verkar trivas inne på Solvalla och kanske vara aktuell för tvååringsstart. Annars förbereder vi dem för premie och för de som inte ska starta som 2-åringar är det kval så sent som möjligt som gäller, säger Stefan och tycker till om tvåårsstarter. - Det behöver inte vara skadligt för hästarna på något sätt om de visar att de tycker att det är roligt, bara det sker med sunt förnuft. Hästen måste sättas i centrum, inte prispengarna, säger han. - Jag avskyr när unghästar kommer ut specialbalanserade, och med en massa extrautrustningar dinglande. Den hästen skulle nog ha mått bättre av att ha fått vänta med tävlandet. Efter premielopp och kval så stånkar hästarna på i backen hela vintern. Tre dagar i veckan, ingen rast och ingen ro. Tiden mellan arbetspassen tillbringas i hagen. - Jag tror inte på långsamkörning. Kan man ha hästarna ihop i större hagar så rör de sig så mycket ändå, å så roligt de har! Jag föredrar att träna optimalt när jag väl tränar, i övrigt anser jag som sagt att hästarna trivs bättre i hagen och långsamkörning är bara slöseri med tid. All träning handlar om att träna hjärtat, vilket man inte gör i långsamkörning, men man kan förstås titta på rådjuren, säger han och skrattar. När det sedan börjar närma sig start så trimmas de gamla hästarna ett par/tre gånger inne på Solvalla. De yngre har övat banvett några fler gånger - Jag har märkt att de behöver två, tre genomkörare innan de fått upp den rätta spänsten efter en längre period av backträning, säger Stefan som nyligen var inne och putsade av Pine Dust via 1.18/2000 meter. Stefan ser gärna att treåringarna kan startas igång lite försiktigt i mars, medan motståndet är enklare. - De mår bra av det. Debuterar de senare så måste de gå tider, annars får de inte ens pengar på Solvalla. Som de flesta daghem för barn så har även jag problem med virusinfektioner, säger Stefan och ler. Det är ju något som egentligen är normalt men det gäller att hålla nere smittrycket. Det är inte så kul när hästarna blir sjuka inför viktiga lopp. Som ett led i detta blandas aldrig unghästarna med tävlingsstallet, och man åker i skilda transporter. Dessutom ska vaccineringen utökas inom kort. - Jag håller även på att bygga bort duschspiltorna. De hör inte hemma i stall, i fukt trivs virus, säger han. 4 / 10

5 I övrigt gäller det för personalen att vara välklädd på arbetet, för Stefan vill att det ska vara kallt i stallet för bästa tänkbara luft. - När vi tar pulsen på hästarna efter arbetet så får vi förhoppningsvis också möjligheten att upptäcka att något är fel, att någon infektion är på gång redan i träning. Det är alltid ett stort nederlag för mig att starta någon häst som stannar i lopp. Har någon onormalt hög puls i förhållande till vad den brukar ha, det är viktigt att göra en individuell bedömning, tar jag alltid om pulsen efter en stund. En frisk vältränad häst återfår vilopuls efter minuter, medan en sjuk kan stå kvar med samma puls, säger han. Veterinärbehandlingar Jag är noggrann med mina hästar och utför böjprov ofta. Energetic och Pine Dust är t ex. böjda efter varje start. Dessutom vill jag gärna värma mina hästar själv så att jag kan känna när något är på gång och "mota Olle i grind", innan det blir uttalade hältor. Stefan föredrar att behandla på små hältgrader. - Hellre det än att hästen börjar avlasta sig, hältorna sprider sig och man får sekundärproblem i rygg och muskulatur. Hästarna ledsnar lätt på att springa om man fortsätter att tävla dem med skavanker. Inte skulle jag vilja springa med skoskav, säger han och ler. Eftersom det sällan hinner bli några grava hältor så behandlas hästarna till största delen med tuppkams-preparat. Han undviker kortison in i det längsta, och därmed så blir konvalescensen inte särskilt långvarig heller. Hästarna går som vanligt i hage efter behandlingar, eftersom Stefan är fast besluten om att rörelse är a och o för hästarna. - Det sätts aldrig någon extra utrustning på mina hästar som boots, murphybländare, huvudstång utan att jag har böjt dem både en och flera gånger innan. Jag hatar t ex. entömsbett! Utfodring Stefan Hultmans hästar äter KRAFFT. Under vinterträningen har t ex. en sådan som Pine Dust ätit 5 kg Groov och fri tillgång på hö som alla hästar ska ha. För att bygga muskler krävs protein! - Ser jag någon häst som står i hagen utan hö, tar jag genast reda på vem som sköter den hästen. Hästarna måste få äta hur mycket hö de vill, det är förutsättningen för all träning. Annars blir de långhåriga och uppdragna, något som jag avskyr. En sån häst mår inte bra och kan heller inte prestera bra. Överhuvudtaget är synen på utfodring alltför nonchalant, säger han. - Hästarna ska vara tjocka och blanka som sälar, är de tunna så både tränas de och utfodras fel, säger han men är visst medveten om att det finns enstaka hästar som inte klarar av livet som tävlingshäst. Under tävlingssäsongen äter hästarna vanligtvis ca 3 kg Krafft Sport och 2 kg Krafft Groov, samt 1-2 dl majsolja och en näve salt. - Hästar tillgodoser inte sitt behov av salt genom saltstenen. Därför får de en näve i fodret dagligen, säger Stefan som också önskar att han kunde säga till sina hästar att dricka mycket mer. - Hästar i allmänhet dricker alldeles för lite. Tänk, salt och vatten är ju världens bästa dopingmedel, om de bara kunde förstå det! Stefan ger också tips till hästägare vars hästar ratar maten: - Ta bort allt kraftfoder och lär hästen äta hö, som givetvis måste vara av hög kvalité. Hästen kommer aldrig att äta bättre om krubban bara fylls på med kraftfoder hela tiden. Den blir ju mätt 5 / 10

6 bara av att se eländet! Lär den först äta hö, och ge sedan kraftfoder. Men man måste ju förstå att man inte kan träna hästen hårt under den period man "svälter" den, tids nog blir den dock hungrig och äter. Hultman-citat: "Man kan träna hursomhelst, bara man gör det rätt! Alla måste anpassa sig efter sina förutsättningar. Allt går ut på att träna hjärtat rätt, och gärna i så låg fart som möjligt för största chans till hållbarhet. Jag är rädd att köra för mycket fort med mina hästar, men jag säger bara hur jag gör och vill inte framstå som någon besserwisser" "Jag kör snällare numera när jag tränar med pulsmätare! I början trodde jag att hästarna "kommit igång" vid tredje intervallen i backen, men när jag satte på pulsmätaren så hade de ju över 200 i puls efter 100 meter i den första!" "Alla hästar grupperas efter återhämtningspulsen efter arbete (e 15 min). På så sätt läser jag av om belastningen varit lagom för individen. Har de över 90 efter 15 minuter, har man kört för tufft. De flesta av mina ligger omkring 75 i puls 15 minuter efter träningen, men han nämner en individ som har 56. Efter sista intervallen skrittar hästarna 15 minuter till stallet där pulsen läses av och antecknas." 6 / 10

7 "Jag är inte rädd att köra jobb inpå start, men efter tävling får alltid hästarna återhämta sig i hagen 4 dagar för att fylla på depåerna." "Nya hästar genomgår alltid hälsokontroll med böjprov, och sedan "stämmer" vi av den med pulsmätaren i arbetet för att få koll på hästens träningsstatus. I övrigt går hästarna sällan med pulsmätare under själva arbetet, mest av praktiska skäl." "Vad gäller massage och andra alternativa behandlingar är jag en tråkmåns, tror inte på sånt. Jag försöker se till att vi behandlar hästarna innan de drabbas av stelheter i muskulaturen. Vi har inga besvär med stela hästar i nuläget i alla fall. I dagens hårda tävlingsprogram är det inte något nederlag att behöva behandla en häst, däremot ser jag det som ett nederlag om jag inte märker att det är något på gång och låter det går för långt" "Stefan Hultmans hästar tränas till största delen med PG-skor. Någonting som han anser är bra att ha när de ska jogga nedför backen emellan intervallerna. Han rekommenderar den också för att hela hovmekanismen får 7 / 10

8 arbeta, vilket är förutsättningen för att en hästs hovar ska fungera. I lopp tävlar de flesta på aluminiumskor, gärna patentskon som fördelar trycket jämnt. Vi har aldrig problem med hovsprickor, de problemen bottnar oftast i trångskodda hovar, en torr hov som inte fått arbeta på rätt sätt i kombination med höga farter på hårda banor. Jag gillar heller inte långa tår på hästar. Det ska vara en sund vinkel!" Han anser sig kunna sållra ganska snabbt bland sina hästar. "Efter 2 månader i vagn känns det rätt bra om hästen har förutsättningar att bli någonting. Två gånger per år tar vi mjölksyratest och muskelbiopsi på unghästarna. Detta används dock endast som ett komplement till våra övriga noteringar förstås, men det stämmer nästan alltid överens med min uppfattning om hästens uppförande i träningen. Det finns ingen elitindivid som har dåliga värden i tester, men det finns många dåligt presterande individer som har bra värden, de har helt enkelt inte rätt inställning mentalt, eller så har de problem med spänst och koordination" "Jag tränar aldrig med pisk. Hästarna får aldrig manas, slås med tömmen i ändan! När hästen är mogen för det och springer med klippande öron i backen, och jag har "fulla linor" efter sista intervallen trots att pulsen ligger upp emot , då är det "rätt". De måste tycka att det är roligt, annars går det inte hur man än tränar!" 8 / 10

9 TRÄNINGSMODELLEN Träningsdagar: mån, ons, fre Mellan träningsdagar: hage Backen är 800 meter med mjukt underlag som ändå ger fäste, nivåskillnad 38 meter. Brantast första 100 meterna. Rakbanan är 700 meter, något stigande. Rakbaneträningen som tvååring är mest för att öva sig i fartlek och koordination, inte optimal träning eftersom vilan emellan intervallerna blir lång då Stefan väljer att jogga tillbaka på grund av att rakbanan lutar utför. Backträning: 6 intervaller med rockard på puls (ca 2:00-tempo), joggar nedför och skrittar den sista branta biten. Alla träningspass avslutas med 15 minuters skritt till stallet där man avläser återhämtningspulsen. Stefan brukar räkna att det tar 3-4 veckor innan en ovan häst kan gå för fullt i backen. Återhämtning efter tävling: 4 dagars vila i hage 1,5 ÅR Augusti-årsskiftet: 8 km slängtrav på kuperad skogsväg 2 ÅR Januari 1 x backe (>200 puls), 2 x skogsväg Mitten av februari: 2 x backe, 1 x skogsväg Mars/April: 1 x backe, 1 x rakbana/fartlek, 1 x skogsväg April/Maj: 3 x backe Maj/Juni: 3 x backe, Solvalla-jobb läggs in då och då (byter ut backjobb) 4 hästar i lag i farter omkring / 10

10 Sensommar: 3 x backe, premielopp påbörjas, + kval för de som ska starta som 2-åring Nov/Dec: 3 x backe, kvallopp så sent som möjligt, för de som inte startar. 3 ÅR Hela vintern som treåring 3 x backe Februari 3 år: Solvalla-jobb läggs in, backjobben fortsätter. Mars: Startar gärna i enklare konkurrens om hästen är redo Stefan avslutade med att hoppas på att Pine Dust ska fortsätta att utvecklas under 2002 och bli stallets bästa häst, han har också förhoppningar om att Energetic kan finnas med i nästa års Prix d Amerique. En otroligt lovande treåring nämndes också, men Stefan ville inte avslöja namnet. Är det en vågad gissning att den är efter Pine Chip, tro? Stall Bredbyn 10 / 10